LANTBRUKS BAROMETERN. Lantbruksbarometern är ett samarbete mellan lantbrukare om konjunkturen

Transkript

1 LANTBRUKS BAROMETERN 19 Lantbruksbarometern är ett samarbete mellan 1 lantbrukare om konjunkturen

2 Sveriges lantbrukare ser positivt på framtiden trots pressat läge Lantbrukarnas upplevelse av lönsamheten har förändrats negativt sedan våren 18 och majoriteten av dem upplever att lönsamheten är dålig. Trots det ser de positivt på framtiden. LANTBRUKARNAS UPPLEVDA LÖNSAMHET Lantbrukarna i årets undersökning anser att den upplevda lönsamheten försämrats rejält jämfört med för ett år sedan, endast 3 procent anser att lönsamheten är ganska eller mycket god. Hela procent anser att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. Se TABELL 1. TABELL 1 Upplevd lönsamhet idag, procentandel Svarsalternativ H 17 V 18 H 18 V 19 Mycket god 3% 3% 1% % Ganska god % 9% 33% 3% Ganska dålig 3% 37% % 8% Mycket dålig % % % 1% Tveksam/Vet ej % % 1% % LÖNSAMHETSINDEX Lönsamhetsindex 1 för våren 19 ligger på minus 3, vilket är betydligt sämre än förra årets, då indexet var plus och prognosen för 19 var plus 1. Prognosen för ser ljusare ut, då är indexet uppe i plus 8. Se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 Lantbrukarnas upplevda nettolönsamhet våren 1 våren 19 samt prognos för våren Vår 1 Höst 1 Vår 17 Höst 17 Vår 18 Höst 18 Vår 19 Prognos vår NEGATIVT LÖNSAMHETSINDEX I ALLA PRODUKTIONSGRENARNA Lönsamhetsidexet har minskat rejält i samtliga produktionsgrenar jämfört med föregående år och alla har nu ett negativt index. Bäst upplevd lönsamhet har mjölkproducenterna medan den största negativa förändringen har skett bland grisproducenterna. Se DIAGRAM. DIAGRAM Lantbrukarnas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar, lönsamhetsindex, våren 1 våren 19, samt prognos för våren Vår 1 Höst 1 Vår 17 Höst 17 Vår 18 Höst 18 Vår 19 Prognos Vår GRIS NÖT MJÖLK VÄXT 1 Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat mycket god eller ganska god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig. Ett positivt nettotal innebär att fler än hälften av de tillfrågade bedömer lönsamheten som god. Nettotalet kan variera mellan minus och plus. LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

3 Mjölkproducenterna upplever att lönsamheten har försämrats kraftigt sedan våren 18, från ett lönsamhetsindex på plus 3 till minus. I undersökning hösten 18 var index minus. Prognosen för våren är åter ett positivt lönsamhetsindex på plus procent anger att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön och procent anger att den även räcker till framtida investeringar. 1 procent uppger att lönsamheten har förbättrats de senaste 1 månaderna och 7 procent att den har försämrats. Växtodlarnas lönsamhetsindex har försämrats jämfört med våren 18, från minus 33 till minus 3. Jämfört med höstens mätning har indexet dock förbättrats med 18 procentenheter. Prognosen för våren visar att lönsamhetsindex ökar till plus. Bland växtodlarna anser 1 procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön och procent anser att den även räcker till framtida investeringar. 9 procent uppger att deras lönsamhet har förbättrats de senaste 1 månaderna medan 1 procent uppger att den har försämrats. Nötköttsproducenterna har ett lönsamhetsindex på minus 33 i årets undersökning, en försämring med 8 procentenheter från våren 18. Prognosen för våren är positiv och visar ett index på plus. 1 procent uppger att lönsamheten räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön och 7 procent uppger att den även räcker till framtida investeringar. 8 procent svarar att deras lönsamhet har förbättrats de senaste 1 månaderna, 8 procent att den har försämrats. Grisköttsproducenterna ligger nu, tillsammans med växtodlarna, lägst bland produktionsgrenarna. Lönsamhetsindex för våren 19 är minus 3, en försämring med hela 8 procentenheter sedan våren 18. I höstas var det minus 3. Prognosen för våren visar på en avsevärd förbättring till plus 3. Av grisköttsproducenterna uppger procent att lönsamheten räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön och 11 procent anger att den också räcker till framtida investeringar. procent uppger att lönsamheten har förbättrats de senaste 1 månaderna medan 8 procent uppger att den har försämrats. Grisköttsproducenterna som i huvudsak odlar ettåriga grödor är särskilt torkkänsliga och avräkningspriset har inte kompenserat för ökade foderkostnader så det stora tappet i upplevd lönsamhet stämmer väl med mina erfarenheter från gårdarna i Mellansverige. David Kästel, Skog- & lantbruksansvarig, Mellansverige, Swedbank och Sparbankerna. LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA 3

