Konjunkturbarometer för Västra Götaland Våren 2
n innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Tillverkningsindustri, totalt...6 Transportmedelsindustri samt Maskinindustri...7 Kemisk industri samt Metallvaruindustri...8 Grafisk industri samt Livsmedelsindustri...9 Textil- och beklädnadsindustri...1 Exportstruktur...1 IT-verksamhet...11 Byggverksamhet samt Företagstjänster...12 Bilhandel samt Transporter och logistik... 13 Sällanköpshandel samt Partihandel...14 Fyrbodal... Göteborgsregionen...16 Sjuhärad...18 Skaraborg...19 Strukturdata... 2 Branschöversikt med konjunkturindex...22 Omsättning och lönesumma... 23 Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en enkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggverksamhet, sällanköpshandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, företagstjänster samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av mars samt april avser utfall för andra halvåret 214, en nulägesbeskrivning för innevarande halvår samt en för andra halvåret 2. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunktur index är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella t för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ± enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4. 2
förord n POSITIVARE STÄMNINGSLÄGE DEN GLOBALA KONJUNKTUREN har fortsatt att återhämtas under våren och trots att förbättringen sker i långsam takt går utvecklingen trots allt i rätt riktning. Konjunkturen i Europa har stabiliserats och flera indikatorer pekar åt rätt håll för de europeiska länderna. Det har fått exportefterfrågan att öka och statistiken visar att den svenska exporten är på uppgång. Kronans försvagning mot dollarn har samtidigt varit en bidragande faktor till att höja efterfrågan på svenska varor. Den globala utvecklingen har dock inte enbart varit positiv den senaste tiden. I USA, som förväntas agera draglok i världsekonomin, försvagades tillväxten i slutet av 214 och under inledningen av året. Ovanligt hårt vinterväder var en orsak och förhoppningsvis var nedgången endast tillfällig. FÖR SVENSK EKONOMI överraskade fjärde kvartalet positivt och det var framförallt den inhemska efterfrågan som gav ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Även exporten ökade vilket nu märks inom den exportberoende industrin i Västra Götaland. Exportorderingången tog fart redan under hösten och har fortsatt att öka under första halvåret i år. En ökad efterfrågan har bidragit till att produktionstakten inom industrin har skruvats upp men även inom övriga branscher har utvecklingen varit god. Undantaget är sällanköpshandeln (exklusive bilhandeln) där konjunkturen försvagats något sedan i höstas. Låga räntor och låg inflation i kombination med hyggliga löneökningar innebär emellertid att hushållens köpkraft har stärkts och det finns flera tecken på att konjunkturnedgången endast är temporär. Starkast konjunkturbedömning i länet görs nu inom företagstjänster och bilhandeln där läget är starkare än normalt. Den starkaste konjunkturen i länet hittar vi för närvarande i Göteborg med förbättringar inom i stort sett samtliga branscher. Här är läget något starkare än normalt medan konjunkturbilden för övriga delregioner pekar på ett mer normalt läge. Prognoserna inför hösten antyder att konjunkturuppgången fortsätter med tilltagande styrka. Samtliga branscher och delregioner är positiva i sina bedömningar om framtiden. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla företag som har ställt upp och lämnat uppgifter till undersökningen. Vi har återigen uppnått en hög svarsfrekvens och cirka 85 procent av de tillfrågande företagen har svarat på enkäten, vilket borgar för pålitliga uppgifter. Jag hoppas att rapporten ger dig som läsare en god insikt i konjunkturutvecklingen för näringslivet i Västra Götaland. Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen 3
n sammanfattning STÄRKT NORMALKONJUNKTUR Stämningsläget inom näringslivet i Västra Götaland har förbättrats sedan i höstas och företagens konjunkturbedömningar är i huvudsak positiva. Den största förbättringen redovisar företagstjänster som har utvecklats mycket starkt det senaste halvåret. Den goda utvecklingen avspeglas också i sysselsättningen som sammantaget har ökat. S edan konjunkturnedgången under hösten 212 har näringslivet i Västra Götaland återhämtat sig i en stabil takt. Bedömningarna inför våren vittnade om en förbättring och det senaste halvåret har konjunkturen stärkts ytterligare. Uppgången har dock inte riktigt motsvarat de relativt höga förväntningarna från i höstas och läget kan fortsatt beskrivas som normalt. Sett till hela näringslivet har sysselsättningen fortsatt att öka och ingen av de undersökta branscherna rapporterar om personalnedskärningar. För första gången sedan hösten 211 ökar antalet inom tillverkningsindustrin och industriföretagen tror på fortsatta rekryteringsbehov det kommande halvåret. konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger under våren på +14. Det är en uppgång från +6 som registrerades i höstas och vårens notering är den starkaste sedan våren 211. I likhet med erna från i höstas har stämningsläget förbättrats för i stort sett alla branscher. Undantaget är sällanköpshandeln som istället rapporterar om en konjunkturnedgång, men där läget likväl kan beskrivas som normalt. Göteborgsregionen gör för tillfället den starkaste konjunkturbedömningen med ett konjunkturindex på +21 vilket innebär att 5 3 1-1 -3 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 23 hösten 2 läget kan beskrivas som starkare än normalt. Det sticker ut i jämförelse med övriga delregioner där konjunkturindex ligger mellan +5 och +13 och inom gränsen för normalkonjunktur. Mest positiv om framtiden är företagen i Göteborgsregionen medan näringslivet i Skaraborg är mer försiktig i konjunkturbedömningen. sysselsättningen i Västra Götaland har fortsatt att öka och inom några branscher har utvecklingen till och med varit relativ kraftig. Inom bilhandeln har tre av fem företag nyanställt samtidigt som knappt någon bilhandlare minskat personalstyrkan. Även IT-tjänsteföretagen rapporterar om kraftiga ökningar av antalet. Inom byggverksamheten återfinns den mest dämpade sysselsättningsutvecklingen där antalet medarbetare i det närmaste är oförändrat. Till hösten räknar de flesta branscher med att nyanställa. tillverkningsindustrins konjunkturindex ligger i vår på +3 och industrikonjunkturen kännetecknas som normal. Konjunkturförstärkningen under årets första månader har inte motsvarat företagens er från i höstas, men såväl produktionen som orderingången har ökat i linje med förväntningarna för ett halvår sedan. Kapacitetsutnyttjandet är dock fortfarande lågt och endast en tredjedel av företagen producerar för fullt. Kemiindustrin och transportmedelsindustrin gör den HÖGKONJUNKTUR Prognos starkaste konjunkturbedömningen med ett läge starkare än normalt medan den grafiska industrin befinner sig i djup lågkonjunktur. För övriga branscher råder ett normalt. På sex månaders sikt räknar industriföretagen med att t förbättras. byggföretagen i Västra Götaland uppvisar i vår ett stärkt och trots att uppgången inte motsvarat höstens optimistiska er kan läget beskrivas som starkare än normalt. Det är inom bygg- och anläggningsarbeten som stämningsläget har höjts medan läget för delbranschen installationer och slutbehandling är oförändrat. Sjuhärad uppvisar den starkaste byggkonjunkturen följt av Göteborgsregionen och läget är starkare än normalt. I övriga delregioner råder ett normalt. sällanköpshandeln är den enda branschen som i vår uppvisar en konjunkturnedgång bland näringslivets branscher och konjunkturindex har minskat från +19 till 1. Det visar sig när det kommer till företagens lönsamhet och andelen företag som anser lönsamheten vara god har minskat jämfört med i höstas. Nio av tio företag anser dock att t är bra eller tillfredsställande. Marknadsläget i de olika delregionerna är relativt homogent och faller inom ramen för normalkonjunktur. Inom bilhandeln är stämningsläget desto bättre och utvecklingen de senaste månaderna har varit mycket god. Bilförsäljningen har ökat synnerligen kraftigt och lönsamheten har förbättrats ytterligare sedan i höstas. företagstjänsterna uppvisar den kraftigaste konjunkturuppgången i vårens undersökning och med ett konjunkturindex på +34 närmar sig branschen högkonjunktur. Faktureringen har ökat kraftigt och företagens lönsamhetsomdömen har förbättrats. Framförallt är det färre företag än tidigare som anser lönsamheten vara dålig. Företagen är optimistiska inför det kommande halvåret och branschen räknar med att konjunkturen stärks ytterligare, om än i en lugnare takt. n LÅGKONJUNKTUR -5 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur. 4
