Hygieniseringsteknik för säker återföring av fosfor i kretsloppet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hygieniseringsteknik för säker återföring av fosfor i kretsloppet"

Transkript

1 Hygieniseringsteknik för säker återföring av fosfor i kretsloppet Björn Vinnerås Institutionen för Energi och Teknik Sveriges Lantbruksuniversitet

2 Sammanfattning/slutsats Behandlingsmål Mål för hygieniserande behandling kan antingen vara att uppnå en viss reduktion av koncentrationen kontrollorganismer (indikatororganismer eller patogener) i materialet, eller att man uppnår en högsta accepterad koncentration i slutprodukten. För en generell kontroll av behandlingen är kombinationen av en bestämd reduktion, vilken kopplas till för processen validerade parametrar, en tydlig och enkel processtyrning. Reduktionen skall då vara tillräcklig för att säkerställa att produkten är hygieniskt säker utifrån användning. Att säkerställa den högsta accepterade koncentrationen i den färdiga produkten är användbart för vissa organismer som man vill säkerställa att de förekommer i tillräckligt låga nivåer i materialet, för Sveriges del är Salmonella spp. en organism som man vill vara säker på att inte föra ut till lantbruket. Indikatororganismer Escherichia coli är en bra indikatororganism för utvärdering av reduktionen av patogena tarmbakterier, t.ex. salmonella och shigella, för både termisk och kemisk behandling. Dock bör reduktionen av E. coli kompletteras med att den behandlade slutprodukten regelbundet påvisas salmonellafri för att inte riskera Sveriges förhållandevis låga smittryck inom lantbruket jämfört med vår omvärld. Enterococcus faecalis är en bra indikator för reduktionen av såväl virus som parasiter vid termisk behandling av biologiskt material. Dessutom kan man förvänta sig högre nivåer av enterokocker jämfört med patogena virus och parasiter. Nackdelen med enterokocker är att de, i motsats till virus och parasiter, under vissa förhållanden kan tillväxa i materialet och därmed leda till att reduktionen underskattas och risken överskattas. Dessutom finns det naturligt förekommande enterokocker som är härdigare i miljön än de som kommer från tarmfloran. Tyvärr är dessa med dagens analysmetoder svåra att skilja från Enterococcus faecalis. För ammoniakbehandling finns det tydliga indikationer på att Enterococcus faecalis är en god indikator för reduktionen av virus medan ascaris ägg följer ett annat reduktionsmönster och måste därmed hanteras separat i valideringen av kemiska behandlingar. Ascaris (spolmask) ägg bör följas i processer där man använder sig av kemisk behandling för att säkerställa att behandlingen har effekt även på motståndskraftiga parasiter. Det är dock ingen mening att övervaka förekomsten i materialet, eftersom den naturliga förekomsten är mycket låg i Svenska avlopp. Vid validering av hygieniserande behandlingar kan ascaris ägg, vanligen Ascaris suum ägg, tillsättas till materialet.

3 Behandlingar Värmebehandling är en väl beprövad och fungerande metod för inaktivering av oönskade mikroorganismer. Behandlingstiden anpassas utifrån vald behandling och behandlingstemperatur. Studier av inaktivering av mikroorganismer ger för samma temperatur stor variation i reduktionstider (D-värden) och i förändringen i reduktionshastigheten i förhållande till temperaturändring (Z-värdet). Dessa skillnader kan bero på vilket material som behandlas samt hur studien har utformats. På grund av de varierande resultaten är det viktigt att goda säkerhetsmarginaler finns för rekommenderade behandlingar. Vi föreslår därför en beräkningsgrund, liknande den som används av US EPA, men där övriga länders behandlingsbedömningar ingår, enligt nedanstående ekvation, för behandlingstiden t i timmar vid temperaturen T i ºC. t (h)=4, T (-14,47) Om värmebehandlingen genomförs som ren värmebehandling eller genom kombinerad biologisk behandling spelar inte någon roll. Vid biologisk behandling med ojämn temperaturfördelning, t.ex. strängkompostering, då delar av materialet håller en temperatur under 50 C anger ekvationen ovan tiden mellan vändningar. Det viktiga är att värmebehandlingen inte sker som ett sista behandlingssteg i en process eftersom risken för återväxt/återkontamination då är stor. Värmebehandling måste alltid efterföljas av en biologisk behandling eller annan stabilisering som begränsar risken för kontamination/tillväxt av patogena bakterier. En fördel med förpastörisering eller termisk hydrolys är att gasutbytet från anaeroba processer ökar. För kemisk behandling som ger en övergående avdödningseffekt, t.ex. kemikond, måste en efterföljande biologisk behandling eller annan stabiliserande behandling finnas som minskar risken för återkontamination. För kemisk behandling vars avdödningseffekt finns kvar till materialet tills det återförs till åkermarken (t.ex. ammoniakbehandling) föreligger inget behov att efterföljande biologisk behandling. Slamtorkning med hög temperatur är en välfungerande behandling för hygienisering. Behandlingen är dock komplex och har ibland kopplats stora tekniska problem då slammet torkar fast i utrustningen under behandlingsprocessen. För att säkerställa att materialet är stabilt och att det inte förekommer tillväxt i materialet skall vattenhalten inte överstiga 15 %. Kemisk behandling med kalk bör genomföras till ett ph över 12, och behandlingstiden kan vara kort om behandlingen kombineras med hög temperatur, t.ex. temperaturutveckling från tillsats av bränd kalk (CaO). Används släckt kalk (Ca(OH) 2 ) måste behandlingen hålla ett ph över 12 under åtminstone tre månader. Ammoniakbehandling är en ny process där man vid moderat alkalint ph (ph>8,5) kan hygienisera material med både låg och hög torrsubstanshalt. Om hanteringskedjan bevarar ammoniaken i materialet tills det sprids på mark finns ingen risk för återväxt. Väl i marken

4 utgör ammoniaken ett kvävegödselmedel, således ger behandlingen materialet ett ökat gödselvärde. Humanurin innehåller naturligt tillräckligt höga koncentrationer av ammoniak för att det vara självhygieniserande under lagring förutsatt att det finns minst 2 g totalt ammoniumkväve (TAN) per liter material och att ph är minst 8,9, eller annan kombination som ger samma mängd oladdad ammoniak. Denna koncentration och ph ger vid 4 ºC mer än 10 mm oladdad ammoniak (NH 3 ), den aktiva substansen i hygieniseringen. Anses ascaris vara ett problem finns det idag endast data som täcker hygieniseringen över 20 ºC. Ammoniakbehandling är väl lämpad för behandling av substrat med lågt energiinnehåll för vilka biologisk behandling är svår, t.ex. källsorterat klosettvatten. Det enda som krävs för en effektiv behandling är ett täckt lagringsutrymme som säkerställer att ammoniaken inte förloras som luftemission fram till spridningen.