4 UPPLEVD LÖNSAMHET I FÖRHÅLLANDE TILL ÅLDER Bäst lönsamhet anser lantbrukarna i åldern 31- år att de har. procent av dem svarar att de har en ganska eller mycket god lönsamhet. De som upplever att de har lägst lönsamhet är lantbrukare i åldern 1-7 år, endast 9 procent av dem anser att deras lönsamhet är god. Mest optimistiska inför nästa års lönsamhet är de i åldern 1- år, 7 procent svarar att de tror på en god lönsamhet våren. Se DIAGRAM 3. DIAGRAM 3 Lantbrukarnas upplevda nettolönsamhet våren 19 samt prognos för våren, fördelat på ålder år Prognos -3 år ANDEL SOM SVARAT " MYCKET GOD" ELLER "GANSKA GOD" ANDEL SOM SVARAT "GANSKA DÅLIG" ELLER "MYCKET DÅLIG" 31- år Prognos 31- år 1- år Prognos 1- år 1- år Prognos 1- år 1-7 år Prognos 1-7 år 71 år - 8 år Prognos 71 år - 8 år ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA LÖNSAMHETEN Av Sveriges lantbrukare planerar 83 procent åtgärder för att förbättra lönsamheten men det skiljer sig mellan produktionsgrenarna: 98 procent av grisköttsproducenterna, 88 procent av mjölkproducenterna, 8 procent av växtodlarna och 8 procent av nötköttsproducenterna. Vanligaste åtgärden hos alla produktionsgrenar är att effektivisera sin produktion. Vi ser att vädret under 18 tydligt påverkar lönsamheten. Trots detta ser de flesta positivt på framtiden vilket borgar för att man vidtar nödvändiga åtgärder och tar utmaningarna på allvar. Thomas Nyström, Skog- & lantbruksansvarig, Norra Sverige, Swedbank och Sparbankerna. LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

5 Investeringarna både ökar och minskar Andelen lantbruksföretagare som investerat i maskiner det gångna året har sjunkit sedan ifjol och de som planerar att investera i maskiner det kommande året är ännu färre. Däremot har byggnadsinvesteringar ökat medan antalet som planerar att investera i byggnader det kommande året är näst intill oförändrat. BYGGNADER Andelen företagare som investerade i byggnader ökade, från 1 procent till procent medan det är en marginell minskning av antalet som planerar att investera i byggnader det kommande året, från till procent. Av dessa planerar procent att investera i djurstallar och 1 procent planerar att investera i andra byggnader. Se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 Jordbrukets byggnadsinvesteringar, inklusive djurstallar, TÄNKER INVESTERA UNDER DET KOMMANDE ÅRET HAR INVESTERAT UNDER ÅRET Störst andel, 3 procent, som gjort byggnadsinvesteringar under 18 är grisköttsföretagen. Det är dock en minskning med 11 procentenheter sedan året innan. Däremot har byggnadsinvesteringar ökat hos både mjölk-, nötköttsoch växtodlingsföretagarna. Störst ökning, 8 procentenheter, är det bland mjölkföretagen. Se DIAGRAM. DIAGRAM Byggnadsinvesteringar per produktionsgren, inklusive djurstallar, Växtodling Mjölk Nöt Gris 18 DJURSTALLSINVESTERINGAR Grisköttsföretagen är de som i störst utsträckning investerat i djurstallar under året, 3 procent, följt av mjölkföretagen med 3 procent. Andelen som planerar att investera i djurstallar har minskat, främst bland grisköttsföretagen där siffran har sjunkit från 3 till 9 procent. Se DIAGRAM 3. DIAGRAM 3 Andel som planerar djurstallsinvesteringar, per produktionsgren Växtodling Mjölk Nötkött Gris 19 LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

