Samrådsredogörelse. Orienteringskarta Tillhörande detaljplan för:

LAGA KRAFT 2014-10-24 Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING Vesslan 4 m.fl., Strängnäs kommun 2014-03-10 1(11) DNR: PBN/2012:444 Samrådsredogörelse Orienteringskarta Tillhörande detaljplan för: Vesslan 4 m.fl., Vesslan, Strängnäs Kommun Plan- och byggnämnden beslutade 2013-10-01 att sända ut detaljplanen för samråd enligt PBL kap 5 20. Samrådsperioden var 2013-10-18 2013-11-08. Planhandlingarna har varit utställda på biblioteket i Strängnäs, medborgarkontoret i Strängnäs kommunhus samt på Strängnäs kommuns hemsida. Annons med information om samrådet infördes i Strängnäs tidning 2013-10-11. Detaljplanehandlingarna sändes ut enligt sändlista (till statliga myndigheter och kommuner som berörs av förslaget, kommunala nämnder och styrelser, till sakägare och berörda bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende samt övriga myndigheter, sammanslutningar och enskilda med väsentligt intresse av förslaget). Med anledning av inkomna synpunkter har följande betydande ändringar gjorts: För att trevåningshuset inte ska upplevas mycket högre än omkringliggande befintliga byggnader har bestämmelser om byggnadshöjd och nockhöjd lagts till i plankartan. Planbeskrivningen har kompletterats med solstudier och karta med geotekniska förhållanden. Förtydligande hart gjorts gällande markhöjd, naturmiljö och trafik. Under samrådet har följande skrivelser inkommit: www.strangnas.se

LAGA KRAFT 2014-10-24 Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 2(11) Inkomna synpunkter Datum Synpunkt Synpunkt tillgodosedd Statliga myndigheter och kommuner Länsstyrelsen Lantmäteriet Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland SGI Statens geotekniska institut 2013-11-05 Ingen erinran 2013-10-22 Ingen erinran 2013-11-08 Ingen erinran 2013-11-08 Ja Ja Sakägare och berörda bostadsrättsinnehavare Hermelinen 17 2013-10-21 Ja Nej Hermelinen 15 2013-11-03 Ja Nej Hermelinen 16 2013-11-06 Ja Nej Hermelinen 14 2013-11-07 Ja Nej Hermelinen 13 2013-11-11 Ja Nej Vesslan 3 2013-11-07 Ja Ja Samfälligheten Älgen 2013-12-10 Ja Nej Kommunala nämnder och styrelser Nämnden för hållbart samhälle Kulturnämnden Barn och utbildningsnämnden Teknik och fritidsnämnden Övriga myndigheter, företag, sammanslutningar och enskilda Telia Sonera Skanova Access AB Sevab Strängnäs Energi AB Naturskyddsföreningen Hyresgästföreningen 2013-12-17 Påminnelse Noteras 2013-11-13 Ingen erinran 2013-11-14 Ingen erinran 2013-11-27 Ingen erinran 2013-10-17 Ja Ja 2013-11-12 Ingen erinran 2013-11-06 Ingen erinran 2013-11-05 Ingen erinran www.strangnas.se

LAGA KRAFT 2014-10-24 Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 3(11) SYNPUNKTER KOMMENTARER Statliga myndigheter och kommuner Länsstyrelsen Förslag till detaljplan för Vesslan 4 m.fl. har skickats till länsstyrelsen för samråd enligt 5 kap. 11 plan- och bygglagen (2010:900). Samrådshandlingarna är daterade 2013-09-17. Länsstyrelsen har yttrat sig över behovsbedömningen den 15 maj 2013 och vi delade då kommunens bedömning att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverka. Länsstyrelsen har inget ytterligare att tillägga i fråga om hur planförslaget beaktar statliga eller andra allmänna intressen. Frågor om hur enskildas intressen är beaktade prövas endast om kommunens beslut att anta detaljplanen överklagas. 1. SGI Statens geotekniska institut Statens geotekniska institut, SGI, har av Strängnäs kommun erhållit rubricerad samrådshandling med begäran om yttrande. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor som Lex. risker för naturolyckor som omfattar ras, skred och erosion. Grundläggningsfrågor och markmiljötekniska frågor inklusive radon ingår inte. Syftet med planen är att möjliggöra byggande av ett gruppboende och ett flerbostadshus. 1.1. I planbeskrivningen anges att en översiktlig geoteknisk undersökning utförts 1968 och att lös lera förekommer under en 2-3 m torrskorpa. Uppgiften stöds av geologisk karta över området som anger lera för de norra delarna av planen och fastmark/berg för höjdområdet i söder. Vi har inte haft tillgång till utredningen från 1968. 1.1. Noteras. Den översiktliga geotekniska undersökningen från 1968 har skannats och skickats till SGI. 1.2. Planbeskrivningen ändras så att det framgår att hänvisningen gäller kvartersmark och att den maximala höjdskillnaden ligger på ca 1,5 m. 1.3. Referensen till förstudien om översiktlig skredkartering tas bort så att den inte misstolkas. 1.4. Den översiktliga grundundersökningen från 1968 att utgå ifrån är de geotekniska förhållandena sådana att de inte bör utgöra hinder för www.strangnas.se

Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 4(11) 1.2. Vidare anges i planbeskrivningen att marken är relativ plan inom detaljplaneområdet med en maximal höjdskillnad på 0,5 m. Av plankartan framgår dock att marknivån är ca +36 i norr utmed Brunnsvägen och upp mot nivån +40 i sydöstra delen av planområdet. D.v.s. en höjdskillnad på ca 4 m inom planområdet enligt nivåkurvorna på plankartan. De motstridiga uppgifterna bör rättas till. genomförande av det som medges i detaljplanen. I undersökningen bedöms att risken för sättningar i samband med en sänkning av grundvattenytan är tämligen liten. På grund av det föreslås grundläggning med plattor i kvartersområdet. 1.3. Under "Risk för skred/höga flöden" anges i planbeskrivningen att SGI 1993 utfört en förstudie till översiktlig skredkartering i Strängnäs i syfte att avgränsa vilka delar inom kommunen som är i behov av översiktlig kartering samt att karteringen visar att den planerade bebyggelsen ligger helt utanför redovisade zoner. Det är riktigt att SGI utfört nämnda förstudie, en förstudie som legat till grund för en senare översiktig skredriskkartering som utförts 1996 av Bohusgeo AB på uppdrag av dåvarande Räddningsverket. Denna senare kartering har tillställts kommunen. Vid förstudien avgränsades områdena till vid förstudietillfället bebyggda områden med samlad bebyggelse. Man kan därför inte senare dra slutsatser för områden som inte karterats. Den efterföljande karteringen som sådan är inte heller avsedd att vara ett tillräckligt planeringsunderlag vid nyexploatering vad gäller stabilitet inom de områden som karterats. Karteringens syfte är att identifiera redan bebyggda områden som är i behov av detaljerade utredningar och ev. åtgärder. Vi vill därför starkt avråda från att dra slutsatser om stabilitetsförhållandena inom områden som ligger utanför de karterade områdena. Texten i planbeskrivningen kan lätt misstolkas och bör därför rättas till. 1.4. Vi bedömer att de geotekniska förhållandena är sådana att de inte bör utgöra hinder för det fortsatta planarbetet. Sannolikt består höjdområdet i söder av fastmark/berg och det planare området i norr av lera. Topografin, om höjdkurvorna på plankartan är riktiga (se ovan), är sådan att det i så fall bör saknas förutsättningar för totalstabilitetsproblem. Som det framgår av bilden, ligger kvartersmarken mellan tre markslag som företräds av tre olika färger: 1. Blått: fast mark morän och berg 2. Brunt: fast torrskopslera på morän 3. Orange: 3-8 m sediment, i huvudsak bestående av lera, som är halvfast under en ca 2,5 4 m tjock torrskorpa Om husen skulle byggas enligt Strängnäs Bostads illustration kommer flerbostadshuset i tre våningar att ligga enligt punkt 2 på fast torrskopslera på morän. Medan gruppboendet kommer att ligga mellan två olika markslag, punkt 2 söder om byggnaden och punkt 3 norr om. Hänsyn måste tas vid grundläggning så att sättningen inte varierar mellan husets norrsida och sydsida. Det åligger byggherren att utföra

Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 5(11) Förhållanden bör dock tydligt klarläggas i planskedet och markens lämplighet för planförslaget särskilt värderas. Besiktning av geotekniskt sakkunnig kan vara en lämplig startåtgärd. Skulle förhållandena visa sig vara sådana att geotekniska säkerhetsfrågor inte klart och entydigt kan avskrivas måste detaljerad utredning genomföras. Krävs restriktioner eller åtgärder bör dessa tydligt redovisas och säkerställas i planen. erforderlig kompletterande grundundersökning med hänsyn tagen till den planerade bebyggelsens art och utformning. Sakägare och berörda bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende samt berörd hyresgästförening 2. Hermelinen 17 2.1. Vi motsätter oss förslaget till att bygga 18 lägenheter mitt emot oss på Brunnsvägen. Vi inser att ett flerbostadshus mitt emot vår tomt kommer att innebära full insyn från dessa lägenheter mot vårt pooldäck/baksida. Vi har lagt ner stora kostnader för detta, inklusive mycket pengar för ett staket som blir meningslöst om det blir balkonger mitt emot. Full insyn på tomten kommer att sänka värdet på vårt hus. Vi motsätter oss alltså förslaget 2.1 Planområdet ligger centralt i stadsdelen Finninge. Detaljplaneområdet skiljs åt från kvarteret Hermelinen av Brunnsvägen - Finninges huvudgata - med separata gång- och cykelvägar på var sin sida av gatan och en naturremsa som sammanlagt utgör en bred på mellan 24 till 27 m. Även naturremsan mellan planerad bebyggelse och Brunnsvägen, som äger planbestämmelsen allé, kommer att fungera som avskärmande vegetation; trädplantering planeras. Bilden illustrerar planerad bebyggelse till höger, kvarteret Hermelinen till vänster och trädridån i mitten.

Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 6(11) 3. Hermelinen 15 Ytterligare möjliggör ett avstånd på 50-60 m mellan uteplats på fastigheten Hermelinen 17 och planerad flerbostadshus ännu mer skydd mot insyn. 3.1. Att bygga ett hyreshus på 3 våningar i ett bostadsområde som består av 1-2 plan hus är att förstöra ett helt befintligt villaområde. 3.2. Det kommer att bli div. problem med insyn och m.m. i ett villaområde. 3.3. Mera trafik och utfarter på en redan hårt trafikerad skolväg. 3.4. Är det klokt att bebygga Vesslan 4 med bostäder när det är den enda kvarvarande tomten i Finninge som är avsedd för närcentrumrelaterad samhällsservice. Vi vet ju inte hur vårat samhälle ser ut om 10-20 år med kommunikationer. 3.1. För att trevåningshuset inte ska upplevas mycket högre än omkringliggande befintliga byggnader, läggs till följande bestämmelser i plankarta: - Byggnadshöjden, fasadhöjden mot gatan, begränsas till maximalt 9,5 m. - Istället för en totalhöjd på 11,5 m läggs en planbestämmelse om nockhöjd som ska vara max 11 m. Därmed erhålls en låg taklutning. - Längsta fasad ska placeras parallell till lokalgatan. Vilket gör att byggnaden från Brunnsvägen upplevs vara i samma höjd som sin fasad, 9 9,5 m, att jämföra med husen på kvarteret Hermelinen med gaveln mot denna väg och vilka upplevs som ca 8 m höga från gatan. Samhällsbyggnadskontorets bedömning är att trevånings flerbostadshus med låg taklutning enligt föreslagen detaljplan är möjlig på platsen och kan ses som en möjlig utbyggnad av området utan att dess karaktär förändras på ett negativt sätt. 3.2. Se kommentarer i punkt 2.1. till Hermelinen 17 ovan. 3.3. Brunnsvägen är en ganska trafikerad gata idag. Den nya detaljplanen kommer att generera maximalt 74 resor per dygn. Detta bedöms i det stora hela som försumbart. 3.4. Genom tidigare beslut om att ersätta

Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 7(11) 4. Hermelinen 16 delar av stadsplanen som medgav centrumbebyggelse med bostäder har kommunen avvecklat byggandet av stadsdelcentrum i Finninge därför har fastigheten Vesslan 4 förlorat sin tidigare avsedda närcentrumrelaterat funktion. Handel och service etableringar har möjliggjorts vid Finningerondellen, cirka 1 km långt från detaljplaneområdet. 4.1. Nybyggda hus max 2 våningar för att harmonera med övrig bebyggelse i området. 4.2. I samband med exploateringen förväntas att Brunnsvägen snyggas till liknande Söderleden. 4.1. Se kommentarer i punkt 3.1 till Hermelinen 15 ovan. 4.2. En detaljplan kan endast reglera åtgärder inom planområdet förutom om det finns särskilda skäl enligt plan och bygglagens fjärde kapitel 12 punkt 3. Naturremsan i detaljplaneområdet mellan Brunnsvägen och kvarteret Vesslan kommer att planteras. 5. Hermelinen 14 Vi har nedanstående erinringar gällande förslag på byggnation för Vesslan: 5.1. Vi motsätter oss höjden på byggnationen, alla hus i nya Finninge är tvåvåningshus och vi ser inte varför man måste bygga ett trevåningshus! 5.2. Detta kommer att förstöra hela våran utsikt 5.3. samt att vi kommer att få en insyn som kommer att påverka hela våran vardag negativt! 5.1. Se kommentarer i punkt 3.1 till Hermelinen 15 ovan. 5.2. Det som kommer att dominera utsikten efter byggnationen kommer fortfarande att vara de höga träden i skogsbacken. Trots att utsikten förändras kommer de boende i kvarteret Hermelinen även fortsättningsvis att ha bra siktförhållanden. Trevåningshus passar i centrala delar i Strängnäs INTE i detta område!!!! Värdet på våra fastigheter i Hermelinen kommer i och med detta bygge att sjunka drastiskt. 5.4. Vi motsätter oss även ett gruppboende eftersom det i detaljplanen inte Bilden illustrerar planerad bebyggelse sett ifrån kvarteret Hermelinen.

Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 8(11) framgår vilka som kommer att bo där. 5.5. Man måste ta i beaktande att det kommer att ligga väldigt nära en grundskola, flera förskolor samt bostadsområden där det till mesta dels bor barn i. Tryggheten i området måste bevaras. 5.6. Vi motsätter oss även att man ska förstöra all skog som finns i området! Varför ska man bygga bort all skog, kan ni i kommunen inte försöka att bevara lite skog? 5.7. Det finns väl andra alternativ som gagnar barnen och som kan byggas på detta område? 5.3. Se kommentarer i punkt 2.1 till Hermelinen 17 ovan. 5.4. Se kommentarer i punkt 8.1 till Älgens samfällighet nedan. 5.5. Det har kommit klagomål i kommunen att området som idag är obebyggt, upplevs som mörkt och otryggt. Fler människor kommer att vistas där efter att området bebyggs. Detta medför en ökning av trygghetskänslan för gångoch cykeltrafikanter. 5.6. Marken inom detaljplanen är planlagd för bebyggelse sedan tidigare. Ianspråktagen parkmark utgör en mindre del av ett större grönområde. Se också kommentarer i punkt 11.1 till Naturskyddsföreningen nedan. 5.7. Det är fördelaktigt för barn inflyttade i de nya lägenheterna att grundskola och förskolor ligger nära. Tryggt och centralt läge, relativt platt yta, närhet till natur och rekreation samt tillgång till kollektivtrafik och infrastruktur pekar på en lämplig plats för det som är syftet med denna detaljplan. 6. Vesslan 3 6.1. En solstudie för Vesslan 3 saknas. Då Vesslan 3 i dagsläget delvis skuggas av skogsbacken, söder om detaljplaneområdet, vill vi att en solstudie genomförs även för befintliga fastigheter. Detta för att säkerställa att den planerade bebyggelsen inte riskerar att påverka omkringliggande bebyggelse på ett negativt sätt med avseende på tillgång till dagsljus och direkt solljus. 6.1. Under detaljplanearbetet har enkla 3D modeller använts för att studera ljusförhållandena på planområdet och omnejd på olika tider för vår- och höstdagjämning samt vinter- och sommarsolståndet. Enligt dessa solstudier kommer fastigheten Vesslan 3 att i stort sett inte påverkas av den nya byggnationen avseende solljus. Fastigheterna på kvarteret Hermelinen kommer inte att påverkas i en större utsträckning än idag när de höga träden ersätts med bebyggelse. Befintliga träd i detaljplaneområdet är

Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 9(11) 7. Hermelinen 13 högre och kastar längre skugga än planerad bebyggelse. Planerad bebyggelse kommer att uppta mindre än en tredje del av planområdet, dock kommer dess skugga att vara mer kompakt jämförd med den från vegetation. Denna effekt kommer att upplevas huvudsakligen under årets mörkaste dagar. Trots ny bebyggelse kommer de boende i angränsande fastigheter även fortsättningsvis att ha bra ljusförhållanden. 7.1. Passar inte med trevåningshus, det hör hemma i stadsbebyggelse. 7.2. Insyn mot våra hus. 7.3. Barnen behöver när-skog 7.4. Gruppboende (vilken sorts)? 7.5. Kanske inte passar så nära skola. 7.1. Se kommentarer i punkt 3.1. till Hermelinen 15 ovan. 7.2. Se kommentarer i punkt 2.1. till Hermelinen 17 ovan. 7.3. Ianspråktagen parkmark utgör en mindre del av ett större grönområde. Kvartstående parkmark uppfyller rekreationsbehovet. 7.4. Se punkt 8.1. i kommentarer till samgälligheten Älgen nedan. 7.5. Se kommentarer i punkt 5.5. till Hermelinen 14 ovan. 8. Samfälligheten Älgen Ordföranden till samfälligheten Älgen skriver: 8.1. Jag fick starka negativa synpunkter på att ett gruppboende ska byggas så nära Finningeskolan om gruppboendet är till för psykiskt sjuka människor. Är det dock till för fysiskt sjuka människor så är det inget negativt med det, snarare tvärtom. Denna åsikt är vi flera i vår samfällighet som står bakom och det var det enda negativa som uppkom 8.1. Socialkontoret har stort behov av gruppboende för personer med fysisk nedsatt förmåga just nu. Dock kan i detaljplan endast användning bestämmas, i detta fall bostäder. Boendeform (vilken sorts gruppboende eller vilka som skall bo i huset) kan inte regleras i detaljplanen.

Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 10(11) Kommunala nämnder och styrelser 9. Nämnden för hållbart samhälle Nämnden för hållbart samhälle beslutar att 1. Inte ha några andra synpunkter än att påminna plan- och byggnämnden om att tillgänglighetsplanen 2012-2014 har ersatt det handikappolitiska programmet. Noteras. Hänvisningen till handikappolitiska programmet tas bort. Övriga myndigheter, företag, sammanslutningar och enskilda 10. Telia Sonera Skanova Access AB TeliaSonera Skanova Access AB vill uppmärksamma att det finns en markförlagd kabel som gränsar till det aktuella planområdet. I övrigt inget att erinra. Noteras Se bifogad kartbild 11. Naturskyddsföreningen Som framgår ovan har vi inget att erinra mot den föreslagna detaljplanen. 11.1. Eftersom viss del av den mark som tas i anspråk är tätortsnära naturmark bör väl enligt Grönplanens intentioner i ett sådant läge den s.k. balanseringsmetoden komma till användning. I så 11.1. Enligt Grönplan del A bör den kvantitativa försörjningsgraden av friytor i kommunens tätorter ligga mellan 8 och 15 m² per invånare. Grönplanen visar också att den kvalitativa försörjningsgraden i Finninge ligger på 92 m² per invånare.

Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 11(11) fall; vilka kompensatoriska åtgärder planeras? 11.2. I näst sista stycket på sidan 8 i samrådshandlingen konstateras att en del av naturområdets yta kommer att hårdgöras, vilket leder till minskad infiltrationsförmåga. Därför hemställer Naturskyddsföreningen om dels att minsta möjliga yta hårdgörs, dels att sådana ytor, om så är möjligt, bryts upp genom rabatter och andra planteringar. Undersök gärna alternativ till helt hårdgjorda ytor såsom betongplattor med tillräckligt stora fogar för att medge infiltration eller sådana plattor som är försedda med infiltrationskanaler. Flera tekniska lösningar finns säkert tillgängliga. Visst kan den kvalitativa försörjningsgraden ha sjunkit någon efter att handlingarna till Grönplanen blev färdiga men detta kan inte ha påverkat avsevärt försörjningsgraden av friytor i Finninge som fortfarande ligger högt. Balanseringsmetoden tillämpas vid etablering i ekologisk känsliga miljöer. Ianspråkstaget parkmark är liten, har liten betydelse i sammanhanget och det finns inga andra indikationer för att kunna betrakta den som ekologisk känslig miljö. Vissa åtgärder har dock vidtagits i planen: a) Naturmarken inom detaljplanegränsen tillhörande fastigheterna Strängnäs 2:1 och Strängnäs 3:1 är parkmark, enligt gällande detaljplan från 1983. I det nya detaljplaneförslaget ersätts bestämmelsen PARK med NATUR som stärker skyddet av naturområdet. b) Släppet till tätortsnära skogen säkerställs i detaljplanen c) Naturremsan mellan detaljplanegränsen och Brunnsvägen ges planbestämmelsen allé som säkerställer vegetation. 11.2 Kommunen anser inte att det finns tillräckliga skäl att detaljstyra växligheten i området. Dock är alltid fastighetsägaren skyldig att ta hand om dagvattnet lokalt. Gunilla Östling Planchef Alvin Ekmekciu Planhandläggare, Arkitekt MSA