REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Årsredovisning April Rolf Hammar Ove Lindholm

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Söderhamns kommun Granskning av Årsredovisning 2003 April 2004 Rolf Hammar Ove Lindholm

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Revisionsfråga och revisionsmetod Sammanfattande bedömning Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Sammanställd redovisning Nämndernas verksamhetsberättelser...11

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) reglerar externredovisningen och i lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. Vad gäller nämndernas redovisning, dvs internredovisningen, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 1.2 Revisionsfråga och revisionsmetod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling samt efterlevnaden av balanskravet. 1

4 2. Sammanfattande bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att kommunens ekonomiska situation och utveckling är fortsatt mycket oroande. Beträffande kommunens och kommunkoncernens ekonomiska resultat så innebär 2003 att kommunen redovisar ett positivt resultat med 8,8 Mkr (- 2,5 Mkr) medan kommunkoncernen återigen redovisar ett negativt resultat om 17,5 Mkr (-19,8 Mkr). Att kommunen klarar ett positivt resultat beror främst på en koncernintern reavinst med 13,3 Mkr. Nämndernas samlade resultat visar en negativ budgetavvikelse på 18,3 Mkr ( 24,1 Mkr). Detta är en utveckling som är allvarlig och måste bromsas. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är 100,3 % (101,6 %) om man justerar nettokostnaderna dvs tar bort den koncerninterna reavinsten 2003 och försäkringsersättningen En rekommenderad nivå för att uppfylla kravet på en sund ekonomi är ca %. Vi bedömer det nödvändigt att kommunen kan komma ned till denna nivå om det ska finnas möjligheter att få en ekonomi i balans och återta de ackumulerade underskott som uppstått under åren Inom linjen på balansräkningen finns ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser inklusive särskild löneskatt på 512,6 Mkr. Detta redovisas enligt rådande rekommendationer. Om pensionsförpliktelserna bedöms ha samma status som bokförda skulder/avsättningar skulle kommunens egna kapital vara negativt med 57,5 Mkr och soliditeten 6 %. Kommunens totala låneskuld är 275,9 Mkr. Fr.o.m. år 2000 finns det i kommunallagen krav på att intäkterna skall vara större än kostnaderna, det s k balanskravet. Enligt kommunallagen 8:5 ska reglering ske under de närmaste två åren efter det att ett negativt resultat redovisats. I förvaltningsberättelsen för 2003 finns en tydlig redovisning av de negativa resultaten för år inkl en avstämning av justerade resultat enligt lagstiftningens krav på en ekonomi i balans. Det ackumulerade negativa resultatet för de fyra åren uppgår nu till 52,6 Mkr. Kommunens nuvarande målsättning är enligt beslut i kommunfullmäktige att till 2006 göra besparingar i verksamheten så att man då klarar ett positivt resultat. Bedömningen är enligt förvaltningsberättelsen att man först från 2006 och framåt kan börja täcka de uppkomna ackumulerade underskotten. Kommunfullmäktige har i och med ovanstående tagit beslut om när regleringen av de negativa resultaten ska ske. Enligt kommunallagen ska dock reglering ske under de närmaste två åren efter det att ett negativt resultat har redovisats. Kommunfullmäktiges beslut kan därför 2

5 inte anses följa kommunallagens bestämmelser om en ekonomi i balans och inte heller kraven på en god ekonomisk hushållning. Dagens invånare i Söderhamn bedriver/ konsumerar en kommunal verksamhet som man inte finansierar med egna pengar utan framtida skattebetalare måste vara med att betala. Personalredovisningen ger bra information om resursen personal. Riksdagen har beslutat om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron fr.o.m. 1 juli 2003, samt vad som ska redovisas. Kommunens redovisning följer dessa bestämmelser. Positivt är att närvarotiden har ökat och att sjukfrånvaron har minskat något. Antalet helt långtidssjukskrivna har minskat, medan antalet partiellt långtidssjukskrivna har ökat i nästan samma omfattning. Totala antalet långtidssjukskrivna är därmed i stort sett oförändrat, 225 st. Sjuklönekostnaden, som är en del av den totala kostnaden för sjukfrånvaron, uppgår till 7,7 miljoner vilket är en minskning från år 2002 då den låg på 8,4 miljoner. Den struktur för redovisning av måluppfyllelse som påbörjades i förra årets verksamhetsberättelser kvarstår vilket är positivt eftersom både mål och måluppfyllelse redovisas. Något som gör att bedömningen av måluppfyllelse underlättas. Förslag till åtgärder Rutinerna för att sammanställa underlagen till en helhet som beskriver och styrker innehållet i balansräkningen, har ett antal brister. Rutinerna behöver därför en genomgång så att de blir effektiva och stödjer en bra kvalité på underlagen och ger tydligare samband och överblick. Det finns ett antal brister i hanteringen av anläggningstillgångarna vilket de ansvariga för rutinerna är medvetna om. Därför föreslår vi en hög prioritering av att det görs en generell genomgång av rutinerna för hantering av anläggningsreskontran inkl klassificering av tillgångar/ driftkostnader, när avskrivningar påbörjas, avyttring av tillgångar och hantering av fleråriga investeringsprojekt. Under 2004 bör en genomgång göras av kommunens olika leasing- och hyresavtal för att göra en bedömning av hur dessa ska klassificeras. Ett avsnitt om miljön saknas i förvaltningsberättelsen. En sammanfattning av det särskilt upprättade miljöbokslutet bör redovisas i förvaltningsberättelsen. Rutiner för reservation av osäkra kundfordringar bör snarast utarbetas och dokumenteras. Kommunen bör ta fram enhetliga rutiner för hur redovisning av intäkter och kostnader avseende eu-projekt och andra bidragsprojekt skall genomföras samt hur detta skall redovisas till balansräkningens olika konton. 3

