ÅRSredovisning VÄXJÖ KOMMUN

ÅRSredovisning VÄXJÖ KOMMUN 2014 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-03-17 Årsredovisningen kommer att kompletteras med bilder och annan layout efter kommunfullmäktiges sammanträde. 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunstyrelsens ordförande om 2014 3 Året i korthet 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Växjö kommuns organisation 9 Vart gick skatten 2014? 10 Fem år i sammandrag 10 Läsanvisning redovisning och bedömning av mål 11 God ekonomisk hushållning 2014 12 Ekonomi Finansiell analys - koncernen 17 Finansiell analys - kommunen 21 Växjö kommun som arbetsgivare 28 Arbete och företag 33 Barn och utbildning 36 Bygga och bo 40 Demokrati och mångfald 43 Miljö, energi och trafik 47 Stöd och omsorg 50 Trygghet och säkerhet 53 Uppleva och göra 57 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning 60 Kassaflödesanalys 60 Balansräkning 61 Noter resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys 62 Pensionsredovisning enlig fullfondsmodell 2014 67 Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen 67 Drift- och investeringsredovisning 68 Driftsredovisning per verksamhet 69 Exploateringsredovisning 74 Skatte- och taxefinansierad verksamhet 75 Resultat- och balansräkning avfallshantering, vatten och avlopp 76 Noter avfallshantering, vatten och avlopp 77 Redovisningsprinciper 79 Ord- och begreppsförklaringar 80 REVISIONSBERÄTTELSE (text kompletteras i slutversion) 2

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Ännu ett år har gått. Ännu ett utvecklande år där Växjö kommun nu nått 87 000 invånare. Årliga mätningar ger oss indikatorer på våra arbetsinsatser, och de visar att vi ligger bra till när det gäller företagsklimat, miljöindex, nöjda medborgare och på tio i topp när det gäller äldreomsorg. Vi har nöjda föräldrar och högre personaltäthet än snittet inom barnomsorgen. Vi ligger även i topp när det gäller fysisk tillgänglighet för funktionsnedsatta och i HBTQ-ranking. Vi blev tilldelade titeln Årets Matlandethuvudstad, en utmärkelse som kan ses som startskottet för en nationell mötesplats. Växjös prestationer speglar en stad driven av skickliga företagare, kreativa medborgare och engagerade medarbetare. Politiker och medarbetare arbetar tillsammans för att kunna erbjuda bästa möjliga service till våra medborgare. Varje dag utförs ett hårt arbete i allt från socialtjänst, vård och skola till teknisk service och infrastruktur - vi bidrar alla till den goda service vi vill ha. Växjö kommun ska fortsätta att präglas av mångfald och effektivitet och vara en kommun där medborgare kan trivas, utvecklas och förverkliga sina livsdrömmar. Som växande stad har Växjö nu tagit det första spadtaget till World Trade Center och fortsätter med arbetet av det nya stationsområdet, ett av många pågående byggnadsprojekt i kommunen. Med ett växande universitet, fungerande infrastruktur samt god vård och service kan vi fortsätta bygga för framtiden. Det finns dock alltid förbättringsområden. I takt med en god tillväxt ställs vi även inför flera utmaningar. En lyckad integration och etablering av våra nya svenskar kräver ett gott välkomnande med goda förutsättningar till språkinlärning, praktik och vidare försörjningsmöjligheter. En fortsatt god tillväxt kräver fler bostäder och ett gott näringslivsklimat. En stor utmaning för Växjö ligger även i att få bort den upplevda otryggheten, den psykiska ohälsan och den ökade droganvändningen bland ungdomar. Det kvarstår mycket arbete för att hålla en positiv utveckling och för att ständigt förbättras. Effektiviseringsarbetet med Lean börjar visa konkreta resultat. Goda exempel finns att hämta i exempelvis omsorgsförvaltningen där man arbetar för att öka brukartiden hos omsorgstagarna. Även på förskolan Kometen effektiviserar man sitt arbete genom att utgå från familjernas behov med en flexibel schemaläggning för 15-timmarsbarn, utan att resursanvändningen har påverkats. En ny utbildningsförvaltning och måltidsorganisation trädde i kraft vid årsskiftet 2015. Förändringar som förväntas bidra till en effektivare verksamhet pågår ständigt inom kommunen. Genom ett systematiskt förbättringsarbete frigörs resurser från ineffektiva processer och möjliggör insatser inom andra områden som tidigare inte kunnat genomföras. Vi kan på så sätt ta tillvara alla goda resurser och kunskaper som finns inom kommunen och hushålla med både mänskliga och ekonomiska resurser. Och med en ekonomi under kontroll kan vi fortsätta att driva Växjö framåt. Växjö är att räkna med. Nu fortsätter vi att utveckla Växjö! 3

ÅRET I KORTHET Växjö kommun fortsätter växa mot slutet av 2014 närmade sig kommunen 87 000 invånare. Även utanför staden ökar befolkningen. Företagen går bra och en vändning i arbetslösheten kan skönjas samtidigt som andelen med ekonomiskt bistånd börjat minska. Det går bra för företagen i regionen Några stora företagsetableringar under året ökade antalet arbetstillfällen. Tillgängliga logistikytor i Växjö har efterfrågats och bara en fjärdedel finns kvar jämfört med i början av året. Arbetet i logistikgruppen inom Nätverket Expansiva Växjö har flyttat fram Växjöregionen som logistiknav. När företagen själva rangordnar företagsklimatet hamnar Växjö kommun på plats 24 och plats två av landets större regionscentra, enligt Svenskt Näringsliv. I senaste servicemätningen av Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas myndighetsutövning gentemot företag var företagarna mycket nöjda med bygglovhanteringen med ett betyg långt över genomsnittet. Mat lockar besökare Växjö kommun har skapat en nationell mötesplats med Mat2014. Växjö blev även utsett till Årets Matlandethuvudstad genom att visa potentialen i att skapa jobb och tillväxt inom ramen för närodlad och småskalig matproduktion samt ha en stark gastronomisk profil. Besöksnäringen visade på en bra tillväxt både i nya företag och i arbetstillfällen. Landsbygdsföretag relaterade till mat/upplevelser samt restaurangnäringen står för största ökningen. Unga och nyanlända i arbete Växjösommar har erbjudit 1 302 ungdomar feriepraktik under sommaren. Antalet UF-företagare i gymnasieskolorna har mer än fördubblats jämfört med läsåret innan. Projektet Framtid Kronoberg visade på mycket goda resultat för arbetssökande ungdomar. Den faktiska avslutningsstatistiken för 2014 blev cirka 60 procent till arbete eller studier. Projektet Rätt steg har gett nyanlända ökade möjligheter till studier eller arbete och har haft 76 deltagare under 2014. 57 individer har gått vidare till arbete, arbetsmarknadsutbildning eller praktik. Ny utbildningsförvaltning 1-20 år ger helhetsperspektiv Från 2015 har Växjö kommun en utbildningsförvaltning från förskola till gymnasium. Anpassningen till en gemensam organisation präglade arbetet inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen under 2014. Växjö kommun har under 2014 arbetat fram förslag dels kring att utveckla organisationen kring nyanlända och flerspråkiga barn och elever dels hur elevhälsan ska organiseras och bedrivas i den nya utbildningsförvaltningen. Dessa förslag ska nu integreras i verksamheten. Med omtanke om de unga Kommunen har under året arbetat med att motverka psykisk ohälsa hos unga och för att stärka det drogförebyggande arbetet. Samverkansmöten mellan polis, socialtjänst, ungdomslotsen, gymnasie- samt skol- och barnomsorgsförvaltningen sker fortlöpande för att förebygga och motverka social oro. Under året har kommunen organiserat ett nytt lär- och kunskapscenter där olika inriktningar som individuella alternativet, Navigator, kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (sfi) samverkar. En brukarundersökning under hösten visade att de flesta av barnen i förskolan och eleverna i skolan, känner sig trygga, att pedagogerna lyssnar på deras åsikter och att de får hjälp och stöd. Däremot anser en sjättedel av eleverna i skolan att skolarbetet inte gör dem nyfikna på att lära mer. Det krävs planering i en växande kommun Växjö stad har ovanligt många planerings- och stadsutvecklingsprojekt på gång. Under våren antogs ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. En fördjupning av översiktsplanen för Ingelstad är under framtagande. Planprogrammet för Sjöudden ger ett blandat område med ungefär 230 bostäder och planprogrammet för norra Öjaby innehåller bostäder, förskola och andra verksamheter. Det pågår detaljplanering i cirka 25 områden såväl i som utanför Växjö stad, varav flertalet för bostadsbebyggelse. Planberedskapen för bostäder i kommunen är god och drygt 5 000 bostäder kan börja byggas i gällande detaljplaner. Intressanta stadsutvecklingsprojekt Stationsområdet tar form och under året har bland annat en ny gångbro invigts och Drottninggatan färdigställts. Byggnationen av World Trade Center startade och HSB har sökt bygglov för 80 bostäder. Ett nytt resecentrum ska planeras. Utbyggnaden av Vikaholm har åter tagit fart. Under året färdigställdes Vikaholms förskola och parken Savannen blev klar med möjlighet till lek och rekreation. Första delen av stadsdelen Bäckaslöv kommer att få ett varierat innehåll i form av bostäder, förskola, särskilt boende, vårdcentral och butikslokaler i bottenplan. Utvecklingen av Arenastaden fortsätter där kontor och bostäder ligger i planeringen. I den västra delen av staden pågår utbyggnaden av den nya stadsdelen i Bergunda med bland annat tunnel under väg 23 och ny skola. 4