6 INVESTERINGAR I MASKINER Antalet maskininvesteringar minskade under 18 jämfört med året innan, från 38 till 33 procent. Även planerna för maskininvesteringar har sjunkit från 18 till 1 procent. Se DIAGRAM. DIAGRAM Jordbrukets maskininvesteringar HAR INVESTERAT UNDER DET SENASTE ÅRET 1 KOMMER ATT INVESTERA UNDER DET KOMMANDE ÅRET MASKININVESTERINGAR PER PRODUKTIONSGREN Även om det minskat kraftigt så gjordes flest maskininvesteringar bland grisköttsföretagen under 18. Även bland mjölk-, växtodlings- och nötköttsföretagen minskade investeringarna. Minst gjorde nötköttsproducenter. Se TABELL 1. TABELL 1 Gjorda maskininvesteringar, per produktionsgren, 1-18 År Växtodling Mjölk Nötkött Griskött 1 31% 39% % 1% 17 33% 9% 1% 7% 18 31% % 3% 7% Flest maskininvesteringar under 19 planeras av grisköttsproducenterna medan mjölk- och nötköttsproducenterna planerar för färre än de gjorde inför 18. För växtodlingsproducenterna är investeringsplanerna oförändrade. Se DIAGRAM. DIAGRAM Andel som planerar maskininvesteringar per produktionsgren Växtodling Mjölk Nötkött Griskött 19 Vi ser att den samlade lönsamheten viker hos alla företag men framförallt för djurbönder. De företag som ligger med höga grundkostnader i exempelvis byggnader, mark och arrende drabbas speciellt Jan Lagerroth, Affärsrådgivare Skara, LRF Konsult. LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

7 Hur ser framtiden ut? PENSION För andra året i rad har vi frågat lantbrukarna hur de kommer DIAGRAM 1 Jag kommer att klara mig bra på min framtida pension klara sig ekonomiskt på sin pension. 3 av anser att de kommer klara sig bra, vilket är samma utfall som föregående år. Bland lantbrukare som bedriver grisproduktion och växtodling har andelen minskat jämfört med 18 3 medan andelen har ökat bland lantbrukare som bedriver mjölk och nötköttsproduktion. Skillnaden mellan produktionsgrenarna och förändringen mellan åren har ett samband med hur lönsamheten Växtodling Mjölk Nöt Gris upplevs inom de olika grenarna. Samtidigt är andelen som är osäkra på om de kommer klara sig ekonomiskt på sin pension något fler 19 jämfört med 18. Se DIAGRAM 1. RÄNTAN VÄNDER UPPÅT I december ändrade Riksbanken styrräntan från -, procent till -, procent. Inflationen ligger nära målet på procent, delvis beroende på höga energipriser och en svag svensk krona. Den svenska ekonomin bedöms bromsa in svagt samtidigt som inflationen hålls uppe bland annat av tillfälliga effekter såsom miljöskatter samt högre livsmedelspriser. Swedbanks och Sparbankernas bedömning är att Riksbanken höjer styrräntan till i september, vilket är i linje med Riksbankens egen bedömning. På grund av osäkerhetsfaktorer beträffande bland annat inflationstakt och valuta är prognosen om när Riksbanken gör sin nästa höjning av reporäntan osäker. AMORTERINGAR Andelen lantbrukare som minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsanstånd har ökat något jämfört med 18, från 8 till 9 procent. Största andel som minskat sina amorteringar finns bland mjölkproducenterna, 11 procent, medan andelen bland grisköttsproducenterna är lägst, procent, vilket är samma som året innan. Gruppen företag som årligen omsätter över miljoner har i störst utsträckning minskat amorteringarna, bland dessa svarade 3 procent att de minskat sina amorteringar. Andelen som minskat amorteringarna, men inte på grund av vikande lönsamhet är procent. På frågan Amorterar du tillräckligt i förhållande till framtida investeringar och generationsskifte? svarade 7 procent ja, 17 procent svarade nej medan 11 procent var tveksamma. Grisköttsföretagen är den produktionsgren där flest, 77 procent, anser att de amorterar tillräckligt. Motsvarande siffra för mjölkproducenter är 7 procent och inom växtodling 7 procent. Se DIAGRAM. DIAGRAM Amorterar du tillräckligt i förhållande till framtida investeringar och generationsskiften? 1 Växtodling Mjölk Nöt Gris NEJ TVEKSAM, VET EJ LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA 7