6 3. Granskningsresultat 3.1 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - sådana upplysningar som avses i KLR 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1) Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden annat av betydelse för styrning och uppföljning Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Förvaltningsberättelsen är gemensam för både kommunen och de kommunala bolagen (den sammanställda redovisningen) vilket följer kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen innehåller även uppgifter om förvaltningen av pensionsmedel (hela pensionsskulden återlånas till den kommunala verksamheten). Relevanta finansiella nyckeltal (jämförelse med tidigare år för att visa på trender). I förvaltningsberättelsen beskrivs och visas finansiella nyckeltal i viss omfattning tom år Nyckeltalen för bolagen redovisar enbart år 2002 och 2003, vilket inte ger underlag för att bedöma någon trendutveckling. Det är vid beskrivning av trender även intressant att redovisa budget och plan för kommande år. 4

7 Händelser av väsentlig betydelse Av förvaltningsberättelsen framgår till viss del väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. För de kommunala bolagen finns en särskild rubrik för viktiga händelser under året, vilket gör att det där generellt finns en bra beskrivning. För den kommunala verksamheten är beskrivningen mer knapphändig. Förväntad utveckling. Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen. Nämnderna har i sina beskrivningar också med ett avsnitt om framåtblick. De viktigaste förutsättningarna för de kommunala verksamheterna skulle med fördel kunna sammanfattas i förvaltningsberättelsen för att göra det tydligare med hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar i framtiden. Väsentliga personalförhållanden. Personalredovisningen ger bra information om resursen personal när det gäller bl a antal, könsfördelning, åldersfördelning, sjukfrånvaro och total frånvaro. Riksdagen har beslutat om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron fr o m 1 juli 2003, samt vad som ska redovisas. Kommunens redovisning följer dessa bestämmelser. Positivt är att närvarotiden har ökat och att sjukfrånvaron har minskat något. Antalet helt långtidssjukskrivna har minskat, medan antalet partiellt långtidssjukskrivna har ökat i nästan samma omfattning. Totala antalet långtidssjukskrivna är därmed i stort sett oförändrat, 225 st. Sjuklönekostnaden, som är en del av den totala kostnaden för sjukfrånvaron, uppgår till 7,7 miljoner vilket är en minskning från år 2002 då den låg på 8,4 miljoner. Miljöredovisning Ett avsnitt om miljön saknas. Miljöfrågorna har stor betydelse för kommunen och ett särskilt miljöbokslut upprättas separat. En sammanfattning av miljöbokslutet bör redovisas i förvaltningsberättelsen Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och finansieringsanalysen jämförelse med tidigare år görs avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats. Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. 5

8 I årsredovisningen redovisas investeringarna per nämnd och större investeringar redovisas särskilt. Kommentarer till investeringarna finns i verksamhetsberättelserna. För att göra det möjligt att följa upp fleråriga pågående och färdigställda projekt bör förutom årets investeringsutgifter också den totala beslutade respektive bokförda investeringsutgiften för investeringen framgå. Även en prognos för färdigställandet bör redovisas Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning jämförelse med tidigare år görs Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets verksamhet. I respektive nämnds verksamhetsberättelse analyseras driftredovisningen i förhållande till ekonomi och fastställda mål (se särskilda kommentarer sist i denna rapport). Nämnderna redovisar totalt en negativ avvikelse mot budget med 18,3 Mkr. Störst negativ avvikelse har socialnämnden med 22 % i förhållande till budget (-12,2 Mkr). Fr.o.m. i år finns det både en netto- och en bruttoredovisning av driftredovisningen. Kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning och även budget, avvikelse mot budget och jämförelse mot utfallet föregående år redovisas. Sambandet mellan driftredovisning och resultaträkning finns ytterligare redovisad i not till resultaträkningen Balanskrav Vi har granskat: kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske. Vi instämmer i kommunens bedömning om att balanskravet inte har uppfyllts. Fr.o.m. år 2000 finns det i kommunallagen krav på att intäkterna skall vara större än kostnaderna, det s k balanskravet. Enligt kommunallagen 8:5 ska reglering ske under de närmaste två åren efter det att ett negativt resultat redovisats. Enligt kommunala redovisningslagen 4:4 skall det anges i förvaltningsberättelsen när och på vilket sätt reglering skall ske av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att sådan reglering inte skall ske, skall upplysning lämnas om detta och även skälen redovisas till beslutet samt upplysa om hur tidigare räkenskapsårs negativa resultat har reglerats. 6

