ÅRSREDOVISNING 2007 VILHELMINA KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2007 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se

I kommunala redovisningslagen (KRL) finns allmänna bestämmelser om årsredovisningen. Syftet med årsredovisningen är att redogöra för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Kommunstyrelsen ansvarar för att en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen innefattar såväl kommunens verksamheter som de kommunala bolagens. Årsredovisningen är uppdelad i förvaltningsberättelse och verksamhetsberättelse. Förvaltningsberättelsen är styrelsens sammanfattande avrapportering till kommunfullmäktige och dess innehåll regleras i KRL. Verksamhetsberättelsen är nämndernas egna redogörelser för året som gått. Vi hoppas att du finner årsredovisningen intressant och att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. För mer information om vår kommun är du välkommen att besöka vår hemsida: www.vilhelmina.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Fakta om Vilhelmina 3 Politisk organisation 6 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och finansiell analys 7 Kommunens kostnader och intäkter 12 Drift och investeringsredovisning 13 Personalredovisning 15 Miljöbokslut 25 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen 31 Kultur- och utbildningsnämden 35 Socialnämnden 39 Miljö- och byggnadsnämnden 42 Vilhelmina Bostäder AB 44 Årsredovisningen är producerad av Vilhelmina kommuns ekonomienhet i samarbete med övriga förvaltningar och kommunala bolag. Årsredovisningen har fastställts av kommunfullmäktige 2008-04-21. VILHELMINA KOMMUN 912 81 VILHELMINA tel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Finansieringsanalys 48 Noter 50 Redovisningsprinciper 54 Begreppsförklaringar 56 Revisionsberättelse 57

INLEDNING 2003 2004 2005 2006 2007 Årets resultat, Mkr 6,6 23,1 12,5 8,5-1,0 Nämndernas budgetavvikelser, Mkr -18 1,4-16,8-20,7-3,9 Nettokostnadernas andel av skatteint., % Nettokostnadernas andel av skatteint., % där nettokostnaderna just fr reavinster/- förluster (se not 8) och nedskrivning aktiekapital Norrheden Torv AB (1 080 tkr) 99 94 98 99 101 98 Nettokostnad per invånare, kr 46 847 46 416 50 180 53 169 55097 Nettoinvesteringar, Mkr 21,5 11,1 18,7 17,8 25,0 Låneskuld, Mkr 13,7 12,3 11,0 9,9 8,8 Soliditet, % 79 76 76 77 75 Borgens- och övr ansvarsförbindelser, Mkr 257,4 229,4 227,7 211,6 210,5 Kommunala skattesatser 2007 Källa: SCB, Statistikdatabasen/Offentlig ekonomi Genomsnittlig utdebitering Vilhelmina Länet Riket Kommun 22.90 22.60 20,78 Landsting 10,50 10,50 10.78 Skatteunderlag, kr/inv 125 505 146 030 157 764 Skatteunderlag, index 80 93 100 3

BEFOLKNING Folkmängd Källa: SCB 31 dec 2006 Invånare Födda Döda Inflyttning Utflyttning Förändring från föregående år 7 280 73 109 212 222-47 31 dec 2007 7 220 76 108 222 247-60 Befolkningsförändringen 2007 är enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) offentliga siffror en minskning med totalt 60 personer. Det är en större befolkningsminskning än föregående år, men sett till åren 1998 2006 den näst lägsta befolkningsminskningen. Flyttningsströmmen rör sig främst inom Västerbotten där Umeå är dominerande som ny bostadsort för de som flyttar från Vilhelmina. Av de totalt 238 inrikes flyttningarna från kommunen har 120 personer flyttat inom länet, 7 personer har flyttat till Jämtland, 8 personer till Norrbotten, 6 personer har flyttat till Stockholm och 97 personer till övriga delar av riket. 9 personer har flyttat utanför riket. Av de totalt 178 inrikes inflyttarna till kommunen kommer 79 personer från länet, 24 från Jämtland, 7 från Norrbotten och resterande 68 från övriga delar av riket. Av de totalt 222 personer som flyttat till kommunen kommer 44 personer från länder utanför Sverige. Befolkningsutveckling 1995 2007 8500 8000 7500 7000 6500 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Befolkningsstruktur 2006 Källa: SCB Andel (%) av befolkning Ålder Vilhelmina Länet Riket 0-6 7,3 7,2 7,8 7-17 13,7 13,2 13,2 18-24 8,7 10,3 8,8 25-44 19,6 25,4 26,6 45-64 28,3 25,8 26,1 65-79 15,6 12,8 12,2 80+ 6,9 5,2 5,4 4

BEFOLKNING Befolkning fördelad efter ålder och kön per 2007-12-31 3000 2500 2000 Antal 1500 1000 500 Män Kvinnor Total 0 0-5 6-13 14-16 17-19 20-25 26-40 41-65 66-79 80-120 Ålder, kvinnor/män/total Ovanstående diagram visar kommunens befolkningsstruktur fördelad efter ålder och kön. För varje åldersgrupp återfinns tre staplar, en för män, en för kvinnor och en för män och kvinnor totalt. Uppgifterna är hämtade från SCB och avser befolkningen per den 31 december 2007. Nedanstående diagram visar antalet födda i kommunen under perioden 1980 2007. Det högsta födelsetalet under perioden hittar vi 1989 med 135 födda barn, därefter minskade födelsetalet årligen fram till och med 1999, då antalet födda uppgick till 66. Från 2000 och fram till och med 2003 ökar antalet födda. För åren 2004 och 2005 ser vi en minskning i antalet födda, för 2006 och 2007 har talet ökat igen och ligger nu i nivå med antalet födda under 2000 och 2001. Antal 160 140 120 100 80 60 40 20 0 '1980' '1981' '1982' '1983' '1984' '1985' '1986' '1987' '1988' '1989' '1990' Antal födda 1980-2007 '1991' '1992' '1993' 5 '1994' År '1995' '1996' '1997' '1998' '1999' '2000' '2001' '2002' '2003' '2004' '2005' '2006' 2007

POLITISK ORGANISATION VILHELMINA- BORNA K O M M U N F U L L M Ä K T I G E Ordf Leif Ahlmark C Kd Fp M S V 7 5 4 2 14 3 Revision Sammankallande Per-Olof Nilsson K O M M U N S T Y R E L S E Ordf Gunnar Hörnlund Nämnder Bolag Valnämnd Ordf Tore Granberg Vilhelminabostäder 100 % Ordf Lilli-Ann Forsberg VD Erik Lindahl Kultur och utbildningsnämnd Ordf Jonny Kärkkäinen Socialnämnd Ordf Maria Kristoffersson Miljö och byggnadsnämnd Ordf Lars Eliasson 6

