Vi i VÅR KLASS a till! y L a på tt tänk iktigt a gduk? ad är en dialo gduk lassens dialo ör k uktioner f nstr DIALOGDUK

Relevanta dokument
Dialogduk utskriftsanvisningar. ska må bra och trivas tillsammans: Vår överenskommelse för att alla. Vi i VÅR KLASS. må bra tillsammans, både när vi

Dialogduk utskriftsanvisningar

Dialogduk utskriftsanvisningar

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Förskolan Barnens värld 2012/2013

Lundens förskola LIKABEHANDLINGSPLAN /2011 Sid 1 (5)

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Äga hälsan! Foto: Elin Åkesson

BRÄNNINGESKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2018/2019

PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLAN OCH FRITIDSHEM VÄLKOMMEN

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2019/2020

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Jönköping. Planen gäller från till Ansvarig för planen: Rektor

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Maserskolan. Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret Elevversion

Montessori Luleå Likabehandlingsplan

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3

För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplanen i kortversion

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret Gymnasieskolan Individuella programmet

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Utbildningar och aktiviteter 2013

Instruktioner till skolan

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer

Värdefullt. Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

VÄRDEGRUNDEN vad är det?

Väskinde skola HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING TRAKASSERIER OCH ANNAN Sid 1 (7) KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

Kästa skolas Likabehandlingsplan

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Vuxenutbildningen Timrå

Gäddgårdsskolan F-4s Likabehandlingsplan/ Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN SYNTELEJE FÖRSKOLA

Nyboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Plan för Likabehandling och kränkande behandling. - Elevversion. Svenshögskolan (gäller skola och fritidshem)

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Dialogduk utskriftsanvisningar

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

När det är jobbigt är man på rätt väg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Analys Likabehandlingsärenden och elevers upplevelse av trygghet och trivsel i skolan

Sant eller falskt en introduktion till källkritik

Resultat grundskolan. Totalt samt fristående verksamhet 2017

Likabehandlingsplan. Läsåret 2015/2016

Enkät i särskolans fritidshem

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Östra Frölunda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys. Grankotten f-klass/fritidshem

Friendsprogrammet år 1

Programmering är för alla - en värderingsövning

Gärdsmosseskolan - Åk 3 - Göteborgs Stad

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Enkät i fritidshem. Rapporten innehåller totalresultatet. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1

Jag trivs i skolan Mitt barn trivs i förskolan/skolan

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bättre liv och mer lust för unga.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UNNARYDS SKOLA

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Backegårdsskolan - Förskoleklass - Göteborgs Stad

Värdera källor - Är fågeln farlig?

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Brudbergsskolan - Åk 2 - Göteborgs Stad

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Rönnäs Fjärding - Hur kan vi tillsammans utveckla vår bygd och långsiktigt trygga vår skola?

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Elever, personal och föräldrars upplevelse av att det ofta/alltid är lugnt och tryggt i skolan

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Rallarstugan och Humlelyckans plan mot kränkande behandling

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Årstadskolans F-5 skola och fritidshem

