KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2013/2014. Björklövets förskola



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011. Yttringe förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011. Kalvhagens förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Verksamhetsplan 2018

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår lokala likabehandlingsplan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Hällabrottets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Backstugans förskola

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Verksamhetsplan Duvans förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Verksamhetsplan

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

VITSIPPANS VERKSAMHETSPLAN

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Möckelns Förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 1(9) Utbildningsförvaltningen

Arbetsplan. Killingens förskola

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLA - OMRÅDE C

Plan för likabehandling för Berga förskola

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2013/2014 Björklövets förskola

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt... 3 4. Bakgrundsfaktorer... 4 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden5 6. Måluppfyllelse, resultat... 6 7. Pedagogisk verksamhet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8. Styrning och ledning... 6 9. Kvalitet och utveckling... 7 10. Hälsa och livsstil... 8 11. Framåtblick... 8 2

1. Sammanfattning Samtliga avdelningar på Björklövets förskola har beskrivit sin verksamhet i gemensam kvalitetsredovisningen för läsåret 2013-2014 utifrån följande uppsatta mål. Nämndens prioritering Mål: Barn och elever ska erbjudas lärmiljöer och arbetssätt för att kunna utvecklas optimalt efter sina egna förutsättningar. Områdets prioritering Mål: En gemensam värdegrund som genomsyrar vår verksamhet och bidrar till en trygg, hälsosam och utvecklande lärmiljö. Utveckla det pedagogiska ledarskapet Förskolans prioritering Mål; Björklövet skall under läsåret 2013-2014 ha som projektarbete Lika Olika. Barnen skall få möjlighet att utforska, tänka logiskt, konstruera och samtala kring begreppet likaolika. Med likabehandlingsplanen och barnkonventionen som grund och start. 2. Inledning Björklövets förskola är den största förskolan i området med åtta avdelningar på hösten och nio till våren fördelade på två våningar. Förskolans ligger på Nilstorpsvägen 5. Under det gångna läsåret har det varit mellan 138 barn inskrivna på förskolan. I tabellen som redovisas under rubriken bakgrundsfakta kan man utläsa hur pedagoger och barn var fördelade på de olika avdelningarna i augusti 2013 Verksamheten planläggs i juni för kommande läsår när det gäller datum för utvecklingsdagar, arbetsplatsmöten och träffar för förskolans olika arbetsgrupper. Samtliga medarbetare på Björklövet ingår i olika arbetsgrupper exempel i pedagogik, kost, miljö inne och ute och inköp. Dessutom har några medarbetare enskilda uppdrag som ombud inom olika områden exempel jämställdhet, kultur, hälsa, pedagogik, processledare, IT och attestera och beställa varor. Reflektionsgrupper har också funnits i år. Björklövet har en verksamhetsplan som finns att läsa på hemsidan. Den utgår ifrån Förskolans läroplan. 3. Tillvägagångssätt Arbetsgången och strategin för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets ledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Förskolecheferna inom Källängens skolområde har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det kommande läsåret. Varje enskild förskola har därefter haft frihet att utöver dessa av skolledningen prioriterade mål själva fastställa områden man önskar att utveckla. 3

Arbetet med att utarbeta målen för läsåret påbörjas av skolområdets ledningsgrupp i slutet av april. Därefter får avdelningars pedagoger möjlighet att påbörja planeringsarbetet under utvecklingdagen i augusti. Underlag för redovisning och lägesbedömning tas fram under läsåret med olika metoder utifrån en given mall, gemensamma för hela skolområdet. Utvärdering och revidering av skolledningens och avdelningarnas prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter. I kalendariet läggs tre utvärderingstillfällen för pedagogerna in under läsåret. Föräldrarna till förskolans barn har möjlighet att årligen besvara en kvalitetsundersökning om förskolan som genomförs i hela Lidingö stad av en oberoende marknadsundersökningsföretag. 4. Bakgrundsfaktorer Antalet anställda har under året varit 28 medarbetare, varav 10 förskollärare, 16 barnskötare, och en kock och medhjälpare på halvtid i köket. Samtliga pedagoger har adekvat utbildning. Båda byggnaderna har städats av ett städbolag. Förskolan har åtta avdelningar, två småbarnsavdelningar och två avdelningar med barn i åldern 2-4 år och tre avdelningar med 5 och 6 åringar. På våren startade en småbarnsavdelning till. Förskolan leds av förskolechef Maria Vesanen. Den pedagogisk ansvariga förskolläraren för varje avdelning ingår i en ledningsgrupp för förskolan. Maten görs av kocken Marcelo Brown som arbetar på förskolan och till sin hjälp har han Carmen Rojas. Förskolan har ett föräldraråd som träffas två ggr per termin. Föräldrarna på varje avdelning väljer representanter till detta råd. Förskolans ekonomi bygger på en barnpeng, högre peng för småbarn upp till 2,5 och lägre peng till de äldre barnen. Barnpengen avräknas månadsvis. Delar av barnpengen betalar gemensamma kostnader för Lidingö stad, utbildningsförvaltningen och skolområdet. 4