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH FI- NANSIELL ANALYS Som utgångspunkt för en finansiell bedömning finns kommunallagens krav på att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Med begreppet god ekonomisk hushållning avses bland annat att över en längre tid upprätthålla balans mellan intäkter och kostnader samt att värdesäkra förmögenheten (eget kapital) mellan generationerna. Det s k balanskravet trädde i kraft fr o m år 2000, och innebär att kostnaderna inte får vara större än intäkterna. Kravet på god ekonomisk hushållning får anses vara ett överordnat krav, och innebär att det inte är tillräckligt att intäkter täcker kostnaderna eftersom det på längre sikt urholkar ekonomin. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen på kort sikt. Kommunfullmäktige i Vilhelmina kommun fastställde, i samband med antagandet av budget 2007, följande finansiella mål: 1,25% av skatter och statsbidrag skall årligen avsättas till det egna kapitalet för att klara av oförutsedda utgifter och framtida åtaganden, investeringarna skall finansieras med egna medel, investeringarna skulle högst uppgå till 15 mkr per år, varje verksamhetsgren får ta med sig eventuellt underskott jämfört med budget med hela beloppet till nästkommande år, och att överskott jämfört med budget får verksamhetsgrenen ta med sig 15% till nästkommande år. Årets resultat Kommunens verksamhet redovisar ett negativt resultat på 1,0 mkr. Enligt lag skall eventuellt underskott täckas senast inom tre år efter det att underskottet uppkommit. Om synnerliga skäl finns kan undantag göras från huvudregeln. Avyttring av en anläggningstillgång med därpå följande förlust kan vara ett synnerligt skäl att inte återställa det egna kapitalet. Enligt kriterierna i balanskravet får inte realisationsvinster och extraordinära intäktsposter räknas 7 25 20 15 10 5 0-5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat mkr 2003 2004 2005 2006 2007 in i resultatet. Detta innebär att utöver redovisat resultat på 1,0 mkr skall realisationsvinster på 1,1 mkr dras ifrån resultatet och realisationsförluster på 1,5 mkr läggas till resultatet. Nämndernas resultat Nämndernas nettoavvikelse mot budgeten uppvisar ett underskott på 3,9 mkr, 20,2 mkr år 2006. Under året har budgetplanen förstärkts med 6,4 mkr i form av tilläggsanslag. Underskottet uppvägs av överskott avseende finansieringen, då främst avräkningen avseende kommunalskatteintäkter, sociala avgifter, och finansnetto. I budget för 2007 budgeterades ett överskott på 4,7 mkr. Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter täcker 27,5 % av verksamhetens kostnader inkl avskrivningar, och andelen är 0,8 % lägre i jämförelse med föregående år. Under perioden 2003-2007 har verksamhetens intäkter ökat med 4,7 %. Kommunalskatteintäkterna (de egna skatteintäkterna) är en av kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarar för 37,3 % av kommunens intäkter. Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med år 2003 ökat med 26,5 mkr eller 12,8 %. Den kommunala utdebiteringen uppgår till 22,90 kronor/skattekrona, och totalt 34,92 kronor per skattekrona. De generella statsbidragen är förutom kommunalskatteintäkterna en väsentlig inkomstkälla. Under år 2007 erhöll kommunen 158,8 mkr i generella statsbidrag, 162,9 mkr år 2006. Riktade statsbidrag uppgick 2007 till 37,0 mkr, 34,9 mkr 2006. Kommunalskatteintäkterna och de generella statsbidragen utgör 70,8% av kommunens samlade intäkter.

Verksamheternas totala kostnader, inkl avskrivningar, har under perioden 2003-2007 ökat med 9,8 %. Under samma period har personalkostnaderna ökat med 18,9 %, inkl pensionsavsättningar. Personalkostnaderna utgör 63,3 % av verksamhetens totala kostnader. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor andel av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera nämndernas verksamhet. Om nyckeltalet 102 100 98 96 94 92 överstiger 100 % innebär det att skatteintäkterna inte räcker till för att finansiera den löpande verksamheten och finansnettot. Utifrån balanskravet får inte nyckeltalet överstiga 100 %. Nyckeltalet för år 2007 visar att 101 För låneportföljen % av skatteintäkterna uppgick genomsnittsräntan finansiera den till 4,1 löpande % vid används för att verksamheten. årsskiftet 2004/2005. 60000 55000 50000 45000 40000 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 2003 2004 2005 2006 2007 Nettokostnad/invånare, Lånefinansieringsgraden, kr dvs hur stor del av kommunens anläggningstillgångar som finansierats med lån uppgår till 3,8 %, och har under perioden 2000-2004 minskat med 1,9 %. Soliditeten Soliditeten är det viktigaste måttet 2003 2004 på kommunens 2005 2006 ekonomiska 2007 styrka på lång sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten uppgår till 80 %, en 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunal verksamhet i extern regi Kommunen har under 2007 lämnat bidrag till alternativ barnomsorg, Tallkotten, Kefas och Prästkragen, med 3,1 mkr och till friskola med 3,7 mkr. Vidare har kommunen köpt bl a turistbyråverksamhet för 0,6 mkr, skolskjutsar, linjetrafik och färdtjänst för 13,2 mkr, avfallshantering för 3,5 mkr samt fastighetsförvaltning för 15,9 mkr, totalt 40,0 mkr. Den kommunala verksamheten i extern regi uppgår till 7,3 % av kommunens bruttokostnader. Förvaltning av pensionsmedel Kommunen beslutade under år 2000 att förvaltningen av pensionsmedlen skall ske av en extern förvaltare. Utvecklingen på de finansiella marknaderna har under året varit stark. Fördelningen av tillgångsslagen var vid årsskiftet: -Svenska aktier 23 % -Utländska aktier 1 % -Räntebärande värdepapper 70 % -Likvida medel 2 % -Valuta o aktieindexobl 3 % Avkastningen för de olika tillgångsslagen fördelas enligt följande: -Aktier - 13 % -Räntebärande värdepapper + 7 % Placeringarna förvaltas av Handelsbanken Kapitalförvaltning. Under året har 8,4 mkr utbetalats avseende den avgiftsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL avseende år 2006. Pensionsskuldsutveckling Kommunen tecknade under 2003 en pensionsförsäkring hos KPA avseende kompletterande ålderspension, efterlevandepension till vuxen, samt barnpension. Avsättningen för den förmånsbaserade delen av avtalspensionen, som intjänats före tecknandet av pensionsförsäkringen,

Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt gällande redovisningsprinciper redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Dessa förpliktelser uppgår till 213,1 mkr inkl löneskatt. Kommunens totala pensionsskuld uppgår således till 214,2 mkr. Detta kan jämföras med det bokförda värdet av pensionsförvaltningen som uppgår till 58,7 mkr, vilket medför en skuldtäckningsgrad på 27,4 %. Pensionsskuld, mkr Lånefinansieringsgraden, dvs hur stor del av kommunens anläggningstillgångar som 14 12 10 8 6 4 2 0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Låneskuld, mkr 2003 2004 2005 2006 2007 250 200 150 finansierats med lån uppgår till 2,7 %, och har under perioden 2003-2007 minskat med 1,1 %. 100 50 0 2003 2004 2005 2006 2007 Soliditeten Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång Soliditet, % Pensionskostnader De sammanlagda pensionskostnaderna uppgår för året till 22,3 mkr, jämfört med 18,5 år 2006, och kommer att utgöra en allt större post under finansförvaltningen. Kostnaden för den avgiftsbestämda ålderspensionen uppgår till 12,4 mkr inkl löneskatt. Pensionsutbetalningar enligt tidigare gällande avtal uppgår till 6,2 mkr inkl löneskatt. Ränta på pensionsskulden har bokförts med 0,1 mkr. Pensionsförsäkringsavgift har erlagts med 3,7 mkr. Låneskulden Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 8,8 mkr, 9,9 mkr år 2006. Ingen nyupplåning har skett under året. Låneskulden har under perioden 2003-2007 minskat med 4,9 mkr. För låneportföljen uppgick genomsnittsräntan till 4,14 % vid årsskiftet 2007/2008. 80 79 78 77 76 75 74 73 72 2003 2004 2005 2006 2007 sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten uppgår till 75 %, i jämförelse med 77 % föregående år. Finansnettot Skillnaden mellan kommunens finansiella intäkter och kostnader kallas finansnetto. Finansnettot på +4,5 mkr härrör från avkastningen på de likvida medlen, räntekostnader och värdeförändringen på pensionsförvaltningen. 9

Rörelsekapital Rörelsekapitalet, skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder uppgår vid årsskiftet 2007/2008 till 82,1 mkr, jämfört med 84,7 mkr år 2006/2007. De likvida medlen uppgick per 2007-12- 31 till 78,1 mkr. Likvida medel, mkr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE under år 2007. Investeringarna omfattar byggnadsinvesteringar och inventarier, varav iordningsställandet av Ekorrbacka, resecentrum, va-ledning Vilhelminasågen- Plastfabriken, släckbil till flyget och ombyggnad av köken på Åsbacka och Hembergsskolan är de större objekten. Nettoinvesteringar, mkr 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 25 20 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 Nämndernas budgetavvikelser Nämnderna visar ett underskott mot budgeten med 3,9 mkr. Underskott redovisas av kommunstyrelsen med 2,3 mkr, kulturoch utbildningsnämnden med 4,7mkr, och socialnämnden ett överskott på 3,1 mkr. Det bör noteras att budgetplanen för 2007 förstärktes med tilläggsanslag under året med 6,4 mkr. Det kan konstateras att det finns betydande obalanser i nämndernas verksamheter. En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom givna ekonomiska ramar. Nämndernas budgetavvikelser, mkr Personal Konstateras kan att hälsotalet har förbättrats något bland kommunens anställda. Kommunen arbetar för att minska sjukfrånvaron bland de anställda. I Iformprojektet arbetar en person på heltid med förebyggande åtgärder för personalen. Se vidare under avsnittet personalekonomi med hälsobokslut. Måluppfyllelse Årets resultat uppgår till 0,2% av skatter och statsbidrag, vilket understiger målet med 1,45 %. Investeringarna har finansierats med egna medel. 5 0-5 -10-15 -20-25 2003 2004 2005 2006 2007 Den totala investeringsbudgeten för 2007 uppgår till 42,8 mkr, varav 27,4 mkr beviljats som tilläggsanslag under 2007. Verksamhetsgrenarnas över respektive underskott kommer att behandlas i samband med årsredovisningen vid kommunfullmäktiges sammanträde 2008-04-21. Investeringar Kommunen har totalt investerat 25,0 mkr Vilhelmina kommuns personalpolitiska program har följts upp. Uppföljningen bifogas årsredovisningen som bilaga. 10

VILHELMINA KOMMUN Framtiden I likhet med många kommuner har befolkningen i Vilhelmina minskat under 2007. Minskningen uppgick till 60 personer under 2007. Befolkningsminskningen är en av kommunens kommande utmaningar. Den redan idag skeva åldersstrukturen beräknas att ytterligare förstärkas över tid i kommunen. Befolkningen i åldrarna 0-19 år och 20-64 år beräknas att minska fram till år 2030. Andelen äldre fortsätter i det närmaste vara konstant och beräknas öka något under perioden fram till år 2030. Kommunledningsgruppen föreslår att kommunstyrelsen överväga att utöka budgeten för 2009 avseende kompetenser som informationsfunktionär. Detta för att på ett bättre sätt än idag kommunicera pågående och planerad FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamhet i kommunen, samt ansvara för fortlöpande kundundersökningar. Det ökade intresset för vår fjällvärld har inneburit en ökad exploatering av områdena i och omkring främst Kittelfjäll och Saxnäs. Detta kommer att innebära en ökning av den kommunala servicen, främst i form av vattenförsörjning, avloppshantering och renhållning. Den framtida personalförsörjningen till kommunens olika verksamheter är även en av kommunens stora kommande utmaningar. För att tillmötesgå kraven i Tillgänglighet 2010 och de ny hissbestämmelserna kommer betydande resurser att förväntas ianspråktas de kommande åren. Vy över Kittelfjäll Vy över Klimpfjäll 11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNENS KOSTNADER OCH INTÄKTER Kommunens kostnader per 2007-12-31 fördelar sig enligt nedanstående diagram: Tjänster; 26% Finansiella kostnader; 1% Material; 4% Bidrag; 3% Avskrivningar; 3% Personal; 63% Kommunens intäkter per 2007-12-31 fördelar sig på följande finansieringskällor enligt nedanstående diagram: Bidrag; 12% Finansiella intäkter; 2% Hyror och arrenden; 2% Taxor och avgifter; 7% Försäljningsmedel; 1%Övrigt; 4% Skatteintäkter; 42% Generella statsbidrag och utjämning; 29% 12

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE DRIFTREDOVISNING Driftredovisning, Mkr Nämnd/styrelse 2007 Avvikelse mot budget 2006 Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto Netto Kommunstyrelsen 165,9 109,0 69,1-12,1 9,8-2,3 70,5 Kultur- och utbildningsnämnden 215,0 33,6 186,4-5,1 0,3-4,7 183,6 Socialnämnden 194,3 43,7 148,5 2,1 1,0 3,1 143,4 Miljö- och byggnadsnämnden 2,7 1,2 1,9-0,4 0,6 0,1 1,7 Totalt 577,9 187,4 406,0-15,5 11,6-3,9 399,2 0,5% 17,0% 36,6% 45,9% Kommunstyrelsen Socialnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden INVESTERINGSREDOVISNING Mkr Nämnd/styrelse Budget Utfall Bokslut 2007 070831 2006 Kommunstyrelsen 29,7 21,3 10,4 Kultur- o utbildningsnämn 10,9 3,0 4,9 Socialnämnd 2,1 0,7 2,5 Totalt 42,8 25,0 17,8 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nettoinvesteringar, Mkr 50 45 43 40 35 30 25 20 26 25 19 24 21 22 19 18 25 15 10 11 5 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 För 2007 anges förbrukade investeringsmedel i förhållande till budget inklusive tilläggsanslag per 071231 Pågående investeringsprojekt Tkr Överskott på pågående investeringsprojekt förs via tilläggsbudget över till kommande budgetår. Av den totala investeringsbudgeten om 42 793 Tkr är 13 665 Tkr tilläggsanslag från föregående år. Underskott betraktas som förskott på kommande års budget och minskar kommande års anslag med motsvarande belopp. Ingen av kommunens nämnder och styrelser har tagit med sig ett underskott från 2006 till 2007. Pågående större projekt Beräknad Bokslut Utfall Återstår Utgift 2006 2007 Projekt Ombyggnad kök 11 100 8 759,5 2 255,4 Sanering/rivning vattenverk 1 850 1 267,6 517,2 74,6 Konverteringsåtgärder från olja till pellets 1 000 286,9 41,4 671,7 Nya Torget 1 000 103,1 102,3 794,6 Ekorrbacka fastighet 3 327 1 675,3 1 651,7 Busstation/järnvägsområde 3 000 1 539,6 1 460,4 Flyget släckbil 2 560,8 1 204,8 1 356,0 Bollhall 11 500 92,5 11 407,5 Konstgräsplan Tjärnvallen 3 000 2865,5 3,0 131,5 Projektering Museum 1 460 857,2 10,1 592,7 14

