Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Tidsperspektiv Igår eller i morgon? Peter Hassmén 1
Vetenskap vs. erfarenhet Reflekterande?? Praktiker Teoretiker EJ reflekterande Peter Hassmén 2
Kunskapsteori Metodteori Metodlära Kunskapsteori Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap och Logos = lära) Behandlar frågor om mänsklig kunskap. Kunskapsteorin söker svaren på vad kunskap är. Skapar möjlighet att rationellt söka kunskap. Kunskapsteorin är normativ. Peter Hassmén 3
Kunskapsteori Kunskapsteorins fyra stora frågor: 1. Kunskapens natur Vad innebär det att veta, att ha kunskap? 2. Kunskapens omfång Vad, om något, är det möjligt att ha kunskap om? 3. Kunskapens säkerhet Finns det en säker grund för kunskapen? 4. Kunskapens källor Varifrån får vi vår kunskap? Kunskapsteori Metodteori : disciplin specialiserad på att analysera vad vetenskap och vetenskapligt arbete är. Utifrån frågan om vad vetenskaplig kunskap är, skapas teorier om vad vetenskap är. Teorier om vad vetenskap är ligger till grund för tillvägagångssätt metoder för att producera ny kunskap (dvs. metodteori). Metodlära Den normativa vetenskapsteorin anger allmänna normer för hur teorier ska formuleras, hur de ges stöd, och för hur de används. Peter Hassmén 4
Vetenskapligt Empiriskt arbete: Testbart och Replikerbart Logiskt och Rationellt Noggrant och Systematiskt Transparens (genomskinlighet) Granskningsbarhet Kritisk (-analytiskt, -reflexivt) Självkorrigerande och Progressivt Preliminärt och Sanningssökande Positivism där vetenskaplig kunskap utgörs av teorier, vilka innehåller termer som refererar till mätbara företeelser och satser som anger relationer mellan dessa företeelser. Vidare är det viktigaste sättet att nå kunskap om verkligheten att observera den, antingen i naturliga situationer eller genom experiment (Hartman). Peter Hassmén 5
Hermeneutik Hermeneutik: förståelse- eller tolkningslära. Ordet hermeneutik är av grekiskt ursprung och stammar från verbet hermeneuein som tros ha haft tre huvudbetydelser: att uttrycka, att utlägga och att översätta. Det finns olika uppfattningar inom hermeneutiken om vad de centrala begreppen förståelse och tolkning innebär, liksom vad som kan tolkas. Vad är Metodteori? Kunskapsteori Metodteori Metodlära Metod: ordet kommer från de grekiska orden meta och hodos, som betyder efter respektive väg. Metod betyder alltså den väg eller de vägar som beräknas leda till en bestämd plats. Metodteori: Allmänna regler/principer för hur vetenskapliga undersökningar skall genomföras utifrån ett vetenskapsideal. Kopplar sålunda samman vetenskapsteorin med metodläran. Peter Hassmén 6
Metodteori Kvantitativ metodteori utgår främst från det positivistiska vetenskapsidealet. Kvalitativ metodteori utgår främst från det hermeneutiska vetenskapsidealet. Kvantitativ Metodteori Positivistiskt vetenskapsideal styr i stort metoderna. Metoderna är ofta mer formaliserade och standardiserade. Metodologin är den hypotetisk-deduktiva; empirisk prövning av hypoteser. Utgångspunkten för kvantitativa metoder är att det som studeras skall göras mätbart och kvantitativa undersökningar karakteriseras av att numeriska relationer mellan mätbara egenskaper studeras. Peter Hassmén 7
Kvantitativ Metodteori De begrepp som studeras empiriskt måste operationaliseras för att kunna användas vetenskapligt. Måste ha korrekta, pålitliga, användbara och tydliga definitioner av begrepp. Forskaren är en distanserad observatör och/eller analytiker i en åskådarroll, som eventuellt kan kompletteras med en aktörsroll som distanserad manipulatör. Kvalitativ Metodteori Hermeneutiskt vetenskapsideal styr i stort metoderna. Utgångspunkten för kvalitativa metoder är att man genom tolkning vill nå förståelse för mänskligt vara. Alltså förstå hur människor föreställer sig världen, vilken mening de ger olika företeelser i världen och på vilket sätt de tillskriver sin tillvaro mening. Man vill nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp av individer. Peter Hassmén 8
Kvalitativ Metodteori Möjligt skilja på tre tolkningsnivåer (kan överlappa varandra): 1. Självförståelse: tolkningen görs genom att försöka leva sig in i den intervjuades situation. 2. Common sense-tolkningar: tolkningar som går utöver det som den intervjuade själv anser om ett ämne, men dessa tolkningar kräver ingen särskild teoretisk kunskap. 3. Teoretiska tolkningar: förutsätter en tolkning utifrån en given teori, och i vissa fall går denna tolkning längre än de två ovannämnda. Kunskapsteori Metodteori Metodlära + Vetenskapligt skrivande Peter Hassmén 9