5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Utifrån förra årets kvalitetsredovisning har följande åtgärder genomförts under lä En för skolområdet gemensam strategisk plan har bearbetats även detta år Avdelningarna har arbetat med värdegrundsorden. Utvecklat och anpassat lärmiljöerna och arbetssätt för att barnen ska kunna utvecklas optimalt efter sina förutsättningar Förskolan hemsida har kommit igång och två hemside-ansvariga pedagoger har gått utbildning för stadens informationsavdelning. Pedagoger har haft olika slags kompetensutvecklings kurser på kvälls-och dagtid. Inför läsåret har två av föregående års gemensamma mål behållits, då arbete återstår kring dessa mål. Prioriterade målen för läsåret 2013/2014 1. I förskolor och skolor råder trygghet, trivsel och arbetsro. 2. Förskolor och skolor utgår från elevernas och barnens individuella behov och förutsättningar. 3. Förskolechefen och pedagogerna skall utbildas i PIM (praktisk-it-mediekunskap). 4. Utveckla och praktisk gå igenom utvecklingssamtalen och revidera alla samtals underlag. 5. Ett medvetet och aktivt arbete kring barns och elevers hälsa och fysiska aktiviteter bedrivs i varje verksamhet. 6. Utveckla arbetet med vår förmåga att utmana barnen i ansvartagande och demokrati. Utveckla dokumentationen och ta sig tid att reflektera. 7. Utveckla projektarbete och barns inflytande. För att uppnå målen gör varje avdelning en nulägesanalys för det egna arbetslaget, en handlingsplan bestående av åtgärder, hur och när åtgärderna ska genomföras, av vem och vilka resurser som krävs. 5

6. Måluppfyllelse, resultat Yngre barn: Pedagoger på dessa avdelningar har tillsammans med barnen arbetat på olika sätt med målen och med projektet Lika-Olika. Den ena avdelningen har varit lyhörd för vad gruppen har varit nyfikna på och följt deras väg. Den andra avdelningen har haft figurerna Babblarna som projektets motor. Den tredje avdelning som tillkom under våren hann inte med projektet deras tid gick till inskolning och rutiner. Analys: Barnen har lärt sig ta hand om miljön, använt berikande material från skogen,lärt sig färger, vara rädda om deras lekmaterial. Genom upprepningar och närvarande och aktiva pedagoger som har tagit sig tid att lyssna och bekräfta barnens alla frågor har barnen blivit nyfikna och inspirerade och vill veta mer. Mellan barnen: Analys: Mera lyhördhet gentemot barnen om vad de vill, ta sig tid, struktur på det egna uppföljningarna med barnen. Barnen har fått nya erfarenheter och kunskap. Stora barnen: De tre avdelningarna med äldre barn har fått ett positivt klimat i gruppen där man accepterar olikheter som språk,tankar, åsikter och man vill veta mera om allt. Den pedagogiska dokumentationen har blivit tydligare och pedagogerna inspireras av varandras dokumentation. Reflektion mötena varje vecka har även de gett tips och ideer till varandra. Inför utvecklingssamtalen har förskolechefen tillsammans med pedagogiska ombuden tagit fram ett underlag för föräldrasamtalen. Det består av tre delar. Inbjudan till samtal med uppgifter förutom dag och tid, ansvarig pedagog och vilka frågor vi vill utgå ifrån. Ett underlag där föräldrar och pedagog tillsammans dokumenterar vad man kommer fram till där föräldrarna erbjuds att själva skriva. Detta följs upp vid nästa samtal. En s.k. lathund för pedagogerna hur de ska använda samtalsdokumentet. Frågor som diskuteras är: Är du nöjd med verksamheten på förskolan? Upplever du att ditt barn trivs på förskolan? Vad har du för förväntningar på verksamheten utifrån ditt barns behov? Vad behöver ditt barn just nu för att gå vidare i sin utveckling? Övrigt Vi värnar om våra värdegrundsord och deras innehåll. Vi använder dem och diskuterar dem. 7. Styrning och ledning Förskolechefen ansvarar för verksamheten. Följande dokument styr vår verksamhet: 6

