Energieffektiv hygienisering av slam
|
|
- Per Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energieffektiv hygienisering av slam - kan ammoniak vara lösningen? Docent Björn Vinnerås Sveriges Lantbruksuniversitet Statens Veterinärmedicinska Anstalt
2 Dr Björn Vinnerås Docent i Kretsloppsteknik Forskat på NH 3-3 hygienisering i 10 år Pappaledig Frågor under dagen även till Annika Nordin
3 Varför ammoniak? Arbetsmiljö ph 9 Stabilisering Minskad GHG emission Storleksoberoende Peepoo 100g Gödselbrunnar 1500m 3 Ökat gödselvärde Kostnad
4 Kostnad jämfört pasteurisering Lägre fasta kostnader Mindre krav på infrastruktur Adapterbar till situation Skaloberoende Estimerad kostnad Ammoniak 5-10kr/PE Ammoniak 5 10kr/PE Värme 10-25kr/PE
5 Hur fungerar det - Kemiskt? Urea eller NH 3 (aq) Urea 100 Biologisk nedbrytning av 80 naturligt föreokmmande 70 enzymer Höjt ph NH3 (%) 40 Urease OC(NH 2 ) 2 +2H 2 O H 2 CO 3 + 2NH 3 10 NH + 4 H + 7,5 8 8,5 9 9, NH 3 ph ökning Temp ökning Temp. (C) 10 10, ,5 12 ph 90
6 Hur fungerar det biologiskt? Inaktiveringsmekanims NH 3 aktiv substans Ingen vet säkert hur! Man vet bara att det fungerar! Teorier Bacterier/parasiter NH 3 passerar cellmembran Förändrar jonbalans Kompenseras med K - ph förändras Virus RNA genom bryts DNA?
7 Hur fungerar det i praktiken? Tillsatts 025-1% 0,25 NH 3 Kräver ph >8,5 Urea ger stabilt ph runt 9 Ammoniak ger högre ph >10 mm NH 3 Inblandning självspridning Allokering av kostnader gödsel vs hygienisering Vårapplicering av slam (kvävegödselmedel) Rötning vid hög (46 mm) ammoniakoncetration
8 Inaktivering bakterier God effekt oavsett temperatur cfu u/ml tid (d) Snabbare effekt vid högre temp Salmonella, ll E coli reduceras snabbare än Enterococcer Använder K&Dvärden Använder K & D-värden K=1/D
9 Inaktivering bakterier D-värde Ammoniakkoncentration mm
10 Inaktivering Parasiter, Virus > 20 C God effekt 20 C Varierande effekt God effekt på Höljeförsedda virus (Aviflu) Protozoer (cryptosporidier) Mindre god effekt på Ascaris (inälvsmask) Bakteriofager (virusindikatorer) Osäker om effekt Resistenta virus (Parvo, Rota, Adeno)
11 Pågående studier Labskala slambehandling Klosettvatten pilotstudier Södertälje, Lund, (Norrtälje) Labskala klosettvatten höga temperaturer (Afrika) Inaktivering av virus Peepoo (fullskala Kenya) Inaktivering i latrin (latinamerika, USF)
12 Nästa steg Pilotskala på avloppsslam Inblandningsteknik Förluster i lagring Skalningseffekter Diskussion förs med Uppsala kommun Intresserade av ytterligare tt li partners t
13 Slutsatser Storleksoberoende Enkel att övervaka ph Temp NH 3 Ingen återkontamination Kostnadseffektivt Förbättrat gödselvärde vårgödsling
14 Ammonia sanitation publications Vinnerås, B., Bölske, G., Wahlström, H., Albihn, A. Survival of Mycobacterium tuberculosis and Mycobacterium bovis in human urine. Water Science & Technology (in Press) Nordin, A. Ottoson, J. Vinnerås, B Sanitation of faeces from source-separating dry toilets using urea. Journal of Applied Microbiology 107; Vinnerås, B. Hedenqvist, M. Nordin, A. Wilhelmsson, A Peepoo bag self-sanitising single use biodegradable toilet. Water Science & Technology 59:9, Nordin A., Nyberg K., Vinnerås B Inactivation of Ascaris eggs in source-separated urine and faeces by ammonia at ambient temperatures, Applied and Environmental Microbiology 75:3, Vinnerås, B. Nordin, A. Niwagaba, C. Nyberg, K Inactivation of bacteria and viruses in human urine depending on temperature and dilution rate. Water Research 42, Ottoson, J., Schnürer, A., Vinnerås, B In situ ammonia production as a sanitation agent during anaerobic digestion at mesophilic temperature. Letters in Applied Microbiology 46; Vinnerås, B Comparison of composing and urea treatment for sanitising of faecal matter. Bioresource Technology 98, Vinnerås, B. Holmqvist, A. Bagge, E. Albihn, A. & Jönsson, H Potential of disinfection of separated faecal matter by Urea and by peracetic acid for hygienic nutrient recycling. Bioresource Technology 89:2, Sylwan I En metod för hygienisering av avloppsslam Ureabehandling med dubbla fördelar. Uppsala Universitet. Examensarbete W-programmet. (Presenterades April 2010) Sylwan.pdf Nordin A Ammonia sanitisation technologies. PhD thesis (Försvarades 29 oktober) Emmoth E Virus Inactivation - Evaluation of Processes used in Biowaste Management. Lic thesis (försvaras 26 november)