t i västra götaland n OM KONJUNKTURINDEX Konjunkturindex för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/ normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex bör inte förväxlas med de konfidensindikatorer som används i exempelvis Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Konjunkturindex är endast ett mått på nuläget medan konfidensindikatorerna är en sammanvägning av flera indikatorer avseende både nuläge och. Prognos för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av t om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår. Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET 3 25 2 1 5 Nuläge Prognos hösten 2 Produktion Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger under våren på +14. I höstas var konjunkturindex +6 medan det förra våren låg på ±. Konjunkturindex var som lägst våren 29 med värdet 41. Den regionala konjunkturbilden är fortsatt relativ jämn. Index för Skaraborg ligger på +5, Fyrbodal +7 medan index för Sjuhärad uppmättes till +13. Göteborgsregionen sticker ut med klart starkaste konjunkturindex på +21. Bilhandeln och företagstjänster har i vårens barometer det starkaste t med konjunkturindex på +34. I stort sett samtliga branscher uppvisar en konjunkturförstärkning och tillverkningsindustrin uppvisar fortsatt en stabil normalkonjunktur då konjunkturindex ökat från 2 till +3. Det är endast inom sällanköpshandeln som konjunkturen försvagats men läget kan beskrivas som normalt. Till hösten räknar företagen i Västra Götaland med att konjunkturen fortsätter att förbättras och samtliga branscher tror på uppgångar. Särskilt positiva är företagen inom byggverksamheten, partihandeln och IT-tjänster som räknar med betydliga konjunkturförstärkningar. Företagens anställningsplaner från i höstas har infriats och antalet har ökat inom i stort sett alla branscher det senaste halvåret. Bilhandeln rapporterar om mycket kraftiga personalökningar men även företagen inom IT-tjänster, företagstjänster samt transport har utökat sina personalstyrkor rejält. På ett halvårs sikt räknar företagen med att sysselsättningen fortsätter att öka. Industriinvesteringarna i Västra Götaland bedöms öka i år och företagens er indikerar industriinvesteringar på 8,7 miljarder kronor 2. Om en slår in skulle det innebära att länets andel av de totala industriinvesteringarna i riket skulle uppgå till,5 procent. Nybilsregistreringarna av personbilar ökade med cirka 7 procent första kvartalet 2 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det var femte kvartalet i följd som personbilsmarknaden visade en uppgång i årstakt. Omsättningen inom näringslivet i Västra Götaland ökade fjärde kvartalet 214 med 3,5 procent i årstakt. Lönesumman i den privata och offentliga sektorn ökade med 3,3 procent fjärde kvartalet 214 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Mest steg lönerna i Göteborgsregionen, följt av Fyrbodal, Skaraborg och slutligen Sjuhärad. 6 4 2-2 -4-6 6 4 2-2 -4-6 KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 2 och hösten 2 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR Tillverk- Transport och verk- handel Bygg- Partiningsindustri logistik samhet Bilhandel Företagstjänster KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 2 och hösten 2 Metallindustrnik- Elektroindustri Grafisk Maskinindustri Textilindustri industri HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR Livsmedelsindustri Transportmedelsindustri Näringsliv totalt Sällanköpshandel IT-verksamhet Kemisk Tillverk- industri nings- industri totalt regional konjunktur Konjunkturindex 23 hösten 2 FYRBODAL GÖTEBORGSREGIONEN SJUHÄRAD SKARABORG 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 2 2 2 2-2 -2-2 -2-4 -6 3 LÅGKONJUNKTUR 5 7 9 11 13-4 -6 3 5 7 LÅGKONJUNKTUR 9 11 13-4 -6 3 LÅGKONJUNKTUR 5 7 9 11 13-4 -6 3 LÅGKONJUNKTUR 5 7 9 11 13 5
n TIllvERKNINGSINduSTRI, TOTalt PROGNOS INFÖR HÖSTEN 2 Stora företag Små företag POSITIVA TONGÅNGAR INOM INDUSTRIN Konjunkturläget för tillverkningsindustrin är i stort sett oförändrat jämfört med i höstas men det finns flera tecken på att läget har förbättrats. Produktionstakten har skruvats upp och för första gången på fyra år så ökar sysselsättningen. Industriföretagen ser med tillförsikt på framtiden och räknar med en konjunkturuppgång till hösten. +3 konjunkturläge Total produktionsvolym Stora företag Små företag från exportmarknaden Stora företag Små företag från hemmamarknaden Stora företag Stora företag Små företag Små företag Förväntningarna är överlag positiva. INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG 3 2 1 Industriproduktion Nuläge export Prognos hösten 2 hemma I ndustriföretagen i Västra Götaland har sedan hösten 213 bedömt konjunkturen som normal och i takt med den globala återhämtningen har läget gradvis förstärkts. I vårens undersökning har konjunkturindex ökat med svaga 5 enheter till +3 men generellt genomsyras den västsvenska industrin av positiva tongångar. Den starkaste konjunkturbedömningen görs inom kemiindustrin där konjunkturindex har ökat med 3 enheter till +21. För transportmedelsindustrin, där konjunkturen kraftigt förbättrades i höstas, kan läget också fortsatt beskrivas som starkare än normalt och konjunkturindex hamnar i vårens undersökning på +2. För i stort sett alla industribranscher har utvecklingen varit positiv, med undantag för den grafiska industrin som fortsatt har det tungt. Med ett konjunkturindex på 54 befinner sig branschen i djup lågkonjunktur. I två av fyra delregioner har läget inom industrin förbättrats sedan i höstas. I Göteborgsregionen har konjunkturindex stigit från 1 till +14 och i Sjuhärad har konjunkturindex ökat med 8 enheter till ±. Konjunkturbilden för de två övriga delregionerna är ganska likartad med konjunkturindex som spänner mellan 8 och 2, och trots att stämningsläget är något sämre jämfört med i höstas kan det inte beskrivas som något annat än normala n. Den relativt goda stämningen inom industrin syns också i sysselsättningen och för första gången på nästan fyra år ökar antalet, om än i måttlig takt. Högre industriproduktion Utfallet för andra halvåret i fjol visar att industrins orderingång ökade i en snabbare takt än vad företagen räknade med men även produktionen skruvades upp. Nulägesbedömningarna för våren visar att den goda utvecklingen har fortsatt och den totala industriproduktionen i Västra Götaland har fortsatt att öka. Särskilt företagen inom transportmedelsindustrin utmärker sig och rapporterar om mycket kraftiga produktionsökningar. En förväntat utveckling som branschen signalerade om redan för ett halvår sedan. Transportmedelsföretagen är dock inte ensamma om att stegra produktionen och de flesta industribranscher rapporterar om ökade produktionsvolymer. Det finns dock fortfarande gott om ledig kapacitet för att höja industriproduktionen ytterligare och endast en tredjedel av industriföretagen anger att de producerar för sin fulla kapacitet. Det är i stort sett oförändrat från i höstas. Företagen möter också en högre efterfrågan och orderingången från såväl export- som hemmamarknaden är högre under första halvåret i år jämfört med i höstas. Bedömningarna om orderstockarnas storlek och har också förbättrats något men fortfarande anser 35 procent av företagen att stockarna är för små. Optimistiska er Förväntningarna är överlag positiva inför det kommande halvåret. Störst förbättring väntas inom transportmedelsindustrin och metallvaruindustrin. Nästan alla delbranscher väntar sig en ökad produktion andra halvåret i år och det är endast maskinindustrin som räknar med att den ligger kvar på en oförändrad nivå. en väntas öka inom nästan samtliga branscher och för att möta den högre efterfrågan räknar företagen med att nyanställa. n 6