8 FRAMTID Framtidstron är i stort sett oförändrad sedan förra året. På frågan Skulle du rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen?, svarade 9 procent ja absolut eller ja kanske. Bland lantbrukare mellan 1 och år uppgav 7 procent, att de skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare. Lantbrukarna tillfrågades även hur de ser på förutsättningarna i ett femårsperspektiv. 13 procent svarade bättre medan 9 procent tror att förutsättningarna är oförändrade. Störst andel som tror på bättre förutsättningar finns bland lantbrukare i åldern 1- år. Generellt är man hyfsat positiv till framtiden men jag upplever att äggproducenterna har det riktigt tufft just nu. De saknar cirka kr/kg ägg i avräkningspris för att kunna täcka de ökade foderkostnaderna. Henrik Sandquist, Skog- och lantbruksansvarig Syd, Swedbank och Sparbankerna. NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER Andelen lantbrukare som planerar att utveckla sina företag med olika verksamheter minskar något jämfört med 18, från 39 till 3 procent. Entreprenadverksamhet och energiproduktion är det som flest planerar att investera i. Jämfört med 18 har dock intresset för entreprenadverksamhet backat något medan intresset för energiproduktion för eget bruk är oförändrat. De som ser störst affärsmöjligheter i energiproduktion för eget bruk är företag med högst årsomsättning. Se DIAGRAM 3. DIAGRAM 3 Andel företag benägna till nya affärsmöjligheter utifrån omsättning ANNAN KOMPLETTERANDE VERKSAMHET ENTREPRENAD HÄSTAR FÖRSÄLJNING PÅ GÅRDEN FÖRÄDLING AV GÅRDENS PRODUKTER TURISM ENERGIPRODUKTION FÖR EGET BRUK ENERGIPRODUKTION FÖR AVSALU 1 3 3, MKR, 1 MKR 1 MKR MKR MKR MKR Yngre lantbrukare fortsätter vara de som är mest intresserade av nya affärsmöjligheter. I gruppen lantbrukare yngre än 3 år planerar 7 procent att investera i kompletterande verksamhet. Bland energislagen fortsätter intresset för solenergi att öka vilket är en trend som vuxit sig starkare under de senaste åren. Intresset för vindkraft har ökat jämfört med 18 vilket är ett trendbrott efter de senaste årens vikande intresse. Se DIAGRAM. DIAGRAM Vilken typ av energiproduktion vill du utveckla? VINDKRAFT SOLENERGI 8 LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

9 ÄGARFÖRÄNDRINGAR Det är fortfarande ett relativt lågt intresse för att överlåta fastigheten, procent anger att de planerar en överlåtelse av fastigheten under de kommande tre åren. 8 procent anger att de planerar att överlåta hela lantbruksfastigheten inom släkten och 8 procent anger att de planerar att överlåta hela driften inom släkten. Intresset för försäljning på den öppna marknaden är lågt, procent planerar att sälja fastigheten och 3 procent att sälja driften. Med en variation på mellan och procent har antalet som planerar att sälja på öppna marknaden varit tämligen konstant de senaste fem åren. Se DIAGRAM. DIAGRAM Andel som planerar att överlåta eller sälja lantbruksfastigheten eller lantbruksdriften under de tre närmsta åren, i procent 1 ÖVERLÅTA HELA LANTBRUKSFASTIGHETEN INOM SLÄKTEN SÄLJA HELA LANTBRUKSFASTIGHETEN PÅ ÖPPNA MAKRNADEN ÖVERLÅTA HELA LANTBRUKSDRIFTEN INOM SLÄKTEN SÄLJA HELA LANTBRUKSDRIFTEN PÅ ÖPPNA MARKNADEN FÄRRE PLANERAR ATT ÖKA PRODUKTIONEN I år är det färre lantbrukare, oavsett produktionsgren, som anger att de avser att öka produktionen inom de kommande tre åren jämfört med 18. Bland nötköttsproducenterna anger procent att de planerar att öka produktionen inom de kommande tre åren, motsvarande siffra bland mjölkproducenterna är 1 procent och bland grisköttsproducenterna 13 procent. Av grisköttsproducenterna anger 1 procent att de planerar att upphöra med produktionen under de kommande tre åren, av mjölkproducenterna är det 19 procent och bland nötköttsproducenterna 1 procent. Ungefär hälften av alla producenter anger att de kommer ha oförändrad produktion de kommande tre åren. Vi ser att bristen på grovfoder efter förra årets torka, i kombination med långa slaktköer, gör att många mjölk- och nötköttsproducenter kommer ha en tuff period nu fram till första skörden. Therese Rödin Georgson, Lantbruksekonom Vimmerby, LRF Konsult. LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA 9