9 I förvaltningsberättelsen för 2003 finns en tydlig redovisning av de negativa resultaten för år inkl en avstämning av justerat resultat enligt lagstiftningens krav på en ekonomi i balans. Det ackumulerade negativa resultatet för de fyra åren uppgår nu till 52,6 Mkr. Kommunens nuvarande målsättning är enligt beslut i kommunfullmäktige att till 2006 göra besparingar i verksamheten så att man då klarar ett positivt resultat. Bedömningen är enligt förvaltningsberättelsen att man först från 2006 och framåt kan börja täcka de uppkomna ackumulerade underskotten. Kommunfullmäktige har i och med ovanstående tagit beslut om när regleringen av de negativa resultaten ska ske. Enligt kommunallagen ska dock reglering ske under de närmaste två åren efter det att ett negativt resultat har redovisats. Kommunfullmäktiges beslut kan därför inte anses följa kommunallagens bestämmelser om en ekonomi i balans och inte heller kraven på en god ekonomisk hushållning. Dagens invånare i Söderhamn bedriver/ konsumerar en kommunal verksamhet som man inte finansierar med egna pengar utan framtida skattebetalare måste vara med att betala. 3.2 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. I det positiva resultatet om 8,8 Mkr ingår en reavinst med 13,3 Mkr från försäljningen av aktier i Söderhamn Teknikpark AB till Söderhamn Stadshus AB. Resultatet exkl denna reavinst är negativ och uppgår till 4,5 Mkr. Det finns vissa brister i rutinerna för att stämma av den interna bokföringen som sker mellan olika enheter inom kommunen. Detta är dock inget som påverkar det totala resultatet för kommunen. Rutiner för avstämning av den interna bokföringen behöver dock ses över. Vi bedömer att resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och att noter finns i tillräcklig omfattning. Utifrån stickprov bedömer vi att intäkter och kostnader i allt väsentligt är periodiserade så att redovisningen ger en rättvisande bild av resultatet. 7

10 3.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Vi bedömer att balansräkningen är uppställd enligt kommunala redovisningslagen (KRL) och att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer att upptagna tillgångar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade samt att tillgångar, avsättningar och skulder har värderats i allt väsentligt enligt principerna i KRL. Det finns dock en del brister som gör att det finns en viss osäkerhet i värderingen av främst vissa anläggningstillgångar, se kommentarer nedan. Bilagor till posterna i balansräkningen finns upprättade. Rutinerna för att sammanställa underlagen till en helhet som beskriver och styrker innehållet i balansräkningen, har ett antal brister. Rutinerna behöver därför en genomgång så att de blir effektiva och stödjer en bra kvalité på underlagen och ger tydligare samband och överblick. I vissa delar saknas även underlag som styrker de upprättade specifikationerna vilket tidigare påtalats under ett flertal år. Anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar är inte redovisade var för sig i bokföringen. I noter till balansräkningen finns fr.o.m en bruttoredovisning där det framgår på totalnivån, totalt anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Det behöver utvecklas rutiner för en mer detaljerad bruttoredovisning med sammanställningar där det enkelt går att utläsa totala anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar på nyanskaffningar påbörjas tidigast året efter anskaffningsåret. God redovisningssed säger att avskrivningar skall påbörjas när anläggningen tas i drift. I anläggningsregistret finns negativa värden. En tillgångs värde kan aldrig vara negativt utan som lägst noll. Det finns investeringar 2003 som utifrån vad som framgår av investeringsredovisning, kan vara både reinvesteringar och löpande eller periodiskt underhåll på byggnader och skall i så 8

