Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Idisslarna Omvandlar för människan icke ätbar biomassa till värdefulla livsmedel Leder till vall i växtföljden -> bevarar markkol, minskar bekämpningsmedelsanvändningen m.m. Betar naturbetesmarker -> bevarar biologisk mångfald Bidrar till attraktiva landskap och andra kulturella värden Går att hålla i system som ger en god djurvälfärd
Rätt uppfödda har idisslarna alltså många fördelar! Hur mycket kött och mjölk blir det om vi utnyttjar djuren till det de är bra på? Foto: Adam Arnesson, Jannelunds gård, Örebro.
Vi räknade på följande system: Betesmarkerna används för kött- och mjölkproduktion Grisar och fågel föds upp på restprodukter Åkermarken ska användas för i första hand mat, men även vinterfoder till betesdjur och foder för att kunna utnyttja restprodukterna behövs Kosten ska vara näringsriktig (enligt NNR) Kosten får inte ta mer än 0,21 hektar åkermark per person i anspråk -> vi ska producera mat åt 13,5 miljoner människor från svensk mark Allt utom kaffe, te, tropiska frukter och nötter produceras i Sverige Förnybar energi (biogas) till jordbruket produceras från gödsel, matavfall och vall Källa: Röös et al. 2016. Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets. Food Policy 58:1-13.
Restprodukter som går till foder Kli och bagerirester Vassle Rapskaka Betfiber Potatis och rotfrukter Drav Baljväxtrester Källa: Röös et al. 2016. Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets. Food Policy 58:1-13.
Vi räknade på följande system: Betesmarkerna används för kött- och mjölkproduktion Grisar och fågel föds upp på restprodukter Åkermarken ska användas för i första hand mat, men även vinterfoder till betesdjur och foder för att kunna utnyttja restprodukterna behövs Kosten ska vara näringsriktig (enligt NNR) Kosten får inte ta mer än 0,21 hektar åkermark per person i anspråk -> vi ska producera mat åt 13,5 miljoner människor från svensk mark Allt utom kaffe, te, tropiska frukter och nötter produceras i Sverige Förnybar energi (biogas) till jordbruket produceras från gödsel, matavfall och vall Källa: Röös et al. 2016. Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets. Food Policy 58:1-13.
Hagmarkerna utnyttjas till extensiv mjölkproduktion Mjölkkor, stutar och kvigor betar på naturbeten Nötkreaturen äter (nästan) bara gräs Det mesta av restprodukterna går till grisar Källa: Röös et al. 2016. Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets. Food Policy 58:1-13.
Kosten under en vecka skulle då ut så här: Källa: Röös et al. 2016. Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets. Food Policy 58:1-13.
Förändringar i djurantal Antal djur (2014) Antal djur i scenariot Mjölkkor 340 300 Dikor 170 0 Ungnöt 900 570 Grisar 1 2600 5800 Höns 6500 7600 Kycklingar 1 88000 7600 1 Antal djur som slaktas Källa: Röös et al. 2016. Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets. Food Policy 58:1-13.
Kosten i jämförelse med den hälsosamma EAT-Lancet-kosten 49 g 70 g Nötkött 0 g 98 g per vecka Griskött 0 g 49 g 98 g per vecka 320 g 14 g 203 g Fågel 0 g 406 g per vecka 91 g 165 g Ägg 0 g 175 g per vecka 1750 g 1800 g Mjölk 0 g 3500 g per vecka Källa: Röös et al. 2016. Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets. Food Policy 58:1-13 och Willett et al. 2019. Food in the Anthropocene: the EAT Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. The Lancet.
Bioenergi från vall, gödsel och matrester ger ett fossilfritt jordbruk Sparad mark, gödsel och matrester
kg CO 2 e per kost och år Hur stor blir då klimatpåverkan totalt från kosten? 2500 2000 1500 1000 500 0-500 SNÖ Riksmaten LCHF Djur på rester Vegetabilier Mejeri och ägg Kött och fisk Utsläpp Inlagring Klimatgränsen i EAT- Lancet fördelad lika över jordens befolkning 2050 (10 miljarder) Källa: Röös et al. 2015. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects. Environmental Science & Policy 47:157-166
Alltså: Finns goda prognoser att ha idisslare i ett framtida hållbart livsmedelssystem! Foto: Adam Arnesson.
