Granskning av årsredovisning 2008

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Smedjebackens kommun April 2009 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

3 1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i huvudsak upprättad enligt god redovisningssed. Under många år har investeringsnivån varit låg, men de senaste åren har den ökat. För att förstärka informationsvärdet av investeringsredovisningen bör en särredovisning ske av de större projekten. I de fall investeringarna sträcker sig över flera år är det av intresse att kunna följa det totala utfallet under åren och jämföra med den totala budgeten för projektet. Fullmäktige har fastställt ett antal mål med avseende på god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomiska hushållning görs en redovisning av utfallet av respektive mål som fullmäktige satt upp avseende finansiella respektive verksamhetsmål. Det finansiella målet uppnås inte under året, men enligt redogörelsen görs bedömningen att verksamhetsmålen uppnås under året. Vår samlade bedömning är att dokumentationen av bokslutet i form av underlag till balansräkningen behöver utvecklas ytterligare för att säkerställa att det i efterhand går att följa upp vad som ingår i de olika posterna. Vissa rutiner och regler kring arbetet med att upprätta dessa underlag behöver utvecklas, fastställas och göras kända. Även vissa av noterna behöver utvecklas, t ex ställs krav på information rörande anläggningstillgångarnas ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar. Kommunens ekonomiska läge Resultatet för 2008 visar på ett underskott om -3,9 Mkr (överskott på 3,3 Mkr). Verksamheterna, exklusive finansförvaltningen, redovisar ett underskott om +12 Mkr (överskott 0,9 Mkr) mot budget. Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 8,5 kr (överskott 3,7 Mkr). I bedömningen av resultatet enligt kraven kring balanskravet, redovisas för 2008 ett underskott om -4,5 Mkr. Under året har kommunens nettoinvesteringar uppgått till 43,6 Mkr (31,9 Mkr). Kommunens finansieringsprincip är att alla investeringar ska ske utan ytterligare upplåning. Även under 2008 har undantag gjorts genom att nya lån har upptagits om 8 Mkr. Utöver detta belastas checkkrediten om 29,6 Mkr vid årsskiftet. Kommunens likviditet har under året minskat med 4,7 Mkr (3,0 Mkr). Kommunens likvida medel vid årets slut uppgår till 2,5 Mkr (7,2 Mkr). 3

4 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag uppgår till 98,1% (97,2%) vilket gör att kommunen inte uppnår den finansiella målsättningen för god ekonomisk hushållning. Med den bedömning som finns kring den ekonomiska utvecklingen inom kommunsektorn, går man en tuff ekonomisk framtid till mötes. Med tanke på den svaga ekonomiska ställning som Smedjebackens kommun har i utgångsläget samt att ett underskott redovisas redan under 2008, är det av största vikt att kommunen tar fram en handlingsplan för hur man ska kunna möta framtiden för att uppnå en ekonomi i balans. I denna plan måste även hänsyn tas till hur man ska täcka det underskott som redovisats enligt balanskravet under 2008 om -4,5 Mkr. Nedan redovisas nyckeltal som beskriver kommunens ekonomiska situation. Kommunens ekonomiska situation Kommunens resultat, mkr -3,8 3,3 Relativ utveckling av verksamheternas nettokostnader, inkl avskrivningar, under året 5,12 % 0,12 % Relativ utveckling av totala skatteintäkter 4,16 % 1,65 % Eget kapital exklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den, mkr Eget kapital inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den, mkr Fordran på varje invånare i kommunen för att få ett eget kapital som är noll (inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den), tkr -47,9-44,1-321,3-314,5 29,9 29,3 Soliditet -14% -14% Soliditet (inkl pensionsåtaganden inom linjen) -95% -101% Långfristiga skulder, mkr 264,0 227,0 Koncernens resultat, mkr 1,7 7,4 4

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr.o.m och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl.a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. (Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.) Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. (Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation.) Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. 5

6 Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning, utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 6

