Rep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.

Relevanta dokument
Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Kapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk

Repetition kapitel 21

Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)

Fysik TFYA68. Föreläsning 2/14

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Strålningsfält och fotoner. Våren 2016

Bra tabell i ert formelblad

Magnetostatik och elektromagnetism

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Förståelsefrågorna besvaras genom att markera en av rutorna efter varje påstående till höger. En och endast en ruta på varje rad skall markeras.

Elektrodynamik. Elektrostatik. 4πε. eller. F q. ekv

Tenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:

Magnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra!

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Föreläsning 5, clickers

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)

attraktiv repellerande

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

Övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

r 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Vad betyder det att? E-fältet riktat åt det håll V minskar snabbast

Föreläsning 4 1. Den andra av Maxwells ekvationer i elektrostatiken

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen i El- och vågrörelselära,

VIKTIGA TILLÄMPNINGAR AV GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Integraler av vektorfält Mats Persson

Formelsamling till Elektromagnetisk

Demonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass.

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Föreläsning 2 1. Till varje punkt i rummet tilldelas en vektor. ( ) = T ( x, y, z,t) ( ) = v x

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

18. Sammanfattning Ursprung och form av fältena Elektrostatik Kraft, fält och potential 2 21, (18.3)

18. Sammanfattning Kraft, fält och potential. Krafter F är fysikaliskt mätbara storheter Elfält beror på kraften som F = Eq (18.

18. Sammanfattning. Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 18.1

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Tentamensskrivning i Ellära: FK4005e Fredag, 11 juni 2010, kl 9:00-15:00 Uppgifter och Svar

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.

Tentamen för FYSIK (TFYA86 och 68)

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

Svar till övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.

Fysik TFYA68. Föreläsning 5/14

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

ANDREAS REJBRAND Elektromagnetism Coulombs lag och Maxwells första ekvation

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

Elektromagnetiska falt och Maxwells ekavtioner

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

Nikolai Tesla och övergången till växelström

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

Tentamen för FYSIK (TFYA68)

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

TFYA58, Ht 2 Elektromagnetism och Labbar i vågrörelselära

Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Där r är ortsvektorn mellan den punkt där fältet beräknas och den punkt där linjeelementet dl av strömbanan finns.

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Det är elektromagnetiskt kraft som är av intresse här.

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (9FY321)

Tentamen för FYSIK (TFYA86)

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

λf=v Utbredningshastighet v Amplitud A Våglängd λ Periodtid T Frekvens f=1/t Vinkelfrekvens ω=2πf Vågtal k= 2π/λ y(x,t)=acos(kx-ωt+φ)

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 2

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 2

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

14. Elektriska fält (sähkökenttä)

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

OBS!

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Transkript:

Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare

Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här alltid är. Resultatet ovan är en konsekvens av att de magnetiska fältlinjerna alltid är slutna.

Energi och vridmoment hos magnetisk dipol τ U cosφ Vridmoment på magnetisk dipol Potentiell energi hos magnetisk dipol (Jämför med samband för elektrisk dipol) τ U p E p E IA Definition av magnetiskt dipolmoment Atomer är små magnetiska dipoler

Den här figuren visades på förra föreläsningen (kap. 7) som en försmak av hur olika strömkonfigurationer kan ge magnetfält. Nu skall vi studera detta i detalj!

Kapitel 8 Magnetfältets källor -fält från en laddad partikel i rörelse -fält från ledarsegment med längd dl -fält från lång rak ledare fås genom integrering Kraft mellan två strömförande ledare -fält från strömslinga Definition av linjeintegral och Amperes lag Tillämpningar av Amperes lag Magnetiska material

8.1 Magnetfält från punktladdning i rörelse q vsinφ 4 π r Endast laddningar i rörelse ger -fält! ( Jämför med E-fältet )

8. Magnetfält från ledarelement med ström I dq nqadl dq v d 4π r n q Adlv 4π r n q Av I d d d Idl sinφ d 4π r sinφ sinφ Ofysikaliskt fall! Strömmen kommer ur intet och försvinner lika fort! Är dock bra startpunkt för integrering.

iot Savarts lag Integrera detta för att få fram magnetfältet för en godtycklig ledare Idl rˆr 4π r ˆ

8.3 Magnetfält från rak ledare, längd a med ström I Genom att addera bidragen från varje litet ledarelement erhålles -fältet från den raka ledaren. Detta sker genom integrering: r 4π sinφ I 4π x I 4π x + Idl sinφ r y a a ( x + y ) a x sin( π φ) + a xdy 3 x x + y... riktning enl. figur Fig. 8.5

Magnetfält från oändligt lång rak ledare med ström I I 4π a >> x x a x + a I πx Fig. 8.6 Högerhandsregel 3: Tummen i strömmens riktning, fingrarna pekar i magnetfältets riktning

8.4 Kraft mellan två parallella ledare med ström I och I Fig. 8.9 Den ena ledare alstrar ett -fält som den andra påverkas av, och vice versa. π r I I L F r L I I L I F r I Per enhetslängd får vi : π π

Definitionen av Ampere Ampere är en grundenhet i SI-systemet, och definieras med hjälp av kraften mellan två strömförande ledare enligt: En Ampere är den konstanta ström som, om den går i var och en av två parallella ledare med oändlig längd och på en meters avstånd från varandra i tom rymd får varje ledare att utsättas för en kraft av exakt 1-7 Newton per meter längd.

