PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.här är ingen man eller kvinna, hetero eller homo, svensk eller invandrare. Här är vi alla människor, insnärjda i och skapade av normer. (Eva Reimers, Skola i normer) Det är en grundläggande demokratisk rättighet för en elev att kunna känna sig trygg i skolan och slippa bli föremål för övergrepp och förnedrande behandling. Ingen elev ska gå till skolan och behöva vara rädd för att bli förföljd eller nedvärderad, och ingen förälder ska behöva oroa sig för att hans eller hennes barn ska bli utsatt för något sådant! (Dan Olweus, Mobbning i skolan) Kränkningar av barns och elevers värdighet kan enligt Skolverkets Allmänna råd förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskriminering innebär att skolan behandlar en elev sämre än andra ele ver, direkt eller indirekt, av skäl som har samband kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Kränkande behandling är uppträdande som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer (både skolpersonal och andra elever) och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utfö ras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och In ternet. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Kränkningar och trakasserier innebär ett uppträdande som kränker en elevs värdighet de kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. De kan ske genom: Nedsättande tilltal Ryktesspridning Förlöjligande Fysiskt våld Hot Utfrysning Grimaser Alla går när man kommer Teckningar, lappar Sms, mms, msn och meddelande på olika webb communities Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oöns kad eller kränkande. Tillsägelser måste ibland användas för att tillrättavisa en elev. En befogad tillsägelse är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Vi anser vidare att kränkningar som sker inte enbart kan ses som ett individproblem utan i hög grad kan vara ett resultat av den miljö som skolan utgör. Av detta följer att det är viktigt att även söka lösningar och åtgärder i det större sammanhanget. I boken Lika värde, Lika villkor? (Love Nordenmark & Maria Rosén) finns några meningar som vi tycker sammanfattar vår inställning till vårt föränd ringsarbete: Vi måste arbeta med att förändra de normer kring kön och sexualitet som gör att vi förhåller oss olika till pojkar och flickor och därmed be gränsar deras möjligheter att utvecklas och vara som de själva vill oberoende av de förväntningar som finns på hur flickor och pojkar ska vara.
Vi pedagoger behöver arbeta med att syna etnocentrismen i den pedago giska verksamheten för att undvika att ständigt utgå från ett enhetligt och oproblematiskt vi och se att detta vi är en heterogen grupp. Vi som pedagoger måste granska oss själva och vår praktik och skapa förutsättningar för alla att känna sig inkluderade och lära sig. FRÄMJANDE ARBETE. för att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter Kontinuerligt i verksamheten diskuterar barn och vuxna hur vi skall vara mot varandra, vad diskriminering innebär och arbetar även med att reda ut konflikter som redan inträffat. Förbättra samverkan med föräldrar för att få kunskap om och gemensamt förhållningssätt mot kränkningar. Metoder år F 3 Övningar i empatisk förmåga ex. dramaövningar, värderingsövningar, atti tydövningar Fritidshemmen arbetar med att utveckla elevernas sociala samspel. Metoder år 4 9 Bestämda platser i alla klassrum, dvs. läraren bestämmer var eleverna ska sitta och eleverna vet innan de kommer till klassrummet var de ska sätta sig. Lärarna styr de gruppsammansättningar som görs i undervisningen. Överlämnandekonferenser genomförs vid hösttermins starten med fokus både på social kompetens och på kunska per. Mentorstid schemalagda varje vecka. Under dessa lektioner görs ibland värderingsövningar och samtalas om aktuella frågor som rör gruppen och individerna. Socialpedagog som arbetar i år F 9 med gruppövningar vid behov och stö der lärarnas arbete med klassens sociala klimat. I dessa övningar som är mycket praktiska och i lekform lyfts frågan om klimatet i gruppen och hur det kan förbättras. Socialpedagogen och kurator har även vid behov enskilda samtal med