Träbaserat byggande är en integrerad del i planeringen. Förskolan på Vikaholm är träbaserad och vid skolan i Bergunda kommer förskolan att vara helt i trä. På Vallen och Teleborgsskogen bygger Växjöbostäder med träbaserat. En levande landsbygd Växjö kommun leder visionsarbeten som pågår i de större tätorterna. Detta har bland annat resulterat i byggnation av fler lägenheter, planering för villabebyggelse, konstutsmyckning, centrumförnyelse och satsning på ny idrottshall i Braås. Efter att grönstrukturprogrammet för Växjö stad antogs, har arbetet med att ta fram grönstrukturprogram för de större tätorterna i Växjö kommun påbörjats. Kommunen har gett stimulansbidrag till bredbandsutbyggnaden på landsbygden, som ger bredband till cirka 400 hushåll och företag. Det har också genomförts en inventering av mobiltäckningen på landsbygden. Nytänk kring seniorbostäder Under 2014 har en utvecklingsgrupp arbetat med framtidens boende för äldre och ett förslag är att där Hovslund idag ligger skapa ett Seniorernas hus med bostäder, mötesplatser och möjlighet till olika aktiviteter. För att kunna erbjuda seniorbostäder inom befintligt bostadsbestånd beslutade VKAB under hösten om att utföra tillgänglighetsinventering av alla kommunala bostäder. Mångfald berikar Växjö Arbete med mångfaldscertifieringen har påbörjats i ett flertal nämnder. Under 2014 genomfördes också mångfaldscaféer för att belysa mångfald ur olika perspektiv och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte. För att förbättra dialogen mellan invånare och förtroendevalda genomför kommunen direktmöten, liksom Ungdom direkt i olika stadsdelar och orter i kommunen. Ungwebben Växapp har påbörjat en helrenovering tillsammans med ungdomar för att öka deras engagemang och möjlighet till delaktighet. Växjö kommun har jobbat med att öka kunskapen om villkoren för HBTQ-personer och främja ett öppet och tolerant samhälle. Blanda annat med arrangemang under Pride, satsningar som ska förbättra bemötande av och service till de invånare som är HBTQ-personer och utbildningar i HBTQ-frågor inom kommunorganisationen. RFSL:s kommunundersökning visade att Växjö kommun är den näst bästa staden att bo i för HBTQ- personer. Växjö kommun har undertecknat CEMR-deklarationen, ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. 2014 års mångfaldspristagare var Växjö BK, Panncentralen och Karin Carlsson. Ett gemensamt rekryteringscenter för chefer och specialister har startat för att skapa likvärdig rekrytering i Växjö kommun. Rekryteringscenter ska kunna bevaka mångfaldsfrågan samt en jämn könsfördelning vid nyrekrytering. Tillgänglighet i olika perspektiv För att Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig och underlätta den demokratiska processen har en övergripande samordningsarbete för kommunikationsplanering skett. Uppbyggnaden av kommunens kontaktcenter börjar ge resultat för deltagande förvaltningar i tillgänglighet per telefon och e-post. Ytterligare e-tjänster har byggts, vilka ger tillgång till kommunens tjänster även utanför arbetstid. I arbetet med tillgänglighet gjordes en översyn för att förbättra kommunens samarbete med handikapporganisationerna. Den landade i ett förslag till ny organisationsstruktur, som kommer bidra till att förbättra informationen till medborgare gällande tillgänghetsperspektivet. Bredare perspektiv på miljöfrågorna och smart återanvändning Ett nytt miljöprogram gäller från juni där fler miljöfrågor har fått mätbara mål. För första gången finns ett mål om att minska biltrafiken. Även målet om att bygga i trä ingår nu i miljöprogrammet. Kommunen har tagit fram en restaureringsstrategi för att minska belastningen av fosfor i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön. Ett förslag på en avfallsplan för hållbar avfallshantering har tagits fram. Kommunen har även arbetat för att ansluta de sista större privata fastighetsägarna till systemet för sortering av matavfall och är idag nära målet om 90 procent anslutningsgrad. Sundets reningsverk förbättras för att biogasanläggningen ska kunna ta emot slaktavfall och ge mer biogas. I samarbete med Macken genomför kommunen en förstudie för en återbruksby, för att gynna cirkulär ekonomi och reducera avfallet. Earth Hour blev Earth Week Earth Week var sista veckan i mars, en vecka med fokus på energi och miljö. Då var också Växjö med som finalist i Världsnaturfondens globala klimattävling Earth Hour City Challenge och kampanjen We Love Cities. Växjö fick hedersomnämnande för klimatarbetet. Under Earth Week delades priset för miljöutmaningen Växjös gröna gärning ut för första gången. Smart energianvändning Norregårdskolan har varit i drift i ett år efter renoveringen och resultatet för energiförbrukningen är över förväntan. Den nya förskolan i Vikaholm ser ut att bli kommunens första certifierade miljöbyggnad och arbete pågår också för att miljöcertifiera förskolan Kometen. I slutet av året startade projektet READY, Växjös hittills största EU-projekt. Projektet fokuserar på minskad energianvändning i befintlig bebyggelse och optimerat fjärrvärmenät. 5

