Oönskade ämnen i slam smittämnen.



Relevanta dokument
Smittämnen och antibiotikaresistens i slam

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Avdödning av mikroorganismer vid långtidslagring av avvattnat slam

Riskhantering av EHEC hos djur

Energieffektiv hygienisering av slam

Varför återföring av klosettvatten

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?

Hygieniseringsteknik för säker återföring av fosfor i kretsloppet

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?

Risk för smittspridning via avloppsslam

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Möjligheter och risker vid samrötning

Tarminfektioner, inledning

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

SMITTSKYDD FÖR DJUR OCH MÄNNISKOR

Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter

små avlopp i kretslopp

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

RVF Utveckling 2005:11

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Oönskade ämnen i slam Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk - III Workshop 14 maj 2012

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Framtida hantering av kommunalt avloppsslam En studie av och för små Norrlandskommuner

något för framtidens lantbrukare?

Utmaningen säkrare dricksvatten

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

PM Ny hygieniseringsmetod

Medicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej

Är det längre försvarbart att sprida avloppsslam? Viktiga aspekter på och moderna metoder för slamhantering

Hållbar återföring av fosfor

Vattenstämman Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Handbok. vid hantering av substrat och rötrest vid biogasanläggningar

Toalettavlopp från ladugårdsbyggnader

Vad kan finnas under ytan?

Kvalitetssäkring av hushållsnära avloppsfraktioner. Quality assurance of on-site wastewater fractions

Rapport Nr Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling

Synpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A

Alternativa hygieniseringsmetoder

Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Bedömning av recipient skydd. Värdering av risk och skyddsåtgärder

PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer November 2013

Hygienisering av avloppsslam

Optimerad hygienisering vid kompostering av avloppsslam. Optimized sanitation from composting of sewage sludge

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Långtidslagring av avloppsslam

Klosettvatten i kretslopp

Stefan Börjesson & Christina Greko Enh för djurhälsa och antibiotikafrågor

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Fosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017

Slamtillförsel på åkermark

Slamspridning på åkermark

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Smittsamma sjukdomar hos katt

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

PROJEKT. Salladbufféer

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

slammets värde och avsättning

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

DOM Stockholm

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det?

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Världen i Norden och Norden i världen

Slamspridning på åkermark

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

En hållbar slamhantering Vad innebär det? Utmaningar och möjligheter

Transkript:

Oönskade ämnen i slam smittämnen. Josefine Elving Ann Albihn Sektionen för miljö och smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt www.sva.se KSLA 120514 Workshop Om Oönskade ämnen i slam Albihn

Ett uthålligt kretslopp Bild : Lasse Lind

Avloppsslam risk eller resurs Kan smittrisken hanteras? (Andra risker!) Risken måste ges rimliga proportioner Resurs som gödselmedel och jordförbättrare

Hur används avloppsslam? Jordförbättring i jordbruket Jordtillverkning (planteringsjord) Salixodling Gödsla skog Golfbanor, Vägrenar Deponitäckning m.m

Hälsorisker med slam Smittämnen Bakterier Parasiter Virus Läkemedelsrester Resistenta bakterier Oorganiska ämnen Tungmetaller m.m...

Zoonoser - slamaktuella > 2/3 av människans infektionssjukdomar är zoonoser Bakterier Salmonella, VTEC/EHEC, Campylobacter Parasiter, helminter, protozoer Spolmask (Ascaris), Dynt (Taenia/Cysticerca) Tarmprotozoer (Giardia, Cryptosporidier, Toxoplasma) Antibiotikaresistens

Undersökning av slam - 8 reningsverk, 1 år Patogener Råslam (64 st) Behandlat slam (69 st) Salmonella 43 (67%) 38 (55%) Campylobacter coli Campylobacter jejuni Listeria monocytogenes 6(9%) 1(2%) 13 (20%) 2 (4%) 8 (12%) 1 (2%) E. coli O157 1 (2%) 0 (0%) Sahlström, Aspan, Bagge, Danielsson-Tham, Albihn, Water Res. 2004

Virus Lång överlevnad men tillväxer inte i antal utanför kroppen Tarmvirus är ofta artspecifika (norovirus, rotavirus)

Smitta från slamanvändning på jord Foder- och livsmedelsgrödor Råa Processade Bete Avrinning till vatten bad, bevattning, vattentäkt Jord, jorddrift Vektordjur Insekter Gnagare Fåglar

Vektordjur

Factors influencing microbial survival Temperature ph Oxygen Moisture Light Chemicals Biological factors Environmental niches Nutrients Carbon Nitrogen Etc.

Längre överlevnad på gräsbevuxen mark än på Längre överlevnad på gräsbevuxen mark än på bar jord

Överlevnadsförsök utomhus 0.295 m l Topsoil Subsoil 1.0 m Enterococcus faecalis Salmonella Typhimurium Bakteriefag fix & ms12 Porcint parvovirus (PPV) E. coli O157 Influensavirus (H10N7) Nyberg et al., 2010. Applied Soil Ecol. 46:398 404.

Överlevnad av E. coli O157 (VTEC) på gröda Försök i klimatkammare med varierande temperatur t och UV-ljus +UV +temp Ottosen el al., 2011,. J Food Protect. 74(12):2000-2007

Förändrad djurhållning = Ökat behov av smittskydd Storskalig djurhållning Mer djurhållning utomhus Globaliseringen - ökat resande och mer handel Alvarlig konsekvens för smittad djurbesättning Gott djurhälsoläge i Sv. Introduktion i livsmedelskedjan

Riskhantering Barriärtänkande Hygienbehandling innan spridning Val av plats och gröda för spridning Karenstid spridning skörd eller bete Behandling av gröda

Hur behandlas avloppsslam? Rötning Lagring Kompostering Avvattning Förbränning (Pastörisering) m.m.