7 3 Granskningsresultat I de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed har upplysning om detta och skälen för avvikelsen lämnats under rubriken Tillämpade redovisningsprinciper (krav enligt KRL 1:3). Granskningsresultatet från vår avstämning redovisas under avsnitt 3: Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning (KRL 4:5) - sådana upplysningar som avses i KLR 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1) Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRs rekommendationer sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden, bl.a. den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron annat av betydelse för styrning och uppföljning. 7

8 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om kommunens pensionsåtagande. En beloppsmässig sammanställning och uppgifter om hur pensionsmedlen förvaltas saknas dock. Under avsnittet ekonomisk översikt och analys beskrivs och visas finansiella nyckeltal. Vi saknar dock nyckeltal och analyser som belyser kostnads- och intäktsutvecklingen i kommunen. Händelser av väsentlig betydelse Av förvaltningsberättelsen framgår vilka väsentliga händelser som inträffat under samt till vissa delar efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, d.v.s. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Redogörelsen kan med fördel utvecklas genom att kompletteras med en bedömning av framtida rekryteringsbehov och kompetensförsörjning och vilket arbete som utförs för att hantera dessa frågor. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Förvaltningsberättelsen innehåller en omvärldsanalys med koppling till hur förändringar påverkar förutsättningarna för Smedjebacken. En kortfattad målavstämning av fullmäktiges finansiella mål och verksamhetsmål med avseende på god ekonomisk hushållning ingår i förvaltningsberättelsen. Det som hade höjt informationsvärdet ytterligare är fylligare kommentarer avseende den belastning som pensionsskulden och dess utbetalningar kommer att få för den framtida verksamheten. Vidare kan analysen kring årets resultat utvecklas och förklara större avvikelser samt beskriva vilka åtgärder som behöver vidtas för att få en ekonomi i balans. 8

9 3.1.2 Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och kassaflödesanalysen jämförelse med tidigare år görs avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Under många år har investeringsnivån varit låg, men de senaste åren har den ökat och för 2008 uppgick den till 43,6 Mkr, vilket är 11,7 Mkr högre än föregående år. I takt med att investeringsnivån ökar blir det alltmer väsentligt att göra en mer utförlig beskrivning av verksamheten. I förvaltningsberättelsen framkommer att de största projekten varit bostadsbyggandet i kvarter Solrosen, aktivitetshall i Söderbärke samt Bergaskolan. En särredovisning bör ske av de större projekten, där man för att förstärka informationsvärdet bör ange budget samt avvikelse mot budget per projekt. I de fall investeringarna sträcker sig över flera år är det av intresse att kunna följa det totala utfallet under åren och jämföra med den totala budgeten för projektet. Även en bedömning av beräknad kvarstående kostnad kan göras. I likhet med tidigare år kan kommentarerna till investeringarna utvecklas ytterligare Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning jämförelse med tidigare år görs driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål. 9

10 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nettokostnaden för 2008 uppgick totalt till 485,7 Mkr (464,1 Mkr) inklusive finans. Årets resultat blev 3,5 Mkr sämre än budget (4,6 Mkr bättre än budget). Det största underskottet mot budget redovisar Barn- och utbildningsnämnden med -6,4 Mkr (-0,7 Mkr) samt Kommunstyrelsen om -4,7 Mkr (+0,3 Mkr). Finansförvaltningen redovisar ett överskott med 8,5 Mkr (3,7 Mkr). I likhet med tidigare år vore det önskvärt att finansförvaltningens verksamhet beskrevs mer utförligt och på ett liknande sätt som övriga verksamheter i årsredovisningen. Kommentarer till driftredovisningen framgår i respektive verksamhetsberättelse Balanskrav Vi har granskat: kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske. Bedömning och iakttagelser I enlighet med reglerna kring balanskravet, ska tidigare års eventuellt negativa resultat regleras och återställas under de närmast följande tre åren. I förvaltningsberättelsen återfinns en redovisning av det balanskravsmässiga resultatet, det vill säga de justeringar som görs av årets resultat enligt resultaträkningen. Enligt reglerna ska justering göras för samtliga realisationsvinster samt eventuella justering av poster utifrån synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader samt orealiserade förluster på värdepapper. Årets resultat enligt balanskravet uppgår enligt utredningen till -4,5 Mkr, vilket motsvarar årets resultat justerat med realisationsvinster om 0,6 Mkr. Från tidigare år finns inga kvarstående underskott att återställa. 10