Hur transporterar vi oss? Nu finns en laddpark på Videum Science park med en elbilspool. En transportplan för Växjö kommun har antagits och Trafikplan centrum är en fortsatt del i arbetet med att förbättra för cyklisterna. Det har även gjorts en inventering över Växjös cykelvägar och bristerna har börjat åtgärdas. Stöd i livets olika skeden Från 2014 erbjuds alla nyanlända familjer att delta i Landningsbanan med aktiviteter som ska ge ett gott stöd till hela familjen. I stort sett alla familjer har tackat ja till att delta. Under året har olika typer av föräldrautbildning erbjudits. Växjö kommun satsar även på föräldrastöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. När det gäller ekonomiskt bistånd har en omprioritering av målgrupper skett där individer som bedöms ha kortast väg från ekonomiskt bistånd till självförsörjning nu prioriteras. Ytterligare fyra platser samt en akutplats öppnade under sommaren på Wälludden HVB för ungdomar. Under året infördes Lagen om valfrihet (LOV) i särskilt boende. Den äldre medborgaren kan själv välja utförare bland de leverantörer som godkänts av kommunen. Samtidigt drivs projektet Bo-IT med tekniklösningar som underlättar att bo kvar hemma. En översyn av hemvården mynnade ut i uppdrag där verksamheterna i framtiden ska kunna behålla kvalitet samtidigt som effektiviteten utvecklas. Trygghet Under 2014 visade det sig att kommun och polis hade olika bilder av situationen i Växjö och framförallt Arabyområdet. Det ledde till ett arbete för bättre samverkansformer. Under året har samverkan gällande barn och ungdomar formaliserats mellan kommun och polis, ett stort arbete under rubriken social oro genomfördes och det brottsförebyggande rådet påbörjade en förändring. Under senare delen av året började polisen att mer regelbundet delta i kommunens medborgardialoger. Informationssäkerhet har fått större fokus. Kommunen ska ha en högre nivå av säkerhet inom området. Det är viktigt då kommunen blir alltmer informations- och IT-beroende. Växjö blev i augusti första kommun i Sverige att ställa sig bakom Mayors Adapt borgmästaravtalets initiativ för klimatanpassning. Åtgärder som hittills genomförts rör främst dagvatten. Ett planeringsunderlag är framtaget kring hur Växjö stad och sex av kommunens tätorter påverkas av ett skyfall. Upplevelsestaden Växjö i utveckling Det har skett en ökning av arrangemang i Växjö. En evenemang- och mötesstrategi har tagits fram för att stärka detta och den nya Linnéscenen ger bättre förutsättningar för fler besökare och arrangemang. Löpande under året har arrangörsträffar skett där samverkan och optimering av utbud sker. Samverkan med föreningslivet är avgörande för att öka förutsättningarna även för fysisk aktivitet. Viktiga platser för möten Växjö har fått en ny mötesplats som sticker ut med den lekfulla gatan på Klostergatan. Befintliga mötesplatser har stärkts. Bergendahlska gårdens verksamheter går nu under begreppet BG. Araby Park Arena har utvecklats med många aktiviteter och stigande besökstal. Kulturparken Småland utvecklar Museiparken som mötesplats, bland annat genom Smålands visfestival. Kulturarvscentrum södra Småland invigdes under året. Arkiv och samlingar tillgängliggörs för forskare och allmänhet. Det fria ordets hus på Ringsberg har invigts. Sju författare har sin arbetsplats i huset. Växjö som fristad ger stor internationell och nationell uppmärksamhet. Fristadsförfattaren Nasrin Madani publicerade under året en novellsamling på svenska. En verksamhetsidé har tagits fram för området Ringsberg och Kristineberg för att utveckla området till en kulturell nod i Växjö. Kommunen har beslutat att vid nybyggnation ska en procent av den totala budgeten avsättas för konstnärlig gestaltning. Om- och tillbyggnad gjordes av Braås sporthall och utomhusbadet i Lammhult nyinvigdes. Fyllerydsskogen har fått förbättrad information och omfattande skötselåtgärder. I juni invigdes första delsträckan på Sydostleden, de två milen mellan Växjö och Ingelstad. 6

ARTIKEL VÄXJÖBORNA BLIR ALLT FLER Växjö växte med 1 148 personer 2014. En bidragande orsak är ökade arbetstillfällen. Helèna Ericson är en av de nya invånarna. Hon återvände till Växjö efter studier på annan ort. Jag ville vara nära vänner och familj och fick snabbt jobb i Växjö. Befolkningstillväxt är en indikator på en regions eller kommuns attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade 56 004 invånare. Folkmängden i Växjö kommun uppgick 2014 till 86 970 personer, vilket innebar en nettoökning med 1 148 personer. Dessutom har övriga länets befolkningsantal också ökat under 2014 med 824 personer. Idag är Växjö den tjugotredje största kommunen i riket. Kommunens kontinuerliga tillväxt beror på ålderssammansättning, universitetet, invandring, förvärvsintensitet, nyföretagande, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, utbildningsnivå och hälsa. Men hög befolkningsutveckling innebär även en utmaning för kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Under året föddes 1 085 barn i Växjö kommun. Det gav ett födelseöverskott på 417 personer. Invandringen från utlandet representerar i Växjö, liksom i övriga riket, en stor del av befolkningsökningen. 2014 minskade nettoinvandringen till Växjö kommun med cirka 100 personer. Nettoinvandringen var 2013 +808 personer att jämföra med +710 år 2014. Från det egna länet skedde en nettoinflyttning på 270 personer. Till övriga Sverige skedde en nettoutflyttning på 244 personer. Arbetsmarknaden är en avgörande faktor för befolkningsökningen. I Växjö ökar just nu efterfrågan på spetskompetens liksom på okvalificerad arbetskraft. Helèna Ericson, 31 år, återvände till hemorten Växjö efter studieår i en större stad. Hon fick snabbt jobb som sjukgymnast i Växjö. Växjö har allt jag behöver. Dessutom hade jag en lägenhet som jag hyrt ut. Därför var det inga problem med bostad. Medelålder på Växjöbon är 39, 8 år att jämföra med 41,2 år i övriga riket. Den lägre medelåldern beror på att vi föder många barn samt på grund av många studenter på universitetet. Jämfört med riket i stort har kommunen därför fler i både åldersgrupperna 0-15 år samt 16-24 år och färre i åldersgruppen 65+. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan 20-64 år en lättare försörjningsbörda för kommunen. För universitetsstäder stämmer det inte helt eftersom många i arbetsför ålder studerar istället för att arbeta. Befolkningstillväxten och studenterna är en stor resurs som sätter Växjö på kartan och bidrar med mycket positivt till staden, konstaterar Torun Israelsson, statistiker och utredare. 7