Klimatpåverkan från dagens livsmedelskonsumtion Övrigt (kaffe, te, socker, godis, vin, öl etc.), 13% Spannmål och potatis, 7 % Frukt och grönsaker, 11 % Mejeriprodukter, 17 % Övrigt kött och ägg, 23 % Nötkött, 30 % Källa: Röös et al. 2015. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.
kg CO 2 e per kg livsmedel Klimatpåverkan per kg livsmedel 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nöt Lamm Ost Fläsk Quorn Kyckling Ägg Baljväxter, spannmål, frukt och grönsaker Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.1 (karakteriseringsfaktor metan 34)
Klimatpåverkan genomsnittligt svenskt kött Källa: Moberg et al. 2018.)
Hur kan metan överhuvudtaget vara en växthusgas när den ingår i ett kretslopp? CO 2 CH 4 Fossila bränslen Källa: http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2015/11/kor-i-kretslopp.html
Skillnad metan och koldioxid Koldioxidutsläppen orsakar lägre uppvärmning på kort sikt med måste minska till noll för att temperaturmål ska nås Metan orsakar mycket uppvärmning i ett kort tidsperspektiv men vi kan tillåta oss en konstant tillförsel
Utsläpp från svenskt jordbruk Källa: Cederberg m fl. 2009.Klimatavtryck från ekologiska jordbruksprodukter.
kg CO 2 e per kg livsmedel Klimatpåverkan per kg livsmedel 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nöt Lamm Ost Fläsk Quorn Kyckling Ägg Baljväxter, spannmål, frukt och grönsaker Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.1 (karakteriseringsfaktor metan 34)
Sommaren 2018 gav en försmak av framtiden Sommaren 2018 Sekelskiftet om utsläppen begränsas (RCP4.5) Sekelskiftet om utsläppen fortsätter öka (RCP8.5) https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/arets-sommar-en-glimt-av-framtiden-1.139568?l=null
Utsläppen behöver minska med 18 % om året för att nå 1,5- gradersmålet!
Vi förlitar oss på framtida negativa utsläpp Källa: Anderson and Peters (2016) The trouble with negative emissions.
Source: Oxfam Den rika världens ansvar
Många bäckar små Källa: Balzelj et al (2013) Designing Climate Change Mitigation Plans That Add Up
Diversifiering som en möjlig väg att gå? Exemplet Jannelunds Gård och Arne Adamsson.
Jannelunds Gård För att skapa en hållbar livsmedelsproduktion tror vi att köttkonsumtionen överlag måste minska. Vi är också övertygade om att så kommer att bli fallet inom en snar framtid. Djur fyller en central plats på Jannelunds Gård idag, och kommer att fortsätta göra det på ett eller annat vis. Men istället för att rationalisera och utöka vår djuruppfödning ser vi odling av växtprotein för humankonsumtion som en stor möjlighet. Under 2016 genomför vi flertalet provodlingar som kommer att resultera i en långsiktig omställning av gården. Förhållandet mellan mängden protein från kött och växter som lämnar gården, kommer att förändras.
Grödor 2015 67 hektar totalt Vall Bete Grönfoder Havre Vårvete
Grödor 2016 84 hektar totalt Vall Bete Grönfoder Havre foder Ärt foder Vårvete Råg Vårvete/gråärt Bondböna Havre SOL Bifoder
Andel av marken foder - livsmedel 10% Foder 26% Foder 90% Livsmedel 74% Livsmedel 2015 2016
Gcal per år Kalorier som produceras på gården 180 160 140 120 100 80 60 40 Bondböna Gråärt Råg Havre Vete Kött 20 0 2015 2016
Slutsatser Genom en relativt liten förändringen av gårdens grödor (vall och bete dominerar fortfarande markanvändningen) produceras betydligt mer mat Dubbelt så många människor per hektar kan försörjas Klimatpåverkan per kcal minskar också med mer än hälften
https://www.slu.se/globalassets/ew/or g/centrb/fufood/publikationer/publikationer-frl/den-hallbara-garden-- juni2017_webb.pdf
Arbetet fortsätter nu i UNISECO
Förbättrad agroekologi 15 fallstudier i olika länder Minst tio gårdar i varje fallstudie utvärderas på gårdsnivå med tre olika verktyg Effekter på EU-nivå beräknas med två olika modeller Scenarier för framtida hållbara livsmedelssystem tas fram tillsammans med berörda aktörer Interaktiva online-verktyg byggs för effektiv kunskapsförmedling
Tack! elin.roos@slu.se
Intressanta nyckeltal 2015 2016 Energi per ha (miljoner kcal) 0,84 2,1 Protein per hektar (kg) 21 68 Personer som kan födas per hektar 0,9 2,3 Klimatpåverkan per kcal (kg CO 2 e) 1,8 0,8