11 Vi bedömer i likhet med kommunens egen bedömning att underskottet enligt balanskravet uppgår till -4,5 Mkr, vilket måste återställas under de närmaste tre åren ( ) God ekonomisk hushållning Vi har granskat: Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Fullmäktige har i budget 2008 fastställt ett antal mål med avseende på god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomiska hushållning görs en redovisning av utfallet av respektive mål som fullmäktige satt upp avseende finansiella respektive verksamhetsmål. Finansiellt mål: Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar ska uppgå till högst 97% av skatter och statsbidrag, inklusive avskrivningar. I redogörelsen framgår det att målet inte är uppnått eftersom årets nettokostnader uppgår till 98 %. Verksamhetsmål: Gemensamt: - Den totala sjukfrånvaron skall uppgå till högst 7,5 % av den sammanlagda ordinarie arbetstiden Socialtjänst: - Förebyggande insatser ska stärka människors möjligheter att leva ett självständigt liv och därigenom minska behovet av socialbidrag - Barn och ungdomar ska så långt som möjligt erbjudas hjälp i sin hemmiljö Skolan: - Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan skall öka i förhållande till Andelen elever som väljer skola i kommunen skall öka i förhållande till 2005 Bedömningen är att kommunen enligt målavstämningen i förvaltningsberättelsen har uppnått målen inom socialtjänst och skolan. Även det gemensamma målet kring den totala sjukfrånvaron är uppnått. Den totala sjukfrånvarotiden uppgår till 6,46% (7,95%). 11

12 I årets budget har beslut tagits om aktuella mål för god ekonomisk hushållning. Samtliga mål är de samma som de senaste åren. För att öka värdet av dessa bör målen förnyas och omprövas varje år. Om man mäter förbättringar mellan åren, kan med fördel en jämförelse göras med föregående år istället för en tidpunkt som ligger längre tillbaka i tiden. 3.2 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat, att resultaträkningen i stort är uppställd i enlighet med KRL och att noter finns i tillräcklig omfattning. Utifrån stickprov bedömer vi att intäkter och kostnader i allt väsentligt är periodiserade så att redovisningen ger en rättvisande bild av resultatet. De avvikelser som noterats anges nedan under rubriken balansräkning. Nedanstående redovisas resultaträkningens delposter (Mkr): Utfall 2008 Budget 2008 Utfall 2007 Verksamheternas nettokostnader - 472,4-465,3-449,4 Skatteintäkter och generella statsbidrag 481,7 486,6 462,5 Finansiellt netto - 13,2-13,1-9,8 Årets resultat - 3,9 8,2 3,3 12

13 Årets resultat uppgår till -3,9 Mkr. Resultatet för 2007 uppgick till +3,3 Mkr, vilket gör att resultatutfallet för 2008 är en försämring med 7,2 Mkr jämfört med föregående år. Det redovisade resultatet understiger den beslutade budgeten med 12 Mkr. Den negativa budgetavvikelsen kan framförallt förklaras av: Barn- och utbildning och Kommunstyrelsen redovisar ett sammanlagt underskott om ca 11 Mkr. Verksamhetens nettokostnader överstiger de budgeterade med 7,1 Mkr och i jämförelse med år 2007 har nettokostnaderna ökat med 23,0 Mkr vilket motsvara en ökning med 5,1 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag understiger budgeten med 4,8 Mkr. Ökningen i jämförelse med 2007 är 19,3 Mkr, viket motsvarar en ökning med 4,2 %. Informationsvärdet i resultaträkningen skulle öka om den även kompletteras med årets budget. I likhet med tidigare år kan med fördel även not kring intäkter och kostnader utvecklas så att större kostnadsposter, t.ex. personalkostnader framgår av noten. 3.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi bedömer vidare att balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckligt med noter. 13