transportmedelsindustri n Storföretagen tar täten Efter höstens kraftiga förbättring är konjunkturindex för transportmedelsindustrin oförändrat i vår. Svaren på delfrågorna tyder dock på att förbättringen fortsätter och att det är de stora företagen som leder utvecklingen. I höstas förbättrades stämningen i transportmedelsindustrin kraftigt men svaren på delfrågorna visade att nuläget egentligen var oförändrat. Förväntningarna inför våren var dock mycket positiva, särskilt bland de större företagen. Vårens underökning visar att erna var korrekta för storföretagens orderingång har vuxit kraftigt och de har svarat med att öka produktionen. Även de mindre företagen var hyggligt optimistiska i höstas men för dem har lyftet ännu uteblivit. Trots det har de, precis som de stora företagen, ökat antalet. Konjunkturbedömningarna är i stort sett oförändrade och konjunkturindex ligger på +2, strax över normalkonjunktur. Bilden är fortsatt tudelad där de mindre företagen tycker att läget är något svagare än normalt medan de större företagen anser att konjunkturen är relativt bra. konjunkturuppgång. Att de mindre företagen ännu inte märkt av den beror förmodligen på att de är mindre exponerade mot utlandet. Under kommande halvår ser det ut att lossna även för de små då mer än vartannat företag räknar med ökad efterfrågan och majoriteten planerar att öka produktionen. Även de stora företagen tror på fortsatt förbättring och branschens efterfrågan på arbetskraft ser ut att fortsätta uppåt. Andelen som uppger att det är svårt att rekrytera har ökat sedan i höstas men tillgång på arbetskraft ses ännu inte som ett expansionshinder. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren 2 5 4 3 2 1 +2 inför HÖSTEN 2 Produktion export hemma Fortsatt förbättring väntas Det övergripande intrycket är att det blåser medvind i branschen. Man ser ut att befinner sig i en exportledd Industriproduktion export hemma maskinindustri n Liten förbättring Konjunkturen för maskinindustrin återhämtade sig något efter en tillfällig försvagning i höstas. Ökad efterfrågan från hemmamarknaden bidrog till att företagen kunde höja produktionen en del. Prognoserna inför hösten är dämpade och företagen räknar överlag inte med några större förändringar. M askinindustrin har en ganska dyster tid bakom sig. Hösten 212 och våren 213 var branschen på gränsen till lågkonjunktur men sedan har bedömningen legat närmare normalkonjunktur. Branschens konjunkturindex har dock hela tiden hållit sig på minussidan men från en nedgång till 22 i höstas steg konjunkturindex till 7 i vårens undersökning vilket var det högsta värdet sedan hösten 211. Företagen räknade i höstas med en viss förbättring av såväl produktion som orderingång. Prognoserna har visat sig stämma relativt väl, förutom exportorderingången som gått sämre än väntat. en från hemmamarknaden har utvecklats bättre och där rapporterar fyra av tio företag om ökad orderingång medan knappt två av tio rapporterar om minskat orderinflöde. Fortfarande finns dock ett betydande missnöje med orderstockarnas storlek inom maskinindustrin. Sysselsättningen inom branschen fortsatte att minska och det var fortsatt i storföretagen som nedskärningarna gjordes. Försiktiga er Det är inga större konjunkturförändringar att vänta till hösten. Sex av tio företag räknar med oförändrat och det är i stort sett lika många som tror på en förbättring som en försämring. en väntas öka svagt från både export- och hemmamarknaden men produktionen beräknas bli i stort sett oförändrad. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren 2 3 2 1 Industriproduktion export 7 hemma inför HÖSTEN 2 Produktion export hemma 7
n kemisk industri inför HÖSTEN 2 Produktion export hemma Bästa läget på fem år Utvecklingen för kemiindustrin i Västra Götaland vände upp i slutet av fjolåret och under våren har förbättringen fortsatt. en från exportmarknaden har tagit fart vilket lett till tjockare orderböcker och ökad produktion. K onjunkturbedömningarna inom kemiindustrin har förbättrats betydligt sedan i höstas. Konjunkturindex har stigit kraftigt och med värdet +21 kan läget för första gången på fem år beskrivas som starkare än normalt. Andra halvåret i fjol gick betydligt bättre än företagen bedömde i höstas och förbättringen ser ut att ha fortsatt under inledningen av 2. en från exportmarknaden har tagit fart och orderböckerna är betydligt mer välfyllda nu än vid förra mätningen. I efterhand visar det sig att produktionen, tvärtemot vad företagen trodde, ökade i slutet av förra året och produktionen har fortsatt uppåt även efter årsskiftet. Medan det i fjol främst var företag med fler än 1 som expanderade så uppger nu även de mindre företagen att produktionen ökar. De små har också ökat antalet, medan personalstyrkan hos de större företagen är oförändrad. Tudelad framtidsbild Förväntningarna på utvecklingen kommande halvår skiljer sig mycket åt mellan stora och små företag där de senare är betydligt mer positiva. Medan storföretagen tror att konjunkturen ska vända svagt nedåt och att produktionen ska minska så räknar de mindre företagen med en fortsatt ökad efterfrågan och en stor produktionsökning. Storföretagens pessimism är svårtolkad då de är relativt nöjda med orderstockarna och orderinflödet ser ut att bli fortsatt hyggligt. Att de precis som de mindre företagen planerar att öka antalet tyder på att de trots allt har en ganska optimistisk syn på framtiden. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren 2 25 2 1 5 +21 Industriproduktion export hemma n metallvaruindustri inför HÖSTEN 2 Produktion export hemma Oförändrat Metallvaruindustrin har inte infriat de högt ställda förväntningarna från höstens mätning utan läget är i stort sett oförändrat. Efterfrågan från hemmamarknaden har dock stärkts. Företagens er ser på nytt starka ut inför hösten med kraftiga lyft för orderingång och produktion. I höstas förbättrades t inom metallvaruindustrin och konjunkturindex klättrade över nollstrecket för första gången sedan våren 212. Företagen trodde på en fortsatt förbättring under våren i år men utfallet visade sig bli svagare än beräknat. Branschens konjunkturindex ligger kvar på +2 sedan framförallt exportorderingången varit en besvikelse. Order från hemmamarknaden har å andra sidan ökat ungefär enligt. Särskilt storföretagen rapporterar om en god orderingång från hemmamarknaden. Produktionen har sammantaget ökat något men uppgången är lägre än vad som väntades i höstas. Sysselsättningen har som en följd av detta minskat svagt och det är i de stora företagen som man tvingats skära ned på personalstyrkan. Ett positivt tecken är dock att andelen som ser en svag efterfrågan som främsta hindret för expansion har minskat från 72 till 56 procent. Stor optimism inför hösten Trots att de positiva erna från förra hösten inte uppfylldes under våren så ser erna för kommande höst lika positiva ut. Företagen tror på fortsatt stark efterfrågan från hemmamarknaden men även exportorderingången väntas ta fart vilket borgar för betydande produktionsökningar. Särskilt de stora företagen räknar med en kraftig ökning av produktionsvolymerna kommande halvår. Storföretagen bedömer att det kan bli aktuellt att utöka personalstyrkan till hösten för att kunna möta den högre efterfrågan medan de mindre räknar med oförändrad sysselsättning. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren 2 4 3 2 1 Industriproduktion export +2 hemma 8
grafisk industri n Djupare ner i lågkonjunkturen Konjunkturen för den grafiska industrin har länge varit svag och läget har försämrats ytterligare. Orderböckerna har blivit tunnare och produktionsnivån lägre. Lågkonjunkturen väntas hålla i sig till hösten även om flera företag förväntar sig en ökad efterfrågan. L äget för den grafiska industrin har försvagats det senaste halvåret och branschen har sjunkit allt djupare ner i lågkonjunktur. Vårens konjunkturindex på 54 innebär en måttlig försämring från i höstas då branschens redan var kraftigt försvagat. Att läget för den grafiska industrin har blivit sämre sedan i höstas märks genomgående på företagens svar. Orderstocken har minskat de senaste månaderna och mer än vartannat företag anser i nuläget att storleken på orderstocken är för liten. Efterfrågan på företagens tjänster har sjunkit från såväl hemma- som exportmarknaden, vilket märks på det minskade inflödet av nya order från båda marknader. Att orderböckerna har blivit tunnare har resulterat i att produktionen skruvats ned och att en stor andel av de grafiska företagen kämpar med svag lönsamhet. Den sviktande lönsamheten verkar dock inte ha lett till några omfattande nedskär- ningar utan personalstyrkan uppges i stort sett vara oförändrad sedan i höstas. Produktionen väntas öka till hösten Framöver ser läget fortsatt tungt ut för den grafiska industrin och lågkonjunkturen väntas hålla sig kvar kommande månader. Trots det kärva läget för branschen förväntar sig sex av tio företag att höja produktionsnivån i höst jämfört med i nuläget. Medan efterfrågan från utlandet förmodas vara oförändrad, så förväntar sig hälften av företagen att orderingången från hemmamarknaden kommer att tillta till hösten. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren 2-1 -2-3 export 54 hemma inför HÖSTEN 2 Produktion export hemma livsmedelsindustri n Stärkt hemmamarknad Livsmedelsindustrin befinner sig i en normalkonjunktur. Sedan i höstas har en viss förbättring skett; storleken på orderstocken har vuxit och produktionen har skruvats upp, men kapacitetsutnyttjandet är fortfarande lågt. Till hösten förväntar sig företagen en kraftigt ökad efterfrågan. F ör några år sedan befann sig livsmedelsindustrin i ett svagt läge, men konjunkturen har gradvis förbättrats även om utvecklingen skett i en långsam takt. Konjunkturindex har tagit sig upp några enheter sedan i höstas och uppgår nu till +5, vilket indikerar att normalkonjunktur råder. Det är det mest gynnsamma läge som livsmedelsindustrin befunnit sig i på flera år. I höstas hade livsmedelsföretagen förhoppningar om att efterfrågan skulle öka från såväl export- som hemmamarknaden. Medan förväntningarna på orderingången från utlandet inte infriades så kom ett rejält uppsving i den inhemska efterfrågan vilket har resulterat i att den totala orderstocken är större idag än för ett halvår sedan. Till följd av det ökade orderinflödet har livsmedelsföretagen höjt produktionen och vart tredje företag rapporterar att de nyanställt sedan i höstas. Även om läget för livsmedelsföretagen ser ljusare ut än för några år sedan så sker förbättringen från en relativt låg nivå. Efterfrågan väntas öka Livsmedelsföretagen är optimistiska inför hösten och ser framför sig en förstärkning av konjunkturen. De förväntar sig en kraftigt ökad efterfrågan, både från utlandet och från Sverige. I linje med de höga förväntningarna på ett ökat orderinflöde väntas produktionsnivån skruvas upp och några företag har planer på att utöka personalstyrkan ytterligare. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren 2 4 3 2 1-1 Industriproduktion Industriproduktion export +5 hemma inför HÖSTEN 2 Produktion export hemma 9
n textil- och beklädnadsindustri inför HÖSTEN 2 Produktion export hemma Ökad efterfrågan på textilvaror Enligt textilindustrins bedömningar från i höstas så har konjunkturen stärkts det senaste halvåret. Bakom uppgången återfinns en kraftig ökad orderingång från både hemmamarknaden och exportmarknaden. Till hösten räknar företagen med att konjunkturen stärks ytterligare. K onjunkturen inom textil- och beklädnadsindustrin har under ett flertal år varit svag, men i höstas kunde t åter beskrivas som normalt. I vårens undersökning har konjunkturindex ökat med enheter till ± och i stort sett alla företag är tillfredsställd med rådande marknadsläge. Utfallet för andra halvåret 214 visar att produktionen ökade i en snabbare takt än vad höstens nulägesbedömningar visade och det var framförallt de stora företagen som ökade sin produktionsvolym. Det förklaras av att orderingången från exportmarknaden ökade mycket kraftigt vilket bidrog till den positiva utvecklingen. Nulägesbedömningarna för våren visar att den goda utvecklingen har fortsatt och jämfört med i höstas har efterfrågan ökat kraftigt både från utlandet och på hemmamarknaden. Orderstockarna har också ökat, men fortfarande anser fyra av tio företag att stockarna är för små. Fortsatt optimism Företagens bedömningar av färdigvarulagren visar att en majoritet av företagen anser att lagren är för stora. Trots det planerar branschen för att skruva upp produktionstakten till hösten vilket kan indikera att företagen håller lager för framtida leveranser. Då kapacitetsutnyttjandet ligger på en låg nivå, där endast var femte företag producerar för fullt, bör produktionsplanerna kunna realiseras utan större omställningar. Sammantaget räknar företagen med en konjunkturförstärkning till hösten. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren 2 5 4 3 2 1 Industriproduktion export ± hemma n EXPORTSTRUKTUR EXPORTEN I VÄSTRA GÖTALAND Varuexport, värden i miljoner kronor fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland 212 213 212 213 212 213 212 213 212 213 Livsmedelsindustri 565 446 2 635 2 314 418 448 1 25 1 21 4 821 4 45 Textilindustri 31 37 122 137 1 878 1 547 12 2 2 28 1 728 Kemisk industri 31 911 21 811 26 56 2 3 1 65 891 1 23 1 121 6 595 43 757 Metallvaruindustri 1 16 1 1 33 1 49 669 58 1 321 1 392 4 368 4 445 El- och optikindustri 82 83 5 319 5 191 3 997 2 993 2 799 1 899 11 958 9 912 Maskinindustri 1 777 1 446 1 131 1 68 2 327 2 44 3 371 2 927 17 433 16 76 Transportmedelsindustri 4 72 4 371 39 682 36 953 3 122 3 14 12 413 11 53 59 9 55 97 Övrig tillverkningsindustri 3 883 3 882 4 353 4 747 9 925 4 925 4 164 13 925 13 64 Byggverksamhet 45 32 245 269 35 29 65 72 388 397 Partihandel 5 493 5 979 24 524 26 875 3 284 3 25 1 462 1 287 33 53 36 149 Övrigt 869 892 39 77 42 354 4 46 3 777 1 38 1 56 45 74 48 242 Totalt 5 464 39 993 4 588 427 22 11 19 939 29 814 27 147 254 659 235 251 Totalerna för delregionerna summerar inte till totalen för Västra Götaland då även Kungsbacka ingår i Göteborgsregionen. VARUEXPORT Varuexporten i Västra Götaland uppgick 213 till 235 miljarder kronor mätt i löpande priser, vilket var en femtedel av Sveriges totala varuexport. Exporten i länet utvecklades svagare 213 och den största nedgången skedde i Fyrbodal. Kemisk industri var den bransch som drabbades hårdast och från 212 till 213 minskade exporten med 28 procent mätt i löpande priser. Exportpriserna sjönk dock kraftigt under 213, till följd av en starkare krona, och nedgången i volym var troligen lägre än mätt i värde. Uppgifterna för exportstrukturen i länet baseras på en regional fördelning av utrikeshandelsstatistiken. Företagens export fördelas med antalet på respektive arbetsställe och uppgifterna ska tolkas med försiktighet. 1
Tudelad bild inom IT-sektorn För IT-industrin försvagades konjunkturen kraftigt det senaste halvåret och orderingången och produktionen har blivit betydligt svagare än beräknat. Som en följd av detta har betydande personalminskningar aviserats. Efterfrågan på IT-tjänster har däremot utvecklats mer i linje med företagens er och konjunkturen bedöms som starkare än normalt. Det väntas även fortsätta till hösten då tjänsteföretagen räknar med att sysselsättningen ökar kraftigt. 43 it-verksamhet n PROGNOS INFÖR HÖSTEN 2 ITtjänster ITindustri K onjunkturläget inom IT-sektorn ser vid en första anblick väldigt svagt ut. Det sammanvägda konjunkturindexet har backat från +16 till 43 vilket passerar gränsen för lågkonjunktur. Tittar man närmare på underliggande data ser man två skilda världar. På den positiva sidan finns IT-tjänsterna, som främst utgörs av datakonsulter och liknande, där läget har stärkts jämfört med föregående mätning och konjunkturindex har gått upp 16 enheter till +28. På den negativa sidan har vi den IT-relaterade delen av elektronikindustrin, som här betecknas IT-industrin, där läget har gått från tillfredsställande till mycket svagt det senaste halvåret. Det är med andra ord IT-industrin, där konjunkturindex rasat från 2 till 75, som ligger bakom hela nedgången för den totala IT-sektorn. De exakta siffrorna inom IT-industrin bör tolkas med försiktighet då urvalet inom delbranschen är begränsat, och gör indikatorerna extra volatila, men det är tydligt att bilden svängt betänkligt och visar ett mycket dystert läge. Mörkt inom industrin Det var mycket positiva tongångar inom IT-industrin i höstas. Enligt företagens nulägesbedömningar i september ökade orderingången markant mellan första och andra halvåret 214. Det visade sig dock att efterfrågan inte ökade fullt så mycket som beräknat, exportorderingången ökade endast svagt medan orderingången från hemmamarknaden blev oförändrad jämfört med första halvåret. Även om nulägesbedömningen för våren pekar på att en del av det ökade orderinflödet kan komma under första halvåret i år istället så bedöms produktionen bli i stort sett oförändrad. Företagen rapporterar istället om en betydande lagerminskning. Bedömningen av orderstockens storlek har försämrats betydligt och andra halvåret i år räknar företagen med att skruva ned produktionsnivån rejält. Som en följd av detta planerar man att minska personalstyrkan. IT-industrin räknar med andra ord inte med något lyft av det dystra t till hösten. En majoritet av företagen räknar med oförändrat läge. Fler jobbar med IT-tjänster Prognoserna var mer träffsäkra från den tjänstebaserade delen av IT-sektorn. Företagen räknade i höstas med ett markant konjunkturuppsving till våren och de flesta indikatorer pekar uppåt. Faktureringen har inte ökat fullt lika mycket som beräknat men tickar ändå på i sådan takt att sysselsättningen i branschen fortsätter att öka. Mer än vartannat företag har ökat personalstyrkan jämfört med hösten vilket dock dragit ned lönsamhetsomdömet något jämfört med ett halvår sedan. Ett problem som branschen brottats med tidigare är en viss brist på branschkompetent personal. Andelen företag som upplever svårighet att få tag på personal med rätt kvalifikationer uppgår till runt tre av fem, vilket är oförändrat jämfört med höstens mätning. Till hösten i år räknar tjänsteföretagen med en fortsatt konjunkturuppgång med starkare efterfrågan och högre faktureringsvolymer. Prognosen pekar på att sysselsättningen fortsätter att öka, i ännu snabbare takt än tidigare, men även att lönsamheten stärks. n OMSÄTTNING/PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA våren 2 4 3 2 1 IT-tjänster -1 Omsättning Produktion IT-industri Produktions volym/ omsättning ITtjänster ITindustri IT-industri orderingång Export- Hemmamarknad marknad IT-tjänster lönsamhet ITtjänster ITindustri Tydligt att bilden svängt betänkligt. 11