Vilka reduktionskrav gäller för mikroorganismer? År 2009 fick NV uppdrag att revidera Aktionsplan f återföring av fosfor ur slam, i feb 2012 fick NV ett utökat uppdrag för hållbar återföring av fosfor från avlopp I NVs förslag (2010) Ingen Salmonella i 25 g behandlat slam E. coli och Enterokocker till <1000 CFU/g TS (< 3 log 10 CFU/g TS) OBS jmf m arbetsdokument för EUs nya slamdirektiv år 2010 - E. coli till < 5 log 10 CFU/g våtvikt men inget f Enterokocker.

Rötning kan ge god hygien Mesofil (30-35C) Termofil (50-55C) Kontinuerlig Batchvis Lagring Transport

Hygieniseringseffekt vid rötning av slam vid 35, 55 och h60 C i2l experimentrötkammare Jämföra exp tiderna 2, 5, 6, 24 timmar samt HRT 7 resp 15 dgr Få prover svårt m generella antaganden, ingen stat. analys Resultat: Salmonella påvisades i alla obehandlade och mesofilt rötade prover TS centralt! SNVs krav klaras vid CFU/våtvikt (men inte för CFU/g TS- EU-förslaget) Hygieniseringskravet klaras för enterokocker i samtliga exp tider och HRT vid 55, 60 C men inte vid 35 C Clostridier påverkas inte av behandlingen (C. perfringens) Studien indikerar att 2h vid 55 OK för att uppnå reduktionskraven för Salmonella, enterokocker och E. coli. SVA resultat 2011-2012 På uppdrag av LTH/ Sv Va, Opubl.

The composting process Sewage sludge Mixed with other material e.g. horse manure, household waste Organic matter Inorganic nutrients Water Microorganisms Oxygen Heat Compost pile Gases Ammonia Carbon dioxide Methane Nitrous oxid Water Finished compost humified organic matter mineral matter microorganisms reduced mass and water content

Lagrat slam

Reduktion av indikatorbakterier vid lagring ute av avloppsslam (A,B) rötat; (C, D) obehandlat slam; Varje provtagningsdjup ( ) 10-30 cm och ( ) 30-60 cm representerar ett samlingsprov av 5 stickprov. cfu/g ts sla am) enteroko ocker (log 10 A 7 6 5 4 3 2 1 0 200 400 Dagar koliforma bakterier (log 10cfu/g ts slam) 7 6 5 4 3 2 1 0 100 200 300 400 Dagar B C D cfu/g ts slam m) enteroko ocker (log 10 7 6 5 4 3 2 1 0 100 200 300 400 Dagar (Berggren, Albihn, Johansson, VA-Forsk Rapport 2005-04) slam) koliform ma bakterier (lo og 10cfu/g ts 7 6 5 4 3 2 1 0 100 200 300 400 Dagar

Ett uthålligt kretslopp utan smittspridning! id i Kretslopp önskvärt! Barriärtänkande Hygienisering innan spridning. Smittämnen i miljön är ostyrbara i tid och rum Sjukdomsutbrott kan få stora konsekvenser Livsmedelssäkerheten!

Tack!

Markanvändning och smittrisk varierar Åker - Bete - Vall Spannmål, Halm Ensilage, Hö Livsmedels/fodergrödor

Microbial 2 variables in bale silage Variable Total Entero- E. coli Clostridial Bacillus Yeasts Moulds bacteria bacteria spores Opening 1month NPK 6.2 0.8 0.8 2.6 1.3 6.4 2.5 Manure 6.6 0.5 0.5 2.8 2.1 6.3 1.0 ADR 6.2 0.5 0.5 2.1 2.7 6.7 1.0 Stderr 0.35 0.16 0.14 0.68 0.54 0.15 0.66 P 066 0.66 041 0.41 041 0.41 080 0.80 023 0.23 014 0.14 025 0.25 Opening 5 months NPK 6.9 5.7 a 5.7 a 1.7 1.3 2.6 5.2 a Manure 66 6.6 39 3.9 b 41 4.1 b 22 2.2 13 1.3 23 2.3 45 4.5 a ADR 6.4 5.0 a,b 5.0 a,b 1.6 1.6 2.2 6.6 b Stderr 0.31 0.40 0.40 0.41 0.28 0.49 0.35 P 0.51 0.0329 0.0479 0.63 0.66 0.82 0.0073 Opening 10 months NPK 5.6 0.5 0.5 2.1 2.3 1.0 5.7 a Manure 55 5.5 05 0.5 05 0.5 22 2.2 25 2.5 10 1.0 25 2.5 b ADR 6.3 0.5 0.5 2.2 2.2 1.5 5.7 a Stderr 0.32 0.0 0.0 0.44 0.30 0.26 0.45 P 0.24.. 0.96 0.68 0.41 0.0010 a,b,c Different superscripts within column and opening time indicate sign diff between fertilizers at the P-level presented, 2 In log CFU/g Müller, Johansson, Salomonsson, Albihn in ms

The worried well Foto C.

Avloppsbevattning i salixodling smitta hos djur Carlander, Stenström, Albihn, Hasselgren, VA-Forsk Rapport 2002-1