ele ver som sedan följs upp med föräldrakontakter. Socialpedagogen och kurator har även vid behov gruppsamtal oftast upp delat i tjej respektive killgrupp. Dessa pågår oftast under en period. Fritidsfältaren som delar sin tid mellan skolan och fritidsgården Huset, arbetar med individuella och gruppvisa stödsamtal i samverkan med Team mot Kränkande behandling (Tmkb). Som vuxna på skolan ska vi vara föredömen genom att: Stanna upp och lägga oss i när barn/elever bråkar eller skojknuffas. Aldrig tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner, blickar eller lik nande. Påminna barn/elever om att alltid berätta för någon vuxen om någon ut sätts för kränkningar Observera tysta och tillbakadragna barn/elever Alltid reagera på fula ord Delaktighet/kommunikation Eleverna besvarar en enkät som är en viktig del av kartläggningen som ligger till grund för de årliga åtgärderna. Vid behov används även fokusgrupps samtal för att kartlägga förekomst av kränkningar. Planen mot diskriminering och kränkande behandling delas ut till alla elever och deras föräldrar vid läsårsstart. Vid skolstart diskuteras och utvärderas planen med barn/elever och syn punkter på förändringar tas upp. På föräldramöten vid läsårsstarten diskuteras och utvärderas planen och synpunkter på förändringar tas upp för att behandlas vidare i skolrådet
FÖREBYGGANDE ARBETE Vision På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Kartläggning och nulägesanalys år F-4 Det gjordes ingen enkät för de yngre eleverna under läsåret 11/12. Vid samtal med elever och på elevråd kommer det ibland fram att de vill ha fler vuxna ute på rasterna. Många konflikter uppstår i början av rasterna innan de vuxna hunnit ut. Det kommer ofta fram att det är konflikter på Kulan. Leken King är ofta uppe till diskussion och barnen behöver stöd i att fastställa reglerna för leken för att undvika kränkningar. De flesta barnen anger att de har någon att leka med både under skoltid och på fritidstid. I tidigare enkäter har barnen angett att de törs säga vad de tycker både i skolan och på fritids. Tidigare har det också framkommit att barnen inte tycker att de får vara med och bestämma tillräckligt på fritids. Vi har inte anledning att tro att detta har förändrats eftersom det varit svårt att organisera ett fritidsråd. TmKb har inte haft regelbundna möten för år F 4 och det är svårt att veta om det finns ett mörkertal när det gäller kränkningar i de yngre åldrarna. Kartläggning och nulägesanalys år 5-9 Vid enkäterna som genomförts under tidigare år för år 5 9 har det framkommit ett antal förbättringsområden. Utifrån detta har vi satt upp ett antal mål i och genomfört åtgärder. I enkäten hösten 2011 framkom följande Ett ökande antal elever säger att de alltid eller nästan alltid vet var de ska sitta när de går in i lektionsssalen. Ingen elev uppgav att de bara vet detta i enstaka fall. 36 % av eleverna i t alltid är läraren som beslutar om gruppsammansättningen (26% år 2009, 31% år 2010) Andelen elever som uppger att de blir behandlade annorlunda som tjej/kille av lärarna är detsamma (36% år 2009, 25 % år 2010) Andelen elever som uppger att de en gång i veckan eller oftare blir behandlade illa av en lärare har ökat något (6% år 2009, 4 % år 2010, 6% år 2011) 11 % av eleverna i en gång i veckan eller oftare blir kallad för öknamn vilket är en liten och alarmerande ökning (9 % år 2009, 9 % år 2010) 8 % av eleverna i endast någon enstaka gång vågar säga vad de tycker i klassen vilket är en förbättring ( 12 % år 2009 och 2010) Med anledning av detta måste vi sätta ytterligare fokus på tilltalet och ta reda på mer om vad som ligger bakom att eleverna upplever att lärarna behandlar dem illa. Under förra läsåret hade vi inga kamratstödjare efter beslut i skolledningen och Tmkb. Under läsåret 11/12 har antalet ärenden minskat ytterligare. De ärenden som komerm upp rör oftast elever i år 5 7. Andelen ärenden som rör kränknignar på Internet har fortsatt att vara lågt. Övergripande åtgärder Mål Nuläge Åtgärder Tidsplan Ansvarig Uppföljning
Ingen elev skall utsät tas för kränkande till tal Eleverna i de yngre åldrarna uppger att de ibland blir kallade vid öknamn. 11 % av eleverna i år 5 9 uppger att de en gång i veckan eller oftare blir kallad för ök namn. 1. Alltid följa upp normen att inte såra med de tyd liga konsekvenser vi beslutat. 2 Att alla vuxna alltid reagerar på ett kränkande tilltal. Läsåret /13 12 All personal Enkät våren 2013 8 % av eleverna i endast någon enstaka gång vå gar säga vad de tycker i klassen. Ingen elev ska behöva känna sig ensam under rasterna. Elever i år F 4 uppger att de inte alltid har någon att vara med. 91% av eleverna i alltid har någon att vara tillsammans med under rasterna. Fortsätta arbetet med trygghetsgrupper i år F 3. Samtal med eleverna om hur de kan göra för att alla ska ha någon att vara med på rasterna. Ta fram åtgärder tillsammans med dem. Ht 12 Bitr rektor, kurator, socialpedagog Enkät våren 2013 Alla elever ska veta var det finns vuxna att vända sig till under rasterna. Eleverna upplever att det inte alltid finns vuxna på rasterna (de önskar att det omedelbart ska finnas en vuxen bredvid dem när något händer) Schemalagda tider för vuxna ute på rasterna. Det är även schemalagt var de ska vara. Alla rastvärdar ska ha västar för att synas. I år F 3 har fritidspersonalen tagit fram en karta med platser och fördelat personalen på dessa. En viktig del är att någon i personalen ska gå ut tidigt för att finnas ute när barnen kommer. Ht 12 Bitr rektor Enkät våren 2013 Ingen elev ska uppleva att de behandlas illa av lärare 6 % av eleverna i en gång i veckan eller oftare blir behandlad illa av en lä rare Samtal om förhållningssätt och bemötande på konferenser. Ht 12 Bitr rektor Enkät våren 2013
Alla elever ska veta var de ska sitta i lektionssalen och läraren ska bestämma vilka han/hon ska samar beta med i gruppar bete 80 % av eleverna i alltid vet var de ska sitta innan de går in i lektionssal 36 % av eleverna i år 5 9 uppger att det alltid är läraren som beslutar om gruppsammansättni ngen Fortsatt betoning av vikten av detta och samtal i arbetslag. Introduktion till nyanställda. Ht 12 Bitr rektor Enkät våren 2013 Alla elever känner sig att de får vara med och bestämma i skolan och i fritidshemsverksamheten En stor del av eleverna säger att de får vara med och bestämma vad de vill göra på fritidshemmet men alltför många anger att de inte får vara med 1 Arbete med elevinflytande planen 2 Inrättande av fritidsråd 3 Förslagslådor på fritids Läsåret 12/ 13 Bitr rektor Enkät våren 2013 ÅTGÄRDANDE ARBETE Upptäcka, utreda och åtgärda: Den som uppmärksammar en kränkande behandling ingriper omedelbart och tar därefter kontakt med respektive personal som är ansvarig för ele ven (rektor om det är en vuxen inblandad). Om eleverna inte kan klara av en negativ situation på egen hand skall de berätta detta för någon vuxen. Förälder som vill anmäla att de misstänker att deras barn är utsatt för kränkningar eller bara vill rådgöra med någon om sitt barns situation tar i första hand kontakt med barnets mentor/förskollärare/ fritidspedagog eller skolans socialpedagog/ kurator. De kan även kontakta skolledningen. Upptäcka: Barn/elevers trivsel, inflytande och förekomst av kränkande behandling kartläggs regelbundet i år F 3 och är utgångspunkt för kommande års handlingsplan. Kartläggning med hjälp av en Trivselenkät, genomförs i alla klasser år 5 9 och bearbetas sedan av Team mot kränkande behandling (Tmkb). Detta är sedan utgångspunkt för en handlingsplan för kommande år. Fokusgrupper för fördjupad kartläggning i vissa frågor. Elevvård på arbetslag Utreda: Åtgärder: Mentor och annan berörd pedagog som får veta att en kränk ning ägt rum utreder vad som hänt. (OBS! Rapportmall finns att an vända) Kontakt kan tas med vuxen som för kontakter vidare till Tmkb Vuxengruppen Tmkb utreder och bearbetar all kränkande behandling och alla former av diskriminering som de fått kännedom om. Insamlar av fakta (samtal med personal/klasslärare, den utsatte, kamrater) Anmälan om att elev utsatts för kränkande behandling från vuxen på sko lan görs till skolledningen som utreder och bearbetar all kränkande behandling enligt beskrivningen nedan. Insamlande av fakta (samtal med föräldrar, den utsatte, kamrater) Anmälan och rapport skickas till BoU förvaltningen.