15 Finans - medarbetare SLU Formas Sida/Sarec SVU VA kluster mälardalen Annika Nordin Jörgen Fidjeland Jakob Ottoson Eva Emmoth Ida Sylwan Frida Laursen Karin Nyberg Charles Niwagaba
Varför återföring av klosettvatten
Ureahygienisering - erfarenheter från fyra års uppföljning 2016-10-04 Uddevalla, Nätverksträff Små avlopp i Kretslopp Annika Nordin, Institutionen för energi och teknik, SLU annika.c.nordin@slu.se Varför
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Spola inte kretsloppet
Spola inte kretsloppet Bättre hantering av resurser i avlopp Annika Nordin, annika.c.nordin@slu.se Cecilia Lalander, cecilia.lalander@slu.se Framtida utmaningar 70% mer mat behöver produceras till 2050
Hur kan vi skörda den urbana växtnäringen?
Hur kan vi skörda den urbana växtnäringen? Dr Björn Vinnerås Docent Kretsloppsteknik Institutionen för Energi & Teknik Swedish University of Agricultural Sciences Blogg: http://blogg.slu.se/kretsloppsteknik/
PM Ny hygieniseringsmetod
Till: Länsstyrelsen i Från: Projektgruppen, Enskilda Avlopp i Kretslopp, Anna Calo Projektledare DATUM 11-03-03 PM Ny hygieniseringsmetod Introduktion Projektet enskilda avlopp i kretslopp har emottagit
Smittämnen och antibiotikaresistens i slam
KSLA 130227 Slam o kretslopp produktionsresurs? Albihn Smittämnen och antibiotikaresistens i slam Ann Albihn Sektionen för miljö och smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt www.sva.se Ett uthålligt
Oönskade ämnen i slam smittämnen.
Oönskade ämnen i slam smittämnen. Josefine Elving Ann Albihn Sektionen för miljö och smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt www.sva.se KSLA 120514 Workshop Om Oönskade ämnen i slam Albihn Ett uthålligt
: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie
2015-06: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie Framtida metoder för att karakterisera effekten av mikrobiologiska barriärer (speciellt
Norvid norovirus i svenska råvattentäkter
Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Fredrik Nyström, Elisabet Athley, Per Ericsson, Peder Häggström, Britt-Marie Pott, Johanna Ansker, och Per-Eric Lindgren Nationell Dricksvattenkonferens, 17 april
Terminsblocket Uthålliga vatten- och avloppssystem
Terminsblocket Uthålliga vatten- och avloppssystem Bengt Carlsson Bengt.Carlsson@it.uu.se Motiv för VA-terminen 1a) Avloppsvattenrening i Sverige. Utmaningar: Minska utsläpp till vatten 15-50% Använda
Framtidens VA kretslopp av näring och vatten
Framtidens VA kretslopp av näring och vatten Presentation vid utdelningen av Vattenpriset 2018 03 14 Håkan Jönsson, SLU Håkan Jönsson Farewell Symposium Vision hållbara kretslopp av näring och andra resurser
små avlopp i kretslopp
små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar
Kemisk hygienisering av avloppsprodukter
VA - F O R S K R A P P O R T N r 24 mars 2003 Kemisk hygienisering av avloppsprodukter Björn Vinnerås Håkan Jönsson VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras
Pitchar Källsorterande avloppssystem
Pitchar Källsorterande avloppssystem Sustainable urban Nitrogen handling is the future SuNha or later David. Gustavsson, VA SYD Hållbara VA system? En analys av den ekonomiska kostnadsfördelningen i konventionella
Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?
Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra
METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST
Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of
En svensk vrektygslåda för fekal källspårning Dr. Jakob Ottoson, Assoc. Prof. Risk and benefit assessor, Microbiologist National Food Agency Dr.