14 Vi bedömer att upptagna tillgångar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade samt att tillgångar, avsättningar och skulder har värderats i allt väsentligt enligt principerna i KRL. Ett antal brister, som har noterats, redovisas nedan tillsammans med kommentarer kring väsentliga poster. Tillgångar Enligt RKR:s rekommendation nr 11 ska för varje slag av materiell anläggningstillgång bland annat upplysningar lämnas om tillgångarnas anskaffningsvärde, ackumulerade avskrivningar, årets investeringar samt årets avskrivningar. Detta kan antingen ske direkt i balansräkningen eller i not till balansräkningen. Vid beräkning av den preliminära skatteavräkningen för 2008 har man följt de rekommendationer som finns och använt sig av den prognos som SKL presenterar i december för aktuellt räkenskapsår. För 2007 gjordes dock ett avsteg, som medförde att man i bokslut 2007 redovisade en fordran som var 1,4 Mkr för låg. Detta har medfört att redovisat resultat för 2008 blir motsvarande 1,4 Mkr bättre än om man hade följt den rekommendation som finns inom området. Den slutliga avräkningen för 2007 blev 0,7 Mkr bättre än den prognos som användes i bokslut Kommunen har ett koncernkonto tillsammans med Smedjebackens Energi AB och Bärkehus AB. Kommunen bör, som ansvarig för kontot, redovisa hela koncernens saldo under Kassa och bank. Övriga koncernföretags andelar av koncernkontot bör kommunen redovisa som fordringar/skulder till respektive koncernföretag. I årets bokslut redovisas endast kommunens andel av koncernkontot. Skulder Även för 2008 har man, på grund av stora investeringar, varit tvungen att göra ett undantag från sin finansieringsprincip, att alla investeringar ska ske utan ytterligare upplåning. Totalt har kommunen ökat sina långfristiga skulder med 37 Mkr till 264 Mkr (227 Mkr). Ett antal konton består av medel som avser olika projekt. För att säkerställa att inte medel för avslutade projekt ligger kvar, måste genomgång av aktuella konton göras och avslutas när projekten är slut. I samband med bokslutet bör avstämning och dokumentation ske av pågående projekt. Uppbokad skuld i bokslutet skall överensstämma med det återstående åtagande som kommunen har. I likhet med tidigare år ha ingen reservering gjorts för de timanställdas löner eller ersättning för obekväm arbetstid i december, utan redovisning har gjorts enligt kontantmetoden. Detta innebär att skulderna i bokslutet är för låga och hanteringen bör ändras till kommande år. 14

15 Övrigt Bilagor till posterna i balansräkningen finns upprättade, även specifikationer har i flertalet fall bifogats de bokslutspärmar som kommunen upprättar. Underlag saknas dock till ett antal poster bland annat interimsfordringar och interimsskulder. 3.4 Kassaflödesanalys I kassaflödesanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen i allt väsentligt redovisar kommunens finansiering och investeringar. Kassaflödesanalysen (betalningsflödesrapporten) skiljer sig från den uppställning som föreslås i RKR:s rekommendation nr I analysen bör reavinster och förändringar rörande avsättningar redovisas öppet. Dessa har kvittats mot verksamhetens kostnader/intäkter och specificerats i not. Några av posterna i kassaflödesanalysen är svåra att härleda till uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. En verbal beskrivning av vad kassaflödesanalysen visar skulle höja informationsvärdet betydligt och tydliggöra sambanden i redovisningen. 3.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(rådets rekommendation) Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en kassaflödesanalys. (Rådets rekommendation) 15

16 Vi har granskat att: den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en kassaflödesanalys noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter. Det innebär delposterna i noterna ska vara rensade från interna poster (upplysning om interna poster ska därför inte anges). den sammanställda redovisningen omfattar samtliga kommunens företag konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolideringen beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar interna poster har eliminerats i allt väsentligt även i notapparaten. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden och innehåller en bra redogörelse för verksamheten i bolagen. I likhet med tidigare år har ingen kassaflödesanalys upprättats för den sammanställda redovisningen. Detta är inget lagkrav enligt KRL, men enligt god redovisningssed bör den ingå. Koncernens resultat 2008 uppgår enligt årsredovisningen till 1,7 Mkr. Det egna kapitalet uppgår till 1,6 Mkr. Det har i vissa fall varit svårt att bedöma om samtliga elimineringar är korrekta utifrån underlaget. I de fall avvikelse skett mellan bolagen och kommunen har kommunens redovisning gällt. 16