5 Innehållsförteckning Tabellförteckning 5 Figurförteckning 6 Förkortningar och definitioner 9 1 Inledning 10 2 Hygienisering Vad innebär hygienisering Varför måste vi hygienisera material som återförs? Mål med hygieniseringen och hur kan man mäta den 12 3 Reglerad behandling av liknande produkter i andra länder USA Avloppsfraktioner Djur gödsel Europeiska unionen och dess medlemsstater Avlopps fraktioner Djur gödsel Norge 16 4 Organismer som regleras Salmonella Escherichia coli Enterokocker Ascaris spp. (suum, lumbricoides) Virus Slutsats 22 5 Material för återföring 25 6 Behandlingsmål 26 7 Värmebehandling Generella aspekter Formulering av ett tid-värme förhållande Organismer som reflekterar effekten av värmebehandling Validering av värmehygienisering Pastörisering och termisk hydrolys Princip Teknik och kostnad Ångning 35

6 7.6.1 Princip Teknik och kostnad Våtkompostering Princip Teknik och kostnad Rötning Mesofil rötning Termofil rötning Teknik och kostnad Termisk torkning Teknik och kostnad Kompostering (termofil) Kompostering (psykrofil/mesofil)/långtidslagring Teknik och kostnad Kemikond Teknik och kostnad kemikond Kalkning Parametrar som skall övervakas vid kalkning Teknik och kostnad Ammoniakhygienisering Ammoniakbehandling i praktiken Kontrollparametrar för ammoniakbehandling Teknik och kostnad 46 Referenslista 48

7 Tabellförteckning Tabell 1. Gränser för koncentrationer av patogener och indikatororganismer för slutkvalitet i avloppsslam och gödsel samt mått på mikroorganismreduktion som används för validering av behandlingsmetoder i olika regleringar 20 Tabell 2. Tiden (minuter) för decimalreduktion av kontrollorganismerna som används i huvuddelen av de olika regleringarna för behandling av slam 24 Tabell 3. Behandlingar som i olika regleringar anges resultera i en produkt, som i relation till användningen, anses som hygieniskt säker (i huvudsak gällande avloppsslam, annars markerat vid reglering: *gödsel) 32 Tabell 4. Tid som behövs för uppfyllande av EU: s regler för animaliska biprodukter (EG 142/2011) genom kemisk behandling av stallgödsel i olika NH 3 koncentrationer och vid temperaturer från 4 C för salmonella och enterokocker samt för Ascaris från 20 C (Vinnerås, 2013) 45 7

8 Figurförteckning Figur 1. Schematisk temperaturfördelningen i en strängkompost. 39 Figur 2. Andelen oladdad ammoniak (NH 3 ) beroende av temperatur och ph. 44 8

9 Förkortningar och definitioner ABP Animaliska biprodukter D-värde Decimal reduktions värde den tid det tar för 1 log 10 reduktion av organismkoncentrationer vid en log-linjär reduktionstrend KL-vatten Klosettvatten Part 503 TAN Totalammonium kväve TS Torrsubstanshalt Vektor Z-värde pe personekvivalent 9

10 1 Inledning Denna rapport skrivs på uppdrag av naturvårdsverket som en del i bakgrundsarbetet med fosfor i kretslopp. Uppdraget var att utföra en kartläggning och kunskapssammanställning av olika metoder, tekniker och processer för att avdöda olika smittämnen i fosforinnehållande organiska restfraktioner såsom avloppsslam och andra avloppsfraktioner, naturgödsel, matavfall, slakteriavfall, och kombinationer av dessa. Behandlingar är utvärderas är bl.a. ureabehandling, samt olika typer av kompostering och rötning. Olika metoder/tekniker/processer för organiska restfraktioner bedöms utifrån realism, teknikmognad, grov uppskattning av ekonomiska förutsättningar, behandlingsresultat och generellt resursutnyttjande (t.ex. energi och tillvaratagande av andra näringsämnen än fosfor). Denna sammanställning ämnar till att värdera och föreslå lämplig eller lämpliga metoder/tekniker/processer för hygienisering av olika restfraktioner i relation till förekommande regleringar kring hygienisering biologiska restprodukter (t.ex. animaliska biproduktförordningens behandlingskrav). Rapporten är en sammanställning av olika behandlingsmetoder för att hygienisera avloppsfraktioner för ett säkert växtnäringskretslopp. I rapporten tittar vi närmare på varför hygieniseringen skall ske och till vilken grad skall hygieniseringen genomföras och kopplat detta till hur olika länder kräver att materialet behandlas innan det återförs till lantbruk eller annan användning. Dessutom gås även grunderna för hur man kan beräkna inaktiveringen vid olika behandlingar och behandlingstemperaturer igenom. Utifrån tid-temperatur kombinationer för accepterade behandlingar föreslås en ekvation som kan ligga till grund för att bestämma dessa processparametrar vid värmebehandling. Olika behandlingars funktion och deras hygieniserande effekt gås igenom med koppling till kostnader, funktion och hur beprövad behandlingen är. Slutligen sammanfattas själva behandlingsteknikerna och deras tillämpning för de olika substrat som kan komma att innefattas i behandlingarna. 10

11 2 Hygienisering 2.1 Vad innebär hygienisering Hygienisering utförs för att minska förekomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer, patogener. Det är inte möjligt att avlägsna alla mikroorganismer men förekomsten av en sjukdomsalstrande mikroorganism kan reduceras till en så stor grad att risken att exponeras blir minimal, detta för att skydda människor och djurs hälsa. Hygieniseringsgraden för en behandling definieras ofta genom den reduktion av mikroorganismer den uppnår, ofta i form av tiopotenser. Effekten av en hygieniserande behandling kan bedömmas utifrån hur många tiopotenser som en bestämd mikroorganism reduceras. Ofta är denna reduktion log-linjär vilket innebär att en behandlings decimalreduktionstid, dess D-värde, kan beräknas. D-värdet motsvarar tiden för en 90% reduktion av en bestämd mikroorganism. I och med höga startkoncentrationer anges förekomsten av mikroorganismer i ett material ofta per gram och som tiopotens. En reduktion om 10 6 per ml/g material benämns ofta som en hygieniseringsprocess medan en reduktion på per ml/g material räknas som en steriliseringsprocess. I fallet med säker återföring av växtnäring är det snarare en hygienisering än en sterilisering som eftersträvas. Bedömningen till vilken grad en specifik patogen i ett material skall reduceras bör vara kopplat till en riskvärdering där de specifika organismernas förekomst och den acceptabla risken för infektion inkluderas i bedömningen av reduktionsmålet. Man bör dock vara medveten om att all återföring av växtnäring (kretslopp) leder till en ökad risk i livsmedelskedjan jämfört med att använda mineralgödsel, dock kan hanteringen leda till minskad smittrisk i andra delar av samhället. Dessutom ger kretsloppet andra vinster som måste ställas mot riskerna med systemet. I de olika behandlingskrav som sammanställs nedan är risker såväl som vinster oftast inkluderat i bestämmelserna. Den önskade reduktionen av sjukdomsframkallande organismer kopplas ofta till förekomst och reduktion av andra organismer vanligen indikator organismer som förekommer i materialet naturligt. Indikatororganismen används då som modell för patogener, och dessa organismer skall då alltid förekomma naturligt i materialet från början och sedan ha en liknande överlevnad som patogenerna under behandlingen. Helst skall indikatororganismerna inte vara sjukdomsframkallande samt vara enkla att odla/undersöka. Indikatororganismer kan vara av ett helt annat slag än de organismer som den används som indikator för, ett tydligt exempel på detta är användandet av tomatfrön som indikator för hygienisering i tyska komposteringsstandarden. 11