n byggverksamhet inför HÖSTEN 2 Byggande Antagna anbud Medvind för byggbranschen Byggkonjunkturen i Västra Götaland har stärkts sedan i höstas och är nu starkare än normalt. Uppgången förklaras av en betydande förbättring för delbranschen bygg och anläggning som ser ut att vara på väg mot högkonjunktur. B yggbranschen har andats optimism under det senaste året men höstens barometer var något av en besvikelse då det väntade lyftet uteblev. Vårens undersökning visar däremot en tydlig konjunkturförstärkning, åtminstone för delbranschen bygg och anläggning. Där har t stärkts väsentligt och är nu betydligt starkare än normalt. För den andra delbranschen, installationer och slutbehandling, har konjunkturen däremot försvagats något. För byggbranschen som helhet har konjunkturindex stigit måttligt och ligger med värdet +18 strax över gränsen för normalkonjunktur. I båda delbranscherna ökade byggandet mycket i höstas men efter årsskiftet har utvecklingen för installationer och slutbehandling stagnerat medan bygg och anläggning har fortsatt upp. I byggbranschen som helhet har orderläget stärkts men tre av tio företag tycker fortfarande att orderstocken är för liten. Starka er Inom båda delbranscherna tror företagen på en konjunkturförstärkning under kommande halvår. Man räknar med att anbuden ska fortsätta att strömma in och att byggandet ska öka. Förväntningarna är överlag starkare bland bygg- och anläggningsföretagen där erna pekar mot högkonjunktur till hösten. et har än så länge inte ökat i den omfattning man räknade med i höstas utan har varit i stort sett oförändrat. Till hösten räknar dock båda delbranscherna med att öka antalet, framför allt bygg- och anläggningsföretgen som planerar betydande personalförstärkningar. n Byggande, och orderstock våren 2 4 3 2 1 Byggande +18 Orderstock n FÖRETAGSTJÄNSTER inför HÖSTEN 2 Omsättning Lönsamhet Förbättrat läge Efter en liten nedgång under hösten tog konjunkturen ny fart under våren inom gruppen företagstjänster. Fakturering och sysselsättning har ökat i linje med erna och lönsamheten har förbättrats något. Till hösten räknar företagen med en fortsatt uppgång men i lugnare takt. F örra våren förbättrades konjunkturen inom företagstjänster, som främst utgörs av olika konsultföretag, kraftigt där konjunkturindex lyfte till ett läge något starkare än normalt efter två mätningar på negativt territorium. Efter en liten inbromsning i höstas så har konjunkturindex i vårens undersökning ökat till +34. Höstens er visade att t skulle förbättras och faktureringen öka till våren. Företagens nulägesbedömning visar att förväntningarna i stort sett har infriats där hälften av företagen rapporterar om ökad fakturering medan endast en femtedel har lägre fakturering jämfört med föregående halvår. Sysselsättningen i branschen har ökat en del men samtidigt upplever många företag fortfarande att det är svårt att få tag på branschkompetent personal. Ungefär hälften av företagen anser detta, vilket är i stort sett samma andel som i höstas. Lönsamhetsomdömet har förbättrats och det är framförallt färre företag än tidigare som tycker att lönsamheten är dålig. Uppgången fortsätter till hösten Det finns fortsatt optimism kring utvecklingen det kommande halvåret. Konjunkturuppgången beräknas fortsätta men ske i lugnare takt. Efterfrågan på företagens tjänster väntas öka med fortsatt ökning av faktureringen som följd. Det innebär att företagen ser ett ökat behov av att nyanställa, där drygt hälften räknar med att utöka personalstyrkan medan endast en tiondel räknar med att dra ner. n OMSÄTTNING, ANSTÄLLDA OCH LÖNSAMHET våren 2 4 3 2 1 Omsättning +34 Lönsamhet 12
Stark försäljning Bilhandeln befinner sig i ett läge som är starkare än normalt. Sedan i höstas har försäljningen ökat, lönsamheten förbättrats och företagen nyanställt. Till hösten förväntar sig bilhandlarna en något starkare konjunktur och framförallt högre lönsamhet. F ör två år sedan befann sig bilhandeln i ett svagt, men hushållens köpvilja för kapitalvaror och i synnerhet bilar har tilltagit och fört med sig ett rejält uppsving för bilhandlarna. Förra våren tog sig bilhandeln upp till ett normal, men det stora lyftet kom i höstas då branschen avancerade till ett läge några enheter under gränsen för högkonjunktur. I vårens undersökning är läget i princip oförändrat och uppgår till +34, vilket alltså indikerar att konjunkturen är starkare än normalt. Sex av tio har nyanställt I höstas var bilhandlarna försiktigt optimistiska inför våren. Med facit i hand tycks verkligheten ha överträffat förväntningarna. Bilhandeln har haft en mycket god utveckling de senaste månaderna och sex av tio företag rapporterar att försäljningen ökat det senaste halvåret. Som en följd av det har även lönsamheten tilltagit. Det ökade trycket på branschen har lett till att en stor andel av bilhandlarna fått nyanställa det senaste halvåret. Rekryteringsbehovet kvarstår dock för flera företag och var tredje bilhandlare planerar att utöka personalstyrkan kommande månader. Förväntningar på högre lönsamhet Bilhandlarna är hoppfulla inför hösten och förväntar sig en hygglig förstärkning av konjunkturen. De flesta tror dock att försäljningen kommer ligga kvar på samma nivå som idag, men många bilhandlare har förväntningar på att kunna öka på sina marginaler till hösten och på så sätt öka lönsamheten. n Försäljningsvolym, och lönsamhet våren 2 8 6 4 2 Försäljningsvolym +34 Lönsamhet bilhandel n inför HÖSTEN 2 Försäljningsvolym Lönsamhet transport och logistik n Måttlig men bred uppgång Konjunkturförstärkningen som syntes i höstas har fortsatt och det mesta pekar uppåt för transport- och logistikföretagen. Förbättringen är visserligen långsam men framtidstron har ökat och inför hösten väntas en fortsatt uppgång. K onjunkturförstärkningen som syntes i transport- och logistikbranschen i höstas har fortsatt under inledningen av 2 även om den sker förhållandevist långsamt. Konjunkturindex har ökat måttligt och ligger med värdet +7 fortsatt inom ramen för normalkonjunktur. Det är emellertid ingen tvekan om åt vilket håll utvecklingen går för nästan alla pilar pekar uppåt. En överväldigande majoritet av företagen uppger att transportvolymen antingen ökat eller är oförändrad och antalet, som i höstas vände upp för första gången på tre år, har fortsatt uppåt. Fyra av tio företag uppger att de anställt mer folk vilket är betydligt fler än vad bedömningarna från i höstas pekade mot. Det enda smolket i bägaren är att missnöjet med lönsamheten har ökat. 44 procent av företagen anser i vår att lönsamheten är dålig och bara procent uppger att den är god. Försiktig optimism Efter två undersökningar i rad med stigande konjunktur så verkar transport- och logistikföretagen i Västra Götaland ha släppt pessimismen och vågar hoppas på att uppgången är beständig. Medan de i höstas räknade med en mager utveckling kommande halvår så tror flertalet nu på en fortsatt förbättring till hösten. Konjunkturen spås fortsätta uppåt och majoriteten räknar med att transportvolymen antingen fortsätter att öka eller blir oförändrad. Vart fjärde företag spår ökad efterfrågan och nästan ingen tror att den ska minska. et ser ut att fortsätta svagt uppåt och företagen räknar med något bättre lönsamhet. n transportvolym, och lönsamhet våren 2 4 2-2 +7 inför HÖSTEN 2 Transportvolym Lönsamhet -4 Transportvolym Lönsamhet 13