Förskolan Bergmansgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

DIALOGDUK VAR KLASS 3 1 4 2

Datum och underskrifter 3 1 4 2

3 1 4 2 Instruktioner för klassens dialogduk Vad är en dialogduk? Folkhälsans dialogduk för klasser erbjuder ett sätt att jobba tillsammans kring klassens trivsel, både när eleverna ses i skolan och via skärm. Genom att satsa på god trivsel i klassen förebygger man kränkningar, mobbning och utanförskap. I arbetet med dialogduken blir eleverna delaktiga i en gemensam överenskommelse som bygger på deras egna upplevelser och diskussioner. Genom ett strukturerat samtal får alla möjlighet att bidra med sina synpunkter och idéer. Det är viktigt att deltagarna diskuterar varsamt och respektfullt, så att alla i gruppen känner sig trygga och inkluderade. Detta är särskilt viktigt då det kan finnas pågående processer i gruppen som handlar om uteslutning eller mobbning som ännu inte blivit synliga för klasslärare/gruppledare. Arbetet utgår från en duk med tydliga uppgifter och frågor. Grupper på 3 5 personer samlas runt en duk. Instruktionerna och anteckningsmöjligheterna är placerade runt hela duken, vilket betyder att flera i gruppen får möjlighet att delta aktivt genom att läsa någon uppgift eller anteckna. Detta ökar delaktigheten i samtalet. Från och med fråga fem diskuterar hela klassen under klassföreståndarens/gruppledarens ledning. Målsättningen är att alla ska vara delaktiga i framtagandet av gemensamma överenskommelser för trivseln i klassen. Resultatet kan sättas upp på väggen i klassrummet som en påminnelse och som en grund för fortsatt dialog om hur klassen vill jobba för trivsel i klassrummet. Ni kan beställa fler dialogdukar på www.folkhalsan.fi/skola. Viktigt att tänka på Målgrupp Elever från årskurs 4 och uppåt. Läraren/handledaren kan även justera innehållet så att det passar för yngre elever. Gruppens storlek 3 5 personer. Rummet Sitt gärna kring mindre bord som är lämpliga för gruppstorleken. Tiden Se till att ge gott om tid för att utföra uppgiften. Låt hellre klassen diskutera färdigt än att de måste stressa fram överenskommelsen. Delaktighet En grundläggande poäng med att arbeta med dialogduken är att alla gruppmedlemmar aktivt deltar i arbetet. Lycka till! Kontakta gärna Folkhälsan om ni har frågor gällande arbetet med dialogduken.

3 1 4 2 Vi i VÅR KLASS Vår överenskommelse för att alla ska må bra och trivas tillsammans:

Vad menar vi när vi säger att vi trivs? Fundera tillsammans på situationer när vi trivs i klassen eller i skolan. Ge gärna konkreta exempel! 2. VAD ÄR TRIVSEL? Klass: Skola: År: Det här är en dialogduk. Den använder vad vi ska göra för att alla ska må bra fram till en gemensam överenskommel och trygghet i klassen. 1. DIALOG ÄR ATT TÄNKA TILLSAMMANS Först ska vi komma överens om vilka spelregler som ska gälla medan vi jobbar med dialogduken. Hur ska vi göra så att alla i gruppen känner att de har möjlighet att prata fritt och säga sin åsikt? Skriv ner de spelregler ni kommer överens om här. 7 5 8 6

att prata om hur vi vill ha det i vår klass, rivas tillsammans. Målet är att komma hur vi tillsammans kan jobba för trivsel 6. AVSLUTNING Hur tyckte ni att det gick att prata om trivsel och vad ni kan göra för att alla ska trivas i klassen? Följde ni de spelregler ni gjorde upp i början? Var någonting särskilt svårt att följa? 7 5 8 6

DIALOGDUK För: Skolklasser årskurs 4 och uppåt, under ledning av klassföreståndare/gruppledare. Steg 1 4 görs i mindre grupper om 3 5 elever i varje. I steg 5 samlas hela klassen. 7 5 8 6 - På vilket sätt engagerar jag mig för en bra stämning i klassen? - Hur gör jag för att vara en bra klasskamrat? Fundera både på situationer som uppstår i skolan och via telefon/skärm. - Positiva saker som beskriver vår klass. Berätta för varandra: 3. JAG SOM KLASSKOMPIS VAR K

7 5 8 6 Skriv ner alla era förslag här. Vad kan vi alla göra i fortsättningen för att alla i klassen ska trivas och må bra tillsammans, både när vi ses och umgås i skolan och via telefon/skärm? Vi har nu pratat om vad trivsel är, vad som är positivt i vår klass och hur vi själva bidrar till en bra stämning. 4. DET HÄR VILL VI GÖRA LASS 5. VÅR KLASS VÅR ÖVERENSKOMMELSE (Hela klassen diskuterar tillsammans under lärarens ledning.) Varje grupp läser upp alla de förslag gruppen skrivit ner i steg 4. Vilka förslag vill vi ta med i klassens överenskommelse för trivsel? Skriv ner dem i rutan på baksidan, alla i klassen får skriva under med sitt namn. Ni kan hänga upp överenskommelsen på väggen i klassrummet. Ni kan också fylla på eller ändra i överenskommelsen under läsårets gång. Kom då ihåg att det är just en överenskommelse, det vill säga att alla i klassen ska vara delaktiga när man ändrar den.