12 Bedömningen av den slutgiltiga smittrisken vid användningen av en specifik produkt beror på hela hanteringskedjan där olika komponenter ger en sammanlagd reduktion/minskning av riken. På så vis kan behandlingskrav i kombination med andra barriärer leda till goda säkerhetsmarginaler för att undvika smitta till människor och djur vid användningen av produkten. Exempel på andra hanteringar än hygienisering som ger en barriär för smittspridning är valet av gröda som gödslas, t.ex. om energigröda gödslas, karenstider mellan spridning och skörd/bete samt hur man gödslar, där direktinkorporering ger en säkrare hygien eftersom risken för kontakt med den tillförda gödselprodukten minskar. Hygieniserande behandling är dock den enda barriär där en reduktion kan utföras kontrollerat och där man säkert kan dokumentera barriärens effekt på patogener. 2.2 Varför måste vi hygienisera material som återförs? När flödet på avlopp och avfallsprodukter ändras i samhället kommer vi även att introducera nya risker för att sprida smitta till miljön, nya potentiella smittvägar. Införande av ett nytt system, parallellt med att det gamla systemet finns kvar ökar nästan alltid risken för smittspridning. Kretsloppet av växtnäring bör optimeras så att näringsförlusterna är så små som möjligt, vilket oftast kan göras genom att hålla kretsloppet så kort som möjligt. När det gäller smitta så är det motsatsen som gäller, desto fler behandlingar och åtgärder som utförs på vägen desto mindre blir risken för att sprida smitta vid slutanvändningen. Dock föreligger det risker under hanteringskedjan som måste tas i beaktande. I ett kretslopp måste nyttan med växtnäringsåterförsel och risken med smittspridning ställas mot varandra och processen bör därefter optimeras för systemet utifrån dessa två aspekter. I dagsläget i Sverige har vi en hög livsmedelssäkerhet med lågt smittryck inom lantbruket. För att lyckas med ett uthålligt kretsloppssystem kan vi inte riskera säkerheten, vare sig gällande livsmedelskvaliteten eller gällande smittorna i miljön. Effekterna av felhantering, även små fel, kan leda till stora problem med smittspridning och därmed stoppa kretsloppet av växtnäringen. 2.3 Mål med hygieniseringen och hur kan man mäta den Det viktigaste för en säker återföring av växtnäring till lantbruket är att definiera vad som skall uppnås med behandlingen. För den slutliga risken vid återföring är det produktkvaliten som påverkar, dvs. koncentrationer av patogena mikroorganismer i materialet efter behandling. Denna koncentration är dock resultatet av koncentrationen av patogener vid start i kombination med den reduktion som uppnås vid hygieniserande behandling. Vid en riskbedömning kan acceptabla nivåer på slutkoncentrationer bestämmas utifrån exponeringsvägar och exponerings frekvens med målsättningen att återanvändning av produkten inte skall medföra någon ökad risk för infektion. Utifrån denna bedömning av vad som är ett säkert material, i kombination med startkoncentrationer i materialet, kan ett reduktionsmål för behandling fastslås. För att designa och utvärdera en behandling är det rimligt att sätta upp ett reduktionsmål för behandlingen vilket sedan måste påvisas fungera med validering i fullskala. Reduktionen av mikroorganismer kopplas till processens styrparametrar vilka sedan under pågående process 12

13 följs för att säkerställa ett godkänt behandlingsresultat, Ett sådant tillvägagångssätt är mycket säkrare än mikrobiell analys genom enstaka stickprov av behandlat material, där frånvaron av patogener inte nödvändigtvis påvisar att en reduktion har skett. Ett tydligt exempel på en sådan utvärdering av en process är de reduktionsmål som är satta för animaliska biprodukter där man kräver en behandling på 70 ºC i en timme eller en process med liknande hygieniserande effekt, dvs. som ger en reduktion av Salmonella senftenberg och Enterococcus faecalis motsvarande 10 5, samt en 10 3 reduktion av virus om dessa anses som en risk. Dessutom finns kravet att kemisk behandling skall inkludera reduktion av Ascaris spp. ägg, motsvarande Med dessa krav har man satt upp tydliga gränser för hur långtgående behandlingen skall vara, oberoende på vilket material som kommer in till processen, och kraven är så satta att behandlingen skall ge ett material som inte skall sprida smitta vidare. 13

14 3 Reglerad behandling av liknande produkter i andra länder 3.1 USA Avloppsfraktioner I USA regleras den hygieniska kvalitén på avloppsslam och avlopp från hushåll som används på mark på federal nivå genom The standars for the use or disposal of sewage sludge (40 Code of Federal Regulations; part 503; US EPA 1993, 1994). Förordningen som härefter benämns Part 503 reglerar användningen av avloppsslam på mark utifrån slammets kvalitet genom gränsvärden för oönskade ämnen, patogen reduktion till klass A eller B slam samt vektorreduktion. Part 503 öppnar för alternativa behandlingar, utifrån att satta hygienkrav möts, till skillnad från tidigare förordning (40 CFR Part 257, 1977) vilken förordnade specifika behandlingsmetoder. Vidare skildes i Part 503 krav på behandling för patogenreduktion från krav på behandling för reduktion av vektorattraktion, även om dessa två krav fortfarande kan uppfyllas av samma behandling. I klass A slam skall patogena organismer (salmonella, indikatorbakterier, virus och viabla ägg från parasitära nematoder) inte vara detekterbara medan för klass B så räcker en reduktion av patogener till gränser, som i kombination med att exponering minimeras, antas tillräckliga för att inte riskera försämring av människors hälsa. Patogenreduktionskraven i Part 503 kan nås antingen genom att använda specificerad behandlingsteknik eller genom att visa på att kvalitén på det behandlade materialet möter givna krav gällande patogener och/eller indikatororganismer. Klass A kvalité kan nås genom de specificerade behandlingarna som i all fall utom för beta- och gammastrålning har en komponent av temperaturhöjning till 50 ºC och högre (Tabell 3). För alternativa behandlingar relateras demostrerad patogenreduktion till process parametrar (under 2 år) efter det kan man övergå till att övervaka processparametrar i kombination med en mindre omfattande kontroll av mikroorganismer. För behandlingar som bygger på okända processparametrar och för kända behandlingar som inte utförs med stringens skall produktkvalitet verifieras för varje sats behandlat material. Behandlingar ekvivalenta till de specificerade behandlingarna kan godkännas av tillståndsgivande myndighet och därmed ge ett klass A slam, t.ex. listas behandling med kalk resulterande i 70 ºC i 30 minuter som en till Part 503 ekvivalent behandling i (EPA 625-R-92_013, 1992, reviderad 2003). 14

15 För specificerade klass A behandlingar skall termotoleranta koliforma bakterier kvartalsvis påvisas vara färre än 1000 per gram TS eller Salmonella spp. påvisas vara färre än 3 MPN per 4 gram TS minst varje halvår. För alternativa/okända/specificerade men ej stringent utförda behandlingar skall även reduktion av enteriska virus (till <1 /4 g TS) och viabla maskägg (till 1 viabelt ägg per g TS) påvisas. Klass B kvalité nås genom behandling vid temperaturer lägre än 50 ºC (Tabell 3) eller genom övervakning av totala termotoleranta koliforma bakterier. För B klassning skall 7 prov tagna över 2 veckor i snitt innehålla mindre än cfu/mpn TTC per gram TS (Tabell 1). USA var tidiga att reglera hygien vid landanvändning av avloppsslam och i och med att Part 503 bygger på en omfattande riskvärdering har andra länders regleringar vad gäller hygienaspekter för avloppsfraktioner och andra liknande material i många fall harmoniserats med Part 503 (Tabell 3) Djur gödsel Djur gödsel kan innehålla lika eller högre koncentrationer av patogena organismer som avloppsslam när gödseln används på den egna gården. För gödsel som överlåts mellan gårdar är den amerikanska regleringen ganska otydlig men det finns indikationer i riktlinjer för patogenkontroll vid mattillverkning på att man bör följa Part Europeiska unionen och dess medlemsstater Avlopps fraktioner Användandet av avloppsslam på jordbruksmark har sedan 1986 reglerats i The Sewage Sludge Directive 86/278/EEC. Direktivet avser att minimera risker relaterade till patogener och potentiell ackumulering av persistenta ämnen i jorden. Med avsikt att minimera risk för infektion innehåller direktivet krav på behandling före användning i jordbruk; att obehandlat slam undantagsvis kan användas om inkorporerat i jorden vid spridning; samt restriktioner gällande grödor och karenstider. Direktivet innehåller inga specificeringar av mikrobiell slutkvalitet eller rekommendationer av specifika behandlingar utan definierar behandling av slam som biological, chemical or heat treatment, long-term storage or any other appropriate process so as significantly to reduce its fermentability and the health hazards resulting from its use (Art. 2(b)). År 2000 framlades ett förslag på ett tillägg till direktiv 86/278/EEC vilket anger reduktion av mikroorganismer för att validera behandlingar samt acceptabla mikrobiologiska gränser för slutprodukten samt klassificering av behandlingar som advanced treatment och conventional treatment varav användningen av produkter från den senare är mer restriktiv (Annex I, working document on sludge, draft 3, 2000). Detta förslag har dock ännu, 2013, inte införlivats i slamdirektivet. Bedömningen vilka slambehandlingar som anses lämpliga vid olika applikationer delegeras idag till medlemsländerna. Många medlemsländer har i dag stringentare gränsvärden och hanteringspraxis jämfört med direktivet, antingen genom bindande regler eller genom riktlinjer och andra frivilliga överenskommelser, t.ex. certifieringsregler med kvalitetskrav på slam. Några nationella regleringar tar upp ämnen som inte inkluderas i direktivet, bland annat patogener. T.ex. har Danmark, England, Frankrike, Finland (539/2006), Italien, Luxemburg 15