8.5 Magnetfält från strömslinga Fig. 8.11 x x Ia ( x + a ) I centrum av spole med N I a 3 N varv:

Yt-integral Yt-element Ytintegraler används t.ex. för att beräkna flöden genom kurviga ytor som i exemplet ovan, som visar flödet av E-fältet, Φ E. Linjeintegral cosφ dl dl dl Linje-element cosφ Linjeintegraler stöter man på t.ex i mekaniken där de används för att beräkna arbetet som en kraft gör på en partikel. Exemplet ovan visar linjeintegralen av -fältet längs en kurva.

Om Om är parallell med är vinkelrät mot L L är är L L dl dl L Fig. 8.16 I a) figuren : dl dl dl ( πr ) I πr Integralen runt en sluten slinga som här kallas cirkulation och är alltså oberoende av radien men beror linjärt på strömmen.

eräkna integralen för figur (c). och är fälten vid r r resp. r. Fig. 8.16 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 1 1 1 + + + + + θ π θ π r r I r r I dl dl dl dl dl dl a d d c c b b a eräkna integralen för figur (c). 1 och är fälten vid r r 1 resp. r. Här är alltså cirkulationen medan strömmen går utanför slingan. En slump??

Kan visas att det gäller för alla strömslingor att: Amperes lag Där I encl är summan av alla strömmar som går igenom strömslingan I ord: Cirkulationen av -fältet runt en sluten slinga är lika med summan av strömmen som flyter genom slingan gånger. I figuren är längs slingan men cirkulationen av. (Se boken s. 938 för bevis)

Amperes lag säger alltså att linjeintegralen runt varje sluten kurva som omsluter en samling strömmar är densamma, oberoende av hur strömmarna är fördelade Värdet ges av I Där I är summan av alla inneslutna strömmar Fig. 8.18

Jämförelse mellan E och fält Gauss sats för E-fältet E da q ε ra för att beräkna E-fält från symmetriska laddningsfördelningar. Gauss sats för -fältet Ej särskilt användbar för att beräkna -fält eftersom värdet alltid är noll! Amperes lag för -fältet ra för att beräkna -fältet från symmetriska strömmar.

Fig. 8.-1 Ex. 8.8, tillämpning av Amperes lag, -fält inuti cylindrisk ledare

Ex. 8.9 Tillämpning av Amperes lag, -fält från spole Fig. 8.-4

Ex. 8.1 Tillämpning av Amperes lag, -fält från toroid spole. Fig. 8.5

Magnetiska material Att vissa material är magnetiska kan förstås om vi gör en (förenklad) modell av en atom som en + laddad kärna med laddade elektroner som snurrar runt kärnan. Detta kan ge upphov till en cirkulerande ström, dvs. en liten magnetisk dipol. En sådan slinga har ett magnetiskt dipolmoment IA. Om nettoströmmen är materialet diamagnetiskt Om nettoströmmen är materialet paramagnetiskt eller ferromagnetiskt

I ett paramagnetsikt ämne är de små strömslingorna normalt slumpmässigt orienterade, så vi får ingen nettomagnetism. Om vi lägger på ett -fält utsätts de för ett vridmoment enligt: τ Detta vridmoment orienterar atomerna så att vi får ett nettomoment per volymsenhet som vi kallar M. Resulterande fält Magnetisk succeptibilitet tot M Pålagt fält V + M K m K + M ( K 1) M m m Χ m K m -1 Ersätt med K m i tidigare formler om vi inte har vakuum!

Ferromagnetism I ferromagnetiska ämnen finns domäner där dipolerna är riktade åt samma håll. Om ett yttre fält läggs på växer de domäner till som är orienterade längs fältet vilket ger mycket höga värden på K m, 1-1. (paramagnetiska ämnen har K m. -6). Ofta kvarstår en viss orientering sedan det yttre fältet stängts av vilket ger en permanentmagnet. Hos ferromagneter är relationen mellan det pålagda och det resulterande fältet olinjär och har stark hysteres.

Elektriska fallet (kap 4) Magnetiska fallet (kap. 8) E E K K är den relativa dielektricitetskonstanten (eng. dielectric constant). K alltid > 1 Dvs. om vi har ett medium minskar alltid E-fältet jämfört med i vakuum. yt ε mot ε i formlerna och räkna som vanligt! K m K m är den relativa permeabiliteten Paramagntism: K m >1 Ferromagnetism K m >> 1 Diamagnetism K m < 1 Dvs. i två av fallen ökar - fältet jämfört med i vakuum yt mot i formlerna och räkna som vanligt!