11 fall redovisas som driftkostnad. Det saknas rutiner för denna klassificering vilket har påtalats i flera år. Någon redovisning finns inte över utrangering, försäljning eller förlust av inventarier. En rutin måste därför upprättas för att fånga upp dessa avyttringar av inventarier. Bristen har påtalats i flera år. Bland tillgångar för maskiner och inventarier, finns förhållandevis stora belopp för anskaffning av nytt ekonomi- och personalsystem samt andra IT-system. Redovisning av sådana anläggningstillgångar skall enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendation nr 12 från Rådet för kommunal redovisning, ske som immateriella anläggningstillgångar. En tydlig bedömning skall alltid göras för varje typ av utgift för att bestämma om det är en driftkostnad eller en investeringsutgift. Interna regler/ tolkningar med förslag till bedömning bör upprättas. Vi föreslår att det görs en generell genomgång av rutiner för hantering av anläggningsreskontran inkl klassificering av tillgångar/ driftkostnader, när avskrivningar påbörjas, avyttring av tillgångar och hantering av fleråriga investeringsprojekt. Enligt en rekommendation från rådet för kommunal redovisning skall från och med 2003 leasingavtal i kommunen redovisas i balansräkningen i det fall det är frågan om finansiell leasing. Övrig leasing s k operationell leasing skall även redovisas i årsredovisningen. I årsredovisningen finns under avsnittet redovisningsprinciper kommenterat att någon finansiell leasing inte finns redovisad i bokslut Under 2004 bör en genomgång göras av kommunens olika leasing- och hyresavtal för att göra en bedömning av hur dessa ska klassificeras. Det finns fordringar med 15,4 Mkr som avser ej erhållen försäkringsersättning för Norrbergsskolan. Är oförändrat mot 2002 och diskussion pågår med försäkringsbolaget angående villkoren för utbetalning. Bedömningen är dock fortfarande att kommunen kommer att få ut ersättningen trots att den skola som brann ned inte kommer att återuppbyggas. Det är tveksamt om någon individuell prövning skett av värdet av uppkomna kundfordringar 2003 eftersom reservering av osäkra fordringar är oförändrat jämfört med Enligt uppgift finns inga dokumenterade rutiner för reservation av osäkra fordringar. Rutiner för reservation av osäkra fordringar bör snarast utarbetas och dokumenteras. Kommunen bör ta fram enhetliga rutiner för hur redovisning av intäkter och kostnader avseende eu-projekt och andra bidragsprojekt skall genomföras samt hur detta skall redovisas till balansräkningens olika konton. Påtalades även i fjolårets granskning. 9

12 3.4 Finansieringsanalys I finansieringsanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Vi bedömer att finansieringsanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Finansieringsanalysen (betalningsflödesrapporten) är uppställd enligt ett av de två förslagen från Rådet för kommunal redovisning och där den avslutas med förändring av rörelsekapital. Noter finns i tillräcklig omfattning, men en verbal beskrivning av vad finansieringsanalysen visar skulle höja informationsvärdet betydligt och tydliggöra sambanden i redovisningen. 3.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(rådets rekommendation) Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. (Rådets rekommendation) Vi har granskat att: den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en finansieringsanalys noter finns i tillräcklig omfattning den sammanställda redovisningen omfattar samtliga kommunens företag konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolideringen beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar interna poster har eliminerats i allt väsentligt 10

13 Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden samt att noter finns i tillräcklig omfattning. Den sammanställda redovisningen innehåller en finansieringsanalys. En finansieringsanalys är inget lagkrav men det kan anses vara god redovisningssed att upprätta den. Det finns en tydlig sammanfattande verbal information om verksamheten i de bolag som konsoliderats i den sammanställda redovisningen. För kommunal verksamhet som bedrivs i andra juridiska former men som inte ingår i konsolideringen så framgår de flesta juridiska personerna som bedriver sådan verksamhet. En kort information om vad dessa juridiska personer har för verksamhet, skulle med fördel ingå utöver själva namnet och ägd andel. Konsolidering har skett av företag där kommunen har ett betydande inflytande (mer än 20%). Söderhamns Stadshus AB koncernredovisning har konsoliderats i sin helhet. Fr.o.m. december 2003 ingår Söderhamn Teknikpark AB i Söderhamns Stadshus AB. Vi bedömer att interna poster har eliminerats i allt väsentligt. 3.6 Nämndernas verksamhetsberättelser Vi har övergripande granskat att: redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar att det finns tydliga förklaringar/kommentarer till det ekonomiska utfallet och att måluppfyllelsen redovisas. Samtliga nämnder och kommunstyrelsens enheter har redovisat i enlighet med kommunens anvisningar och också kommenterat avvikelser när det gäller det ekonomiska utfallet. Den struktur för redovisning av måluppfyllelse som påbörjades i förra årets verksamhetsberättelser kvarstår vilket är positivt eftersom både mål och måluppfyllelse redovisas. Något som gör att bedömningen av måluppfyllelse underlättas. De flesta nämnderna redovisar ett antal relevanta nyckeltal i budget och bokslut. Detta är positivt då det på ett enkelt sätt ger jämförelser med budget och föregående år. 11