FOLKÖKNING I VÄXJÖ KOMMUN OCH ÖVRIGA KRONOBERG 2004-2014 Befolkningsutveckling 0-w Område 2010 2014 Förändring 10-14 Förändring 10-14, % Braås 1 548 1 709 161 10,4 Furuby 349 351 2 0,6 Gemla 1 343 1 406 63 4,7 Ingelstad 1 661 1 722 61 3,7 Lammhult 1 674 1 903 229 13,7 Nöbbele 252 265 13 5,2 Rottne 2 343 2 407 64 2,7 Växjö 61 192 64 360 3 168 5,2 Åby 446 447 1 0,2 Åryd 675 670-5 -0,7 Dädesjö 123 144 21 17,1 Tävelsås 227 310 83 36,6 Vederslöv 142 150 8 5,6 Landsbygd 10 917 11 007 90 0,8 På förs. skrivna 113 119 6 5,3 Summa 83 005 86 970 3 965 4,8 8

ORGANISATION VÄXJÖ KOMMUN OCH KONCERN Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten bedrivs till största delen i förvaltnings- och aktiebolagsform. Verksamhet bedrivs även i entreprenadform. VÄXJÖ KOMMUN Kommunens service omfattar i huvudsak vård och omsorg, förskola och utbildning, kultur- och fritidsverksamhet, gatuskötsel, VA, avfallshantering samt myndighetsutövning. Verksamheten bedrivs i nämnder. VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 78,6 % Ett kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i Växjö och Alvesta kommuner. SMALAND AIRPORT AB 42 % Bolagets verksamhet är att äga, förvalta och driva Smaland Airport i syfte att därigenom främja flygtrafiken på flygplatsen. VÄXJÖ TEATERAKTIEBOLAG 100 % Bolagets ändamål är att främja kulturutbudet i Växjö kommun genom att utan vinstsyfte tillhandahålla lokaler för konserter, teater och andra föreställningar. AB REGIONTEATERN BLEKINGE KRONOBERG 22 % Bolaget bedriver teaterverksamhet inom Kronobergs- och Blekinge län. Ändamålet är att producera teater och att vara en aktiv del i samhälls- och kulturlivet inom de båda länen. KULTURPARKEN SMÅLAND AB 41 % Bolaget bedriver förvaltning av museala samlingar, byggnader och arkiv samt fullgör regionala uppgifter inom Kronbergs läns kulturarv samt annan kulturell verksamhet. ARENASTADEN I VÄXJÖ AB 100 % Bedriver förvaltning av fastigheter och byggnader. VÄXJÖ KOMMUNFÖRETAG AB (VKAB) 100 % Bolaget äger fyra fastighetsbolag och ett energibolag. Fastighetsbolagen producerar och hyr ut bostäder och kommersiella lokaler. Energibolaget Växjö Energi AB (VEAB) producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme. Därutöver finns intressen i kommunalförbundet Vård och Behandling i Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland, Stiftelsen Smålands Museum samt Stiftelsen Emigrantinstitutet. Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Byggnadsnämnd Värends Räddn.tjänstförbund 78,6 % Fritidsnämnd Smaland Airport AB 42 % Gymnasienämnd Smaland Airport Trafikledningssystem AB Kommunstyrelse Växjö Teateraktiebolag Kulturnämnd AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg 22 % Miljö- och hälsoskyddsnämnd Kulturparken Småland AB 41 % Nämnd för arbete och välfärd Arenastaden i Växjö AB Omsorgsnämnd Växjö Kommunföretag AB Skol- och barnomsorgsnämnd Växjö Energi AB Teknisk nämnd Växjö Energi Elnät AB Valnämnd Wexnet AB Överförmyndarnämnd Växjöbostäder AB Växjö Fastighetsförvaltning AB Vidéum AB Vidingehem AB 9

VART GICK SKATTEN 2014? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på 25 000 kr/mån. Per år är inkomsten 300 000 kr och 20,66% skatt till Växjö kommun uppgår till 61 980 kr. Netto- Procent av Skatt Skattefinansierad verksamhet kostnad, tkr skatten kronor Äldre- och handikappomsorg 1 257 874 30,34 18 806 Grundskola, förskoleklass och fritidshem 917 780 22,14 13 721 Förskola 478 311 11,54 7 151 Gymnasieskola 314 585 7,59 4 703 Individ- och familjeomsorg 243 083 5,86 3 634 Kultur- och fritidsverksamhet 238 101 5,74 3 560 Stadsbyggnad, gator, parker 137 209 3,31 2 051 Kommungemensamma kostnader 108 510 2,62 1 622 Kollektivtrafik, färdtjänst, flyg 99 477 2,40 1 487 Försörjningsstöd 80 145 1,93 1 198 Miljö- hälso- och samhällsskydd 66 836 1,61 999 Arbetsmarknads- och integrationsåtgärder 56 259 1,36 841 Politisk verksamhet 42 910 1,04 642 Årets överskott 43 510 1,05 651 Vuxenutbildning 37 080 0,89 554 Turistverks, näringslivsbefrämjande åtg 19 792 0,48 296 Vattenkraft, biogas 4 158 0,10 62 Summa 4 145 620 100 61 980 FEM ÅR I SAMMANDRAG 2014 2013 2012 2011 2010 KOMMUNKONCERNEN Årets resultat, mkr 124 145 463 180 363 Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner), mkr 2 321 2 089 2 012 1 515 1 545 Nettoinvesteringar, mkr 1 692 1 140 881 720 842 Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. avskrivn. o finansnetto) % 4 12 5 6 2 Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter, mkr 96 96 96 94 93 Långfristig låneskuld, kr/invånare 97 530 80 740 71 925 72 429 64 677 Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner) kr/invånare 26 687 24 341 23 720 18 098 18 612 Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) 15,7 16,1 17,0 13,4 14,7 Antal tillsvidareanställda (kommunen, VKAB och Räddningstjänsten) 6 475 6 382 6 335 6 451 6 518 Antal invånare 31/12 86 970 85 822 84 800 83 710 83 005 KOMMUNEN Årets resultat, mkr 42 68 52 61 149 Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner), mkr 1013 869 910 828 977 Bruttoinvesteringar, mkr 384 389 374 193 Förändring av skatteintäkter, statsbidrag o skatteutjämning %. Exklusive 4 4 3 7 3 jämförelsestörande poster Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl.finansnetto) %. Exklusive. 4 2 7 6 3 jämförelsestörande poster Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m. Exklusive 99 98 101 97 96 jämförelseströrande poster Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) 19,7 19,8 21,1 19,5 25,5 10