10 LANTBRUKSFÖRETAGENS ANSTÄLLDA Ungefär häften, procent, av företagen har idag eller planerar inom två år att ha anställda. Det är något färre som avser att nyanställa i år jämfört med 18, 1 procent jämfört med 1 procent 18. Se DIAGRAM. DIAGRAM Andelen företag som har anställda och andelen företag som planerar att anställa de kommande två åren JA, JAG HAR ANSTÄLLDA IDAG JA, JAG KOMMER ANSTÄLLA INOM TVÅ ÅR Att hitta personal anses svårt, procent anser att det är svårt eller mycket svårt att hitta personal. Se DIAGRAM 7. DIAGRAM 7 Hur lätt eller svårt är det att hitta rätt personal? 7 3 Lätt Svårt Vet ej LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

11 Regioner I samtliga regioner är det fler lantbrukare som upplever att lönsamheten är dålig jämfört med de som anser att de har en god lönsamhet. Med ett index på minus 1 har Region flest som upplever att de har dålig lönsamhet. REGIONERNAS UPPLEVDA LÖNSAMHET Samtliga regioner har i år ett negativt lönsamhetsindex med variation från minus 1 i Region 7 till minus 1 i Region. Se DIAGRAM 1. Den största förändringen sedan 18 har skett i Region 3 där lönsamhetsindex har gått från plus till minus 1 medan Region har haft minst förändring, från minus 1 till minus 17. Prognosen för våren visar på en förbättrad framtidstro i alla regionerna. Mest positiva är lantbrukarna i Region som tror att lönsamheten kommer förbättras med 77 procentenheter. DIAGRAM 1 Böndernas upplevda nettolönsamhet 1 19, regionsvis samt prognos Prognos REG I Region 3 upplever 1 procent att de har tillräckligt god lönsamhet för att täcka alla löpande utgifter inklusive en lön samt framtida investeringar, vilket är en minskning med 8 procentenheter jämfört med 18. Lägst värde finns i Region där procent uppger att de har så god lönsamhet. I Regionerna 1, och 7 finns störst andel lantbrukare som anser att lönsamheten är så dålig att verksamheten oftast går med förlust eller så dåligt att de kommer sluta som lantbrukare. DIAGRAM Så upplever lantbrukarna sin lönsamhet, regionvis SÅ PASS GOD ATT DET TÄCKER ALLA DINA LÖPANDE UTGIFTER INKL EN LÖN SAMT ATT DU KAN SPARA PENGAR FÖR FRAMTIDA INVESTERINGAR. SÅ PASS GOD ATT DET TÄCKER ALLA DINA LÖPANDE UTGIFTER INKL EN LÖN VARKEN BRA ELLER DÅLIG MEN TÄCKER ALLA LÖPANE UTGIFTER SÅ PASS DÅLIG ATT DU NÄTT OCH JÄMT FÅR VERKSAMHETEN ATT GÅ IHOP. SÅ PASS DÅLIG ATT VERKSAMHETEN OFTAST GÅR MED FÖRLUST SÅ DÅLIG ATT DU MÅSTE SLUTA SOM LANTBRUKARE DET NÄRMASTE ÅRET REG Regionindelning i Lantbruksbarometern: Region 1: Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län; Region : Östergötlands län, Örebro län, Södermanlands län, Gotlands län; Region 3: Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län, Blekinge län; Region : Hallands län, Skåne län; Region : Västra Götalands län, Värmlands län; Region : Dalarnas län, Gävleborgs län, Västernorrlands län; Region 7: Jämtlands län, Västerbottens län, Norrbottens län LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA 11