n sällanköpshandel inför HÖSTEN 2 Försäljningsvolym Lönsamhet Försämrat läge För ett halvår sedan hade handlarna höga förväntningar på våren, men läget för sällanköpshandeln har tvärtom försämrats. Visserligen har försäljningen ökat, men trots det uppges lönsamheten vara lägre. F ör ett par år sedan befann sig sällanköpshandeln i ett svagt, men förra våren kom ett rejält lyft för branschen som då tog sig upp till ett läge starkare än normalt. I höstas kvarstod den goda konjunkturen, men i vårens undersökning har en betydande försämring skett. Konjunkturindex uppgår nu till 1, vilket indikerar att normalkonjunktur råder. I höstas förväntade sig handlarna ökad försäljning till våren och det visar sig att de hade rätt om hushållens köpvilja. Fyra av tio företag uppger nämligen att försäljningen har ökat det senaste halvåret. Handlarna såg även framför sig att vinsten skulle stiga, men trots den ökade försäljningen har lönsamheten tvärtom försämrats, vilket tyder på att handlarnas marginaler har minskat. Företagen antog i höstas att personalstyrkan skulle vara oförändrad till våren, men ett antal företag har ändå rekryterat sedan dess och några planerar att nyanställa till hösten. Sällanköpshandelns främsta hinder för att utöka verksamheten är fortsatt efterfrå- geläget, men det är nästan lika många företag som svarar att det inte finns något som hindrar dem från att expandera. Höga förväntningar på hösten Om företagen upplever nuläget som mer dämpat än för några månader sedan så är förväntningarna desto större på hösten. Handlarna ser framför sig en rejäl förstärkning av konjunkturen och framför allt förväntar de sig högre lönsamhet. Förutom ökade marginaler tror mer än vartannat företag att försäljningsvolymerna kommer att tillta väsentligt till hösten. n försäljningsvolym, och lönsamhet våren 2 2 1 5 Försäljningsvolym Lönsamhet 1 n partihandel inför HÖSTEN 2 Försäljningsvolym hemmamarknad Lönsamhet Fortsatt positiv trend Partihandlarna har fortsatt medvind och efter två år med positiv utveckling är t nu starkare än normalt. Försäljningen har stigit i den takt man räknat med och antalet har ökat mer än vad företagen trodde i höstas. K onjunkturen för partihandeln i Västra Götaland har haft en positiv trend de senaste två åren och den har fortsatt under inledningen av 2. De relativt högt ställda förväntningarna från i höstas har infriats och de flesta delfrågorna visar på ett förbättrat läge. Försäljningsvolymen har framför allt ökat på hemmamarknaden men även på exportmarknaden märks en uppgång. Trots den goda försäljningen är företagen ganska återhållsamma i sina konjunkturbedömningar och konjunkturindex har bara stigit måttligt. Vårens värde på +23 indikerar trots allt att konjunkturen är starkare än normalt, vilket inte hänt sedan våren 211. Ett ytterligare tecken på att konjunkturen stärkts är att antalet fortsatt upp och att ökningen varit större än vad erna i höstens undersökning antydde. Lönsamheten ligger trots detta kvar på en oförändrad nivå med en majoritet som tycker att den är normal och drygt en fjärdedel som anser att den är god. Optimismen består Till hösten räknar partihandlarna med att konjunkturförstärkningen fortsätter med oförändrad kraft. Prognoserna för både försäljning och antal pekar mot ungefär samma ökningstakt som innevarande vår. Medan det hittills varit på hemmamarkanden som försäljningen ökat mest så tror man att exportmarknaden ska ta över som draglok, även om också hemmarkanden ser ut att fortsätta stärkas. Det som sticker ut mest är förväntningarna på lönsamhetsutvecklingen som är rejält uppskruvade då mer än häften av företagen räknar med en förbättring. n Försäljning, och lönsamhet våren 2 4 3 2 1 Försäljning hemmamarknad +23 Lönsamhet 14
fyrbodal n STARKARE LÄGE FÖR HANDELN Konjunkturindex har förbättrats svagt från i höstas och uppgår i vår till +7. Medan byggkonjunkturen har försämrats rejält så har sällanköpshandelns läge stärkts och branschen uppvisar ökad lönsamhet. Industriföretagens höga förväntningar från i höstas har inte infriats även om efterfrågan stärkts något. Lyftet för industrin uteblev Industriföretagen hade höga förväntningar på ett uppsving av konjunkturen till våren, men lyftet uteblev. Industrins konjunkturindex har tvärtom halkat ner några enheter till 8, vilket tyder på att normalkonjunktur fortsatt råder. Även om inte efterfrågan ökat i den grad som företagen hade förväntat sig så har orderingången från både export- och hemmamarknaden stigit det senaste halvåret. Trots uppgången är drygt vart tredje företag missnöjda med storleken på orderstocken. Detta skiljer sig dock rejält mellan olika delbranscher inom industrin. Medan transportmedelsindustrin verkar relativt nöjda med orderstockens storlek så anser vartannat företag inom maskinindustrin att den är för liten. Som en följd av den ökade orderingången har industriföretagens produktion stigit något och kapacitetsutnyttjandet är högre idag än för ett halvår sedan, även om sex av tio företag fortfarande inte producerar för fullt. Industriföretagen förväntar sig att konjunkturuppgången, som inte kom till våren, istället dyker upp i höst. De anar en starkare konjunktur där den ökade efterfrågan främst väntas komma från hemmamarknaden. I likhet med för ett halvår sedan så är det framför allt transportmedelsindustrin som ser ett konjunkturlyft framför sig. Försämrat läge för byggbranschen I höstas befann sig Fyrbodals byggföretag i ett starkt läge, men de anade att en viss konjunkturförsämring skulle ske till våren. De hade rätt och konjunkturindex har gått ner 2 enheter och uppgår i vårens mätningar till +1. Samtliga ingående frågor vittnar om det försämrade läget jämfört med i höstas. Byggandet är betydligt lägre, anbuden är färre och den totala orderstocken har minskat. Den svaga utvecklingen har även lett till att resursutnyttjandet har minskat kraftigt jämfört andra halvåret i fjol. Optimismen är dock stor inför hösten och mer än vartannat byggföretag tror på en konjunkturförstärkning. Sex av tio företag spår att antalet antagna anbud kommer att öka kommande halvår. Fler anbud väntas ge effekt på byggandet, som följaktligen också förutsägs stiga rejält till hösten. 6 4 2-2 -4-6 3 4 3 2 1 4 3 2 1 konjunkturindex 5 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR 7 9 11 INDUSTRIPRODUKTION Nuläge 13 Prognos hösten 2 industrins ORDERINGÅNG 5 Export Hemma KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER VÅREN 2 och HÖSTEN 2 5 4 3 2 1-1 Transportmedelsindustri Tillverkningsindustri totalt Nuläge Prognos hösten 2 Maskinindustri Byggverksamhet Sällanköpshandel Bättre lönsamhet i sällanköpshandeln Läget för Fyrbodals sällanköpshandel har stärkts jämfört med i höstas, vilket är i linje med förväntningarna för ett halvår sedan. Konjunkturindex har stigit 22 enheter och uppgår nu till +13, vilket indikerar att läget är normalt. Försäljningen har inte ökat, men lönsamheten har ändå förbättrats, något som tyder på att handlarna har kunnat ta ut högre marginaler under våren. Sällanköphandelns stärkta läge märks också på att betydligt färre handlare anger att ett svagt efterfrågeläge hindrar dem från att expandera. Handlarna ser framför sig ett kraftigt förbättrat till hösten. Vartannat företag spår högre försäljningsvolym och tron på ökad lönsamhet är stark. n 6 4 2-2 -4 4 3 2 BYGGVERKSAMHET Byggande SÄLLANKÖPSHANDEL 1-1 Försäljningsvolym