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALEKONOMISK REDOVISNING MED HÄLSOBOKSLUT 2007 1 Inledning Hör hälsa och ekonomi ihop? Den 1 juli 2003 blev det obligatoriskt enligt lag att redovisa sjukfrånvaro i årsredovisningen. Personalekonomi handlar om att synliggöra personalen som en resurs, vars insatser i hög grad har ett samband med de förutsättningar som finns och tillskapas i organisationen. Hälsobokslut handlar om att hitta ett sätt att rapportera och styra verksamheten mot att bli en friskare och mer attraktiv arbetsplats. Detta är Vilhelmina kommuns fjärde personalekonomiska redovisning med hälsobokslut. Syftet med årets redovisning är att ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor. Detta innefattar en samlad beskrivning av kommunens personal, information om sjukfrånvaro och hur personalenheten arbetar målmedvetet för att minska ohälsan. Plusjobben har funnits kvar under 2007, dessa fanns kvar till och med den 31 december. KÖNSFÖRDELNING (Månadsavlönad personal, vikarie och tillsvidare) Förvaltning Män Kvinnor KS 114 94 KUN 96 272 SOC 53 364 TOTALT 263 730 Könsfördelningen visar att en majoritet av Vilhelmina kommuns anställda är kvinnor, endast 26 % är män. 3 Anställda fördelade efter sysselsättningsgrad 31 december 2007 Av kommunens anställda arbetar 64 % heltid och 36 % deltid. 2006 var siffrorna 65 % respektive 35 %. Vår förhoppning är att den personalekonomiska redovisningen med hälsobokslut skall vara en av flera informationskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal och kompetensförsörjningen och Vilhelmina kommuns ställning som en attraktiv arbetsgivare. 36 Heltid Deltid 2 Personalvolym Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade, det vill säga tillsvidareanställda och visstidsanställda om inte annat anges. 64 ANTAL ANSTÄLLDA (Månadsavlönad personal, vikarie och tillsvidare) Förvaltning 2006 2007 KS 200 208 KUN 383 368 SOC 413 417 TOTALT 996 993 Diagram 1: Hel och deltidsanställda redovisat i procent. Månadsavlönad personal. Fler män än kvinnor arbetar heltid. Drygt 78 % av männen innehar en heltidstjänst. Motsvarande siffra för kvinnor är 59 %. Möjligheten att få arbeta heltid är i högsta grad en jämställdhetsfråga och något som Vilhelmina kommun arbetar aktivt med. I kommunens 15

personalpolitiska program fastslås att målsättningen vid rekrytering är att i första hand erbjuda heltidstjänster. Där fastslås även att den som önskar en kombinationstjänst för att höja sysselsättningsgraden skall erbjudas det. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 59 Heltid 78 Kvinnor Män Diagram 2: Andel kvinnor respektive män med heltid eller deltid. Månadsavlönad personal. 41 Deltid 4 Åldersstruktur Medelåldern är totalt sett 48 år. Situationen ser olika ut inom förvaltningarna och även inom olika befattningsområden. Den förvaltning som har lägst medelålder är Socialförvaltningen med en medelålder på 45 år och högst medelålder har Kommunstyrelsens förvaltning med 51 år. 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDELÅLDER (Månadsavlönad personal) Förvaltning År KS 51 KUN 49 SOC 45 TOTALT 48 4.1 Åldersfördelning 2005 och 2006 dominerade åldersgruppen 50-59 år bland månadsanställda i Vilhelmina kommun. Detsamma gäller för 2007 men antalet i den gruppen har minskat något sen 2006. Mellan år 2006 och 2007 står gruppen 60 år och över för den enda ökningen. I de övriga åldersgrupperna har antalet anställda minskat. Minst andel anställda återfinns i åldersgruppen 20-29 år. Som synes är dock åldersfördelningen relativt stabil och har inte genomgått några större förändringar under de senaste tre åren. 350 300 250 200 150 100 2005 2006 2007 50 0 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år - Diagram 3: Åldersfördelning 2007-12-31 för månadsanställd personal för åren 2005, 2006 och 2007. 16

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 250 200 150 100 Kvinnor Män 50 0 20-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60 år - Diagram 4: Åldersfördelning uppdelat på kvinnor och män. Flest andel kvinnor återfinns liksom 2006 i åldersgruppen 50-59 år. Även bland männen återfinns flest antal anställda i åldersgruppen 50-59 år, så såg det ut även år 2005 samt 2006. 4.2 Planerade pensionsavgångar Den största andelen pensionsavgångar finns bland olika lärarkategorier, vård och omsorgspersonal, barnskötare, assistenter ekonomi och skolmåltidsbiträden. PENSIONSAVGÅNGAR inom 5 år (Tillsvidareanställda) År KS KUN SOC Totalt 2008 4 9 7 20 2009 2 9 5 16 2010 4 10 7 21 2011 4 10 5 19 2012 4 5 6 15 Totalt 18 43 30 91 Tabellerna visar antalet väntade pensionsavgångar per förvaltning och exempel på vilka olika befattningar somberörs till och med år 2023. Planerade pensionsavgångar är beräknade utifrån att pensioneringen sker vid 65 års ålder. YRKESGRUPPER med väntade pensionsavgångar 2008-2023 Befattning Antal Lärare 58 Undersköterska 56 Adjunkt 16 Förskollärare 16 Ekonomibiträde 16 Barnskötare 14 Assistent 11 Rektor 9 Sjuksköterska 8 Elevassistent 7 Arbetsledare äldreomsorg 2 Ingenjör 2 Näringssekreterare 2 Badmästare 1 Fritidsgårdsföreståndare 1 IT-tekniker 1 Chef äldreomsorg 1 Utbildningshandläggare 1 17

