INBJUDAN STADSPLANERING FÖR MAINSTREAMCYKLISTEN 1 2 3 4 5 1-3. Vardagscyklister. 4. DIY bike lanes i Mexico 5. Fyrisvallsbron, White. SAMMANFATTNING AV SEMINARIET Cykeln är fantastisk! Den kan ge mindre trängsel, bättre folkhälsa, minskade koldioxidutsläpp och attraktiva stadsmiljöer. Men hur ser cykelstaden ut? Hur planerar vi staden för att öka cyklandet? Semiariets goda uppslutning visar att engagemanget i frågan är stort. Under våren har vi nåtts av nyheter om till exempel Uppsala kommuns cykelsatsningar, Lund-Malmös och Örebros cykelsupervägar och nya lånecykelprojekt. Samtidigt blir det allt mer tydligt att framtidens stad måste vara tät. Det krävs för att vårt biltransportberoende ska kunna minska. Den nya staden har helt enkelt inte utrymme för breda trafikleder. Vi ser fram emot att vara med att planera och bygga den hållbara framtiden. PROGR AMMET: INTRODUKTION Exposé - exempel på cykelfrämjande åtgärder, internationellt och i Uppsala. Tove Jägerhök och Tobias Nordström presenterar rapporten Cykelstaden. En idéskrift om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst. WORKSHOP Vi delar in oss i grupper för att diskutera Uppsalas möjligheter att med en cykelfokuserad planering bli en mer attraktiv stad. AVSLUTNING Efter workshopen gör vi en sammanfattning och håller en avslutande diskussion. Nästa White Arena kommer under hösten. Ämne En annan brännande arkitektur- eller stadsbyggnadsfråga. Tid Inbjudan kommer. kl 16.00 18.30 Plats White Uppsala Västra Ågatan 16 Frågor Stefan Rummel 018-18 38 15 Anders Tväråna 018-18 38 57 Tack för er medverkan!
SAMMANFATTNING Kvällens föreläsningar och bildvisning gav upphov till en mängd diskussioner och idéer kring framtidens cykelstad Intresset för att vara med och skapa den nya staden är stort. Martin Ehn Hillberg, kontorschef på White Uppsala hälsade välkommen till White Arena, Whites föreläsnings-och diskussionsserie kring aktuella arkitektoniska och urbanistiska frågor. Anders Tväråna från White fortsatte med en kort diskussion kring varför vi är så intresserade av cykling. Fler cyklister gör att mindre plats krävs för bilar. Det kan ge en tätare stadskärna och intensivare stadsliv vilket i sin tur ytterligare minskar behovet av biltrafik. Det finns helt enkelt förutom miljövinsten mycket pengar att spara på att söka en ökad cykelandel i trafiken. En kort bildvisning med inspirerande cykelprojekt i världen avslutade programmets första del. Från cykelsupervägar i Köpenhamn och cykelgarage vid holländska och tyska järnvägsstationer till do-it-yourself-bike-lanes i Mexico City där medborgare tar saken i egna händer när vägnätet inte tar hänsyn till cyklistens behov. Tobias Nordström från Spacescape, medförfattare till rapporten Cykelstaden, berättade i sitt föredarag om de metoder för cyclability index som man arbetat fram. Metoden, som är på väg att prövas i Örebro går i korthet ut på att man genom ett antal definierade kvaliteter bedömer stadens cykelbarhet i varje vägavsnitt. Sammavägt i en databas kan metoden ge indikationer på var cykelfrämjande insatser kan göra mest nytta. Cykelvägarnas logiska förläggning är en annan del som Spacescape har jobbat med. Cyklisten vill kunna cykla den upplevt genaste vägen. Att förlägga cykelstråk vid sidan av de i stadsväven mest integrerade huvudgatorna har sällan fungerat bra. Det är bättre att bilen skickas ut på omvägarna. Tove Jägerhök från White, medförfattare till rapporten Cykelstaden, berättade om hur viktigt det är att planeringen för framtidens cykelstad utgår från den vanliga cyklistens behov. De som inte cyklar idag är de man måste planera för att nå större cykelandelar. I Holland, världens mesta cykelland, görs närmare 30% av alla persontransporter med cykel, i hela landet. Det som framförallt skiljer mot Sverige är att cykelandelen är nästan lika hög bland äldre och andra grupper som i Sverige har mycket låga andelar. Med många exempel visades att det är viktigt att cykel som trafikslag inte bara ges utrymme när utrymme finns, utan att den måste ges utrymme på samma självklara sätt som bilen fortfarande ges. Tobias och Tove inskärper vikten av att planera för olika typer av cykelvägar. Snabbvägar, rekreationsvägar. Lokalvägar och rekreationsvägar. Uttalandet om att cykelvägnätet bör vara mer finmaskigt än bilvägnätet gav oss nog alla insikten att de flesta svenska städer har en bra bit kvar.
