Arbetsplan för förskolan läsåret med utgångspunkt i Lpfö 98 rev.2016

Relevanta dokument
Arbetsplan för förskolan läsåret med utgångspunkt i Lpfö 98 rev.2016

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolans arbetsplan Utifrån läroplanens mål Lpfö 98 rev.2010 läsåret

Arbetsplan för förskolan läsåret med utgångspunkt i Lpfö 98 rev.2010

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan för. förskola skola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

2.1 Normer och värden

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

LOKAL ARBETSPLAN 2014

för Havgårdens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

2.1 Normer och värden

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Violen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Arbetsplan. för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2018/2019

Kvalitet på Sallerups förskolor

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Kvalitetsarbete i förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Verksamhetsplan

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Häradsbäcks förskola

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Arbetsplan (ma ldokument)

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola Ängens förskola!

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan. för Gräfsnäs förskola Läsåret 2018/2019

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Arbetsplan för Vargen

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Verksamhetsplan Duvans förskola

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Arbetsplan för Saffranets förskola

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Transkript:

Arbetsplan för förskolan läsåret 2018-2019 med utgångspunkt i Lpfö 98 rev.2016 Antistillas vision En kropp och knopp i balans Antistillas mål Eleverna som lämnar Antistilla skola efter årskurs 3 har en automatiserad motorik, är nyfikna och antar gärna fysiska och mentala utmaningar efter förmåga. 1

Innehållsförteckning Antistillas vision sid 3 2.1 Normer och värden sid 3 2.2 Utveckling och lärande sid 4 2.3 Barns inflytande sid 4 2.4 Samverkan förskola hem sid 5 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet sid 5 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling sid 6 2.7 Förskolechefens ansvar sid 6 Våra traditioner sid 7 Förskolans utvecklingsområde, Systematiskt kvalitetsarbete sid 8 Förskolans utvecklingsområde, Kropp och Knopp sid 9 Förskolans utvecklingsområde, Digitalisering-Programmering sid 10 2

Antistillas vision, En kropp och knopp i balans Mental och fysisk balans. Genom den motoriska utvecklingen får vi styrka, balans, stabilitet och ett automatiserat rörelsemönster. Den motoriska utvecklingen sker i nära samspel med hjärnans funktioner och utveckling. I vår verksamhet betonar vi betydelsen av att träna det växande barnets motorik. Att klä på och av sig själv. Vi ger barnen tid och möjlighet att varje dag träna utifrån där var och en befinner sig. Vi uppmuntrar att de ber en kompis om hjälp vid behov och att de hjälper någon annan. Vi hjälps åt med vardagssysslor som att duka, äta, duka av, torka bord, sopa golv, bädda, sortera och lägga tillbaka material. När vi lämnar förskolans gård väljer vi ofta en krångligare väg framför den lätta. Ojämnt underlag bidrar till att utveckla balansen Vi skapar förutsättning att på ett lustfyllt sätt träna på grundrörelserna t.ex. genom att lägga in moment i vardagen som att rulla, åla, krypa, huvudlyft i mag- och ryggläge. Vi har regelbundna rörelsepass inomhus, utomhus och i vår fantastiska gymnastikhall. Tillsammans med barnen arbetar vi med deras utveckling och lärande. Vi erbjuder barnen att prova olika slag av avslappning och också att vara i stillhet. Ex. när vi är i skogen, att sitta stilla, lyssna, lukta och se eller blunda, massagesagor, bollmassage, rörelser och avslappning till musik och annan teknik. Pedagogerna följer barnens motoriska utveckling. Varje månad fokuserar vi på en grundrörelse med barnen. Vårdnadshavarna görs delaktiga genom att pedagogerna skriver om detta i infobrevet som publiceras på Schoolsoft och i entréerna varje fredag senast 14.00. Beskrivning av hur vi planerar att nå de nationella målen i Läroplanen. 2.1 Normer och värden Pedagogerna diskuterar förhållningssätt kontinuerligt under läsåret på. Under temat Vi i vår förskola läser, använder och diskuterar vi tillsammans med barnen kring hur man är en bra kompis, allas lika värde, olika dilemmafrågor o.s.v. Vi använder oss bl.a. av 10-böckerna och böcker som handlar om FN:s barnkonvention. Vi arbetar med gruppstärkande aktiviteter och tränar på turtagning, samförstånd och ömsesidighet. Dagliga samtal och diskussioner med barnen om värdefrågor utifrån deras nivå. Vi har kompissamlingar där vi läser böcker, spelar upp händelser, använder oss bl.a. av teater eller dockteater och låter barnen diskutera och reflektera över bra och mindre bra sätt att lösa konflikter på. Hur är en bra kompis? Demokrati vad är det? Våra regler är få; Du får inte skada någon annan, Du får inte skada dig själv. Vi utgår ifrån det barnen får istället för det de inte får och ger barnet en förklaring till varför vi föreslår en annan aktivitet än det barnet tänkt. Alla pedagoger uppmuntrar och stödjer barnen i att lösa och reda ut olika händelser och konflikter. Barnen får lyssna på varandra för att öka förståelsen för varandras olika sätt att tänka och handla. Vi lyfter diskrimineringsgrunderna genom diskussioner, samtal, lekar och enkla övningar tillsammans med barnen enligt de traditioner som finns i årshjulet. 3

2.2 Utveckling och lärande Ängen kommer att fortsätta arbetet med TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) med de yngre barnen för att ge alla barn möjlighet att kommunicera. Vi har anslagtavlor utomhus både på Ängen och på Vallen. Där finns barnens dokumentation av verksamheten för reflektion och presentation av vad vi gör om dagarna. Vi ska introducera programmering på enkel nivå. Lekar och enkla övningar varvas med Blu-Bots och appar för att fortsätta med, lekar, övningar, Blu-Botar och olika appar. Varje grupp har en lärplatta för dokumentation samt för möjlighet att skapa en it-lärmiljö för barnen. Vi erbjuder och uppmuntrar barnen att utveckla sin lust att agera och lita till sin egen förmåga, tex via rollspel och teater. Vi lyssnar in och uppmärksammar vad barnen är intresserade av för tillfället för att tillvarata deras idéer vid planering av verksamheten i korta eller längre temaarbeten. Vi arbetar med och utvecklar våra lärmiljöer för att möta olika behov och intressen samt för att utmana barnens egen nyfikenhet. På samlingar sjunger och räknar vi, tränar på enkla ord och fraser på olika modersmål. Om barnen varit på en resa får de berätta och visa hur flaggan och ev. pengarna ser ut i det land de varit i och om de kan, visa på en karta var de har varit och på olika sätt arbeta kring det. Vi arbetar kontinuerligt med matematik i vardagen genom t.ex. sortering, lägesbegrepp, mäta, väga, räkna, former och klockan, allt efter barnets förmåga. Vi arbetar aktivt med källsortering och gör barnen medvetna och delaktiga i det ansvaret. Ett årshjul med olika traditioner under läsåret finns som grund. T.ex. under vår världsoch kulturmånad upptäcker vi andra länder och dess kulturer samt att vi avslutar temat genom att fira FN-dagen. 2.3 Barns inflytande Under läsåret 2018-2019 kommer både Ängen och Vallen att tillsammans med barnen fortsätta att utveckla miljöerna ute och inne efter barnens önskemål och intresse. Vi strävar efter att tillgodose den enskilda individens önskemål och tankar genom att lyssna in och skapa lekmiljöer efter barnets intresse Barnen deltar i beslutsfattande, bl.a. genom demokratisk röstning när vi har rörelsepass, bokval, vid vilan mm. (Vallen) Barnen ansvarar för sig själva, exempelvis hänga upp sina kläder, duka av sin tallrik, de ansvarar för samvaron i gruppen med att hjälpa varandra, trösta m.m. och för förskolans miljö genom att plocka tillbaka material de lekt med, vara dukvärdar, sortera avfall på vår egen miljöstation o.s.v. Barnen på Ängen reflekterar över dagen som varit, tillsammans med en pedagog för att träna på och uppmärksamma vad de gjort, vad de åt etc. Vi erbjuder fler lekmiljöer och aktiviteter i större uträckning än tidigare och skapar tillfällen för reflektion tillsammans med barnen för att kunna utveckla aktiviteten. Vi introducerar nytt material i mindre grupper eller samlingar i de olika pedagogiska miljöerna där barnen får vara med och bestämma hur materialet ska sorteras tillbaka. 4

2.4 Samverkan förskola hem Nya vårdnadshavare i vår verksamhet bjuds in till ett informationsmöte på våren. Ansvarig pedagog tar kontakt med vårdnadshavare och planerar introduktionen som är till för att skapa trygghet för barn och vårdnadshavare. Under introduktionen får barnet bekanta sig med övriga barn, pedagoger och förskolans verksamhet. Efter avslutad introduktion bjuds vårdnadshavare in till samtal. Redan inskrivna barn erbjuds utvecklingssamtal varje termin via internetverktyget Schoolsoft. Varje enhet presenterar den dagliga verksamheten via verksamhetslogg i Schoolsoft. Vi är måna om att barnen ska uppleva sig välkomna till förskolan om dagarna. När vi möts säger vi alltid hej, välkommen och namnet på den vi möter samt berättar vad vi ska göra nu, vad vi börjar dagen med. Vi hjälper barnet att säga hejdå till sin vårdnadshavare på det sätt det enskilda barnet önskar. Vi arbetar med Bokpåsen. Barnet får ta med sig påsen hem och tillsammans med föräldrarna välja en bok att ta med sig till förskolan. Barnet får presentera sin bok för kompisarna och sedan läser vi boken tillsammans och pratar om boken efteråt. Pedagogerna lånar kontinuerligt böcker från biblioteket och kopplar litteraturen till barnens intressen samt till arbetsområdet som pågår för tillfället. De olika grupperna presenterar ögonblick ur den dagliga verksamheten för sin grupp på verksamhetsloggen. Vi samlar all praktisk information gällande förskolan på vår hemsida. Informationsbrev läggs ut varje fredag senast kl. 14.00 på Schoolsoft. 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Förskolan ska stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vi har gemensamma traditioner och förskola- skola för att tydliggöra den röda tråden kring lärande och utveckling från 1 till 9 år. Läraren i förskoleklass samverkar med förskolan och med fritidshemmet, där de utbyter erfarenheter, kunskaper och ger information om innehåll för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Vi bjuder in vårdnadshavare till blivande förskoleklasselever till skolan på ett informationsmöte i början av året och till ett uppföljningsmöte i början av höstterminen. Efter vårdnadshavarens godkännande genomför vi överlämningssamtal kring barn som flyttar från förskola till förskoleklass. Barn, elever och pedagoger samverkar och besöker varandra i de olika enheterna inom Antistilla förskola och skola. Fritidshemmet samverkar med förskolan kring öppningar och stängningar samt under lovdagar. 5

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling För att säkerställa en god kvalitet i förskolan finns det ett antal dokument som är övergripande och som styr verksamheten. Dessa dokument kan du hämta på vår hemsida. Förskolans läroplan, Lpfö 98 rev16, beskriver förskolans värdegrund och vilka mål och uppdrag som förskolans har. Antistillas verksamhetsplan ger en övergripande sammanfattning av Antistillas verksamhet, mål och utvecklingsområden. Antistillas förskolas arbetsplan beskriver hur vi arbetar för att uppnå målen i läroplanen och våra utvecklingsområden. Antistillas förskolas likabehandlingsplan beskriver hur vi arbetar med att förebygga all form av kränkande behandling och diskriminering och hur vi agerar om ett barn upplever sig kränkt eller diskriminerat. Vi arbetar efter en årsplan med systematiskt kvalitetsarbete. Vi skapar förutsättningar och ger möjlighet till samsyn och förtroendefullt samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshemmet vid gemensamma planeringsdagar samt personalkonferenser. 2.7 Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har också ansvar för förskolans kvalitet och för att inom givna ramar planera, följa upp och utvärdera och tillsammans med arbetslagen utveckla verksamheten. Tillsammans med arbetslagen analyseras verksamhetens resultat för att få syn på utvecklingsområden och fördelning av resurser. Förskolechefen besöker verksamheten, för att observera, analysera, återkoppla, utveckla och organisera verksamheten. Förskolechefen har kontinuerliga möten med arbetslagen kring barn i behov av särskilt stöd. Förskolechefen har medarbetar- och lönesamtal med förskolans personal. Förskolechefen kallar till och leder förskoleråd 3 gånger per läsår där vårdnadshavare ges möjlighet till insyn och får information om förskolans övergripande mål och utvecklingsarbete. 6

Förskolans traditioner Under åren som gått sedan start 1987 har våra traditioner vuxit fram. Vår upplevelse är att det är uppskattade tillfällen som ger extra stjärnglans till vardagen och bidrar till ett lustfyllt, utmanande, lärande! Nobeldagen bjuder på olika experiment. Lpfö 98 rev 2016 Utveckling och lärande. Lucia, vi bjuder in vårdnadshavare att lyssna på och se förskolans Luciatåg, som går utomhus. Lpfö 98 rev 2016 Utveckling och lärande. FN-dagen då vi uppmärksammar vår omvärld lite extra. Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Barns inflytande, Utveckling och lärande. Världsbokdagen, skolans elever kommer och läser för förskolans barn och vi uppmärksammar böcker extra den dagen. Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande. Astrid Lindgrens Dag i samband med förskolansdag, då klär de barn som vill ut sig till någon av Astrids sagofigurer. I trädet kanske det hänger sockerdricka och kanske finns det en skatt gömd... Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande. Antistillaspelen, en gemensam tradition över hela Antistilla förskola skola. En femkamp där eleverna i årskurs 3 är funktionärer och övriga barn och elever deltar utifrån var och ens förmåga. Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande. Avslutningspicknick med våra äldsta förskolebarn, Kristallerna, och deras vårdnadshavare. Det blir 5-kamp, promenad runt skolgränsen, och matsäck. Lpfö 98 rev 2016 Normer och värden, Förskola och hem Sommaravslutning avrundar läsåret, förskolans barn uppträder för vårdnadshavare och vi avslutar med tårtkalas. Lpfö 98 rev 2016 Utveckling och lärande, Förskola och hem. 7

Förskolans utvecklingsområden 2018-2019 Systematiskt kvalitetsarbete Läroplansområde Uppföljning, utvärdering och utveckling Källa Pedagogiska diskussioner Pedagogernas utvärdering av läsåret 2017-2018 Resultat av regelbunden tillsyn i förskolan, Värmdö kommun Mål Säkerställa en god kvalité genom ett tydligt och väl implementerat arbetssätt med dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys av verksamheten. Tidsram Läsåret 2018-2019 Resurser Förskolechefen tillsammans med enhetsledare och övriga kollegor. Genomförande Tydliggörande av ramar och innehåll. Förskolechef med på RAP och i verksamheten. Fortbildning utgående ifrån den reviderade läroplanen. Workshops och handledning för förskolelärare. Användningen av ny webbplattform (Schoolsoft). Uppföljning Återkommande på personalkonferenser varje månad och dokumenteras av den som för mötesanteckningar. Utvärdering Sker på personalkonferensen i december och maj med underlag från uppföljningen som grund. 8

Utveckla vår vision en kropp och knopp i balans Läroplansområde Utveckling och lärande Källa Antistillas enkät Pedagogers utvärderingar av läsåret 2017-2018 Sammanställning av motoriska färdigheter/avvikelser Mål Att medvetandegöra, utveckla och synliggöra vårt arbete mot vår vision för att nå Antistillas mål. Tidsram Läsåret 2018 2019 Resurser All personal och förskolans ledning Genomförande Fortsätta pågående uppföljning och dokumentation enligt årsplanen. Kompletterande inköp av material för mobila motorikbanor och utmanande lek. Fortsätta utveckla lekmiljöer med knep och knåp. Obligatorisk internutbildning för nyanställda. Workshops för att fylla på med tips och idéer. Återinföra månadens rörelse samt tydliggöra arbetet för vårdnadshavarna i Schoolsoft, infobrev etc. Ansvar Enhetsledarna tillsammans med förskolechef och övriga kollegor Uppföljning På enhetskonferenserna med en rapportering på personalkonferensen enhetsledare ansvarar. I augusti, oktober och mars som en punkt på personalkonferens förskolechef ansvarar. Utvärdering Kontinuerligt dokumentera och reflektera över innehåll och genomförande inför nästa steg enhetsledare ansvarar och vid behov delegerar. En sammanställning görs och presenteras på personalkonferensen i december och maj förskolechef ansvarar. 9

Digitalisering-programmering Läroplansområde Utveckling och lärande. Källa Antistillas enkät, pedagogers utvärderingar, Lpfö 98 rev 2016. Mål Att utveckla barnens förutsättningar för lärande genom att använda digitala verktyg i undervisningen och lära sig förstå och tillämpa enkla grunder i programmering. Tidsram Läsåret 2018-2019 Resurser All personal och förskolans ledning, material. Genomförande De som gått utbildningen i våras håller intern workshop för förskolans personal i början av ht 2018. Lekar, övningar. Arbetsmaterial såsom Blue-Bots, appar, arbetsblad osv. Ansvar Enhetsledare tillsammans med förskolechefen och övriga kollegor. Uppföljning På enhetstid och personalkonferenser. Utvärdering På personalkonferenser i december och maj. 10