LÄSANVISNING REDOVISNING OCH BEDÖMNING AV MÅL Växjö kommuns styrsystem Växjö kommuns styrsystem bygger på mål- och ekonomistyrning. Det innebär att fullmäktige beslutar om lång- och kortsiktiga mål samt fördelar de ekonomiska ramarna. Kommunfullmäktiges budget utgår från tio målområden där en del mål vänder sig till alla nämnder och styrelser och en del mål vänder sig till en eller flera nämnder och styrelser. Nämnderna och bolagen bidrar genom sin verksamhet till målen och redovisar utfallet i sin årsrapport. Nämndernas och bolagens årsrapporter ligger till grund för en samlad redovisning av Växjö kommunkoncerns måluppfyllelse och ekonomiska resultat, som presenteras i Växjö kommuns årsredovisning. Redovisning per målområde Växjö kommunkoncerns samlade måluppfyllese inom de tio målområdena redovisas i årsredovisningen. Beskrivningen av respektive målområde består av tre delar; Växjö kommuns viktigaste insatser inom målområdet det gångna året, utvärdering av måluppfyllelse samt analys och slutsatser. Årsredovisningen innehåller endast de viktigaste insatserna för att nå målen, för en djupare och bredare beskrivning av insatser hänvisas till nämndernas årsrapporter. Utvärdering av måluppfyllelse baseras på den senast tillgängliga offentliga statistiken. På grund av att mycket statistik för 2014 inte finns tillgänglig första kvartalet 2015 baseras utvärdering av målen ofta på statistik för 2013 och ibland till och med 2012. Läsaren bör beakta att kopplingen mellan insatser som gjorts 2014 och måluppfyllelse baserad på tidigare statistik blir skev. I målområdet miljö, energi och trafik bedöms måluppfyllelsen för en del av målen mot målet 2013 eftersom dessa mål har ett specifikt målvärde. I 2014 års redovisning har extra fokus lagts på analys av insatser och måluppfyllelse för att få ett ännu bättre underlag för planering och strategier framåt. Statistik och jämförelser Växjö kommun använder i sin redovisning i största möjliga utsträckning offentlig statistik som ger möjlighet till jämförelser med genomsnittet för kommungruppen större städer eller riket. I vissa fall redovisas dock egen verksamhetsstatistik som inte går att jämföra med större städer eller riket, exempelvis antal feriepraktikplatser, antal nystartsjobb, bohemindex med flera. Källor för den offentliga statistiken är Kolada, SCB, Skolverket och Socialstyrelsen. Egen verksamhetsstatistik tas ut från förvaltningarnas verksamhetssystem eller via handräkning (exempelvis antal praktikplatser). För jämförelser tas data fram för i första hand kommungruppen större städer, där detta är möjligt. I de fall data redovisas för större städer eller riket är det senast tillgänglig statistik. Kriterier för bedömning av måluppfyllelse I årsredovisningen följer kommunen upp sin verksamhet utifrån beslutad budget. I årsredovisningen beskrivs och bedöms måluppfyllelsen för året. Bedömning av måluppfyllelse är ett viktigt underlag för dialog och prioritering av förbättringsområden. Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen: Mycket god (positiv utveckling) God (svag positiv utveckling) Oförändrat (oförändrad utveckling) Ej godtagbar (negativ utveckling) Som grund för bedömning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning används: Utfall/ resultat verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Jämfört med tidigare år (i första hand året innan) Jämfört med kommungruppen större kommuner eller riket Som grund för bedömning av kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag Är uppdragen verkställda? Har de bidragit till att nå målen? Som grund för bedömning av kommunfullmäktiges övergripande mål används: Utfall/ resultat verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning (enligt ovan) Utfall/ resultat av uppföljningsindikatorer för målområden (jämfört med tidigare år och jämfört med kommungruppen större städer/riket). Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig de övergripande målen. Analys som inkluderar resultaten (enligt ovan) och hänsynstagande till annat som har skett och påverkat verksamhetens möjligheter att nå målen. 11

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning innebär för Växjö kommun att ha en hållbar utveckling och ett effektivt resursutnyttjande. Verksamheten ska vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt där samband finns mellan resursåtgång, kvalitet, prestationer, resultat och effekter. Mål för god ekonomisk hushållning utgörs dels av övergripande mål och dels av finansiella mål och mål för kommunens verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningar för en god utveckling av Växjö kommun. MÅLUPPFYLLELSE VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Arbete och företag Arbete och företag Barn och utbildning Barn och utbildning Barn och utbildning Bygga och bo Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö- energi och trafik Miljö- energi och trafik Miljö- energi och trafik Miljö- energi och trafik Miljö- energi och trafik Miljö- energi och trafik Stöd och omsorg Stöd och omsorg Stöd och omsorg Stöd och omsorg Stöd och omsorg Stöd och omsorg Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet Uppleva och göra Antalet företag ska öka (netto) Tillväxten ska öka (BRP) i miljarder Elever i åk 6 ska uppnå goda resultat Andel elever med gymnasieexamen SFI studieresultat, andel som blir godkända ska öka Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka Växjö kommuns tillgänglighet via e-post ska öka Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i kommunkoncernen ska öka Andel enskilda avlopp med fullgod reningskapacitet ska öka Fossila koldioxidutsläpp per invånare ska minska (jämfört med 1993) Antal enkelresor med buss i stadstrafiken per stadsinvånare ska öka (jämfört med 2002) Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernens transporter och service ska minska (jämfört med 1999) Energianvändning per kvadratmeter i Växjö Kommunföretag ABs fastigheter ska minska (jämfört med 2003/2004) Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd, 10-12 mån ska minska Andelen brukartid ska öka Personalkontinuitet ska öka (hur många vårdare besöker en äldre med hemtjänst under 14 dagar) Kommunens omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande Kommunens hemvård ska ha god omvårdnad Kommunens särskilda boenden ska ha god omvårdnad Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka (Nöjd-medborgarindex trygghet) Responstid för räddningstjänst ska minska. Tid från 112-samtal till första resurs är på plats. Mediantid i minuter Bohemindex ska öka Uppleva och göra Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag 16-84 år ska öka Arbetsgivare Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska 12

Arbetsgivare Andelen medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka Arbete och företag Barn och utbildning Bygga och bo Uppleva och göra Arbetsgivare Sysselsättningen ska öka, 20-64 år Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Andelen medborgare som upplever kommunen som en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer Andelen medborgare som är nöjda med fritidsutbudet ska öka Andelen chefer i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka Barn och utbildning Andel elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Arbete och företag Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Bygga och bo Växjö ska fortsätta att ligga i topp när det gäller nybyggnation/1000 invånare. Till och med 2018 ska minst 2500 nya bostäder bygggas i Växjö kommun Demokrati och mångfald Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka (Nöjdinflytande index) Demokrati och mångfald Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög Demokrati och mångfald Lönegapet mellan män och kvinnor ska minska (kommunen geografiskt område) Demokrati och mångfald Växjö kommuns tillgänglighet per telefon ska öka Miljö, energi och trafik Elförbrukning per invånare ska minska (jämfört med 1993) Miljö, energi och trafik Antal enkelresor med buss i landsbygdstrafiken per länsinvånare ska öka (jämfört med 2002) Miljö, energi och trafik Total mängd tillförd energi per invånare ska minska (% jämfört med 2008) Miljö, energi och trafik Andelen hushållsavfall som materialåtervinns ska öka Stöd och omsorg Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska Stöd och omsorg Stöd och omsorg Uppleva och göra Arbetsgivare Kommunens hemvård ska ha effektivt resursutnyttjande Kommunens särskilda boenden ska ha effektivt resursutnyttjande Andelen medborgare som är nöjda med kulturutbudet ska öka Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka 13