16 och Polen standarder som anger maxkoncentrationer för patogener och indikatororganismer i avloppsslam. I England, kom 2001 UK Water Industry och British Retail Consortium överens om en voluntary code känd som Safe Sludge Matrix (ADAS, 2001), vilken kräver rigorösare kontroll över slambehandling, patogenreduktion och landanvändning, än vad som tidigare krävdes i Code of Practice for Agricultural Use of Sewage Sludge (1996) and the Statutory Instrument (DoE, 1989; UK SI, 1989) vilken implementerade direktivet. The Safe Sludge Matrix och revisionen av Sludge (Use in Agriculture) Regulations kräver att avloppsslam behandlas för att ge slam som klassas antingen som conventional eller enhanced biosolids vilka båda är lämpliga för användande på jordbruksmark. Behandlingar som anges som lämpliga harmoniserar i stort sett med av US EPAs i Part 503 givna behandlingar för klass A och B slam medan gränsvärden för mikroorganismer skiljer, samt ger Safe Sludge Matrix ett mått på rekommenderad reduktion vilken behandlingen skall uppfylla (Tabell 1). I Frankrike regleras användningen av avloppsslam på jordbruksmark I Decree No of December 8, 1997 och genom Enforcement Order January 8, Frankrikes 97/1133 dekret fastställer att innan någon spridning av slam på mark sker, måste en förstudie genomföras av slammet. I studien skall producenten identifiera slambehandling och kvalitet samt markens kvalitet. Sedan mars 2004 finns krav på kvalitet när det gäller komposterat slam som godkänts av de nationella myndigheterna. Komposten som når denna kvalitet standard betraktas som en produkt. Tabell 1 och Tabell 3 listar produktkvalitet och reduktionskrav vad det gäller hygien respektive olika reglerade behandlingar, för avloppsslam och vissa fall gödsel Djur gödsel Gödsel som överlåts regleras i Anmaliska biproduktförordningen (EC 1069/2009) och behandlingsdirektivet EU 142/2011. De material som behandlas i förordningen är alla animaliska biprodukter, men det är de som klassas i kategori tre (t.ex. slakteriavfall från friska djur som av någon anledning inte används som livsmedel, bl.a. huvud från fjäderfä, hud från nöt och hår/bors från gris, samt puts från köttberedningen) samt gödsel (som klassas som kategori två avfall) som är aktuella vid återföring. Grundbehandlingen är 70 ºC i en timme, och behandling som ger motsvarande reduktion kan godkännas av jordbruksverket. Den hygieniserande verkan av en alternativ behandling skall utvärderas med en 5 log 10 reduktion av Salmonella Senftenberg W775 och Enterococcus faecalis och vid bedömd risk för virus en 3 log 10 reduktion av parvovirus eller annat värmetåligt virus. Vid kemisk behandling sätts även kravet att behandlingen skall minska Ascaris spp. ägg med 3 log Norge I Norge finns en lång tradition av återföring av avloppsslam i lantbruket och även behandling och reglering av denna. Recirkulationen regleras sedan 2003 i en förordning som harmoniserats och avser behandling av organiska gödselmedel, hushålls avfall, avloppsslam, trädgårdsavfall m.m. med vissa undantag vad det gäller djurgödsel. Förordningen har stringenta krav vad gäller patogenkontroll, och krav på att det inte skall förekomma viabla 16

17 parasitmaskägg i slutprodukten. Listade processer har validerats utifrån sin förmåga att reducera parasitära maskägg ( Regulation of organically derived fertilizers Ministry of Agriculture) ett krav även nya processer måste uppfylla. De behandlingar som rekommenderas har ett steg som verkar hyginiserande såsom värmebehandling och torkning och detta kombinerasmed stabiliserande behandling. 17

18 4 Organismer som regleras 4.1 Salmonella Salmonella är generellt sett lik E. coli, och ligger nära taxonomiskt. Till skillnad från E. coli är salmonella en zoonotisk patogen som infekterar djur såväl som människor. Sverige anses vara salmonellafritt, med avseende på inhemsk lantbruksproduktion. Detta gör att alla salmonellautbrott inom lantbruket registreras och gårdar med salmonella sätts under kontroll/spärras av Jordbruksverket. I jämförelse med andra länder i Europa är förekomsten av salmonella inom lantbruket generellt sett låg i Sverige. Även om salmonellaförekomst hos människa är låg i Sverige är det hela tiden möjligt att återfinna salmonella i avloppsslam från Svenska reningsverk (Sahlström et al., 2004). I vissa fall verkade det som att salmonellan växte i reningsverket eftersom man vid flera olika tillfällen fann samma undergrupp av salmonella vid ett och samma reningsverk. Samtidigt är underrapporteringen av antalet fall i Sverige stor. Salmonella Senftenberg W775 S- är den organism som anges som kontrollorganism i EU:s ABP förordning (EC 1069/2009). Valet av denna organism baseras på att man för tre till fyra decennier sedan fann att organismen var den en av de temperaturtåligaste subtyperna av salmonella. Ett problem med organismen är att den, till skillnad från huvuddelen av Salmonella spp., är svavel negativ (S-) vilket innebär att den inte reducerar svavel. Denna avsaknad gör organismen svårare att särskilja från andra organismer som växer på samma medium. Senare studier har påvisat att det finns svavelreducerande Salmonella Senftenberg W775 som är lika termiskt resistenta samt att det finns andra subtyper av salmonella som även de har liknande termisk resistens. Studier av inaktiveringen av salmonella med ammoniak har visat att olika salmonellatyper har olika ammoniakkänslighet vid olika temperaturer och koncentrationer (Nordin, 2010). Salmonella är i jämförelse med andra organismer, t.ex. enterokocker, avsevärt känsligare. Salmonella reduceras med värmebehandling motsvarande 50 ºC till 90% efter ca 150 minuter och D-värdet är nere i en minut vid 65 ºC. Olika studier har visat på ett Z värde på mellan 5 och 7 ºC i avloppsslam och i nötgödsel. De flesta regleringar har kvalitetskrav som ämnar till en salmonellafri slutprodukt och de satta gränserna (Tabell 1) bygger på lägsta detekterbara nivåer utifrån olika förekommande 18