12 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA LÖNSAMHETEN PÅ REGIONNIVÅ I samtliga regioner är den vanligaste åtgärden för att förbättra lönsamheten att effektivisera produktionen, störst är andelen i Region, procent. Näst vanligaste åtgärden, att öka produktionen, är andelen störst i Regionerna och 7, procent. Åtgärden öka arbetet utanför företaget är störst i Region 1 där 3 procent uppger detta. I Region har lantbrukarna störst benägenhet att avveckla en verksamhet, 7 procent. I samma region är det även flest, 3 procent som planerar att börja med en ny verksamhet. DIAGRAM 3 Lantbrukarnas planer för att förbättra lönsamheten, regionsvis ÖKA ARBETET UTANFÖR FÖRETAGET ÖKA PRODUKTIONEN Intresset för att öka samarbetet med andra lantbruksföretag är högst i Region, där vill procent göra det. I Regionerna 1, och 7 är det flest, 3 procent, som planerar att öka direktkontakten med konsumenterna genom förädling eller direktförsäljning. Högst intresse, procent, för att terminssäkra finns i Region. Där är det också flest, 19 procent, som planerar att öka omvärldsbevakningen. Se DIAGRAM 3. AVVECKLA EN VERKSAMHET BÖRJA MED NY VERKSAMHET EFFEKTIVISERA PRODUKTIONEN ÖKA SAMARBETET MED ANDRA LANTBRUKSFÖRETAG ÖKA FÖRÄDLINGEN ELLER DIREKTFÖRSÄLJNINGEN SATSA PÅ ETT KVALITETSSYSTEM TERMINSÄKRA ÖKAD OMVÄRLDSBEVAKNING 3 7 REG LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

13 Flest investeringar i Region Flest företagare, 1 procent, som investerat under 18 finns i Region, följt av Region och med procent. I Region är det flest företagare, 1 procent, som planerar att investera de kommande 1 månaderna, följt av Region med procent. DIAGRAM 1 Gjorda investeringar regionvis 18 REG. 1 3 I Region har procent investerat i byggnader exklusive djurstallar. Högst andel företag som gjort djurstallsinvesteringar finns i Region. Flest maskininvesteringar har företagarna i Region gjort. Se DIAGRAM BYGGNADER EXKL. DJURSTALLAR DJURSTALLAR MASKINER Högst andel företagare som planerar investeringar i andra byggnader än djurstallar de kommande 1 månaderna finns i Region 1 med 19 procent, följt av Region med 18 procent. Störst andel som planerar djurstallsinvesteringar finns i Region och 7 med 1 procent. 17 procent av lantbrukarna i Region planerar maskininvesteringar, följt av Region där 1 procent av företagen planerar maskininvesteringar. Se DIAGRAM. DIAGRAM Planerade investeringar regionvis 19 REG BYGGNADER EXKL. DJURSTALLAR DJURSTALLAR MASKINER Region har störst andel som investerat i mark, flest som planerar att investera i mark under året finns i Region. Minst andel företag som gjort markinvesteringar finns i Region 1 och 3. Region 1 planerar minst markaffärer. Se TABELL 1. TABELL 1 Lantbrukarnas investering i jordbruks- eller skogsmark Region Har gjort Planerar LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA 13

14 NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER I alla regioner har intresset för att utveckla nya affärsmöjligheter minskat eller är oförändrat från föregående år, undantaget är Region 1 där intresset istället har ökat. Störst är intresset för entreprenadverksamhet och energiproduktion för eget bruk. I Region är det 1 procent som vill investera i energiproduktion för eget bruk. Högst andel företag som vill investera i förädling av gårdens produkter finns i Region, 13 procent, följt av Region och 7. Flest, 11 procent, som planerar satsningar på turism finns i Region. Av de som angett intresse för att utveckla någon form av energiproduktion är intresset för solenergi störst i samtliga regioner. Se DIAGRAM 3. DIAGRAM 3 Andel företag regionvis, benägna till nya affärsmöjligheter ANNAN KOMPLETTERANDE VERKSAMHET ENTREPRENAD HÄSTAR FÖRSÄLJNING PÅ GÅRDEN FÖRÄDLING AV GÅRDENS PRODUKTER TURISM ENERGIPRODUKTION FÖR EGET BRUK ENERGIPRODUKTION FÖR AVSALU 1 REG LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA

15 Regiontabell FRÅGOR TOTAL EF AB REGION 1 REGION REGION 3 REGION REGION REGION REGION Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt lantbruksföretag idag? Är den...? Räcker till löpande utgifter, lön och investeringar Räcker till löpande utgifter och lön Räcker till löpande utgifter Räcker knappt till löpande utgifter Går oftast med förlust Planerar du att, under de kommande 1 månaderna, göra väsentliga investeringar i..? Byggnader exklusive djurstallar Djurstallar Maskiner Bedömer du att lönsamheten idag är mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig? Nettotal Hur kommer du att förändra din mjölkproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar Hur kommer du att förändra din nötköttsproduktion inom en treårsperiod? Ökar Minskar Kommer du att anställa ny personal inom två år? Ja Nej LRF KONSULT / SWEDBANK OCH SPARBANKERNA 1

16 SAMMANFATTNING Sveriges lantbrukare ser positivt på framtiden trots pressat läge LÖNSAMHETEN REG OM STUDIEN Intervjuerna har skett mellan 8 1 januari 19. Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 3:a helårsupplagan. Sifo intervjuar på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad lantbrukare, under september ifjol intervjuades lantbrukare. Arbetsgruppen för Lantbruksbarometern 19 har bestått av Therese Rödin Georgson och Christine Andersson från LRF Konsult samt Ulf Möller och Erik Engelbrekts från Swedbank och Sparbankerna. Den upplevda lönsamheten har försämrats med 3 procentenheter sedan våren 18 och endast drygt 3 av lantbrukare anser att den är god eller mycket god. Mjölkföretagen har bäst upplevd lönsamhet men deras lönsamhetsindex har trots det fallit från plus 3 till minus. De räknar dock med ett positivt index, plus 13, till våren. Störst fall har grisköttsproducenterna, som gått från plus till minus 3, samma lönsamhetsindex som växtodlarna har. Även nötköttsproducenterna har ett negativt index men tror på plus till våren. Lantbrukare i åldern 31- år upplever bäst lönsamhet, nästan av svarar att de har en god eller mycket god lönsamhet. Drygt 8 av lantbrukare planerar åtgärder för att förbättra lönsamheten. Vanligast är att effektivisera sin verksamhet. INVESTERINGAR Investeringar i maskiner minskar i alla produktionsgrenar. Däremot har antalet som investerat i byggnader ökat hos mjölk- nötkötts- och växtodlingsföretagen. Mjölk- och grisköttsföretagen investerar mest i djurstallar men inför nästa år minskar investeringsviljan, främst hos grisköttsföretagen. Lantbrukare under 3 år är mest intresserade av nya affärsmöjligheter. Generellt fortsätter intresset att satsa på solenergi öka, nästan 8 av som svarat att de tänker investera i energiproduktion ska göra det i solenergi men även intresset för vindkraft har vänt uppåt. FRAMTID OCH PENSION Framtidstron är fortsatt god, 7 av skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare. Hur man kommer klara sig på sin pension är oförändrat, 3 av anser det. Däremot är det i år betydligt färre grisköttsproducenter som tror att de kommer klara sig på sin pension, en nedgång från cirka till cirka 3 procent. En fjärdedel av alla lantbrukare planerar att överlåta sin fastighet inom tre år, flest inom släkten. Det är svårt eller mycket svårt att hitta personal, det anser procent och 1 procent, procentenheter färre än i fjol planerar att nyanställa i år. REGIONERNA Ingen av regionerna upplever en positiv lönsamhet men högst index, minus 1, har Region 7. Region har lägst lönsamhetsindex, minus 1, och störst förändring har gjorts i Region 3, från plus till minus 1. Men framtidstron är positiv i alla regioner. Under 18 gjordes flest investeringar i Region följt av Region och. Region har störst andel som investerat i mark medan det i Region är flest som planerar för det. Region 1 är den enda regionen där intresset för att utveckla nya affärsmöjligheter har ökat och vanligast i alla regioner är entreprenadverksamhet medan intresset för att satsa på turism är störst i Region. Besöksadress: Landsvägen Postadress: 17 3 Sundbyberg Telefon: Besöksadress: Franzénsgatan Postadress: 33 Stockholm Telefon: