DVD 2737, Speltid 90 min, dokumentärfilm Dokumentärfilmaren Julie Bertuccelli följde en Parisklass med nyanlända ungdomar mellan 11 och 15 år under ett år. Resultatet blev en gripande film om längtan, frustration, förhoppningar, rädsla, vrede och drömmar - känslor som Xin, Rama och Naminata ständigt lever med. Läraren Birgitte Cervoni lyssnar, stödjer och lär sina elever det nya språket. Franska för nybörjare är en stark skildring av Europa år 2014 - ett Europa där många barn hamnar i en osäker exiltillvaro i samhällets marginal. UR183742, Speltid 28 min, tv-program Format: strömmande Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. En del av eleverna har bott i Sverige i några år och andra har precis flyttat till Sverige. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också idrottsläraren Marie Graffman Sahlberg som menar att hälsoaspekten ofta saknas i ämnet idrott och hälsa. Hon har under sin nuvarande forskningstjänst utarbetat en undervisningsmodell som inkluderar hälsa. Någon som också arbetar med hälsoaspekten inom ämnet idrott och hälsa är Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja
ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever. Upplägget är att varannan lektion är en teorilektion och varannan en idrottslektion. L103844-05, Speltid 29 min, radioprogram På Sätraskolan i Stockholm har Malin Gonzalez tillsammans med fyra andra lärare tagit fram en studieplan för ökad läsförståelse i årskurserna 1-6. Studieplanen för metoden En läsande klass kommer att publiceras i bokform under april 2014 och den kommer även att delas ut till samtliga skolor i Sverige. Metoden har på några år fått mycket goda resultat, särskilt för elever med annat modersmål än svenska. Även pojkar har utvecklat sin läsförståelse till en nivå med flickornas. Vi kommer att möta läsförståelsestrategier som innebär att eleverna går in i roller som spågumman, konstnären, detektiven, reportern och cowboyen, berättar Malin Gonzalez. Författaren Martin Widmark medverkar också i programmet. L103844-11, Speltid 29 min, radioprogram Kati Dimiter-Taikon är lärare för den världsunika Roma Kulturklass, en tvåspråkig klass för romska elever med egna lokaler i Enskededalen i Stockholm. Hon växlar obehindrat mellan romani chib och svenska när hon leder lektionerna. I klassen blandas elever i förskoleålder med högstadieelever. En stor inspiratör för Kati är den kanadensiske språkvetaren och pedagogen Jim Cummins, som understryker det egna modersmålets betydelse för att eleven ska kunna utveckla all annan språkförståelse. L103844-09, Speltid: 29 min, radioprogram Helena von Malortie, textil- och bildlärare på mottagningsskolan Mosaik i Malmö, brinner för att se hur det skapande arbetet stimulerar eleverna att lära sig svenska. De kreativa ämnena ger också utrymme för många att bearbeta ursprung, identitet och värderingar, säger hon. Lektionerna har ofta teman som kopplas till andra skolämnen och eleverna får beskriva sina processer med hjälp av film. De ställer ut sina verk både i skolan och på andra platser. Jag känner med alla nyanlända, hur det är att komma till ett nytt land, kämpa med ett nytt språk och skapa nya kontakter, berättar Helena, som själv har erfarenheten av att ha bott i Asien i många år.
U102465-07, Speltid: 29 min, tv-program Det går mycket bra i skolan för nyanlända flyktingbarn, både på Älvåkraskolan och Ronnaskolan. Barnen är motiverade och har ofta en god utbildning från sina hemländer. Men på Älvåkraskolan i Älvsbyn är det svårt att få några lärare att ta sig an de nyanlända eleverna. Lärarna kallas därför till en lektion på arabiska för att bättre kunna förstå flyktingbarnens situation. På Ronnaskolan är det dags för niornas vårbal. Rektor Lina Axelsson klär upp sig i silkig långklänning och delar ut en blomma till balens snyggaste kille. Dagen efter måste hon avsluta anställningen för den populära läraren Gian. Hon uppfyller inte kravet på behörighet i svenska. L103731-04, Speltid 29 min, radioprogram Hur bra är den svenska skolan på att möta nyanlända elever? Får eleverna den undervisning de har rätt till? Och har det någon betydelse på vilken skola och i vilken kommun de hamnar? Vi tittar närmare på vad som möter de barn och ungdomar som nya i landet slussas in i skolan. Resultatet visar sig vara varierande. I brist på tydliga riktlinjer om hur nyanlända ska bemötas tvingas lärarna själva finna vägar och lösningar, ett faktum som enligt kritikerna riskerar elevernas utbildning. Vissa går så långt som att beskriva deras studiesituation som rena rama vilda västern. L104149-12, Speltid: 29 min, radioprogram När vi tippar över 50-procentsgränsen tappar vi språket. Och språket är grunden för allt lärande. Så säger Carina Nilsson, lärare på Gamlegårdsskolan i Kristianstad. Skolan har fått ta emot en majoritet av de nyanlända barn som kommit till kommunen senaste året. På många håll i landet hamnar nyanlända på skolor i redan socialt utsatta områden, där de flesta barn har ett annat modersmål än svenska. Hur kan man hindra att skolsegregationen skenar iväg? I Nyköping har man bestämt sig för att utrota segregationen. Vi åker dit för att ta reda på hur.
U103617-01, Speltid 28 min, tv-program Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Karin presenterar det så kallade cirkeldiagrammet som en modell. Modellen har flera steg och Teresia praktiserar steg efter steg med sin klass efter varje coachning. Det visar sig inte vara helt lätt, men Teresia kämpar på och en medvetenhet om betydelsen av språket växer fram; hur förklarar man egentligen olika begrepp och ord på bästa sätt? Vi får även se hur ett språkutvecklande arbetssätt med nyanlända fungerar på skolan Kronan i Trollhättan. U103617-02, Speltid: 28 min, tv-program Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Coachningen fortsätter och Teresia och klassen får ytterligare pusselbitar i undervisningsmodellen. Eleverna tycker att klassen fått mer arbetsro och att de får hjälp på ett annat sätt nu, och Teresia ser att det finns en hel del vinster med ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat. U101515-01, Speltid: 28 min, tv-program Idag talas det över 200 språk i Sverige, och för skolan blir då frågan om en framgångsrik andraspråksinlärning en central uppgift. Hur ska utbildningsväsendet kunna ge de många tvåspråkiga eleverna en lika bra utbildning som de helt svensktalande får? Medverkar gör docent Monica Axelsson och biträdande professor Pauline Gibbons som förmedlar de senaste forskningsrönen kring flerspråkighet. I lektionsexempel från Knutbyskolan i Rinkeby ser vi hur lärarna med hjälp av en genrepedagogisk metod arbetar stöttande och språkutvecklande i sina respektive ämnen.
DVD 2443, Speltid 29 min, dokumentärfilm I en skola utanför Stockholm går det barn från hela världen. De har alla nyligen kommit till Sverige och ska lära sig svenska innan de slussas ut i vanliga klasser. Den som senast anlänt och varken kommit in i språket eller gemenskapen är Maryam. Hon är sex år och har flytt med sin mamma från Iran. Filmen följer hennes kamp för att greppa språkets mysterier och hitta en plats i allt det nya. Det är vinter och Maryam kommer för första gången i kontakt med snö, fiskbullar och pepparkaksgubbar. Hur kan man uttrycka sig och hitta en vän om man saknar orden? En film av Ina Holmqvist och Emelie Wallgren. UR186044, Speltid: 20 min, tv-program Format: strömmande Karin Andersson är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och samtalar här med Patrik Hadenius om barns språkutveckling. Hon berättar om tre vanliga myter om hur barn lär sig språk. En av myterna är att modersmålet alltid är det starkaste. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg. Hur den svenska skolan fungerar, för nyanlända elever och deras föräldrar: http://www.omsvenskaskolan.se/ Nya regler 2016 för nyanlända elevers skolgång, Skolverket: Nationellt centrum för svenska som andraspråk: http://www.andrasprak.su.se/nyanl%c3%a4nda-elever Monica Axelsson om nyanlända elevers behov av stöd, film: http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandaelevers-larande http://www.pedagogstockholm.se/film-omskolan/?video=2qihtpzvny4