19 detektionsmetoder, t.ex. US EPAs gräns på <3 MPN 4 g -1 TS baseras på en tänkt provvolym på 100 ml med 4 % TS. Av de granskade regleringarna är det bara Italien som anger en kvalitets gräns (<10 3 MPN g -1 TS) som inte bygger på detektionsgränser för metoder emedan t.ex. klass B slam enlig US EPA inte nödvändigtvis måste påvisas salmonellafritt även om det förväntas vara det. 4.2 Escherichia coli Escherichia coli är en gramnegativ, stavformig bakterie som ofta finns i den nedre tarmen av varmblodiga organismer (endotermer). De flesta E. coli-stammar är ofarliga, men vissa serotyper kan orsaka allvarlig matförgiftning hos människor. Den ofarliga stammen är en del av normalfloran i tarmen där den bland annat hjälper till vid produktionen av vitamin K 2. E. coli och besläktade bakterier utgör cirka 0,1 % av tarmfloran. E. coli reduceras med värmebehandling motsvarande 50 ºC till 90 % efter ca minuter beroende på olika studier och medier som studierna genomförts i. D-värdet är nere under en minut vid 65 ºC. De olika undersökningar har visat ett Z värde på mellan 4,5 och 6 ºC i avloppsslam respektive glass. E. coli är en frekvent reglerad organism vad det gäller den hygieniska kvalitén på behandlade produkter, vilket troligen har sitt ursprung i att den under lång tid använts som indikation på fekal förorening i vatten och miljö. Som modell för andra organismer är den bäst representant för andra arter av enterobacteriaceae såsom salmonella. I och med att den förekommer naturligt i tarmen kan man förvänta sig att alltid ha högre koncentrationer jämfört med salmonella och andra bakteriella patogener. En reduktion av E. coli på 5-6 log 10 (ABP förordningen, EC sludge proposal) eller ett högt ställt produktkrav såsom ingen förekomst (Frankrike) kan man förvänta sig en korresponderande god hygienisering av salmonella. I vissa fall regleras termotoleranta totala koliforma bakterier och enterobakterier vilka till stor del utgörs av E. coli. Att undersöka termotoleranta koliforma bakterier i stället för E. coli kan vara metodmässigt enklare och om produktkrav är satta lika höga som för E. coli är de ett lika användbart mått på reduktion. 4.3 Enterokocker Enterokocker är Gram-positiva, catalasenegativa, fakultativa anaerober som normalt är sfäriska och äggformade, <2 pm i diameter och förekommer ensamma, i par eller som kedjor. De är opportunistiska patogener och överlever vanligen i svåra förhållanden. Två arter är vanliga organismer i tarmen hos människor: E. faecalis (90-95 %) och E. faecium (5-10 %). Sällsynta kluster av infektioner inträffa med andra arter. Enterokocker kan inte bilda sporer, men är ändå toleranta mot ett brett spektrum av miljöförhållanden: extrema temperaturer (10-45 ºC), ett stort ph spann (4,5-10,0) och höga saltkoncentrationer. Enterokocker blir allt vanligare som indikator för fekal förorening, bland annat finns det med i EUs nya vattendirektiv samt i vattendirektiven i USA. Ett problem med detta är att det finns flertalet enterokocker som inte är av fekalt ursprung utan kan bland annat komma från växter (Son Thi Thanh et al., 2011). Vid standardodlingsmetoder för enterokocker är det svårt att särskilja de olika typerna vilket försvårar bedömningen, då den enda säkra metoden är fördjupade analyser av subgrupper. 19

20 Enterokocker kan vara svåra att använda som modellorganism för vanliga tarmpatogener eftersom deras tålighet mot miljöförhållanden skiljer väsentligt, dessutom försvåras användandet på grund av i miljön naturligt förekommande tåliga enterokocker vilka morfologiskt är svåra att skilja från de som kommer från tarmfloran. Enterokocker är termiskt resistenta så att de i de flesta fall har en något långsammare reduktion än animaliska virus, t.ex. rotavirus, och parasiter, t.ex. Ascaris spp., vilket gör att de kan vara en god modell dessa patogener (Tabell 2). Vid höga temperaturer, 70 ºC och mer, börjar reduktionen av enterokockerna bli avsevärt snabbare i förhållande till dessa två organismgrupper. Dock är tiden for en logs reduktion (D-värdet) fortfarande under minuten för de nämnda organismerna. Enda undantaget är en studie av Popat m.fl. (2010) som visat överlevnad av ascaris motsvarande ett D-värde på 8 minuter, medan andra studier av ascaris påvisar en mer än tio gånger så snabb reduktion. Vidare har enterokocker visat sig ha liknande reduktionsmönster vid ammoniakhygienisering som adeno- och rotavirus, se nedan om ammoniakhygienisering. Korrelationen är dock inte riktigt fastställd ännu (data ej publicerade). Ett intresse för att övervaka enterokockers reduktion i behandling är snarare relaterat risken för spridning av resistensgener, både från enterokocker men även från multiresistenta stafylokocker som har liknande cellstruktur som enterokockerna. Enterokocker reduceras med värmebehandling motsvarande 50 C till 90 % efter mellan 200 och 500 minuter från studier av reduktionen i gödsel respektive slam. Oavsett substrat är D värdet är nere i en minut vid 65 ºC. Studier har visat ett Z värde på mellan 5,1 och 5,8ºC i gödsel och avloppsslam. För validering av behandlingar av gödsel och ABP kategori 3 skall en reduktion på 5 log10 av Enterococcus faecalis påvisas, en sådan reduktion ger goda reduktionsmarginaler för andra bakteriella patogener, t.ex. frånvaro av salmonella i slutprodukten. Av de granskade regleringarna är det bara Danmark som har ett produktkrav, mindre än hundra enterokocker per gram våtvikt. 20

21 4.4 Ascaris spp. (suum, lumbricoides) Ascaris är en av de största parasitära rundmaskarna och den förekommer hos flertalet djurslag. Det är dock endas grisens (A. suum) och människans (A. lumbricoides) som har zoonotisk karaktär och smittar mellan arterna. Ascaris anges som kontrollorganism inom ABP-förordningen när det gäller kemiska behandlingar. Ascaris är vida känd för sin resistens i miljön och gentemot kemikalier. Bland annat har det konfirmerats viabla Ascaris suum (Ascaris som infekterar gris) i svinstallar som varit tomma i 14 år (Wallgren pers med.). I amerikanska studier har man påvisat att ascaris överlever behandling i ph 12 i upp till tre månader innan de inaktiveras. Ammoniakbehandling av ascaris har visat sig mycket mer effektiv än kalkbehandling även vid ph runt nio (Nordin et al., 2009). Som presenterats tidigare i rapporten finns det regleringar kring förekomsten av ascaris i avloppsprodukter ämnade för återföring till odling. I Sverige är det sällan man finner ascaris i avloppsslam (Sahlström et al., 2004), och därmed troligen inte heller i andra produkter. Detta gör det svårt att använda ascaris som en generell behandlingsindikator om organismen inte tillförs innan behandlingen och sedan följs genom hela behandlingen. Dessutom reduceras ascaris snabbare än enterokocker i de flesta behandlingstemperaturer vilket gör att enterkockernas reduktion kan täcka in reduktionen för ascaris. För kemisk behandling finns dock inte denna korrelation och reduktionen av ascaris bör valideras för behandlingen så att man säkerställer behandlingens effekt på organismen. Ascaris reduceras med värmebehandling motsvarande 50 ºC till 90 % efter 60 till 90 minuter i avloppsslam från olika studier. Z värdet för ascaris från studier av Popat m.fl. (2010) visar en långsam ökning av reduktionen med temperaturer då man har ett Z-värde på 19, jämfört med Aitken m.fl. (2005) som i sina studier påvisar det motsatta med ett z-värde på 3,5 ºC. Detta gör att de båda studierna visar upp ett D-värde vid 65 ºC på 15 minuter respektive 6 sekunder. Denna stora skillnad belyser vikten av att veta förutsättningarna för inaktivering i det egna materialet och systemets utformning/design. 4.5 Virus Parvovirus är ett linjärt enkelsträngat DNA virus som är ett av de minsta virusen. Det finns inga humanpatogena parvovirus men ett antal som infekterar djur. Parvoviruset är det rekommenderade viruset som skall användas inom ABP förordningen om virus anses vara en risk vid användningen av produkten (EU 142/2011). I jämförelse med de flesta andra animaliska virus är Parvovirus extremt värmetåligt, där man i vissa fall påvisat en reduktion mindre än 90 % efter en timmes behandling i 70 ºC (Sahlström et al., 2008). Detta gör att det finns bättre och mer relevanta virus att använda för att säkerställa behandlingens effekt på virus. Studier av inaktiveringen av bakterievirus har genomförts. Dessa kan enkelt korreleras till animaliska virus när det gäller termisk behandling och vissa fall har det även visat sig möjligt att använda som modell för ammoniakbehandling (Emmoth et al., 2011). Metodmässigt är virus jämfört med bakterier mer komplicerade att analysera och därmed avsevärt kostsammare. Virus är generellt sett inte ett problem vid hantering av avloppsprodukter 21

22 förutom källsorterade avloppsprodukter som används för odling av livsmedelsgrödor som konsumeras råa. Enterkocker har visat sig väl täcka in reduktionen av flera animaliska virus för termisk reduktion (Tabell 2) samt kemisk reduktion med ammoniak (Tabell 4) vilket gör att man i de flesta fall kan använda enterkocker som en god indikator på behandlingen. Studier av poliovirus, rotavirus och generellt av enterovirus visar på en sekundsnabb reduktion av poliovirus vid 50 ºC till D värden på upp till 120 minuter för rotavirus vid samma temperatur. Vid 65 ºC reduceras Rotavirus till 90 % efter fyra minuter medan Enterovirus reduceras efter tre minuter och polio reduceras på under minuten, detta motsvarar ett Z-värde på 10 för Rotavirus medan poliovirus kan ha ett z värde på över 30 ºC eftersom reduktionshastieten var hög i början men skillnaden vid ökad temperatur var låg. Det höga z- värdet för poliovirus kan även bero på tröghet i analyserna vilket lett till att man inte klarat av att säkerställa exakta inaktiveringshastigheter vid behandlingar som är kortare än en minut. 4.6 Slutsats Enterococcus spp samt E coli är de två relevanta organismerna som finns i höga koncentrationer i avloppsprodukter vars reduktion i materialet över tid kan vara relevanta att följa. Salmonella är en organism av stort samhällsintresse och det är därför viktigt att ett ökat växtnäringskretslopp inte ökar risken för spridning av salmonella vilket gör att nollförekomstbestämning av denna organism är viktigt. För termisk behandling vid lägre temperaturer är inte Ascaris, andra parasiter eller humana virus en viktig indikator eftersom E. coli såväl som enterokocker har högre överlevnad vid temperaturer upp till 60 ºC. Vid högre temperaturer kan dessa bli relevanta, men det finns enklare modellorganismer, t.ex. olika Bacillus, som kan användas för processvalidering. Dessutom sker sällan behandling av dessa produkter under en kort processoptimerad period vilket gör att behandlingstiden normalt vida överstiger tiden för inaktivering av mikroorganismerna i fråga. Vid kemisk behandling och långtidslagring är däremot ascaris intressant som indikator eftersom organismen är den som har visat störst överlevnad under sådana förhållanden. Den stora variationen i data för termisk reduktion (Tabell 2) visar hur viktigt det är att ha säkerhetsmarginaler för behandlingen så att man kan säkerställa att önskade reduktionsnivåer uppnås för de identifierade riskorganismerna. Variationerna kan till stor del bero på vilket material som används och vilken försökdesign som använts i de olika studierna. Dock täcker enterokocker in ascaris såväl som virus i de flesta fallen för behandling, vilket gör att enterokocker borde kunna fungera väl som indikator för både virus och parasiter vid värmebehandling. 22

23 Tabell 1. Gränser för koncentrationer av patogener och indikatororganismer för slutkvalitet i avloppsslam och gödsel samt mått på mikroorganismreduktion som används för validering av behandlingsmetoder i olika regleringar Organism Kvalitets- /reduktionskrav Reglering/Land Enterobakterier <10 2 g -1 TS Luxemburg, Schweiz - Totala termotoleranta koliforma bakterier <10 3 g -1 TS Österrike - klassning <10 3 g -1 TS US EPA Klass A < g -1 TS Norge - < cfu/mpn g-1 TS US EPA Ingen förekomst Frankrike - 5 log 10 reduktion Manure EC 2009 E. Coli < g -1 TS EC slamförordningsförlag <10 3 g -1 TS Finland - Klass B <10 5 g -1 TS England Conventional 2 log 10 reduktion England EC slamförordningsförlag Conventional Conventional <10 3 g -1 TS England Enhanced 6 log10 reduktion England EC slamförordningsförlag Salmonella spp. Ingen förekomst Danmark, Polen; Schweiz - Ingen förekomst g -1 TS Österrike - Ingen förekomst 25 g -1 våtvikt Ingen förekomst 50 g -1 TS våtvikt Finland - EC slamförordningsförlag Norge Enhances Advanced <3 MPN 4 g -1 TS US EPA Klass A <8 MPN/10 g -1 TS Frankrike - <10 3 MPN g -1 TS Italien - 5 log 10 reduktion (S.Senftenberg W775) EC slamförordningsförlag ABP förordningen Enterococcus spp. < 100 g-1 Danmark - Parasitära maskägg (viabla*) 5 log 10 reduktion ABP förordningen - <1 g-1 TS US EPA* Österrike, Schweiz <3 10 g-1 TS Frankrike - Inga Luxemburg; Norge* - 3 log10 reduktion ABP förordningen - Conventional, Advanced - Advanced - Klass A - Virus <1 4 g-1 TS US EPA Klass A <3 MPN 10 g-1 TS Frankrike - 3 log 10 reduktion om virus anses vara en risk ABP förordningen - 23

24 Tabell 2. Tiden (minuter) för decimalreduktion av kontrollorganismerna som används i huvuddelen av de olika regleringarna för behandling av slam Temperatur E. coli E. coli Salm. Salm. Enteroc. Enteroc. Ascaris Ascaris Ascaris Rotav. Poliov. Poliov. Enterov. 50 C , , C , , , C ,08 1,1 13 0, ,66 8,5 65 C ,01 0,11 4 0, ,47 2,7 70 C 0,02 0,02 0,17 0,02 0,02 0,19 8,1 0,01 0,01 1,5 0, ,33 0,83 75 C 0,01 0,01 0,03 0,01 0,01 0,03 4,4 0,01 0,01 0,49 0, ,23 0,26 80 C 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 2,4 0,01 0,01 0,16 0, ,16 0,08 z-värde 4,5 5,7 6,8 5,1 5,1 5,8 19,0 3,5 5,1 10,5 9,5 33,0 9,9 Substrat Slam Glass Slam Gödsel Gödsel Slam Slam Slam Slam Lab- lösning Slam Slam Slam Referens ) Misterlich and Marth (1984) 2) Elving (2012) 3) Popat et a. (2010) 4) Aitken et al. (2005) 5) Vinnerås m.fl. (2003) 6) Meng et al. (1986) 24

25 5 Material för återföring De material som innefattas i målet kring att återföra växtnäring är främst organiskt avfall, som faller under animaliska biproduktsförordningen (EU 146/2009). Sedan är det de olika avloppsfraktionerna som kan komma i fråga för återanvändning. De källsorterade fraktionerna vilka håller en högre renhetsgrad med avseende på tungmetaller än blandat avloppsvatten är källsorterad humanurin, källsorterat klosettvatten och latrin samt källsorterade fekalier. Den sista fraktionen, som idag är den största är avloppsslam, allt fler avloppsreningsverk utnyttjar sin överkapacitet i rötningsanläggningen för kombinerad rötning av slam och organiskt hushållsavfall. Detta gör att många följer biproduktförordningen, med värmebehandling i 70 C i en timme eller motsvarande behandling för det inkommande materialet. Avloppsslammet är en fraktion som under behandlingen har en låg torrsubstanshalt, <10% TS, för att sedan stegvis förtjockas till en torrsubstans som vanligen överstiger 20%, och i vissa processer fås ett slam som håller uppemot 50% torrsubstans. Slammets torrsubstanshalt beror mycket på vilken process som används i reningsverket kombinerat med slambehandlingsprocessen, därför är det bättre att säkerställa att man har en reduktion som med marginal reducerar de organismer som man anser vara en risk i materialet till en nivå som gör att risken för smittspridning inte föreligger. Utspädning kan inte ses som en behandling. De två källsorterade fraktionerna, urin och klosettvatten, håller en låg torrsubstanshalt, under en procent, oavsett behandlingssystem. Dessa två fraktioner återför stora mängder fosfor såväl som kväve, en avvattning, med dagens tillgängliga teknik skulle innebära att kvävet förloras, och är därför inte aktuell. Deras behandlingseffektivitet bör därför inte vägas mot torrsubstanshalten eftersom detektionsnivån för berörda organismer, kombinerat med den låga torrsubstansen gör att man vanligen inte kan mäta noggrannare än cfu per gram TS. I de tidigare förslagen från naturvårdsverket kring reduktionsnivåer på avloppsfraktioner som återförs var ett av kriterierna att man skulle uppnå koncentrationer under 1000 cfu per gram torrsubstans. Detta ger en skillnad om faktor 20 mellan urin och avvattnat avloppsslam. Dr Björn Vinnerås, Docent i Kretsloppsteknik med specialisering på hygieniseringsteknik. Sveriges Lantbruks Universitet, Institutionen för Energi och Teknik, Uppsala

26 6 Behandlingsmål Målet med hygieniserande behandling är att producera ett säkert gödsel- eller jordförbättringsmedel. Behandlingen har då två olika typer av patogeförekomst att ta hänsyn till. Den första typen är de kontinuerligt förekommande sjukdomsframkallande mikroorganismerna som finns i materialet. Ett exempel är salmonella, viken man alltid kan förvänta sig finna i avloppsprodukter trots låg rapportering av humana fall. Den andra typen är organismer som inte förekommer lika ofta men som kan vara svårare att reducera, såsom inälvsparasiter, t.ex. ascaris och kryptosporidier. Behandlingen måste täcka in dessa två olika förekomster för att säkerställa att risken för att föra smitta vidare minimeras. Flera länder har absolutmål för olika organismer, t.ex. har man i Norge kravet att det inte skall finnas några viabla Ascaris spp ägg, medan man i USA kräver att det skall finnas mindre än en Ascaris spp. ägg per fyra gram material (Tabell 1). Studier av slammet i Sverige visar att man vanligen inte finner parasiter i avloppsslammet (Sahlström et al., 2004) vilket gör slutkoncentrationer till ett dåligt mått på hygieniseringen. Det är enklare att man i en behandlingsprocess kräver att behandlingen skall ge vissa reduktionsnivåer. Dessa nivåer behöver sedan valideras i processen där avdödningen av modellorganismer (som beskrivs nedan) korreleras till styrparametrar i processen, t.ex. temperatur, ph, ammoniak etc. Sedan kan processens dagliga hygieniska kvalitet utvärderas med direktmätningar av de validerade parametrarna. Vad materialet skall användas till påverkar i sin tur hur långtgående behandlingen bör vara och då användning där risk för smittspridning är hög, t.ex. vid gröda avsedd för humankonsumtion, krävs en högre grad av hygienisering jämfört med användning som ger lägre risk för smittspridning. Den regel som vanligen gäller vid certifiering av gödslingsprodukter är att produkten skall vara hygieniskt säker när den lämnar behandlingsanläggningen. För att säkerställa att en validerad behandling är giltig bör även lagringen på anläggningen inkluderas i de parametrar som begränsar hygieniseringen för behandlingen. Mikrobiella analyser ger en ögonblicksbild av effekten på den mikrobiella statusen för just den undersökta organismen i det analyserade provet. Det är därför viktigare att behandlingsprocessen är parameterstyrd, där hygieniseringen måste styras av de för processen uppsatta kraven. Dessa krav skall i samband med uppstarten valideras att de ger önskad effekt för behandlingen. 26

27 7 Värmebehandling 7.1 Generella aspekter Värmebehandling är en av de mest studerade behandlingarna för att hygienisera olika material och många av de behandlingar som i olika regleringar anges resultera i en produkt som, i relation till användningen, anses som hygieniskt säker baseras på värmeinaktivering (över 50 C) där temperaturen styr behandlingstiden (Tabell 3). För ren värmebehandling tillförs värme materialet externt medan i biologiska behandlingar såsom kompostering används den biologiska processen i sig som den främsta uppvärmande faktorn. Ett tredje alternativ är att tillskottsenergi används för att reglera processtemperaturen i en biologisk behandling, såsom mesofil och termofil rötning. Även om sambandet mellan temperatur och inaktiveringshastighet är fastställd för ett brett spektra av mikroorganismer så innebär behandling i praktiken att andra aspekter av behandlingen såsom värmeöverföringsmetod, partikelstorlek, värmeförluster och stabilisering av materialet, måste beaktas. Vid all värmebehandling, krävs det att mer värme tillförs/bildas än den värme som förloras från systemet. För att minska mängden förlorad värme bör materialet isoleras. Isoleringen kan antingen ske i en reaktor med isolerade väggar, eller så kan det ske i en öppen komposteringsprocess där viss del av materialet som behandlas får agera isolering och därmed hålla en lägre temperatur jämfört med andra delar av materialet. I en värmebehandling kan en effektiv hygienisering uppnås och det är enkelt att övervaka temperaturparametrar relaterade till den hygieniska kvalitén på materialet. Värmebehandlingen bör dock, som nämnts tidigare, kombineras med en efterföljande biologisk stabilisering eftersom förekomsten av icke patogena mikroorganismer i materialet motverkar kolonisering och återväxt av sjukdomsframkallande mikroorganismer (Sidhu et al., 2001). Ett typiskt exempel på detta är utvecklingen av efterpastörisering för rötat avloppsslam under 1980-talet i Schweiz där det visade sig att man efter pastöriseringen hade ett hygiensikt säkert material men att koncentrationen tarmbakterier i efterföljande lagringsbrunnar var högre än vad man hade in till behandlingsanläggningen. Alla dessa anläggningar konstruerades om till förpastörisering, vilket ledde till bättre hygienisk kvalitet på slutprodukten. Om det av processtekniska skäl behöver genomföras en efterpastörisering bör denna ske i kombination med annan efterföljande stabilisering t.ex. ammoniakbehandling, motsvarande en oladdad ammoniakkoncentration på 10 mm, eller ytterligare biologisk behandling såsom rötning (mesofil eller psykrofil) eller 27

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Rapport Nr Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling

Rapport Nr Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling Rapport Nr 2017-10 Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling Björn Vinnerås Annika Nordin Håkan Jönsson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling

Läs mer

Varför återföring av klosettvatten

Varför återföring av klosettvatten Ureahygienisering - erfarenheter från fyra års uppföljning 2016-10-04 Uddevalla, Nätverksträff Små avlopp i Kretslopp Annika Nordin, Institutionen för energi och teknik, SLU annika.c.nordin@slu.se Varför

Läs mer

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Hygienisering av avloppsslam

Hygienisering av avloppsslam Vad den nya förordningen innebär för slambehandlingen Vårmötet i Helsingborg Erik Norin den 24 maj 2007 SWECO VIAK Hygienisering Reduktion av patogena (sjukdomsalstrande) organismer till en sådan grad

Läs mer

Is i livsmedelsanläggningar

Is i livsmedelsanläggningar Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning

Läs mer

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Oönskade ämnen i slam smittämnen.

