Lantbruksbarometern Hösten 214 Nästan åtta av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är dålig Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och sedan 212 ställs två av Lantbruksbarometerns frågor till lantbrukarna även under hösten. I år har lantbrukarna också blivit tillfrågade ifall de planerar några investeringar under de kommande 12 månaderna. Sifo har på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och sparbankerna under september månad intervjuat 3 lantbrukare. Antalet lantbrukare som upplever att lönsamheten är mycket dålig har mer än fördubblats sedan i våras Allt fler upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Hösten 213 upplevde 69 procent av lantbrukarna att lönsamheten var ganska eller mycket dålig, ett år senare är andelen 78 procent. Endast 19 procent av de tillfrågade upplever sin lönsamhet som ganska god eller mycket god. Det är en försämring med 11 procentenheter jämfört med hösten 213 och 18 procentenheter jämfört med mätningarna i våras. Se TABELL 1. TABELL 1 Upplevd lönsamhet idag, procentandel per svarsalternativ Svarsalternativ V 213 H 213 V 214 H 214 Mycket god 1 % % 1 % 1 % Ganska god 3 % 3 % 36 % 18 % Ganska dålig 49 % 5 % 48 % 49 % Mycket dålig 19 % 19 % 13 % 29 % Tveksam/ Vet ej 2 % 1 % 2 % 2 % Lönsamhetsindex Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat mycket god eller ganska god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig. Ett negativt nettotal innebär att fler än hälften av de tillfrågade bedömer lönsamheten som dålig. Lönsamhetsindex har sedan i våras minskat med 35 procentenheter, från minus 24 till minus 59. Sedan hösten 213 har index minskat med 2 procentenheter. Se DIAGRAM 1.
Böndernas upplevda nettolönsamhet våren 21 - Hösten 214 samt DIAGRAM 1 prognos för hösten 215 6 4 2-2 -4-6 -8 Andel som svarat " Mycket god" eller "Ganska god" Andel som svarat "Ganska dålig" eller "Mycket dålig" Framtidstro Lantbrukarna har tillfrågats om sin tro på den framtida lönsamheten. De har kunnat välja mellan svarsalternativen: Mycket god, ganska god, ganska dålig, mycket dålig eller tveksam/vet ej. Bland lantbrukarna totalt tror 18 procent att lönsamheten om ett år kommer att vara mycket god eller ganska god. 74 procent anser att den kommer vara ganska dålig eller mycket dålig. Framtidstron är lägre än i våras då 42 procent trodde att lönsamheten skulle bli god om ett år. Se DIAGRAM 1 Uppfattningen om lönsamheten skiljer sig mellan produktionsgrenar Sedan vårens mätning har samtliga produktionsgrenar känt av att lönsamheten har blivit sämre. Den största förändringen finns bland mjölkproducenterna där lönsamhetsindex har sjunkit med 59 procentenheter från minus 12 till minus 71. Jämfört med hösten 213 är minskningen inte så stor, 3 procentenheter. Lönsamheten svänger väldigt mellan åren. Nötköttsproducenternas lönsamhetsindex har sedan våren minskat med 48 procentenheter till minus 79. Bland grisköttsproducenterna är minskningen lägst, 13 procentenheter till ett lönsamhetsindex på minus 32. Växtodlingsföretagen har minskat från minus 25 till minus 61, 36 procentenheter. I diagrammet syns det tydligt att lönsamheten svänger mellan åren, mjölkproducenterna har upplevt den största svängningen mellan våren 211 och hösten 212. Se DIAGRAM 2.
Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktonsgrenar, lönsamhetsindex, Våren 21- Hösten 214, samt prognos Hösten 215 DIAGRAM 2 4 2-2 -4-6 -8 Gris Växt Nöt Mjölk -1 Böndernas framtidstro per produktionsgren hösten 214 Prognosen för hösten 215 visar en tro på en försiktigt positiv lönsamhetsutveckling från dagens låga nivå för tre av fyra produktionsgrenar, endast mjölkföretagare tror att lönsamheten kommer att bli sämre. Trots detta tror fler lantbrukare inom samtliga produktionsgrenar att lönsamheten kommer att vara dålig jämfört med de som tror att den kommer att vara god. Se DIAGRAM 2. Planerade maskininvesteringar Av de tillfrågade lantbrukarna är det 7 procent som planerar att göra maskininvesteringar. Det är en minskning med 7 procentenheter sedan vårens 14 procent. Investeringsviljan skiljer sig mellan produktionsgrenarna där grisköttsproducenterna i högre grad har planer för att investera i maskiner. Försiktiga maskininvesteringsplaner har mjölkproducenterna och försiktigast är nötköttsproducenter och växtodlare. Se DIAGRAM 3. Andel som planerar investeringar, per produktionsgren DIAGRAM 3 18 16 14 12 1 8 6 4 2 17 15 14 12 1 11 9 7 7 7 5 4 21 211 212 213 214 Höst-15 Djurstallar Maskiner
Planerade djurstallsinvesteringar. Planerna för framtida byggnationer av djurstallar minskar totalt med 3 procentenheter från vårens 7 procent till 4 procent. Investeringsviljan i djurstallar speglar av maskininvesteringarna där grisköttsproducenterna utmärker sig som mest investeringsbenägna. Mjölkproducenterna, nötköttsproducenterna och växtodlingsföretagen är även här försiktigare. Se DIAGRAM 3
Arbetsgruppen för lantbruksbarometern hösten 214 har bestått av Jimmy Larsson, Carl Dyrendahl och Helena Iacono från LRF Konsult samt Per Skargren och Stefan Johansson Swedbank och Sparbankerna. För mer information, kontakta: Per Skargren, segmentsansvarig Skog och Lantbruk, Swedbank och Sparbankerna, tel. 8-585 96 13 Jimmy Larsson, segmentschef Lantbruk, LRF Konsult, tel. 8-7 2 13 Om studien Intervjuerna har skett mellan den 25-26 september 214. Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och två av Lantbruksbarometerns frågor till lantbrukarna gällande syn på lönsamheten ställs sedan 212 även under hösten och presenteras i Lantbruksbarometern Hösten. Sifo har på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad intervjuat 1 lantbrukare, på hösten intervjuas 3 lantbrukare.