Mentor och annan berörd pedagog bearbetar och stoppar krän kande behandling och alla former av diskriminering som de fått kän nedom om. Om så behövs kontaktas Tmkb. Åtgärderna riktas mot alla berörda, både den eller de som blivit utsatt och de som kränkt. Om det så krävs kan i ett akut läge det bli nödvändigt att sära på vissa barn/elever genom placering i olika grupper. Vid behov överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp och organisationsnivå. Det är aldrig tillåtet att stänga av elever i grundskolan. Det är förbjudet med repressalier mot den som anmält någon för kränkande behandling. Kränkning elev- elev (som anmälts till Tmkb): 1. Beslut om hur åtgärder ska ske fattas i samråd med den som känner sig kränkt. 2. Enskilda samtal med den/de som kränker. Två vuxna är med och mar kerar vid samtalet att ingen kränkande behandling tolereras. Vid samtalet klargör de vuxna hur föräldrarna ska informeras och när. 3. Mentor informeras alltid och är oftast den som har kontakt med de berörda föräldrarna. 4. Uppföljningssamtal genomförs efter ca två veckor. Under tiden har de vuxna hållit de inblandade under uppsikt och om det framgår att kränkningarna fortsätter hålls ett nytt samtal omedelbart. 5. Tmkb dokumenterar alla samtal som förs. Kränkning vuxen- elev (som anmälts till skolledning): 1. Enskilda samtal med den/de som kränker. Skolledningen markerar vid samtalet att ingen kränkande behandling tolereras. 2. Uppföljningssamtal genomförs efter ca två veckor. Under tiden har skol ledningen haft kontakt med den kränkte och hans/hennes föräld rar och om det framgår att kränkningarna fortsätter hålls ett nytt samtal omedelbart. 3. Skolledningen dokumenterar alla samtal som förs. Kränkning vuxen- vuxen (som anmälts till eller upptäckts av skolled-ning): 1. Enskilda samtal med den/de som kränker. Skolledningen markerar vid samtalet att ingen kränkande behandling tolereras. 2. Uppföljningssamtal genomförs efter ca två veckor. Under tiden har skol ledningen haft kontakt med den kränkte och om det framgår att kränkningarna fortsätter hålls ett nytt samtal omedelbart. 3. Skolledningen dokumenterar alla samtal som förs. Team mot kränkande behandling (Tmkb) På skolan finns en vuxengrupp som arbetar mot kränkande behand ling och diskriminering av alla slag. I Tmkb ingår bitr rektor,kurator och socialpedagog. Desssutom ingår pedagoger och annan personal som representerar olika verksamheter. Per sonal (oftast mentorer) kan anmäla kränkande behandling som mentorn inte själv kan lösa till Tmkb på avsedd blankett. Kompetensutveckling Läsning av skolverkets rapport om metoder mot mobbning