Oönskade ämnen i slam smittämnen. Oönskade ämnen i slam smittämnen. Josefine Elving Ann Albihn Sektionen för miljö och smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt www.sva.se KSLA 120514 Workshop Om Oönskade ämnen i slam Albihn Ett uthålligt

Läs mer

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Världens fosforreserver Ryssland 2 % USA 8 % Jordanien 3 % Kina 27 % Marocko/Västsahara

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

DOM 2014-03-11 Stockholm

DOM 2014-03-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-03-11 Stockholm Mål nr M 7166-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-27 i mål nr M 3945-12, se bilaga KLAGANDE Miljönämnden i Lunds

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Smittämnen och antibiotikaresistens i slam

Smittämnen och antibiotikaresistens i slam KSLA 130227 Slam o kretslopp produktionsresurs? Albihn Smittämnen och antibiotikaresistens i slam Ann Albihn Sektionen för miljö och smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt www.sva.se Ett uthålligt

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 4.6.2014 L 165/33 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 592/2014 av den 3 juni 2014 om ändring av förordning (EU) nr 142/2011 vad gäller användning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter

Läs mer

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013. Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013. Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter oktober 2013 Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Miljösamverkan

Läs mer

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det? Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det? Ulrika Lindberg (f.d. Olofsson), Umeva, och Cecilia Bertholds, Käppalaförbundet Magdalena Svanström, Chalmers; deltog i ROUTES Agenda ROUTES - Bakgrund

Läs mer

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen

Läs mer

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se Animaliska biprodukter Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa 036-15 62 54 sofie.gredegard@jordbruksverket.se Animaliska biprodukter (abp): hela kroppar eller delar från djur produkter med animaliskt

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Alternativa hygieniseringsmetoder

Alternativa hygieniseringsmetoder Rapport SGC 179 Alternativa hygieniseringsmetoder Svenskt Gastekniskt Center Oktober 2007 Erik Norin SWECO VIAK Rapport SGC 179 1102-7371 ISRN SGC-R-179-SE SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt Gastekniskt

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Klosettvatten i kretslopp

Klosettvatten i kretslopp Klosettvatten i kretslopp Introduktion Projektet Klosettvatten i kretslopp utreder om källsorterat klosettvatten kan accepteras av livsmedelsindustrin som ett gödselmedel. Projektet genomförs av Inst.

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel

Läs mer

Smittrisker Människa -Djur

Smittrisker Människa -Djur Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Förord Den här rapporten handlar om ett provtagningsprojekt

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring

Läs mer

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara

Läs mer

PM Ny hygieniseringsmetod

PM Ny hygieniseringsmetod Till: Länsstyrelsen i Från: Projektgruppen, Enskilda Avlopp i Kretslopp, Anna Calo Projektledare DATUM 11-03-03 PM Ny hygieniseringsmetod Introduktion Projektet enskilda avlopp i kretslopp har emottagit

Läs mer

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt 2013. Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt 2013. Åsa Fredriksson Joakim Johansson Rapport Restauranger tillsynsprojekt 2013 Åsa Fredriksson Joakim Johansson SAMMANFATTNING Under år 2013 har miljökontoret i Luleå utfört offentlig livsmedelskontroll på restauranger och pizzerior inom

Läs mer

Abstract. Keywords: Source separated wastewater systems, recycling, eutrophication, human urine, faeces.

Abstract. Keywords: Source separated wastewater systems, recycling, eutrophication, human urine, faeces. EXAMENSARBETE Abstract Nutrients leaking from small wastewater systems, partly because of insufficient treatment, contribute to eutrophication. Instead of letting the nutrients from the small wastewater

Läs mer

Glassprojekt sommaren 2005

Glassprojekt sommaren 2005 Glassprojekt sommaren 2005 Provtagning av hård- och mjukglass samt milkshake i Norrköpings Kommun Utförd och skriven av Henrik Thollander Sammanfattning Med syfte att kontrollera glassens kvalité i Norrköpings

Läs mer

Trumkompostering lönsamhet i avfallet

Trumkompostering lönsamhet i avfallet Den första godkända komposteringslösningen på svenska marknaden. enl. Jordbruksverket 2009* Trumkompostering lönsamhet i avfallet www.ecsab.com *Rölundaanläggningen är godkänd av Jordbruksverket för kompostering

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25 Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten.

Läs mer

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö

Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Jämförelse och uthållighetsbedömning av VA-lösningar Linda Tegelberg Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserienr: 2012:4 Augusti 2012 CIT Urban Water Management

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad

Läs mer

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ Bilaga 1 SID 1 (6) 2009-09-14 Dnr: 2009-009894-206 Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad En Rapport från Miljöförvaltningen Mari Yoda September 2009 1 Beskrivning

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version! Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk

Läs mer

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Miljöförvaltningen Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Praktikanter: Nina Heinesson Katerina Katsanikou Handledare: Ingela Pålsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:11 261 80 Landskrona

Läs mer

Provtagning av sallader

Provtagning av sallader MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av sallader En rapport från Miljöförvaltningen Susann Andersson, Dan Lennartsson 2010-03-18 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Sallader är en produkt som

Läs mer

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att

Läs mer

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp Ola Palm Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade

Läs mer

KALK FÖR VATTENRENING

KALK FÖR VATTENRENING KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den

Läs mer

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Sortering av brännbart avfall Undantag Dispenser 04-12-03 1 Undantag

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

2010-04-07 Dnr 525-205-09

2010-04-07 Dnr 525-205-09 1 (204) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2010-04-07 Dnr 525-205-09 BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 08-698

Läs mer

DOM 2014-03-11 Stockholm

DOM 2014-03-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-03-11 Stockholm Mål nr M 7883-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-27 i mål nr M 3914-12, se bilaga KLAGANDE Miljönämnden i Lunds

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:26) om levande tvåskaliga blötdjur; (H 304:1) Utkom från trycket den 7 april 2003

Läs mer

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas ansvar och samarbete på central nivå Pontus Cronholm, NV Margareta Lundin Unger, HaV Innehåll Frågan om återföring av växtnäring från avlopp är viktig

Läs mer

Projekt hållbarhetstester på charkprodukter

Projekt hållbarhetstester på charkprodukter 1(6) Miljöförvaltningen Projekt hållbarhetstester på charkprodukter Landskrona stad 2010 Elvira Kostovic Miljöinspektör Rapport 2011:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(6) Projekt hållbarhetstester

Läs mer

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har

Läs mer

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner 2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012

Läs mer

Kretsloppspolicy för enskilda avlopp i Södertälje kommun

Kretsloppspolicy för enskilda avlopp i Södertälje kommun Miljönämnden 1 (10) Kretsloppspolicy för enskilda avlopp i Södertälje kommun Antagen av miljönämnden 2010-04-06 Följande tillämpas som policy i Södertälje kommun vid tillståndsgivningen för enskilda avlopp

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

PROJEKT. Salladbufféer

PROJEKT. Salladbufféer PROJEKT Salladbufféer Självplock Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte Undersöka hantering och hygien på salladsbufféer med självplock främst med avseende förvaringstemperatur, redskap, rengöring

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

2010-03-16. Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen!

2010-03-16. Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen! Små avlopp i kretslopp i Södertälje Stefan Jonsson, miljökontoret Huvudlinjen i Södertälje. Extremt snålspolande toalett, klosettvatten till sluten tank + BDT- rening med markbädd Vakuumtoalett SJO3 1

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

Fiskbranschens Vägledning

Fiskbranschens Vägledning TILLVERKNING AV RÖKTA OCH GRAVADE FISKPRODUKTER RÖKTA PRODUKTER INLEDNING I arbetet med att införa kontroller på individuella processteg, ger detta avsnitt om rökta produkter exempel på potentiella faror

Läs mer

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv. Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se. www.secon.

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv. Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se. www.secon. FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM Svenshögsvägen 6B 232 38 Arlöv Tel: 040-43 53 20 E-post: info@secon.se www.secon.se 2 SECONTITANIUM SECONTITANIUM Desinfektion av vatten med kemikalier har

Läs mer

Avfallsutredning för Stockholms län -

Avfallsutredning för Stockholms län - Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114)

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) 2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Antagen 2007-06-14 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte och omfattning...3 2.1 Syfte... 3 2.2 Definitioner...

Läs mer