Skollagen Läroplanen Lpfö 98 Lagen om diskriminering och kränkande behandling Barnkonventionen Utbildningsnämndens mål enligt beslutad budget Gemensamma mål från det gamla skolområdet Pedagogisk ansvariga är tillsammans med förskolechefen förskolans ledningsgrupp. I ledningsgruppen diskuteras och tas beslut i följande frågor: Verksamhetsfrågor praktiska Pedagogiska frågor Samarbetsfrågor Utveckling. Förskolans har reflektions möte varje vecka för olika pedagogiska frågor och utveckling. Arbetsmiljöarbetet drivs av förskolechefen tillsammans med medarbetare Miljö och hälsa har genomfört internkontroll för köket och för arbetsmiljön. Personalens fortlöpande inflytande och delaktighet sker genom diskussion på avdelningarna som återförs till förskolechef där beslut fattas eller beslutsförslag tas fram till APT. 8. Kvalitet och utveckling Målen för läsåret bestäms i olika nivåer. Områdets ledningsgrupp väljer ut ett av stadens mål och två mål för området som verksamheterna ska fokusera på. Därefter väljer förskolechefen ut ett eget mål för sin verksamheten. Dessa mål utgår från den målutvärdering och analys som gjorts av föregående läsårs verksamhet. Avdelningarna genomför mål planering i en mall som är densamma för hela skolområdet. Mål planeringen sker i augusti-september. Utvärderingen sker vid tre tillfällen under läsåret; november, februari och maj. Utbildningsförvaltningens Stöd- och utvecklingsgrupp tillhandahåller förskolepsykologer. Som ger oss handledning när vi behöver. Utbildningsförvaltningens Kvalitets- och utvecklingsgrupp tillhandahåller en utvecklingsledare samt pedagoger på Lärcenter vid Klockargårdens skola. I området har vi också en förskollärare med pedagogista uppdrag (30 tim i veckan) och en förskollärare med ateljista uppdrag ( 16 tim i veckan).deras uppdrag är att tillsammans med förskolechefen driva pedagogiska frågor och för förskolan aktuellt projekt. Förskolan har två utvecklingsdagar per termin. Innehållet för dessa dagar är planering, uppföljning, utvärdering och utbildning. Föräldrarna har framfört sina åsikter i en undersökning genomförd av Markör.Resultatet gås igenom på apt-möten,föräldraråd och samtal. Medarbetarsamtal genomförs en gång per termin för att kvalitetssäkra verksamheten. 7

Fortbildning av pedagogerna i förskolan pågår ständigt. Tyvärr är den ofta lagt på kvälltid. När pedagogerna är trötta. Vissa kurser genomförs även dagtid men då tillkommer kostnader för vikarier. Det är en fördel när hela arbetslaget kan gå samtidigt. Pedagogernas arbetsbelastning har ökat genom året; stressen i samhället även hos barnen, föräldrarna ställer högre krav, antalet barn i förhållandet till pedagoger har ökat och mycket mera dokument att fylla i och diskutera. Tiden finns inte alltid för viktiga diskussioner. 9. Hälsa och livsstil Området har en hälsoplan. Det finns även en plan för Björklövet. Björklövet har haft två hälsoinspiratörer under året. De har deltagit i utbildningstillfällen och aktiviteter som anordnats av personalavdelningen. Hälsoinspiratörerna har bidragit med olika gruppaktiviteter för pedagogerna och barnen på förskolan. 10. Framåtblick Nästa år har vi ett gemensammål för förskolan som är Sinnernas samspel. Varje avdelning får utveckla ett projekt från dessa ord och göra egna tolkningar Lärmiljöerna skall fortsätta att utvecklas. Värdegrunden ska genomsyra verksamheten på samtliga avdelningar. Föräldramötena ska i huvudsak användas för dialog mellan föräldrar och pedagoger. Områdets värdegrundsord ska även fortsättningsvis hållas levande i det dagliga arbetet. Vi ska under kommande år ha en utveckling av det pedagogiska ledarskapet på avdelningarna genom att analysera och tolka hur vi uppfattar orden och fråga vad innebär ordet för mig och HUR gör vi. Här är Björklövets egen tolkning av orden. Livsglädje Det ska vara roligt att gå till förskolan. Varje barn ska välkomnas och få känna sig som en tillgång för sin grupp. Barns positiva handlingar ska uppmärksammas och synliggöras. Att få ge sig hän i leken eller få känna tillfredsställelsen av att ha erövrat nya färdigheter. Det är viktigt! Respekt Varje barn ska bemötas respektfullt av både pedagoger och andra barn. Vår strävan är att utveckla barnens förmåga att respektera andra såväl som sig själva Att kunna ta för sig i livet, känna vad man själv vill, utan att det ske på andras bekostnad. Vi vill att barnen ska kunna säga ja till det som känns rätt och nej till det som inte gör det. Trygghet Förskolan ska vara en trygg och förutsägbar miljö. Då krävs goda och tydliga rutiner. Barnen deltar i de vardagliga sysslorna allt efter intresse och förmåga. Barnen ska veta vad som kommer att hända och vad som förväntas av dem. När så är fallet kan man njuta av både upptåg och överraskningar. 8

Kunskap På förskolan finns engagerade pedagoger som erbjuder en bred verksamhet där musik, rörelse, gymnastik, drama, skapande, språk, matematik och naturaktiviteter ingår. Vårt mål är trygga och glada barn. Barn som leker och lär för livet! Social kompetens Förskolan är en mötesplats för många olika människor, små som stora. I samspel och i samvaro med andra får barnen möjlighet att upptäcka och utveckla nya sidor av sig själva. Där får de testa gränser. I lek, berättelser, musik och skapande utvecklar barnen sin förmåga att känna igen och kunna sätta namn på känslor. När man har tillgång till sina egna känslor blir det lättare att förstå andra, att samsas och att känna empati. För Björklövets förskola, Maria Vesanen, Förskolechef 2014-08-18 9