n göteborgsregionen 6 4 konjunkturindex HÖGKONJUNKTUR STARKASTE DELREGIONen 2-2 -4-6 3 5 4 3 2 1 3 2 1 3 2 5 7 LÅGKONJUNKTUR 9 11 INDUSTRIPRODUKTION Nuläge 13 Prognos hösten 2 industrins ORDERINGÅNG Export Hemma industrin Konjunkturindex för Göteborgsregionen har i vårens undersökning klättrat till +21 och konjunkturen är något starkare än normalt. Stämningsläget har förbättrats inom samtliga branscher utom sällanköpshandeln och den goda utvecklingen innebär att Göteborg därmed behåller förstaplatsen i länet. Inför kommande halvår är samtliga branscher optimistiska och sysselsättningen ser ut att öka. Optimism inom näringslivet Konjunkturen i Göteborgsregionen har förbättrats sedan i höstas och konjunkturindex har stigit till +21. Konjunkturbilden är relativt jämn mellan delregionerna i Västra Götaland, med undantag för Göteborgsregionen som sticker ut och har det klart starkaste t. Nästan samtliga av de särredovisade branscherna uppvisar i vår ett klart bättre jämfört med i höstas och för flertalet branscher kan läget beskrivas som bättre än normalt. Det är endast sällanköpshandeln som avviker från den uppåtgående trenden och istället har utvecklingen dämpats något det senaste halvåret. Det ligger i linje med hur sällanköpshandeln i stort har utvecklats i övriga delar av länet och trots att branschens har försvagats något kan det betraktas som normalt. Lyft för industribranscherna Industriföretagen har det senaste året väntat på att aktiviteten ska ta ordentlig fart men trots de ljusa framtidsutsikterna har det riktiga lyftet låtit vänta på sig. Nu ser det äntligen ut som att stämningsläget har förbättrats och konjunkturindex har ökat från 1 till +14. Det innebär att det samlade läget kan beskrivas som något starkare än normalt och samtliga industribranscher har bidragit till den positiva utvecklingen. Det starkare t beror framförallt på att efterfrågeläget har stärkts något. en från både hemma- och exportmarknaden ökade under våren vilket fått genomslag på produktionen som ökat väsentligt jämfört med i höstas. Att orderböckerna nu är mer välfyllda syns också i företagens bedömning av orderstocken och det är en större andel som i vårens undersökning anser att stockarna är lagom eller förhållandevis stor. Det kommande halvåret räknar industriföretagen med att konjunkturen kommer att stärkas ytterligare och mest optimistiska om framtiden är transportmedelsindustrin samt maskinindustrin som tror på betydligt bättre fart. För transportmedelsindustrin är konjunkturen fortfarande något starkare än normalt. Framförallt är det den ökade orderstocken som lyfter branschen och orderingången på såväl hemmamarknaden som exportmarknaden är högre än i höstas. Det har lett till att även produktionen har ökat. Den största konjunkturförbättringen syns inom den kemiska industrin samt maskinindustrin där läget stärkts kraftigt. 1 KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER VÅREN 2 och HÖSTEN 2 Mindre företag Större företag 8 Nuläge BYGGVERKSAMHET 6 Prognos hösten 2 6 5 4 4 3 2 2 1 Byggande Maskinindustri Elektronikindustri Sällanköpshandel Livsmedelsindustri Tillverkningsindustri totalt Byggverksamhet Transportmedelsindustri Partihandel Kemisk industri Företagstjänster IT-tjänster 16
göteborgsregionen n 5 SÄLLANKÖPSHANDEL 4 et sysselsatta har fortsatt att öka inom industrin och i takt med att konjunkturen förbättras räknar företagen med att anställa ytterligare personal det kommande halvåret. Byggandet fortsätter uppåt Konjunkturen för byggverksamheten i Göteborgsregionen har förbättrats ytterligare sedan i höstas och konjunkturindex har ökat med 9 enheter till +23. Senast byggkonjunkturen var så stark i regionen var hösten 211. Förväntningarna från i höstas har i huvudsak infriats. Den totala orderstocken har ökat synnerligen kraftigt och sex av tio företag anser att orderböckerna är lagom välfyllda i nuläget. Även antalet antagna anbud har ökat under våren, vilket fått genomslag på byggandet som tilltagit mycket kraftigt. Det har i sin tur lett till högre sysselsättning och högre resursutnyttjande i branschen. På ett halvårs sikt räknar företagen med en fortsatt konjunkturuppgång och branschen ser ett ökat behov av att nyanställa. Fler än hälften av byggföretagen uppger dock tillgången på arbetskraft som det främsta hindret för fortsatt expansion, vilket kan sätta käppar i hjulet för den fortsatta utvecklingen. Normalt läge för sällanköpshandeln Konjunkturläget för sällanköpshandeln, som även inkluderar bilhandeln, har försvagats det senaste halvåret och konjunkturindex har sjunkit från +34 i höst till +12 i vår. Nedgången förklaras sannolikt av att julhandeln infaller under andra halvåret vilket innebär högtryck för sällanköpshandeln. Tillbakagången är därför inte överraskande och läget kan i vår beskrivas som normalt där 93 procent av företagen är tillfredsställda eller tycker att konjunkturen är bättre än normalt. Försäljningsvolymen har fortsatt att öka sedan i höst och närmare hälften av företagen har utökat sin personalstyrka. Nio av tio företag uppger att lönsamheten är god eller normal. I vårens undersökning uppger närmare hälften av företagen att det inte finns några hinder för fortsatt expansion och branschen tror på en måttlig konjunkturförbättring till hösten. Stark utveckling för partihandeln Företagen inom partihandeln såg i höstas med tillförsikt på framtiden och nulägesbedömningarna för våren visar att utvecklingen har varit god. Med ett konjunkturindex på +25 kan läget beskrivas som starkare än normalt. I likhet med företagens förväntningar har försäljningsvolymen ökat på både hemmamarknaden och exportmarknaden, vilket lett till att företagen ökat antalet. Företagens förhoppningar om förbättrad lönsamhet har dock uteblivit men fyra av fem företag anser den vara normal eller god. Till hösten räknar partihandlarna med ytterligare konjunkturförstärkning. Försäljningen väntas öka mycket kraftigt och framförallt räknar företagen med att efterfrågan från utlandet tar ordentlig fart. Ljusa tider för företagstjänster För konsultföretagen inom företagstjänster har utvecklingen det senaste halvåret i stort sett motsvarat höstens er. Företagen rapporterar om kraftiga faktureringsökningar, måttliga ökningar av antalet och en något bättre lönsamhet än för sex månader sedan. Konjunkturindex har ökat till +36 och branschen har gått från ett normalt läge i höstas till att i vår närma sig högkonjunktur. Det kommande halvåret räknar företagen med att efterfrågan på deras tjänster kommer att öka ganska kraftigt, vilket i sin tur väntas leda till högre omsättning och ett ökat behov av att nyanställa. Stärkt läge för IT-tjänster För IT-tjänsteföretagen i Göteborgsregionen, bestående av datakonsulter, har konjunkturen stärkts sedan i höstas och framförallt har andelen företag som anser läget som tillfredsställande ökat. Trots att de förväntade faktureringsökningarna har uteblivit har konjunkturindex stigit med 19 enheter till +32 och läget är starkare än normalt. Sysselsättningen har fortsatt att öka i snabb takt och tre av fem företag har nyanställt. Till följd av den svaga efterfrågan har höstens er om förbättrad lönsamhet dock uteblivit men fler än 9 procent av företagen anser lönsamheten vara god eller normal. Till hösten räknar företagen inom IT-tjänster med att konjunkturen stärks ytterligare. n 3 2 1 Försäljningsvolym partihandel - hemmamarknad 4 3 2 1 Försäljningsvolym 5 4 3 2 1 6 4 2 Företagstjänster Omsättning IT-tjänster Omsättning TJÄNSTEEKTORNS BEDÖMNING AV LÖNSAMHETEN Våren 2, nettotal 2 1 5 Sällanköpsh IT-tjänster Partihandel Företagstjänster 17
n sjuhärad 6 4 2-2 -4-6 3 25 2 1 5 4 3 2 1 4 3 2 1 4 3 2 1 konjunkturindex 5 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR 7 9 11 13 INDUSTRIPRODUKTION Nuläge Prognos hösten 2 industrins ORDERINGÅNG Export Hemma BYGGVERKSAMHET Byggande sällanköpshandel Stark utveckling för byggbranschen Konjunkturen har fortsatt uppåt i Sjuhärad där konjunkturindex för våren skattas till +13. Byggföretagen står för merparten av lyftet men även industrin har stärkts något. Sällanköpshandeln gör däremot en dystrare bedömning av läget. Prognoserna inför kommande halvår ser dock övervägande positiva ut. Ökad orderingång till industrin Industriföretagens konjunkturbedömning har förbättrats något jämfört med höstens mätning. Konjunkturindexet har under våren stigit från 8 till ±. Produktionen har inte tagit fart som företagen räknade med i höstas men däremot ser indikatorn för orderingången gynnsam ut. Stigande orderingång borgar för att en höjning av produktionsnivån kan komma framöver. Särskilt maskinindustrin räknar med en stor produktionsökning under andra halvåret i år, där man tror på en stärkt orderingång från i synnerhet exportmarknaden. Uppgången sker dock från låga nivåer då orderstocksomdömet fortsatt är mycket svagt inom maskinindustrin. Sysselsättningen har ökat måttligt jämfört med i höstas men uppgången bedöms bli kortvarig. På ett halvårs sikt räknar industriföretagen med att personalstyrkan åter minskar något. Överlag bedöms inte konjunkturförändringarna bli så stora, flest optimistiska företag finns dock inom textilindustrin. 