5 Jämställdhet Jämställdhet, mångfald och likabehandling är en angelägenhet för oss alla. På en jämställd arbetsplats värderas alla medarbetares kompetens och erfarenheter utifrån samma grunder oavsett könstillhörighet. En jämn fördelning av kvinnor och män i alla typer av arbeten och på alla nivåer ger ökad arbetstillfredsställelse, bättre arbetsmiljö och höjd effektivitet. Med ett tydligt jämställdhetsfokus kommer insatserna lättare både kvinnor och män till godo, och har därmed större chans att lyckas. Vilhelmina kommuns jämställdhetspolicy är ett viktigt instrument i jämställdhetsarbetet inom organisationen och där fastslås bland annat följande: Genom utbildning och kompetensutveckling för sina medarbetare ska kommunen eftersträva en jämn könsfördelning i olika typer av arbeten och inom olika nivåer. När nya medarbetare ska anställas är det viktigt att jämställdhetsaspekten vägs in. Vid likvärdiga meriter ska sökande av underrepresenterat kön anställas. Det ska vara möjligt för både kvinnor och män att arbeta och vara förälder samtidigt. En viktig del av jämställdhetsarbetet är att förhindra och utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Detta sker genom lönekartläggning, analys och aktiva åtgärder vid löneöversyner. Med jämn könsfördelning menas enligt JämOs definition att relationen mellan olika kön i en viss yrkesgrupp är 40/60. Det betyder alltså att, om det finns färre än 40 procent män eller kvinnor i en viss yrkesgrupp föreligger en ojämn könsfördelning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5.1 Nyckeltal för jämställdhet Syftet med nyckeltal för jämställdhet är att konkret försöka mäta och återge jämställdheten i organisationen i siffror. Yrken Andel yrken i procent med jämn könsfördelning enlig definitionen ovan. Fördelningen mellan män och kvinnor är snedfördelad inom de flesta yrkeskategorier inom organisationen. Yrken med integrerad könsstruktur inom organisationen 2007 är: bad- och idrottshallsarbetare, gymnasielärare, elevassistent och skolledare. Könsintegration Andel kvinnor som är chefer och arbetsledare i förhållande till andel anställda kvinnor är 4,9 %. Andel män som är chefer och arbetsledare i förhållande till anställda män är 7,6 %. Vid en uppskattning av könsfördelningen i ledningsstrukturen i organisationen kan den illustreras enligt pyramidmodellen. Största andelen manliga chefer återfinns som förvaltningschef eller verksamhetschef. Störst andel kvinnor återfinns som arbetsledare inom vård och omsorg samt inom barnomsorg. Hälften av verksamhetscheferna är kvinnor. Förvaltningschef Män = 100 % Kvinnor = 0 % Verksamhetschef Män = 50 % Kvinnor = 50 % Arbetsledare Män = 35 % Kvinnor = 65 % 18

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Deltid Mäter andelen män respektive kvinnor som har heltidsanställning: Kvinnor 59 % Män 78 % Trygghet Mäter andelen kvinnor och män som är tillsvidareanställda: Kvinnor 90 % Män 83 % Lön Skillnad i medellön mellan kvinnor och män. Ingen hänsyn har tagits till lika eller likvärdigt arbete. Lönerna avser månadsavlönad personal. Kvinnor Män 20 041 kr 21 965 kr Månadslönen för män var 2007 i genomsnitt 1 924 kr högre än för kvinnor. Räknat i procent har männen i genomsnitt cirka 9,6 % högre lön. Vård av barn Tillfällig föräldrapenning får tas ut när en förälder måste stanna hemma från arbetet för att ta hand om ett sjukt barn (som inte fyllt tolv år). Under 2007 togs 975 dagar ut med tillfällig föräldrapenning, vilket är en ökning med 61 dagar i jämförelse med 2006. UTTAG av tillfällig föräldrapenning (Antal dagar) 2006 2007 har det beslutats om utökad sådan rätt genom att föräldrar ges möjlighet att vara helt eller delvis lediga tills barnet uppnått tre års ålder. Uttaget av föräldrapenning har ökat med 694 dagar i jämförelse med 2006. Kvinnor tar i högre utsträckning än män ut föräldraledighet. I genomsnitt tog varje kvinna ut 8,82 dagar medan motsvarande siffra för männen var 3,37 dagar. Kvinnorna tar alltså ut mer än dubbelt så mycket föräldraledighet som männen. UTTAG av föräldrapenning (Antal dagar) 2006 2007 Män 874 887 Kvinnor 5760 6441 Totalt 6634 7328 6 Resursanvändning arbetad tid Totalt arbetad tid var 1 451 483 timmar för år 2007 (2006: 1 442 033 timmar). 6.1 Övertid och mertid Vad gäller övertid och mertid skall det noteras att en hel del tid inte redovisas som över och mertid utan registreras som flextid. Flexibel arbetstid tillämpas framför allt inom administration men även inom andra verksamheter. Män 144 187 Kvinnor 770 788 Totalt 914 975 Kvinnor stannar i högre grad hemma på grund av vård av barn än män. I genomsnitt tog varje kvinna ut 1,08 dagar för vård av barn under 2007. Motsvarande siffra för männen var 0,71 dagar. Föräldraledighet I föräldraledighetslagen slås det fast att en förälder får ta ut hel ledighet med eller utan föräldrapenning till dess barnet är 18 månader. I Vilhelmina kommun ÖVERTID och mertid (Antal timmar per förvaltning) Förvaltning Övertid Mertid KS 3 007 1 849 KUN 2 468 3 830 SOC 3 095 17 224 TOTALT 8 570 22 903 Under 2007 utfördes totalt 31 473 timmar över och mertid. Det är en minskning med 5 990 timmar sedan 2006. 19

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övertid Mertid Arbetstid enl. avtal Arbetad tid enligt avtal Semester Egen sjukfrånvaro Lagstadgad/avtalad ledighet Föräldraledighet Övrig ledighet Totalt arbetat tid Frånvaro GENOMSNITTLIGT UTTAG av övertid och mertid (Antal timmar i genomsnitt per anställd) Övertid KS 14,5 KUN 6,7 SOC 7,4 TOTALT 8,6 När det gäller övertid har kommunstyrelsen flest antal timmar per anställd. Socialförvaltningen har flest timmar per anställd när det gäller mertid. 7 Lönestatistik Medellönen totalt i kommunen är 20 496 kronor. Det är en ökning med 0,4 % eller 82 kronor från föregående år. Medellönen för kvinnor är 20 041 20 Mertid 8,9 10,4 41,3 23,1 KOSTNAD för övertid och mertid i Tkr Förvaltning Förvaltning Övertid KS 788 KUN 642 SOC 822 TOTALT 2 252 Mertid 241 536 2 221 2 998 kronor och för män 21 965 kronor, vilket innebär en ökning med 0,4 % för kvinnorna och 0,04 % för männen från år 2006. MEDELLÖN (Månadsavlönad personal, vikarie och tillsvidare) 20-29 16 729 18 014 30-39 19 624 19 280 40-49 21 999 19 531 50-59 23 083 20 814 60-25 835 22 090 Ålder Män Kvinnor TO- TALT 21 965 20 041 Totalt 17 754 19 372 20 068 21 333 23 142 20 469 8 Arbetsmiljö och hälsa Ett av de prioriterade områdena som personalenheten arbetat med under 2007 är arbetsmiljö och hälsa. Utgångspunkten i arbetet är att en god arbetsmiljö ger lägre sjukfrånvaro och ökad trivsel på arbetet. I kommunens personalpolitiska program finns två mål formulerade inom området arbetsmiljö: Sjukfrånvaron ska minska med hälften till och med 2008 jämfört med 2002 och antalet medarbetare som motionerar på arbetstid ska öka.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14 12,7 12 10,9 11 10,6 10,8 10 8 9,1 9,3 8,9 2004 2005 6 4 5,4 4,2 5 4,6 2006 2007 2 0 Män Kvinnor Totalt Diagram 5: Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid för män respektive kvinnor år 2004-2007 (%) 8.1 Sjukfrånvaro kön och ålder Från och med den 1 juli 2003 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaron i procent i årsredovisningen. Totala sjukfrånvaron i minskade något från 2006 till 2007 med 0,4 procentenheter till 8,9 procent. Sjukfrånvaron för både män och kvinnor minskade under 2007 med 0,4 procentenheter. Precis som föregående år är sjukfrånvaron störst i åldersgruppen 50 år och äldre. Sedan 2006 är sjukfrånvaron i den gruppen i princip oförändrad, har minskat med 0,1 procentenheter. Även i åldersgruppen 30-49 år har sjukfrånvaron minskat, detta med 0,9 procentenhter sedan 2006. I gruppen 29 eller yngre har sjukfrånvaron däremot ökat med 0,2 procentenheter. 14 12 10 8 11 9,5 9,2 8,3 12,8 11,7 11,6 10,4 2004 2005 6 4 4,7 4 2,9 3,1 2006 2007 2 0-29 år 30-49 år 50- år Diagram 6: Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid för olika åldersgrupper år 2004-2007 (%) 21