17 3.6 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (KRL 1:3) Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen får kompletteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de poster i resultaträkningen, balansräkningen till vilka upplysningarna hänför sig. (KRL 3:2) Om principerna för värdering, klassificering eller indelningen i poster eller delposter ändrats, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om. Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, behöver omräkning eller ändring inte göras. Skälen för detta ska anges i not. (KRL 5:6) I samband med uppskrivningen av finansiella anläggningstillgångar skall det i en not lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet. (KRL 6:6) Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. Utöver KRL:s krav ställer RKR:s rekommendationer krav på tilläggsupplysningar. Flera rekommendationer hänvisar till Redovisningsrådet för publika företags rekommendationer, vilka oftast har omfattande krav på tilläggsupplysningar. Vi bedömer i likhet med tidigare år att årsredovisningen kan utvecklas ytterligare avseende information om tillämpade redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. I årsredovisningens avsnitt om redovisningsprinciper anges att Redovisningen har skett enligt god redovisningssed, först och främst enligt den kommunala redovisningslagen och anvisningar från Rådet för kommunal redovisning. Det finns dock ett antal punkter där kommunen avviker från god redovisningssed utan att ange detta. Om kommunen avviker skall detta enligt lagstiftningen framgå av årsredovisningen. Kommunen avviker från god redovisningssed vad avser värderingsfrågor enligt följande: God redovisningssed följs inte avseende hanteringen av lönekostnaden för timanställda som betalas ut i januari, men avser december året innan. Dessa ska kostnadsföras på Bland annat i rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning anges vilka krav som ställs på tilläggsinformation i årsredovisningen. En genomgång bör göras för att komplettera kommande årsredovisningar med nödvändiga uppgifter. Några exempel där kommunen avviker från god redovisningssed vad avser tilläggsinformation, utöver det som angivits under respektive rubrik: 17

18 RKR:s rekommendation nummer 7.1: Förvaltningsberättelsen skall innehålla en samlad redovisning av pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen. RKR:s rekommendation nummer 13.1: Upplysningar kring finansiella- respektive operationella leasingavtal skall lämnas. RKR:s rekommendation nummer 17: Upplysningar skall lämnas kring bland annat aktualiseringsgrad. 3.7 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har övergripande granskat att: redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag inkl graden av måluppfyllelse det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åtgärder som gjorts Bedömning och iakttagelser Redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar I likhet med föregående år så följer nämnderna en enhetlig indelning enligt anvisningarna. Redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag inkl graden av måluppfyllelse Det ekonomiska utfallet i förhållande till budget redovisas. De flesta nämnder och styrelsen har ett antal mål för verksamheten i budget Det är dock endast barn- och utbildningsnämnden som i årsredovisningen redovisar en avstämning av verksamhetens utfall i förhållande till de mål som fastställts. Vi bedömer att ett tydligare samband behöver finnas mellan budgetens beskrivning av verksamheternas uppdrag/ förväntningarna på verksamheterna och årsredovisningens beskrivning av hur det blev. Detta gäller framförallt vad som presterats om verksamhetens omfattning och kvalitet. Kommunstyrelsen har en viktig roll när det gäller att utveckla verksamheternas beskrivningar. Anvisningarna till verksamhetsbeskrivningarna bör utformas så att detta krav på samband blir tydligt. 18

19 Det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åtgärder som gjorts Resultatet redovisas även i årets årsredovisning normalt med någon typ av specifikation på vilken del av verksamheten som redovisat över- respektive underskott. Även orsaken till resultatet förklaras normalt, men kan utvecklas ytterliggare för att tydligare beskriva orsaken till eventuella avvikelser mot budget. Med tanke på de resultat som redovisas för 2008 vore det värdefullt om beskrivningen även innehöll en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits för att åtgärda en befarad negativ avvikelse. 19