5 4 3 2 1-1 -2 KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER VÅREN 2 och HÖSTEN 2 Nuläge Textilindustri Maskinindustri Prognos hösten 2 Sällanköpshandel Byggverksamhet Tillverkningsindustri totalt Byggandet fortsätter uppåt Byggkonjunkturen i Sjuhärad förbättrades avsevärt i höstas och trenden har fortsatt under våren då konjunkturindex stigit från +6 till +31. Fjolåret avslutades bra där byggföretagen rapporterar om stora ökningar av såväl antagna anbud som byggande under andra halvåret. Första halvåret i år har utvecklingen fortsatt med stigande byggproduktion jämfört med föregående halvår. Vissa nyanställningar gjordes redan under hösten men det senaste halvåret är sysselsättningen i det närmaste oförändrad. Till hösten räknar byggföretagen med en fortsatt konjunkturuppgång, om än i lugnare takt. Man tror på en fortsatt ökning av efterfrågan i form av fler antagna anbud och att byggandet kan bibehållas på åtminstone oförändrad nivå. Man räknar även med att utöka personalstyrkan något till hösten. Svagare än väntat för handeln Konjunkturläget inom sällanköpshandeln har försvagats något jämfört med höstens barometer då konjunkturindex har backat från +19 till 1. Bakom denna nedgång ligger framförallt svagare försäljningssiffror för andra halvåret i fjol än vad företagen räknade med i september. Möjligen var det julhandeln som blev mera måttlig än beräknat. Nedgången behöver inte vara så dramatisk, det är fortfarande en majoritet som bedömer konjunkturen som tillfredsställande inom branschen. Även sysselsättningen var i stort sett oförändrad jämfört med i höstas. Prognoserna pekar på en stärkt konjunktur till hösten. Försäljningsvolymerna fortsätter att öka med draghjälp från julhandeln samtidigt som en femtedel av företagen räknar med att nyanställa. Lönsamhetserna ser riktigt ljusa ut där i stort sett samtliga handelsföretag räknar med bättre eller oförändrad lönsamhet på ett halvårs sikt. n -1 Försäljningsvolym 18
skaraborg n Industrin HÅLLER TILLBAKA I höstas var Skaraborg den delregion som uppvisade den största konjunkturförstärkningen men i vår har uppgången bromsats upp. Konjunkturindex ligger på +5 vilket endast är en marginell förbättring från i höstas. Tittar man på delbranscherna så är dock utvecklingen mestadels positiv och förklaringen till stagnationen är att den tungt vägande industrin inte stigit ytterligare. konjunkturindex 6 HÖGKONJUNKTUR 4 2-2 -4 LÅGKONJUNKTUR -6 3 5 7 9 11 13 Skenbar försvagning i industrin Konjunkturindex för industrin i Skaraborg stärktes i höstas betydligt och förbättringen berodde nästan uteslutande på transportmedelsindustrin som uppvisade en sensationell uppgång. Konjunkturbedömningarna inom branschen var kanske lite väl uppskruvade för i vår har transportmedelsindustrins index fallit tillbaka. På grund av detta har konjunkturindex för den totala industrin sjunkit med 2 enheter till 2. Även om konjunkturindex för transportmedelsindustrin har försämrats så är en majoritet av företagen tillfredställda med t. Såväl orderingång som produktion har ökat synnerligen kraftigt under första halvåret i år och det är de stora företagen som leder uppgången. Även antalet har växt men där är det istället de mindre företagen som ökat mest. Bland de övriga industribranscherna har konjunkturindex ökat och mest framåt har maskinindustrin gått. Konjunkturläget är alltjämt svagare än normalt men efterfrågan på hemmamarknaden har vänt upp och sju av tio företag uppger att orderstockens storlek har ökat. Bland de mindre företagen har det resulterat i högre produktion men blandföretagen med fler än 1 fortsätter volymen att minska. För livsmedelsindustrin fortsätter läget att förbättras men förändringarna är ganska små. en på hemmarknaden har fortsatt uppåt men inte i samma höga takt som i höstas och på exportmarknaden går det fortsatt trögt. Klar förbättring i byggbranschen Byggkonjunkturen i Skaraborg var i höstas mycket svag med ett indexvärde som snuddade vid gränsen för lågkonjunktur. Sedan dess har en kraftig förbättring skett och konjunkturbedömningarna för byggande bedöms nu som normala. Efterfrågan har ökat och byggföretagen är betydligt mer nöjda med orderböckernas tjocklek. Efter en uppgång i slutet av fjolåret verkar det förvisso vara stiltje för tillfället då både byggandet och antalet antagna anbud är oförändrat sedan i höstas. Under andra halvåret räknar dock företagen med att aktiviteten kommer igång igen. 4 3 2 1 INDUSTRIPRODUKTION Nuläge industrins ORDERINGÅNG 5 4 3 2 1 Export Prognos hösten 2 Hemma KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER VÅREN 2 och HÖSTEN 2 8 6 4 2-2 -4-6 Nuläge Prognos hösten 2 Maskinindustrverksam- Bygghet Livsmedelsindustri Tillverkningsindustri totalt Sällanköpshandel Transportmedelsindustri Handeln fortsätter att öka Efter flera år med bra utveckling förefaller sällanköpshandeln i Skaraborg ha skruvat upp förväntningarna. Trots att såväl försäljning som lönsamhet har fortsatt att förbättras så har nämligen konjunkturbedömningarna försvagats. Konjunkturindex har sjunkit med måttliga 11 enheter till +1 vilket indikerar ett normalläge. Ett ytterligare tecken på att handlarna kanske haft lite väl höga förväntningar är att varulagren har växt mer än man önskat. Konjunkturnedgången verkar dock vara övergående och till hösten räknar handlarna med att läget åter stärks. n 6 4 2-2 4 3 BYGGVERKSAMHET Byggande SÄLLANKÖPSHANDEL 2 1 Försäljningsvolym 19
n strukturdata NÄRINGSLIVSSTRUKTUREN I VÄSTRA GÖTALAND VÅREN 2 Näringsgren Göteborgsregionen fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Jord-, skogsbruk, jakt o fiske Arbetsgivare 8 23 9 455 8 597 11 24 36 34 Anställda 794 1 49 774 2 19 4 481 Tillverkningsindustri Arbetsgivare 4 71 1 753 1 522 1 846 9 319 Anställda 46 569 14 322 16 111 23 845 97 831 El-, gas-, värme- och vatten Arbetsgivare 452 177 118 457 1 13 Anställda 3 48 1 2 66 858 5 727 Byggverksamhet Arbetsgivare 8 713 3 42 2 522 2 349 867 Anställda 29 479 8 22 16 39 6 9 58 6 Partihandel och detaljhandel Arbetsgivare 14 116 3 574 3 446 3 357 22 653 Anställda 6 98 13 37 13 692 11 637 93 761 Transport och magasinering Arbetsgivare 3 75 96 66 795 5 145 Anställda 28 428 4 77 4 454 5 31 42 169 Hotell- och restaurangverks. Arbetsgivare 3 41 934 485 662 4 878 Anställda 16 846 3 821 1 773 2 642 24 467 Informations- och Arbetsgivare 6 73 72 771 744 8 422 kommunikationsverks. Anställda 2 979 1 186 1 441 1 62 24 88 Finansiell verksamhet Arbetsgivare 2 28 324 334 243 2 98 Anställda 7 75 1 83 1 124 1 3 1 71 Fastighets- och uthyrnings- Arbetsgivare 33 23 6 287 5 4 5 744 46 81 verksamhet, företagstjänster Anställda 86 523 1 229 1 275 8 238 114 83 Offentlig förvaltning Arbetsgivare 62 42 22 37 111 och försvar Anställda 57 87 1 898 2 35 9 79 72 89 Utbildning Arbetsgivare 2 982 54 429 474 4 39 Anställda 32 558 7 14 6 81 11 58 57 184 Hälso- och sjukvård, sociala Arbetsgivare 3 677 641 557 614 5 13 tjänster, veterinärverksamhet Anställda 58 776 22 774 12 556 21 573 114 57 Övrigt Arbetsgivare 13 162 2 96 2 437 3 114 2 584 Anställda 16 53 2 962 2 236 3 5 23 53 Bransch okänd Arbetsgivare 711 24 3 169 1 163 Anställda 166 38 25 22 241 Summa arbetsgivare 14 955 31 829 27 57 31 629 184 256 Anställda 466 261 12 414 9 221 19 58 744 719 Arbetsgivare = antalet representerade företag i respektive region. et arbetsgivare för delregionerna summerar inte till Västra Götaland eftersom ett företag som förekommer i samtliga delregioner endast förekommer en gång i Västra Götaland. SYSSELSÄTTNINGEN I VÄSTRA GÖTALAND kvartal 1 tusental 4 3 Industri (inkl. bygg, jordbruk) Privat tjänstesektor Offentlig tjänstesektor 2 1 211 212 213 214 2 ÖKAD SYSSELSÄTTNING Sysselsättningen i Västra Götaland utvecklades positivt under 214 och antalet sysselsatta ökade med 13 personer enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar. Den största ökningen skedde inom den offentliga sektorn, men även inom de privata tjänstenäringarna steg sysselsättningen. Inom industrin fortsatte dock antalet sysselsatta att minska. Den positiva utvecklingen verkar hålla i sig och första kvartalet i år ökade antalet sysselsatta med 7 6 personer jämfört med första kvartalet 214. Det motsvarar en ökning på 1 procent. ANTAL GÄSTNÄTTER I VÄSTRA GÖTALAND 213 214 Fyrbodal Hotell 849 339 826 119 Stugbyar och vandrarhem 168 383 179 64 Camping 1 672 989 1 791 268 Gästnätter totalt 2 69 711 2 797 27 Göteborg Hotell 3 513 239 3 787 845 Stugbyar och vandrarhem 24 571 294 837 Camping 454 39 455 233 Gästnätter totalt 4 27 849 4 537 9 Sjuhärad Hotell 22 556 221 626 Stugbyar och vandrarhem 42 66 55 763 Camping 172 174 184 89 Gästnätter totalt 435 336 461 478 Skaraborg Hotell 463 16 446 953 Stugbyar och vandrarhem 118 759 16 569 Camping 53 922 6 774 Gästnätter totalt 1 112 697 1 169 296 Västra Hotell 5 46 5 282 543 Götaland Stugbyar och vandrarhem 57 319 636 89 Camping 2 83 124 3 46 364 Gästnätter totalt 8 446 593 8 965 716 2