Experimentella designer Experiment: en eller flera faktorers (OV) påverkan på ett visst fenomen (BV). Äkta experiment (eng. true experiment): manipulation av OV & randomisering (slumpmässigt fördelning) till olika nivåer av OV. Försök att kontrollera eller neutralisera alla övriga faktorer som kan tänkas påverka den beroende variabeln (BV). Experimentella designer MAXMINKON-principen MAXimera önskad systematisk varians (behandlingseffekten) Gör betingelserna så olika som möjligt. Öka styrkan på den oberoende variabeln. MINimera felvarians Minimera felmätningar, slumpmässiga variationer, o s v. KONtrollera icke önskad systematisk varians Kontrollera det som systematiskt kan variera men som inte är intressant i just denna studie. Peter Hassmén 10
Experimentella designer Extern validitet: Generaliserbarhet/Ekologisk validitet: t ex Generaliserbarhet av undersökning till verkligheten? Generaliserbarheten av undersökningsförfarandet? Undersökta individer representativa för population? Frågeformulär Datainsamlingsmetod som består av ett formulär, vilket innehåller frågor med övervägande andel fasta svarsalternativ. Vi har två parter, frågeställare och respondent, vars kommunikation och interaktion sker framförallt via skriftligt material (enkäten). Frågeformulären besvaras av respondenten själv. Mycket av det som gäller för frågekonstruktion, undersöknings- och analysmetoder, gäller även för strukturerade intervjuer. Forskning med enkäter har sålunda strukturerade intervjuer som alternativ. Peter Hassmén 11
Forskningsprocessen Referens: Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Måste vara forskningsbar: Möjlig att pröva. Möjlig att definiera. Inte diffus. Inte mångtydig. Att ställa frågor är lätt! Men att ställa bra och intressanta frågor som är möjliga att besvara är betydligt svårare. Darwin P. Hunt (NMSU) Peter Hassmén 12
Förstahandskällor Andrahandskällor Tredjehandskällor Reliabilitet & Validitet Några viktiga databaser är: MEDLINE, ERIC, PsycINFO. Men även SportDISCUS och Web of science. INLEDNING: Översikt av området, teoretisk bakgrund, tidigare forskning, frågeställning (ev hypotes/er). METOD: Deltagare, apparatur, procedur (ev statistik). RESULTAT: Text det primära (ev tabeller och/eller figurer). Och DISKUSSION: Egna resultat syfte, egna resultat tidigare forskning, egna resultat teorier, allmän avslutande diskussion med anknytning till rapportens inledning. REFERENSER: Så att läsaren själv kan läsa originalkällor. Peter Hassmén 13
Vetenskapen i psykologin Växte fram ur naturvetenskapen, framför allt fysiken. Noggranna observationer ansågs som den viktigaste metoden i de empiriska vetenskaperna. Vetenskap: Att systematiskt och metodiskt inhämta och producera ny kunskap. Vetenskapligt förhållningssätt: Kritiskt analytisk (svag argumentation, felaktiga slutsatser). Kritisk reflektiv (svagheter i vidare mening, t ex sociokulturell påverkan). Vetenskapliga ideal: FILOSOFI NATURVETENSKAP PSYKOLOGI Positivismen Nomotetiskt synsätt Hermeneutiken Ideografiskt synsätt Akademiskt lärande? Universitet: Verksamheten ska vila på en vetenskaplig grund. Utbildningen ska vara forskningsanknuten. Aktiviteter: Kunskapsproduktion Kunskapsförmedling Kunskapskonsumtion Peter Hassmén 14
Idrottspsykologiska tidskrifter International Journal of Sport Psychology (1970) Journal of Sport Behavior (1977) Journal of Exercise and Sport Psychology (1979) The Sport Psychologist (1987) Journal of Applied Sport Psychology (1989) Psychology of Sport and Exercise (2000) Exempel på andra tidskrifter som publicerar idrottsforskning: American Journal of Sports Medicine British Journal of Sports Medicine Clinical Journal of Sports Medicine Exercise and Sport Sciences Review* Exercise and Immunology Reviews European Journal of Sport Management European Journal of Sport Science* European Sports History Review International Journal of Sports Medicine International Review for the Sociology of Sport Journal of Biomechanics Journal of Human Movement Studies Journal of the Philosophy of Sports Journal of Physical Education, Recreation and Dance Journal of Sport Economics Journal of Sport History Journal of Sport Management Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism Journal of Sport and Social Issues Journal of Sports Science and Medicine* Journal of Sport Sciences* Journal of Strength and Conditioning Research Journal of Teaching in Physical Education Medicine and Science in Sports and Exercise* Physical Education & Sport Pedagogy Research Quarterly for Exercise and Sport* Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sport* Sociology of Sport Journal Sport, Culture and Society Sport, Education and Society Sporting Traditions Sports Law Bulletin Sports Medicine + MÅNGA FLER! Peter Hassmén 15