Mall för utvärdering av terminen Hösten 2014 Förskola Budget Avdelningar Barnens ålder Antal flickor Antal pojkar Barn I behov av särskilt stöd (Ja-nej) Andel barn med annat modersmål än svenska Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen Antal lärare/förskollärare Antal barnskötare Antal outbildade barnskötare Lokaler ändamålsenliga (ja-nej) Utemiljö ändamålsenlig (ja-nej) Hasselbackens förskola 7 932 500 tkr 5 1-5 år 50 36 Ja 62 % 70 % 7 4 1 Ja Ja Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan rev 13-12- 08 Sida 1
Inriktnings mål: Demokrati- och värdegrunds-frågorna ska genomsyra alla kommunens verksamheter Ge alla barn och föräldrar en god introduktion i förskolan. Förståelse för allas lika värde. Arbete i smågrupper för att barnen ska hitta varandra. Rutiner. Uppmuntrat barnen att lösa konflikter själva genom samtal. Barnen har hittat kamrater i den lilla gruppen. Barnen hjälper varandra spontant. En del barn behöver mer stöd än andra i konflikthantering. Föräldrarna är nöjda. Fortsätta uppmärksamma när barnen gör positiva saker för varandra. Skapa fler tillfällen för barnen att skapa nya relationer. Vi lade mycket fokus på Inskolningen, det har gett resultat. Genom att fotografera och förstärka det positiva barnet gör. Inriktningsmål: Alla barn/elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån utbildningens mål. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå kunskapskraven. Sträva att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar. Utveckla intresse för skriftspråk. Att barnen får göra egna val av aktiviteter. Före Bornholmsmodellen har introducerats på förskolan under hösten. TAKK Klädkort för att stötta i tamburen. Barnen är nyfikna på att lära sig mer om skriftspråket och hur olika begrepp hänger ihop. Använda tecken i tamburen för att lära barnen om klädesplaggens namn. Att ge barnen tid i de aktiviteter som pågår. Lägga en bra grund. Arbeta mer med former. Att vara färre barn i tamburen samtidigt. Att barnen visat ett stort intresse för skriftspråket. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan rev 13-12- 08 Sida 2
Inriktningsmål: Minskad negativ miljöpåverkan ska finnas med som ett perspektiv i såväl långsiktig planering, som i det dagliga operativa arbetet. Papper, var kommer papperet ifrån som vi ritar på. Hur kan vi spara papper? Utforska närmiljön. Naturvetenskap. 5-åringarna har varit i Molekylverksta n och de har besökt oss. Arbetat med Mulledockan på olika sätt för att lära om naturen och hållbarhet. Samarbetet med Molekylverksta`n har varit väldigt värdefullt. Barnen har fortsatt i det spåret även vid andra tillfällen i verksamheten. Barnen uppmärksammar skräp i skogen. Fortsätta Mullearbetet. Grön flaggarbetet behöver en nystart. Hur har de behov och intressen som barnen själva på olika sätt gett uttryck för legat till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten? Barnen visat stort intresse för pinnar, kottar och stenar som de samlar på och leker med. Bilder i rummen med text där saker hör hemma, för att ge barnen stöd och struktur. Den inre miljön ska vara inbjudande. Inriktningsmål: Kommuninvånarna ska uppleva god service från Stenungsunds kommun. Att föräldrar känner sig delaktiga och att förtroende skapas. Pluttra Tamburkontakten. Genom att vara lyhörda och tydliga, särskilt vid inskolningen och därefter. Tyvärr är det låg uppslutning vid föräldramöten. Hur kan vi få in föräldrarna till förskolan? Tamburkontakten är därför mycket viktig och prioriterad för de föräldrar vi behöver mer tid med. Att hitta former för att möta alla föräldrar. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan rev 13-12- 08 Sida 3
Hur har föräldrarnas möjlighet varit att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan? Genom daglig kontakt Föräldraråd Pluttra Dokumentation och utvärdering av verksamheten Exempel på områden som har prioriterats för dokumentation Exempel på hur förskolan har dokumenterat Exempel på hur förskolan har utvärderat sin verksamhet Exempel på hur förskolan har använt dokumentationen för att utvärdera och förbättra verksamheten. Det här behöver förskolan förbättra i sitt sätt att dokumentera och utvärdera Så här går vi vidare Barns utveckling och lärande. Samverkan mellan förskola och hem. Temaarbetet om barnens hus. Pluttra SYK varje månad har förskolan enats om ett mål att sträva. Gemensamma diskussioner om hur barn och pedagoger upplevt aktiviteterna och gått vidare utifrån det. Att ständigt samtala om hur pedagogerna kan synliggöra verksamheten för föräldrarna. Reflektion och samtal pedagoger emellan kring verksamheten. Finns det några faktorer i förutsättningarna för förskolans arbete som påverkat arbetet målen? Barngrupper där i stort sett varje barn behöver mkt vuxenstöd har gjort att arbetet har påverkats då mycket fokus läggs på att arbeta med relationer barn emellan. Barnens intressen har ökat måluppfyllelsen. Kompetenshöjande insatser Ø Vilka kompetenshöjande insatser har förskolan genomfört för att öka måluppfyllelsen? Samarbetet med Högskolan Väst Autismutbildning Före Bornholmsmodellen, studiecirkel på Hasselbacken- och Kristinedals förskolor. Studiedag kring Skolutvecklingsplanen Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan rev 13-12- 08 Sida 4
Likabehandlingsplan och plan diskriminering och kränkande behandling Ø Hur har arbetet med planen märkts av i verksamheten? Planen lyfts i Skolutvecklingsplanen, på APT, i verksamheten och i kompetensutvecklande insatser på förskolan såsom samtal kring allas lika värde både med barn och vuxna. Språkplanen Ø Hur har arbetet med planen märkts av i verksamheten? Språkplanen aktualiseras genom daglig kommunikation via TAKK. Det finns ett etablerat arbetssätt på förskolan med TAKK. Ett språkligt förhållningssätt och medvetenhet från pedagogen Före Bornholmsmodellen Planen för interkulturellt arbetssätt Ø Hur har arbetet med planen märkts av i verksamheten? Interkulturella arbetet är ständigt närvarande då förskolan har 66% av barn från andra kulturer. Barnens kulturer såsom flaggor, språk, sånger, sagor, mat o.s.v. lyfts in i verksamheten. Föräldrar till barnen med annat modersmål har hjälpt till med att översätta talraden 1-10 på deras språk. När barnen fyller år sjungs det på både svenska och engelska. Förskolechefens reflektioner/sammanfattning och analys ht 2014: Innehåll: > Budgetutfall ekonomiskt resultat helår (prognos vid delårsuppföljning) > Koppling till föregående termins utvärdering Att tänka både kort- och långsiktigt i utvecklingen av verksamheten är viktigt. Det samarbete som inleddes under våren med kommunens hälsopedagog har varit viktigt för en hållbar arbetsmiljö. Dokumentationen fick stort utrymme i verksamheten då särskilt fokus riktades på Pluttra. > Koppling mellan måluppfyllelse och förutsättningar (sammanfattning) Verksamhetsmålen har haft ett tydligt fokus. För att öka måluppfyllelsen har en pedagog med pedagogistautbildning haft som uppdrag att stödja, inspirera och agera samtalspartner vid avdelningarnas planering, även den enskilda planeringen. Detta har blivit en tillgång i arbetslaget på förskolan då fler tänker och reflekterar tillsammans. Även handledning av psykolog och specialpedagoger har bidragit med fler perspektiv i utvecklingsarbetet i verksamheten. > Förbättringsåtgärder inför nästkommande termin (sammanfattning) Vi kommer att fortsätta arbetet med Skolutvecklingsplanen. Det känns fortfarande som vi befinner oss i början på den resan. Vi tar ett kliv i taget och försöker stanna upp och landa i det vi just då befinner oss i. SYK kommer att hålla samma upplägg som 2014, d.v.s. arbeta med ett mål i taget på APT. Samtalet är ett viktigt forum för att koppla ihop SYK med SUP och det vardagsarbete som pågår. > Egna tankar och reflektioner över den gångna terminen Arbetet med att utbilda värdsmedborgare har löpt på så bra det bara gått och som det har varit möjligt. Då ett omfattande installationsarbete av fjärrvärme och ventilation pågått inom förskolan under hösten har verksamheten påverkats såklart. En avdelning fick flytta från förskolan och starta upp höstterminen i andra lokaler i samhället. Det har fungerat bra. Flexibilitet och positivitet har varit viktiga ingredienser för pedagogerna, att via ett pedagogiskt och Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan rev 13-12- 08 Sida 5
professionellt perspektiv kunna hålla verksamheten levande och följa barnens nyfikenhet och den planering som ligger framme. Några pedagoger har lämnat förskolan för att anta nya utmaningar men vid årsskiftet kunde vi glädjas åt att få in nya pedagoger i verksamheten. Pedagoger från andra kommuner med andra erfarenheter och kunskaper. Det som har dominerat höstens utvecklingsarbete är förskolelyftet och samarbetet med Högskolan Väst. BHT startades upp på förskolan. Ett viktigt forum för att främja och förebygga. Samarbete med Hasselkärnan har också startats upp b.la. med samtalsgrupper för föräldrar. Förskolechefens reflektioner/sammanfattning och analys Verksamhetsår 2014: Innehåll: > Budgetutfall ekonomiskt resultat analys > Koppling till föregående årsredovisning Arbetet med att samla barnen i smågrupper som var en viktig punkt föregående år har varit viktigt även under året. Samarbete med kommunens Hälsopedagog har pågått under 2014 och kommer att fortsätta. Arbetsmiljön på förskolan har arbetats med på olika sätt för att främja både barn och personals hälsa. > Koppling mellan måluppfyllelse och förutsättningar (vår- och hösttermin - sammanfattning) Måluppfyllelsen är bra. Efter de förutsättningar som varit med sjukskrivning, helt eller delvis av flera personaler har ändå verksamheten fungerat väl. Pedagogerna är ambitiösa, kreativa och kunniga vilket känns fantastiskt bra. Vårterminen innehöll många trevliga inslag av utomhusaktiviteter, terminen avslutades med en intressant och meningsfull studiedag där vi satte SUP(Skolutvecklingsplan) på kartan. Det arbetet har långsamt men systematiskt fortsatt. Extra ljus sattes på SYK (Systematiskt kvalitetsarbete) då vi ägnat APT åt att diskutera målen i Lpfö 98/10. Det har fört avdelningarna samman. > Förbättringsåtgärder inför nästkommande termin/läsår (sammanfattning) SUP fortsätter, några pedagoger har fått ett särskilt ansvar att driva SUP framåt. Det kommer att bli ett spännande år hur det arbetet ter sig, både med SUP och SYK. The big five kommer att ges utrymme inom samtalsforum på förskolan, d.v.s. arbeta med barns förmågor. Högskolan Väst har ny utbildningssatsning åt oss i kommunen vilket är viktigt för pedagogen att kunna kompetensutveckla sig. Alla pedagoger ska känna att deras insats är viktig och att de bidrar och medverkar i att utbilda Världsmedborgare. Kompetensutveckling i TAKK kommer att startas upp under våren då flera nya pedagoger på förskolan inte behärskar det. > Egna tankar och reflektioner över det gångna året Barnhälsans år gick fort. Ett nytt begrepp lyftes upp, Nyckelpedagoger. Nu ligger just det året bakom oss men vår uppgift är att hålla Barnhälsans år varje år. Hur kommer Nyckelpedagogens uppdrag att fortsätta? Kan Nyckelpedagogen ingå i ett Närverk i kommunen för att främja och hålla ett hälsofrämjande perspektiv levande? BHT är också nytt för oss inom förskolan. Tanken är att ett tvärprofessionellt samarbete ska ge BHT ett särskilt betydelsefullt värde i att lyfta frågor som rör barngruppen. Samarbetet med Hasselkärnan känns oerhört spännande, hoppas vi kan fortsätta. Samtalsgrupp för föräldrar har pågått under hösten med personalen på Hasselkärnans försorg vilket har uppskattats av de som ingått i gruppen. Samverkan är avgörande för att utveckla verksamheten i förskolan och för att alla barn ska få möjlighet att bli sitt bästa jag. Stenungsund 150116 Annelie Schön, förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan rev 13-12- 08 Sida 6