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 11,4 10 9,2 9,9 8,5 10 8 6 4 5,9 4,1 3,3 7,3 KS KUN SOC 2 0 Män Kvinnor Totalt Diagram 7: Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid för olika förvaltningar (%) 8.2 Sjukfrånvaro per förvaltning När man studerar sjukfrånvaron fördelat per förvaltning och kön ser man att det finns stora skillnader mellan olika förvaltningar. Den högsta sjukfrånvaron finns bland kvinnorna på socialförvaltningen där den är 11,4 %. Socialförvaltningen har även den högsta sjukfrånvaron totalt med 10 %. Däremot har männen inom socialförvaltning lägst sjukfrånvaro, endast 3,3 %. 8.3 Sjukfrånvaro längre än 60 dagar Den långa sjukfrånvaron som översteg 60 dagar eller mer stod för 82,2 % av den totala sjukfrånvaron. Det är en marginell ökning jämfört med 2006 då 82,1 % av sjukfrånvaron bestod av långtidssjukskrivna. Sedan 2004 har den ändå sjunkit några procentenheter, då bestod den långa sjukfrånvaron för 86,7 % av den totala sjukfrånvaron. 88 87 86 85 84 83 82 81 80 79 2004 2005 2006 2007 Diagram 8: Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro. 22

8.4 Omfattning av sjukskrivning Vid mättillfället 2007-12-31 var sammanlagt 96 personer långtidssjukskrivna, 60 dagar eller mer, i någon omfattning. 8.5 Rehabrutter För att komma tillrätta med både långa sjukskrivningar samt upprepad korttidsfrånvaro har personalenheten även under 2007 genomfört rehabrutter. Syftet med rutterna är att arbetsledarna skall ges möjlighet att diskutera sina ärenden samt få råd och stöd av personalenheten som kommer på besök till arbetsstället. Inför rutten tar personalenheten fram aktuell statistik för lång sjukfrånvaro och korttidsfrånvaro avseende den senaste tolvmånadersperioden. Uppgifterna ligger sedan till grund för samtalen. Rehabrutten skall framförallt ses som ett bra tillfälle att inventera och diskutera ärenden som av någon anledning stagnerat samt att tidigt kunna fånga upp upprepad korttidsfrånvaro och analysera dess orsaker. Rehabrutterna har även varit ett bra sätt för personalenheten att lyssna av hur arbetet med att dokumentera i Adato fungerar. 8.6 Förebyggande arbete Hand i hand med rehabiliteringsarbetet går det förebyggande arbetet, det vill säga friskvård. Det är angeläget att finna möjligheter att främja hälsan bland medarbetare står det skrivet i det personalpolitiska programmet. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vilhelmina kommun arbetar sedan 1993 genom verksamheten IForm, som friskvårdskonsulenten ansvarar för, med förebyggande och även till viss del rehabiliterande arbete. Genom verksamheten Iform ges varje medarbetare möjlighet till en timmes valfri fysisk aktivitet per vecka under arbetstid. Iform erbjöd under 2007 flera aktiviteter, bland annat vattengymnastik, linedance, innebandy, step-up och gympa. Alla aktiviteter som anordnas genom IForm är kostnadsfria för alla medarbetare i Vilhelmina kommun. Friskvårdskonsulenten har under 2007 genomfört så kallade livsstilsförändrings kurser där ett antal grupper fick lära sig om; fysisk aktivitet, GI, kost, vitaminer, mineraler, stress, sömn samt avslappning. Medarbetarna fick gå på denna kurs under sin friskvårdstimme. 8.6 Avstämning mot mål Antalet sjukdagar per anställd var 23,0 dagar under 2007 (23,4 2006). Sedan 2002 har antalet sjukdagar per anställd minskat med 6,5 dagar. Det fastslagna målet i personalpolitiska programmet är att antalet sjukdagar skall halveras till och med 2008 jämfört med 2002. 2002 var antalet sjukdagar per anställd 29,5 dagar. 35 30 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Utfall Mål Diagram 9:Antalet sjukdagar per anställd (utfall) i jämförelse med målsättning enligt personalpolitiskt program. 23

9 Översikt personalkostnader 2007 Tabellen nedan ger en översikt över rörelsens personalkostnader för 2007. Redovisningen är exklusive lönebidrag och lönekostnader för politiker och beredskapsarbetare. 10 Övrigt kompetensutveckling En rad olika personalutbildningar har genomförts under året. Alla förvaltningar har genomfört utbildning för sin personal, både interna och externa utbildningar/kurser. Ledarutbildningen under våren 2007 innehöll föredrag kring det politiska systemets krav, förväntningar och drivkrafter. Även medias roll diskuterades och sedan bearbetades fallbeskrivningar gruppvis. På höstens ledarutbildning deltog polisen för att prata om hur man hanterar besvärliga personer. En annan punkt som togs upp var att en stark organisationskultur kan förändra och här gavs deltagarna en del verktyg för att komma vidare i sitt arbete med detta. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVERSIKT personalkostnader i tkr Löner arbetad tid 214 178 Avgångsvederlag 3 Semesterlön 16 135 Sjuklön 1 764 Pension 15 175 Sociala avgifter 86 449 Omkostnadsersättning 1 050 Traktamenten 347 Bilersättningar 1 378 Övertid och fyllnadslön 3 159 Övriga kostnadsersättningar 433 Kurs- och konferensavgifter 1 865 Företagshälsovård 515 Rehabilitering 512 Personalrepresentation 229 Övriga personalkostnader 976 Summa totalt 344 168 24

