Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014
Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. Förbud mot diskriminering. Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera, tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Förbud mot annan kränkande behandling. För att täcka in alla former av kränkningar införs ett förbud mot kränkande behandling i lagen. En form av kränkande behandling är t.ex. mobbing. Definition av mobbing Mobbing förekommer då en eller flera personer regelbundet under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Handlingarna förtar systematiskt en persons självkänsla, handlingsmöjligheter eller möjligheter till eget försvar. Detta kan leda till såväl psykiska som sociala handikapp. Ansvarsfördelning Rektor I läroplanen Lgr11 anges rektors särskilda ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbing och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Elevhälsan Enligt skollagen skall elevhälsan främja elevers kroppsliga och själsliga hälsa. Om personalen i elevhälsovården upptäcker att kränkande behandling t.ex. mobbing förekommer kan denne efter överenskommelse med berörd elev föra informationen vidare till arbetslaget som då kan vidta åtgärder. Arbetslag/personal I vår läroplan, Lgr11, står det att: Alla som arbetar i skolan skall * medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, * i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, * aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Arbetslaget skall ta ställning till när mobbing eller annan kränkande behandling förekommer och vidta lämpliga åtgärder samt meddela berörda parter. För att upptäcka kränkande behandling t.ex. mobbing ska all personal på skolan vara vaksamma och lyhörda. Det åligger också arbetslag/personal att arbeta förebyggande på olika sätt (se nedan).
Elever Varje elev har ansvar för att inte utsätta någon för diskriminering eller annan kränkande behandling t.ex. mobbing eller passivt se på när någon kränks. De ska berätta för någon vuxen om de ser att någon utsätts för kränkande behandling. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Föräldrar Föräldrar ansvarar för att ta kontakt med skolan om de får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer. De ska samverka med skolans personal om läroplanens värdegrund för att förebygga förekomsten av kränkande behandling. Främjande arbete Skolans personal samverkar med föräldrar för att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värdena som beskrivs i läroplanen och i skolans värdegrund. Här följer några exempel på förebyggande arbete som förekommer på vår skola: Vi gör roliga saker tillsammans. Fadderverksamhet. Värderingsövningar. Vi ordnar återkommande temaarbeten kring värdegrunden. Förebyggande arbete Vi reagerar alltid på negativt prat. De vuxna gör gruppindelningar. De vuxna agerar som goda förebilder. Vi visar att vi bryr oss! SMS;are Alltid en vuxen ute på raster Frågan om kränkande behandling bör vara en stående punkt vid konferenser med all personal. Vi utformar ordningsregler tillsammans med eleverna Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga genom klassråd, elevråd, skolråd, och genom direkt kontakt med personalen. Se också ovan om elevers ansvar samt främjande och förebyggande arbete. Uppföljning och utvärdering Personalen har fört en dialog med eleverna om hur leken vid kojorna bör fungera, samt haft utökad tillsyn. Leken vid kojorna har under läsåret fungerat förhållandevis väl. Kartläggning av riskområden Eleverna lyfter fram skogen och fotbollsplanen som eventuella riskområden för kränkande behandling under skoloch fritidstid.
Kartläggningen resulterar i att vi Vuxna finns ute bland eleverna och har särskild tillsyn över de riskområden som eleverna lyfter fram. På fritidstiden snävas lekområdet in, i de fall endast en personal har tillsyn. Hur skolan ska agera vid inträffad kränkning Hur stoppar vi kränkande behandling? Vi har en samtalsmodell som är användbar: Vi är två vuxna i samband med samtalen med den som kränker. Det ger extra tyngd åt samtalen. En av de vuxna leder samtalet, den andre är med för att lyssna. Efter första samtalet får kränkaren chansen att berätta om det inträffade hemma. Föräldern bekräftar genom att ringa skolan. Om föräldern inte hör av sig så tar skolan kontakt. Vi har uppföljande samtal med kränkaren under den närmaste tiden. Om kränkningen inte upphör ordnas en träff med kränkaren och dennes föräldrar. Hur ger vi stöd i kränkande situationer? Vi ger stöd till de inblandade, genom ökad observation, ökad dialog och lyssning". Vi tar extra hänsyn vid konstruktion av grupper i samband med idrott, dusch m.m. Uppföljande samtal med den kränkte (dagligen i början ). Avstämning mot hemmet (dagligen i början ). Vid behov kontaktas - informeras skolhälsovården. Samarbete med myndighet Personalen tillsammans med rektor avgör om och när myndighet ska kopplas in. Vilka personer kan man vända sig till som elev och förälder? Elever och föräldrar kan vända sig till någon i personalgruppen, elevhälsan eller rektor. Man kan också vända sig till av skolverket utsedda barn- och elevombud samt till skolverkets diskrimineringsombudsman. Rutiner för dokumentation och uppföljning vid inträffad kränkning. De händelser, åtgärder och den uppföljning som beskrivs ovan, dokumenteras av någon i arbetslaget. Rutiner för hur planen görs känd av alla Planen arbetas igenom varje år med samtliga elever på deras nivå samt presenteras för föräldrar på föräldramöte alt. skolråd, där de också får möjlighet att lämna synpunkter. Även övrig personal på skolan informeras om planen. Planen finns utlagd på skolans hemsida. Eleverna deltar i kartläggning av riskområden och i utformning av trivselregler.
Rutiner för uppföljning, utvärdering och vid behov revision Utvärdering, uppföljning och revidering sker av personalen varje år på vårens utvärderingsdag. Eventuella ändringar presenteras för skolrådet. Synpunkter från föräldrar kan lämnas till skolrådrepresentanter och planen diskuteras/revideras på ett av höstens skolråd. När något inträffar som strider mot lagen så agerar vi enligt följande: 1. Om personal handlar i strid mot lagen är närmaste arbetsledare ansvarig för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Ansvarig arbetsledare följer upp ärendet med berörda personer och kontrollerar att lagen efterlevs. 2. Alla som arbetar på skolan skall meddela rektor om man misstänker att personal agerat i strid med lagen. 3. Om personal eller elev misstänker att elev kränkts av annan elev skall arbetslaget och/eller rektor informeras. Förälder kontaktar klasslärare eller rektor. Den personal som utreder kränkningen samlar in information från den kränkte och från personal. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art. 4. Alla gjorda insatser i ett ärende, oavsett om det är personal eller elev som utfört handlingen, ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska arkiveras på skolan i minst tio år efter avslutat ärende. 5. Rapport om gjorda insatser ska delges områdeschef löpande, dock minst en gång per termin. Mål och metoder i arbetet mot kränkande behandling har sin utgångspunkt i lagens fem diskrimineringsområden. Utvärdering av målen skrivs in i vårens kvalitetsredovisning. 1. Kön. Ingen ska missgynnas p.g.a. kön. Personalen tänker på genusperspektivet så att både pojkar och flickor får utrymme. Aspekten beaktas vid gruppindelningar. Genom vårt förhållningssätt överför vi värderingen till barnen. 2. Etnisk tillhörighet. Ingen ska missgynnas p.g.a. Samtal om att alla är lika mycket värda. etnisk tillhörighet. 3. Trosuppfattning. Ingen ska missgynnas p.g.a. Belysa likheter och skillnader mellan olika trosuppfattning. trosuppfattningar. 4. Sexuell läggning. Ingen ska missgynnas p.g.a. sexuell Förmedla kunskaper om att olika sexuell läggning finns. läggning. 5. Funktionshinder. Ingen ska missgynnas p.g.a. Belysa likheter och olikheter, som ska respekteras! funktionshinder.