Från den sammanfattande diskussionen
Efter föredragen delade vi upp oss i fyra grupper med skilda diskussionsteman. Fyra skilda frågor med diskussiondeltagare från olika professioner ger mängder av utbyten och uppslag. Diskussionsgrupperna träffades som avslutning vid kartan där vi tillsammans gick igenom de möjligheter som kommit fram. HUR SKA MAN PLANERA FÖR ATT EN HÖGRE CYKELANDEL SKA KUNNA GE EN NÄST INTILL BILFRI INNERSTADD I UPPSAL UTAN ATT HANDELSUNDERLA- GET MINSKAR? I denna fråga finns det en hel del svar i rapporten Cykelstaden: I Stockholm är det endast omkring 5% av cityhandeln som är bilburen. Fler cyklister ger när parkeringar och bilgatubredder minskas mer plats i staden. Medelinkomsten för cykelpendlaren i Stockholm är närmare 40 000. Om handlarna var medvetna om detta skulle det inte vara så oroliga för att bilparkeringar ersätts med cykeldito. HUR SKA VI PLANERA FÖR ATT CYKEL SKA ANVÄNDAS MER I REKREATION? I diskussionen kring cykling stannar man ofta vid jobbpendlarcyklandet. Vår fritid genererar också mycket trafik så en höjd cykelandel där är också åtråvärd. Ett antal viktiga faktorer kom fram: Fredning av naturområden på cykelavstånd från nya bostadsområden. Cykelparkeringar vid badplatser och andra resmål. Centrala cykeluthyrningar. Möjligheter att ta med cykeln på kollektivtrafiken. Det finns många varianter av lastcyklar och cykelkärror som breddar cykelns användningsområde. Dessa kräver mer parkeringsyta vilket i framtiden kommer behöva hanteras i planeringen. HUR SKULLE ETT SUPERCYKEL- VÄGNÄT I UPPSALA SE UT? I Köpenhamn arbetar man just nu intensivt med skapandet av supersykelstier. Ostörda, snabba, direkta stråk för långväga cykelpendlare. I framtiden kommer vi kanske behöva detta men gruppen var enig i att det finns många andra cykelfrämjande åtgärder som står högre på önskelistan. Gruppen arbetade med tejprullar på Whites sex gånger fyra meter stora flygfoto över Uppsala och identifierade ändå ett antal viktiga stråk in mot stadens mitt. När en hel del av kommunens ökade befolkning hamnar i kransorter som Vänge, Bälinge och Storvreta ökar också vikten av bra cykelvägar från dessa in till staden. I EN FRAMTID NÄR FEMTIO PRO- CENT AV ALLA PERSONTRAN- SPORTER I UPPSALA SKER MED CYKEL, HUR HAR DETTA PÅVER- KAT STADSBILDEN? Femtio procent är mycket, men för en hålbar framtid är det kanske en nödvändighet. Det är viktigt att inte låta den växande staden sprida ut sig. I cykellandet Holland är stadsutveckling längre än tre kilometer utanför centrum i princip förbjuden. Det framtida Uppsala har en tät kärna där mycket av dagens parkeringar och mindre utnyttjade grönområden är bebyggda. Kvarvarande grönområden har koncentrerats och utvecklats för att ge rekreation på cykelvänligt avstånd. En bättre integrering av cykel och kollektivtrafik är nödvändig. Det är enkelt att ta cykel till Upptåget för att vid resans mål cykla vidare. Om man vill parkerar man cykeln i stationens cykelgarage och plockar i stället ut en lånecykel vid målastationen. All storhandel har samordnad hemkörning, vilket gjort att det inte är några problem att ta cykeln för att köpa ny tv, möbler eller byggmaterial. Från den sammanfattande diskussionen
Direktlänk till rapporten som pdf Rapporten finns som pdf för nedladdning på white.se/filmer och på spacescape.se - EN IDÉSKRIFT OM STADSPLANERING FÖR MAINSTREAMCYKLISTENS ÅTERKOMST Målsättningen med detta forsknings- och utvecklingsprojekt har varit att sammanställa en bred kunskapsplattform med referenser till både transport-, folkhälso- och stadsbyggnadsforskning. Syftet var att utveckla idéer om hur en cykelstad för alla kan utvecklas, en cykelstad som på allvar underlättar för alla grupper i samhället att cykla till vardags. Behovet av cykelstaden är stort från ett samhälleligt perspektiv men trenden går idag också mot en allt större efterfrågan från stadsborna själva. Cykelstaden är inte bara förenlig med bättre folkhälsa utan kan lika väl i det framväxande kunskapssamhället ses som ett medel för att öka städernas konkurrenskraft och möjlighet att attrahera arbetskraft och därigenom fler företag. Rapporten vänder sig främst till arkitekter och trafikplanerare. Slutsatserna kring hur förutsättningarna för cykeltrafiken kan förbättras har summerats i följande fem punkter: 1. Bygg tät grön sammankopplad stad 2. Öka integrationen mellan transport- och stadsbyggnadsanalys 3. Prioritera gång- och cykeltrafik i täta stadsmiljöer 4. Utveckla en mångfald av cykelstråkskvaliteter 5. Skapa gemensam förståelse över förvaltningsgränserna Rapporten Cykelstaden en idéskrift om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst är skriven av Lovisa Kihlborg och Tove Jägerhök, White och Tobias Nordström, Spacescape och är utgiven med stöd från Stiftelsen för arkitekturforskning ARQ och Vinnova.