Miljöbokslut 2007 Vilhelmina kommun Uppföljning av Agenda 21 25

Förord Under året har miljödebatten tagit ny fart i landet. Folks medvetenhet och intresse inför miljöfrågor har ökat, delvis kanske på grund av att mediabevakningen ökat. Följetongen Planeten som visats under hösten i tv, har på ett gripande men konkret och sakligt sätt redogjort för miljösituationen i vår värld. Under 2005 drabbades de södra delarna av landet av stormen Gudrun. Stormen drog fram hänsynslöst och orsakade omfattande skador på skog och egendom, den tog även människoliv. Under hösten och förvintern 2006 har vi kunnat följa mediebevakningen kring översvämningsproblematiken ibland annat Göteborgstrakten samt hur vädrets makter gäckat samhällen. Här i Västerbotten kan vi i vissa delar av länet konstatera medeltemperaturer långt under det normala denna tid på året. Vissa forskare hävdar att dessa händelser kan vara ett mönster som beror på växthuseffektens bidrag till den globala uppvärmningen. Under den närmsta veckan efter katastrofen med Twin towers den 11:e september rådde generellt flygförbud över hela USA. Då kunde forskare notera en sänkning av medeltemperaturen i atmosfären med 4 grader C. Temperaturminskningen bedöms bero på den kraftiga minskningen av växthusgaser som släppts ut till följd av flygförbudet. En rad goda exempel över att större miljöhänsyn tas i det dagliga kommunala arbetet kan visas. Bland annat på energisidan har ett arbete med konverteringar från olja till pellets i kommunens fastigheter pågått och fortskrider. Vid granskning av planer och program ställs numera krav på miljökonsekvens-beskrivningar för att föra fram relevanta miljöaspekter. Därmed skapas ett bättre beslutsunderlag för beslutsfattarna. Exempel är detaljplanen för det nya industri-området på Ekorrbacka samt fördjupad översiktsplan för Kittelfjäll. 1. Inledning Vilhelmina kommuns Agenda 21 plan antogs 1997 och reviderades senast 2003. Planen skall fungera som ett styrdokument för att implementera miljöaspekter i kommunens arbete och beslut i alla led. Den är baserad på regeringens 16 miljömål. Den har även som uppgift att stimulera till miljöförbättrande åtgärder, små som stora, inom näringsliv, föreningsliv och övriga organisationer. För att hålla planen uppdaterad och aktuell skall ett miljöbokslut upprättas varje år för att visa hur kommunen ligger till med de övergripande strategier presenterade i Agenda 21 planen. En annan viktig del är att se vilket behov det finns av att skapa nya eller att revidera de befintliga målen. För att undersöka miljöläget i kommunen, beslutade kommunstyrelsen att ge kommunchefen uppdraget att för år 2006 upprätta ett miljöbokslut i samband med årsredovisningen. Metod För att på ett enkelt sätt kunna bedöma måluppfyllelsen i Agenda- 21 planen skapades indikatorer och nyckeltal för varje miljömål. I detta bokslut redovisas måluppfyllelsen utifrån dessa indikatorer och nyckeltal. Varje område kommenteras därefter kort. Avslutningsvis sammanfattas rapportens innehåll. 2. Redovisning av Vilhelminas miljömål Nedan följer en redogörelse för de nyckeltal hämtade från Agenda 21. Under punkten övrigt diskuteras de övergripande målen och de uppsatta delmålen i Agenda 21 planen. För en ökad förståelse kan det vara till hjälp att ha tillgång till Agenda 21 planen. Den finns att ladda ner från kommunens hemsida. 26

2.1 God folkhälsa Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antalet sjukskrivna inom kommunen 20% 50% Försäkringskassan Kommentar: Delmålet avser en halverad (50 %) sjukfrånvaro i förhållande till arbetstid, från 2002 till 2008. Från 2002 till 071231 har sjukfrånvaron gått ned från 11,5% till 8,9%, vilket är en minskning med 22%. Övrigt Ett delmål för Vilhelmina kommun var att en folkhälsoplan skulle ha tagits fram senast år 2005. Ingen folkhälsoplan finns. 2.2 Frisk luft, begränsad klimatpåverkan och bara naturlig försurning Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Andel alternativt bränsle använt i 0% 50% Tekniska kontoret kommunala bilar Andelen vedpannor i kommunen som är miljö- och 69% 75% Sotaren typgodkända samt försedda med ackumulatortank Andel förnyelsebara bränslen vid uppvärmning i kommunen Andel förnyelsebara bränslen vid uppvärmning av 85% 100% Tekniska kontoret, kommunala fastigheter Antal ton spridd kalk 146 0 ton Kommentar Inga av de kommunala bilarna är avsedda att drivas med alternativa bränslen. Ingen sådan policy finns vid upphandling. Flertalet icke miljögodkända vedpannor har försetts med pelletsbrännare som gör att pannan ändå klarar miljökraven trots att den inte är miljö- och typgodkänd. De konverteringar från olja till pellets som genomförts i kommunala fastigheter sparar ca: 850 000 SEK/ år jämfört med om ingen konvertering gjorts. (Räknat på dagens energipris.) Dessutom har åtgärderna minskat utsläppen av fossil koldioxid med ca 450 ton. Målet för antalet ton spridd kalk är 0. Kommunstyrelsen har fastslagit att spridningen skall fortsätta så länge behov finns. Övrigt Arbetet med att förse kommunens motorvärmarstolpar med timer skulle vara klart 2005 men beräknas bli klart under 2007. Ett övergripande mål för Vilhelmina är att användningen av fossila bränslen i trafiken skall minska och de har minskat för bensin men ökat för diesel. Ett annat övergripande mål är att Luften ska vara så ren att människors hälsa, växter och djur inte skadas. Föroreningar uppkomna vid vedeldning, kan komma in i byggnader via ventilationen vid viss väderlek. Inga mätdata finns för att utvärdera hälsorisken och lagkraven för luftkvalitén när detta fenomen uppstår. Kommunen erbjuder energirådgivning i enlighet med de uppställda målen i planen. 2.3 Grundvatten av god kvalité 27

Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antal kommunala vattentäkter med Skyddsområden skyddsföreskrifter Andel VA-översikter för områden med kommunala VA- anläggningar Andel VA-översikter för områden med samlad bebyggelse Andel bergborrade brunnar undersökta med avseende på radon 60% 90% Tekniska kontoret (11/17) 100% 100% Tekniska kontoret 0% 75% Tekniska kontoret 100% 100% Miljö- och byggnadskontoret Kommentar Målen för vattenskyddsområden för kommunala vattentäkter med föreskrifter uppfylls ej. De skyddsområden med föreskrifter som finns i dag behöver uppdateras på grund av nya regler. Det äldsta vattenskyddsområdet är från 1974. Kommunens nya grundvattentäkt i Dalasjö har skyddsområde enligt det nya reglementet, men inga av skyddsområdena är utmärkta med skyltar. Andel VA-översikter med kommunala områden är gjorda men ej reviderade, de gjordes på 1980-talet. Övrigt Miljökontoret arbetar kontinuerligt med att bevaka att inga nya grustäkter tillåts, samt att användandet av bekämpningsmedel inte tillåts inom vattenskyddsområden. 2.4 Levande sjöar och vattendrag Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antal undanröjda vandringshinder 5 100% Turist och fiskekontoret Antal restaurerade vattendrag 8 Turist och fiskekontoret Antal fiskedygn 50 000 Turist och fiskekontoret Antal utsatta fiskar 35 000 0 st Turist och fiskekontoret Kommentar När det gäller vandringshinder pågår det inventering av dessa under 2006-2008, under denna tid sker viss återställning, till exempel vid ombyggnad av Sagavägen. På grund av På grund av olika orsaker kommer arbetet med undanröja hinder att fortgå under en 5-10 års period. Övrigt För att nå de uppsatta målen i Agenda 21 planen har en rad naturvårdsprojekt startats, bland annat återställning av lekgrus i bäckar, inventering av flodpärlmusslan och rensning av vattendrag. Utbildningar i fiskevård har skett och kommer att ske, nu planeras en högskoleutbildning i Vilhelmina 2007 för att intresserade skall kunna få tillgång till fortsatt kompetensutveckling. Utbildningen är genomförd där ett flertal av fiskevårdsområden deltog. 2.5 Levande skogar, Myllrande våtmarker och storslagen fjällmiljö Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Andel restaurerad skog i kommunal ägo. 96% 100% Skogsförvaltaren 28

Kommentar Under 2007 skall kommunens skogar FSC- certifieras. Märkningen verkar för ett miljömässigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av skogsmark. Bland annat avsätts 5 % av skogen för att skapa höga naturvärden för framtiden, särskild hänsyn tas även till hotade arter. 2.6 Ingen övergödning Under detta mål finns inga indikatorer och nyckeltal. Övergödning förorsakas av för höga halter kväve och fosfor. Utsläpp sker bland annat från jordbruk, avlopp och trafik. Inga provtagningar på dessa ämnen har gjorts sedan1986 i kommunens vattendrag. Därmed finns inget aktuellt bedömningsunderlag. Prover tas på det vatten som kommunala avloppsreningsverk släpper ut. Miljö- och byggnadskontoret bedömning är att ingen generell risk för övergödning föreligger i kommunen. De nya funktionskraven från Naturvårdsverket för enskilda avlopp, innebär hårdare krav vid tillståndsansökningar. 2.7 Ett rikt odlingslandskap Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Andel lokalproducerat i kommunal verksamhet. 10% 20% Kostchef Andel åkerareal som odlas EU-ekologiskt. 20% 50% Kommunförbundets hemsida Indikator Status Total åkerareal Kommunförbundets hemsida Kommentar Kommunen arbetar med att leta fler möjliga lokala leverantörer till sin kostverksamhet. Strategin är att övergå från att upphandla kravmärkta och ekologiskt producerade varor som transporterats långt, till att utöka andelen lokalproducerat. 2005 skulle en informationskampanj om fördelarna med att handla ekologiskt och lokalproducerat vara genomförd. Det är inte genomfört. Övrigt Kostverksamheten erbjuder ekologiska och närproducerade produkter till skolor, förskolor och äldreomsorg, främst ekologiska mejeriprodukter, potatis och rotfrukter. 2.8 En god bebyggd miljö Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antal radonundersökta kommunala fastigheter. 30% 100% Miljö- och byggnadskontoret Andel av de kommunala fastigheterna 100% (av de 100% Miljö- och byggnadskontoret med för hög radonnivå som åtgärdats. undersökta) Andel av det insamlade hushållsavfallet 0% 0% Tekniska kontoret som deponeras. Andel abonnenter med kärl för avfall. 0% 100% Tekniska kontoret Andel av den kommunala upphandlingen där miljöhänsyn tas. Kommentar Enbart kommunens skolor och förskolor har radonundersökts. 100% Tekniska kontoret 29

Övrigt Arbete med kärlhämtning av hushållsavfall har påbörjats och underlag för beslut börjat tas fram. Miljökontoret erbjuder kommuninvånarna kostnadsfri radonmätning av permanentbostäder årligen. 2.9 Giftfri miljö Nyckeltal Status Mål Tillgänglig statistik Antal miljöbodar 4st 7st Tekniska kontoret Kommentar De miljöbodar som finns är placerade i Vilhelmina tätort, Dikanäs, Saxnäs och Grundfors. Övrigt Räddningstjänstens arbete med att ta fram system för riskklassificering av objekt inom kommunen fortskrider. Samverkan i frågan kommer att ske med Bygg och miljökontoret. Kommunens senaste skrotbilskampanj har just avslutats och totalt har nu ca: 800 bilar samlats in. 2.10 Säker strålmiljö Mätningar av bakgrundsstrålning sker enligt mätplan på ett antal fasta punkter i kommunen. Vid exploateringar som bidrar eller eventuellt kan bidra till elektromagnetiska fält, bereder bygg- och miljökontoret möjlighet för berörda att yttra sig för exempelvis 3-G master. 3 Framtiden med Agenda-21 Det kan konstateras att många mål och delmål i Agenda-21 är uppfyllda, dock är några av delmålen inaktuella eller inte påbörjade. Orsaken skulle kunna vara bristfällig uppföljning och revidering. Delmålen i Agenda-21 gjordes konkreta för att det lättare skulle kunna avgöras vilka åtgärder som är knutet till respektive mål. Detta underlättar i beslutsfattarnas arbete med planen men underlättar även för den som skall följa upp eller revidera planen. En revidering bör göras av Agenda 21-planen för att planen skall hållas aktuell och delmålen skall förändras eller är tas bort om de är uppfyllda 4 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att Vilhelmina kommun är på rätt väg med miljöarbetet när man granskar de delmål som uppnåtts. En rad av de uppsatta målen är uppfyllda, exempelvis är alla bergborrade brunnar radonundersökta. På andra områden fortskrider arbetet och målen är delvis uppfyllda. Andelen lokalproducerad mat är numera 10 % vilket är en bra bit på väg mot det uppsatta målet på 20 %. Andelen kommunägd skog som är restaurerad är i stort sett uppfyllt. Tyvärr finns det även områden där arbetet ännu inte påbörjats. Införandet av en ny avfallshantering med kärlhämtning, är i dagsläget inte genomfört och inga av kommunens leasingsbilar drivs av alternativa bränslen. En utmaning de närmaste åren kommer att vara att miljöanpassa renhållningen för att få rena flöden och underlätta för återvinning samtidigt som avfallsmängden minskas. Eftersom Vilhelmina kommun har storslagen natur både i skogslandet och fjällen kan frågor om eventuella etableringar av olika verksamheter behöva en grundlig diskussion för framtiden och miljön. Slutligen kan det konstateras att en revidering av Agenda- 21 planen bör genomföras så att miljömålen kan genomlysas och omarbetas. Ett av delmålen för God bebyggd miljö säger att en pilotanläggning för förbränning av avfall skall finnas inom kommunen. Genom nya lagar, hårdare reningskrav etc. blir en sådan anläggning mycket dyr och är inte längre aktuell. 30