Mål som inte kan följas upp i bokslutet Bygga och bo Miljö, energi och trafik Arbetsgivare Uppleva och göra År 2015 ska 25 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 % av kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad Antal cykelpassager per mätpunkt ska öka (jämfört med 2004) Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin utveckling i arbetet ska öka Andelen barn och unga som är föreningsaktiva ska öka (åk 8) Följs upp 2016 Statistiken för cykelpassager omarbetades 2013 och går inte att jämföra med tidigare år eller målet 2015. Mellan 2013 och 2014 ökade dock cyklingen med 4 %. Frågan fanns inte med i medarbetarenkäten 2014. Utfallet 2013 är inte jämförbart med tidigare år. Undersökningen har bara genomförts en gång 2012. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning var 2014 42 stycken. En del av målen är sammansatta exempelvis kvalitet och effektivitet, dessa har då följts upp genom två mått och antalet mått blir därför 51 för att följa upp 42 mål. Av de 51 måtten visar 26 en god eller mycket god utveckling. Fem mått visar en oförändrad utveckling. 16 mått visar en ej godtagbar utveckling (negativ). Fokus bör ges åt att följa de mål/mått som utvecklas åt fel håll. Fyra mål gick inte att följa upp i bokslutet. För analys av måluppfyllelse hänvisas till redovisning av respektive målområde. MÅLUPPFYLLELSE FINANSIELLA MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara cirka 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning 2011 2012 2013 2014 Måluppfyllelse 3,1 2,5 2,2 1,9 Enligt balanskravet i kommunallagen ska årets intäkter överstiga dess kostnader. Utöver detta har kommunfullmäktige fastställt två övergripande mål och ett finansiellt mål med syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning. Övergripande mål är att Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Vidare ska kommunens nämnder och styrelser bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning är uppnått. Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara cirka 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. För närvarande innebär detta att överskottet ska vara cirka 20 mkr per år. I högkonjunktur bör resultatet ligga betydligt högre för att kunna möta sämre resultat i en lågkonjunktur. Vid avstämning om god ekonomisk hushållning har därför fullmäktige under flera år tydligt öronmärkt överskott för att i lågkonjunktur kunna möta tillfälliga kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar. Balanskravet uppfylls Enligt kommunallagen ska kommunen för ett räkenskapsår redovisa högre intäkter än kostnader. Realisationsvinster ska inte medräknas i avstämningen. Om en kommun medvetet gjort avsättningar och byggt upp ett eget kapital som täcker alla pensionskostnader kan det beslutas om synnerliga skäl att inte reglera ett negativt resultat. En finansiell analys av kommunens ekonomi ska visa att det finns ett eget kapital med realiserbara tillgångar av en omfattning som överstiger rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Mkr 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Årets resultat +42 +68 +52 +61 +149 +83 Realisationsvinst 0-8 -1 0 0-1 Synnerliga skäl 0 +21 0 0 0 0 Resultat balanskrav +42 +81 +51 +61 +149 +82 Ackumulerade överskott +785 +704 +653 +592 +443 +361 Justerat resultat +827 +785 +704 +653 +592 +443 14

Kommunfullmäktige noterar att vid avstämning mot kommunallagens balanskrav kommande år kan justerade överskott till och med 2014 på 827 mkr användas till att möta eventuella tillfälliga intäktsminskningar och/eller kostnadsökningar med hänvisning till synnerliga skäl. Det innebär således ett handlingsutrymme för kommunen. Verksamheten ska bedrivas inom budgetram Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Utöver tilldelad budgetram kan positivt eget kapital användas till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd och styrelse. I bokslutet har nämnder och styrelser sammantaget bedrivit verksamheten inom tilldelade budgetramar. Följande nämnder redovisar en positiv budgetavvikelse (överskott): Omsorgsnämnden, gymnasienämnden, kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, valnämnden, kommunfullmäktige, inom tekniska nämnden övrig skattefinansierad verksamhet och avfallshantering. Även kommunens revisorer redovisar överskott. Följande nämnder redovisar en negativ budgetavvikelse (underskott): Skol- och barnomsorgsnämnden, nämnden för arbete och välfärd, kulturnämnden, fritidsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, överförmyndarnämnden samt inom tekniska nämnden skog och natur och VA-verksamheten. Beslut att använda eget kapital har tagits av ett flertal nämnder; skol- och barnomsorgsnämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, gymnasienämnden och kommunens revisorer till en summa av 24,9 mkr. Detta är tillåtet under förutsättning att det används till engångsinsatser. Därtill har tekniska nämnden disponerat eget kapital på 9,8 mkr, det är sedan tidigare godkänt att eget kapital inom tekniska nämndens verksamheter får hanteras över tid. Det innebär sammantaget att kommunens resultat 2014 försämrats med totalt 34,7 mkr. Verksamheten ska bedrivas effektivt Nämnder och styrelser inom Växjö kommun ska bedriva verksamheten effektivt. I budgeten för 2014 läggs fokus på fortsatt arbete med effektiv styrning och ledning, organisatorisk utveckling, systematiskt förbättringsarbete, koncernsamordning och optimering av resurser samt outsourcing. På övergripande kommunnivå har flera insatser genomförts i form av projekt och utredningar som syftar till ett effektivt resurshushållande, en god koncernsamordning och tydligt medborgarfokus. Under året har exempelvis ett arbete med en sammanslagning av skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen till en ny utbildningsförvaltning pågått inför år 2015. Sammanslagningen förväntas göra verksamheten mer effektiv och stärka Växjös roll som utbildningsstad. Ett annat exempel gäller omorganisationen av de tre måltidsorganisationerna som har övergått till en kommunövergripande måltidsorganisation. Måltidsorganisationen har skapats med förväntningar om att bli mer effektiv och ge både elever och omsorgstagare i kommunen bättre mat till lägre kostnader. Den nya måltidsorganisationen träder i kraft från och med 2015. Som metod för verksamhetsutveckling och ständigt förbättringsarbete i Växjö kommun används Lean. Samtliga nio förvaltningar och två bolag har minst en utbildad Leancoach. Kommunens revisorer har genomfört en granskning om Växjö kommuns åtgärder för ekonomi i balans, där en del av rapporten ägnas åt frågeställningen om Växjö kommuns satsning på verksamhetsutveckling enligt Lean har gett några resultat vad avser effektivisering. Bedömningen är att Leansatsningen genomförs ändamålsenligt. I rapporten drar man slutsatsen att de utvecklingsprojekt som har genomförts har gett uppenbara vinster för medborgare, medarbetare och ekonomin. I Växjö kommun pågår ett flertal projekt i nämnderna med fokus på en effektivare verksamhet. Tekniska nämnden beslutade exempelvis under 2013 om en åtgärdsplan för förstärkt intern styrning och kontroll. Detta arbete fortsatte under 2014. Målet är att skapa ett tydligt regelsystem med användbara verktyg och principer i både chefers och medarbetares vardag. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har genom Leanarbetet påbörjat förändringar av organisering inom samtliga arbetsgrupper för att öka rättssäkerheten, minska stress hos handläggare och för att nå ett effektivare tillsynsarbete. Omsorgsnämnden fortsätter att arbeta med analysteam som följer upp enskilda enheter. Syftet är att hitta bra metoder att sprida inom verksamheten. Under 2014 pågick ett Leanarbete i omsorgsförvaltningen för att öka brukartiden hos omsorgstagarna. Genom att införa processkartläggningar där man identifierar onödigt arbete som tar tid från brukarna kan man nu synliggöra bromsklossar och påbörja ett arbete med att få bort dem. Omsorgsnämnden har beslutat att avveckla det särskilda boendet på Tellusvägen, då detta var förhållandevis dyrt per plats och lokalerna bestod av ett modulbygge. Avvecklingen innebar att den rörliga resursfördelningen för Tellusvägen minskade med 12 mkr varav 3 mkr gick till andra särskilda boenden. Helårseffekten för avvecklingen beräknas vara cirka 16 mkr. Skol- och barnomsorgsnämnden har under året arbetat med en genomlysning av verksamhetens administrativa processer. På förskolan Kometen har man i Leanarbetet under året genomfört flexibel schemaläggning för 15-timmars barn genom att lägga schema utifrån familjens behov, utan att det har påverkat resursanvändningen. Vidare har skol- och barnomsorgsförvaltningen genomfört uppföljning av externa utförare under året och under våren 2014 genomfördes entreprenadsättning av delar i lokalvården. En central lokalförsörjningsenhet har bildats under året. Syftet är att skapa en tydligare lokalsamordning i koncernperspektiv genom bättre översyn och plan för ökat resurs- och lokalutnyttjande. Detta kommer att underlätta ett ökat lokalutnyttjande vid exempelvis de omfattande investeringar som görs i kommunens skolor. 15

Samarbetet med Linnéuniversitetet har fördjupats för att stärka forskningsanknytningen i verksamheten och bidra till verksamhetsutveckling. Arbete med att identifiera relevanta områden för kunskapsutveckling i Växjö kommun har genomförts inom områdena miljö samt äldres hälsa och livskvalitet kopplat till Kampradstiftelsen. Under året har samverkan även gjorts med länets kommuner på ett flertal områden. Syftet är att åstadkomma kostnadsbesparingar och stordriftsfördelar. Som exempel kan nämnas gemensamma upphandlingar, gemensamma IT-lösningar och arbete inom Småland business region. Sammanfattningsvis visar 2014 på effektiviseringsarbete i två perspektiv. Dels genom ett tydliggörande perspektiv av effektiviseringsbehovet i form av interna utredningar, undersökningar och genomlysning, dels genom ett förebyggande perspektiv för en effektivare framtida verksamhet i form av organisationsförändring, organisationsanpassning och systematiskt förbättringsarbete. Åtgärder har vidtagits som resultat av det tydliggörande och förebyggande arbetet, bland annat avveckling av kostsam verksamhet och skapandet av en central lokalförsörjningsenhet allt för att effektivisera processer och verksamheter inom kommunen. Effektiviseringsarbetet har exempelvis resulterat i frigjorda resurser såsom kortare handläggningstider, men också i faktiska besparingar som vid avvecklandet av Tellusvägen. Besparingar har frigjort nya resurser till den egna nämnden och till insatser som tidigare inte kunnat genomföras. En överblick av nämndernas arbete visar att flera åtgärder har vidtagits med syfte att effektivisera verksamheten. Dock återstår ett fortsatt arbete med att tydliggöra problem som gör verksamheten ineffektiv och de behov som behövs uppfyllas för en god utveckling. Det återstår även att fortsättningsvis arbeta ständigt förebyggande för en effektivare verksamhet även i framtiden. Nettokostnader i jämförelse med standardkostnad Nedan redovisas avvikelsen av Växjö kommuns faktiska nettokostnader jämfört med standardkostnaden. Standardkostnaden, 100, är den kostnad som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. En avvikelse på fem procentenheter ligger inom felmarginalen. Äldreomsorgens nettokostnader ligger något högt medan övriga verksamheters nettokostnader ligger under eller i nivå med riket. Avvikelse 2013 redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad % Verksamhetsområde Växjö Större städer Riket Förskola -1,3 3,0 2,5 Grundskola -5,0-1,3 2,9 Gymnasieskola -1,7-1,8 2,4 Äldreomsorg 7,8 3,5 1,4 LSS -0,6-2,9-1,8 Individ- och familjeomsorg -0,1 4,8 4,6 Totalt 0,1 1,7 2,1 SAMMANTAGEN BEDÖMNING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning definieras som en sammanvägd bedömning av läget för kommunens övergripande mål samt verksamhetsmål och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen och en kommunal ekonomi i balans väger tungt i bedömningen om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Växjö kommun uppfyller balanskravet och de finansiella målen. Man kan konstatera att Växjö kommun under 2014 har lyckats vända utvecklingen av några av de mål som inte uppnåddes 2013, exempelvis arbetslöshet och långvarigt försörjningsstöd. Mål där Växjö kommun tappat, det vill säga har en sämre utveckling 2014 än 2013 är andel behöriga till gymnasieskolan och andel etablerade på arbetsmarknaden efter fyra års vistelsetid. Kostnaderna när det gäller äldreomsorg; särskilt boende och hemtjänst är fortfarande höga. När det gäller nyproduktion av bostäder har det högt uppsatta målet inte nåtts även om produktionen av nya bostäder har varit stor under 2014. Målen som handlar om bemötande och tillgänglighet för medborgarna är inte nådda och ett förändringsarbete pågår i Växjö kommun med kontaktcenter som ska öka tillgängligheten och servicegraden gentemot medborgarna. Målet att antalet institutionsplaceringar ska minska är inte nått, både interna och externa institutionsplaceringar ökar. Sammantaget, utifrån målen för god ekonomisk hushållning, de övergripande målen samt det ekonomiska resultatet för 2014 bedöms Växjö kommun ha en god ekonomisk hushållning. Detta beaktat är det viktigt att Växjö kommun fokuserar på de utmaningar som kommunen har och arbetar för att uppnå de mål som i dagsläget inte nås. 16

FINANSIELL ANALYS - KOMMUNKONCERNEN Årets resultat för kommunkoncernen uppgår till 157 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Föregående års resultat uppgick till 162 mkr. För att beskriva Växjö kommunkoncern och Växjö kommuns förmåga att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används en finansiell analysmodell, som bygger på fyra olika aspekter; Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på ett antal finansiella nyckeltal, vilkas uppgift är att belysa ställning och utveckling inom respektive aspekt. Syftet med den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge ökade möjligheter till styrning av kommunens ekonomi, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Den sammanställda redovisningen omfattar de företag och organisationer med ett kommunalt ägande om minst 20 procent som är av väsentlig betydelse. Växjö kommun bedriver verksamhet i förvaltnings- och bolagsform. I koncernen Växjö kommun ingår, förutom kommunen, 14 hel- och delägda aktiebolag samt ett kommunalförbund. Från och med det räkenskapsår som börjar 2014 tillämpar de kommunala bolagen bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3). Jämförelseåret har justerats i den sammanställda redovisningen, se vidare under redovisningsprinciper. RESULTAT OCH KAPACITET Årets resultat Resultatet i kommunkoncernen före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till + 157 mkr. Föregående års resultat uppgick till +162 mkr. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår till +124 mkr (+145 mkr). ÅRETS RESULTAT, mkr 2014 2013 Växjö kommun 25 48 Växjö Kommunföretag AB (VKAB) 136 113 Smaland Airport AB -3 1 Värends Räddningstjänstförbund -2 1 AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg 0 0 Växjö Teateraktiebolag 0 0 Arenastaden i Växjö AB Kulturparken Småland AB 0 0 0 0 SUMMA + 157 + 162 Kommunens resultat uppgår till 25 mkr. Justering har gjorts med 17 mkr vilket avser utdelning inom kommunkoncernen. Resultatet för VKAB-koncernen före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till + 136 mkr, vilket är en förbättring med 23 mkr jämfört med 2013. Smaland Airport AB redovisar en förlust på 7,5 mkr, varav kommunens andel är 3 mkr. Den främsta anledningen till det negativa resultatet är årets satsning på flyg till Amsterdam. Smaland Airport erhåll under 2014 ett driftbidrag på 10 mkr från sina ägare. Värends Räddningstjänst redovisar en förlust på 1,9 mkr, varav kommunens andel är 1,6 mkr. Detta är en mindre avvikelse mot budget. I budgeten ingick avsättning för specifika åtgärder varvid budgeterad förlust uppgick till -1,8 mkr. 17

Verksamhetens kostnader och intäkter Under 2014 omsatte koncernen 6 150 mkr (6 031 mkr). Omsättningen utgörs av kommunens verksamhetskostnader samt bolagens rörelseintäkter exklusive intern försäljning mellan bolagen och kommunen. Koncernens nettokostnader uppgick till 3 814 mkr och har ökat med 5 procent jämfört med föregående år. Verksamhetens kostnader ökade med 2 procent och verksamhetens intäkter, exklusive reavinster, ligger på samma nivå som 2013. Finansnetto Finansnettot för koncernen var negativt, -147 mkr, en förbättring jämfört med 2013 med 30 mkr. VKAB svarar för de finansiella kostnaderna eftersom de står för i stort sett hela låneskulden. Deras finansnetto har förbättrats med 14 mkr, vilket framförallt beror på lägre räntekostnader. Finansnettot för kommunen ökade med 10 mkr. Balansomslutning Koncernens balansomslutning ökade med 14 procent till 14 739 mkr (12 914 mkr). Balansomslutningen avser samtliga tillgångar. Ökningen beror främst på investeringar i det nya kraftvärmeverket Sandvik 3. Anläggningstillgångarna ökade med 15 procent till 13 430 mkr (11 674 mkr). Skuldsidan ökade med 20 procent till 9 945 mkr (8 274 mkr). Investeringar Bruttoinvesteringarna uppgick till 1 789 mkr (1 311 mkr) och nettoinvesteringarna till 1 692 mkr (1 140 mkr). VKABkoncernens nettoinvesteringar under året uppgår till 1 467 mkr (901 mkr). Kommunen svarar för 223 mkr (293 mkr). Ökningen av investeringar i kommunkoncernen beror framförallt på investeringar i det nya kraftvärmeverket Sandvik 3. 18

Soliditet Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan, det vill säga hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Koncernens soliditet, inklusive ansvarsförbindelser avseende pensioner, uppgick till 15,7 procent för 2014, en försämring med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Soliditeten för Smaland Airport AB, Växjö Teateraktiebolag, AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg och Kulturparken Småland AB har förbättrats under året. VKAB, Värends Räddningstjänstförbund och Arenastaden i Växjö AB redovisar en något försämrad soliditet. Soliditeten för Växjö kommun ligger i nivå med föregående år. Soliditet per bolag, procent 2014 2013 2012 2011 2010 VKAB 12,3 12,7 12,2 7,8 6,5 Smaland Airport AB 61,6 57,5 49,6 48,5 37,4 Växjö Teateraktiebolag 98,1 98,0 99,2 97,9 41,6 Värends Räddningstjänstförbund 14,1 19,4 17,0 13,5 21,0 AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg 55,3 48,4 55,0 56,3 66,1 Kulturparken Småland AB 39,4 38,1 20,0 17,6 34,5 Arenastaden i Växjö AB 3,3 3,7 2,9 3,3 2,9 Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. Koncernens skuldsättningsgrad uppgår till 71,7 procent, en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på att det nya kraftvärmeverket, Sandvik 3, finansierats med extern upplåning. Koncernen har en relativt hög skuldsättningsgrad till följd av att exempelvis investeringar i universitetsområdet finansieras med belåning till hundra procent. Bolagen äger alla fastigheter där kommunen bedriver verksamheter. RISK OCH KONTROLL Likviditet Balanslikviditeten beskriver betalningsförmågan inom det närmaste året. Balanslikviditeten uppgick till 102,8 procent vilket är en minskning mot föregående år då balanslikviditeten låg på 105,5 procent. Rörelsekapitalet, skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, var vid årsskiftet negativt och uppgick till 153 mkr (-104 mkr). Kommunens bolag är anslutna till koncernkontot som administreras av kommunen. Detta används för byggnadskreditiv och för rörliga lån. Likvida medel ökade med 425 mkr till 776 mkr. På balansdagen fanns 77 procent av de likvida medlen i kommunen och 21 procent i VKAB. Sammantaget kan konstateras att kommunkoncernen har god likviditet. Finansiell uppföljning och riskhantering Reglerna för hantering av finansiella risker har fastställts av kommunfullmäktige. Kommunkoncernens finansverksamhet ska drivas så att den medverkar till att säkerställa koncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt. Finansverksamheten ska genomföras på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Kommunens finansfunktion ska tillsammans med de kommunala bolagen medverka till att kapitalanskaffning och kapitalanvändning i kommunkoncernen blir effektiv. Kommunens och bolagens externa upplåning uppgick vid årsskiftet till 7 699 mkr, varav 100 procent är lån från banker och kreditinstitut. Den största långivaren är Kommuninvest med 86 procents andel av lånen. Räntebärande skulder har ökat med 765 mkr jämfört med föregående år. Av ökningen avser 600 miljoner kronor upplåning för det nya kraftvärmeverket, Sandvik 3. Den större delen av räntebärande skulder finns hos VKAB. Ränterisken beror främst på räntebindningstiden. För att begränsa ränterisken sprids räntebindningstiden för olika lån över tiden. Enligt Finanspolicyn bör inte räntebindningstiden för enskilda lån överstiga 10 år. För att skydda koncernen mot oönskade ränteuppgångar har derivatavtal tecknats i form av ränteswappar på sammanlagt 610 mkr. Ränteswapparna har en genomsnittlig räntebindningstid på 404 dagar. Största motpart vad gäller derivat är SEB med 59 procents andel av derivaten. Årets räntekostnad i kommunkoncernen har i jämförelse mot att låna mot tremånadersränta gett en räntekostnadsökning på 7 mkr. För att minska koncernens risker med fluktuerande elpriser säkras priserna enligt en fastslagen strategi. Detta sker genom elterminer som binder priser på olika nivåer och löptider. Med denna säkring minskar också risken för stora budgetavvikelser. Enligt koncernens finanspolicy får inga valutarisker tas vid upplåning. Vid köp av varor och tjänster med betalning i utländsk valuta och med framtida betalning elimineras valutarisken med hjälp av terminskontrakt om inköpen avser större belopp. 19

Säkring av ränterisk (mkr) Säkrad Verkligt låneskuld värde Ränteswappar 1 213,6-34,2 Övriga säkringar (mkr) Nominellt värde Verkligt värde Elterminer sälj 113,6 5,7 Elterminer köp 20,2-2,9 Valutaterminer 65,6 3,8 Verkligt värde på samtliga instrument baseras på marknadsnoteringar per balansdagen. Pensioner Koncernens totala åtagande för avtalspensioner, inklusive särskild löneskatt, uppgick vid årets slut till 2 289 mkr (2 360 mkr) varav 1 846 mkr (1 948 mkr) upptagits som en ansvarsförbindelse, 320 mkr (299 mkr) som en avsättning i balansräkningen samt 123 mkr (113 mkr) som kortfristig skuld. Kommunen redovisar pensionsåtagande i enlighet med blandmodellen vilket innebär att pensionsskulder intjänade innan 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. 20