En svensk vrektygslåda för fekal källspårning Dr. Jakob Ottoson, Assoc. Prof. Risk and benefit assessor, Microbiologist National Food Agency Dr. Rikard Dryselius, Microbiologist Safe water management WSP
Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik
Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik Indelning av presentationen *Bakgrund *Praktiskt arbete *Resultat *Slutsatser Rötning (Kalmar biogas AB process) En biologisk
Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och
05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Microobiology in anaerobic wastewater treatment
Microobiology in anaerobic wastewater treatment Sara Hallin Department of Microbiology, SLU Sara Hallin Luftning är dyrt och energikrävande. Optimerad luftning kräver DO-mätare och reglering. Minska luftningen
Rapport Nr Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling
Rapport Nr 2017-10 Ammoniakhygienisering för säker användning av slam i odling Björn Vinnerås Annika Nordin Håkan Jönsson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling
Rapport ISSN 1103-4092. För- eller efterpastörisering vid biogasanläggningar
Rapport ISSN 1103-4092 För- eller efterpastörisering vid biogasanläggningar PM UPPDRAG Avfall Sverige, pastörisering UPPDRAGSNUMMER 1654941100 UPPDRAGSLEDARE Erik Norin UPPRÄTTAD AV Erik Norin DATUM 2013-03-11
Källsorterande avloppssystem och miljömålen. Håkan Jönsson Professor Institutionen för energi och teknik SLU
Källsorterande avloppssystem och miljömålen Håkan Jönsson Professor Institutionen för energi och teknik SLU Innehåll Näring och metaller i urin & fekalier Urin- och klosettvatten-(kl-)sortering systemstruktur
Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år
Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige
Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se
Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk
Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?
Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det? Ulrika Lindberg (f.d. Olofsson), Umeva, och Cecilia Bertholds, Käppalaförbundet Magdalena Svanström, Chalmers; deltog i ROUTES Agenda ROUTES - Bakgrund
Kretsloppsprojekt i Sverige
Kretsloppsprojekt i Sverige Avloppsfraktioner från små avlopp 1 Projekt om små avlopp i kretslopp Nätverksträff inom Kunskapscentrum små avlopp. Örebro 2011 Handbok för små avlopp och kretslopp, 2012.
Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?
Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling
Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam
Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam VA-kluster Mälardalen Ett forsknings- och utbildningskluster inom vatten och avloppsområdet.
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein
Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Abstract. Keywords: Source separated wastewater systems, recycling, eutrophication, human urine, faeces.
EXAMENSARBETE Abstract Nutrients leaking from small wastewater systems, partly because of insufficient treatment, contribute to eutrophication. Instead of letting the nutrients from the small wastewater
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Svenskt Vatten Utveckling
SVU 2009 Svenskt Vatten Utveckling Satsning på högskolor och universitet har resulterat i bildandet kluster Gemensam utlysning med Formas Arbeta vidare med prioriterade områden Oktober 2009 Daniel Hellström
SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN
SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN Källsorterande system för spillvatten och matavfall erfarenheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta (kommande SVU-rapport) Erik Kärrman,
Modellering och simulering av rötningsprocesser
Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll
Hygieniseringsteknik för säker återföring av fosfor i kretsloppet
Hygieniseringsteknik för säker återföring av fosfor i kretsloppet Björn Vinnerås Institutionen för Energi och Teknik Sveriges Lantbruksuniversitet 2013-03-22 Sammanfattning/slutsats Behandlingsmål Mål
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari
Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?
Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg? Bio P var kom det ifrån? Lite historik om Bio P i full skala Första publikation om Bio P i full skala 1967: Phosphate Removal through Municipal
IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU
Referat från: IWA 12 th world congress on Anaerobic digestion, Guadalajara, Mexico Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Tekniska Verken i Linköping AB Doktorand, Inst. för Mirkobiologi,
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel
211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?
Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.
Inaktivering - Värme Sterilisering - Strålning - Tryck Ånga Torrvärme Joniserande IR UV - Kemiskt: Desinfektionsmedel Avskiljning - Membranfilter - Djupfilter Enfors: Livsmedelsmikrobiologi -2 Endosporer
Centrala Dogmat. DNA RNA Protein
Protein folding Centrala Dogmat DNA RNA Protein Anfinsens klassiska experiment Proteinstrukturer Faktorer som påverkar den nativa strukturen Termodynamisk förklaring G = Η Τ Τ S G = - RT ln K K =
Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll
Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll Michelle Co (PhD Analytisk Kemi) & Nora Åhlander (leg. Apotekare) Enheten för växtbaserade läkemedel, Läkemedelsverket michelle.co@mpa.se, nora.ahlander@mpa.se
Framtidens avloppsvattenrening
Framtidens avloppsvattenrening Behovet av samverkan på FoU-anläggningar för att bemästra framtiden och skapa utveckling. Bakgund > 2 miljarder människor har vattenbrist Sjukdomar på grund av dålig vattenkvalitet
Växtnäringsflödena i många av naturens ekosystem är hållbara kretslopp, även sett över mycket lång tid. Ett exempel på detta är
1 Växtnäringsflödena i många av naturens ekosystem är hållbara kretslopp, även sett över mycket lång tid. Ett exempel på detta är växtnäringskretsloppen i Masai Mara i Kenya. Växtnäringskretsloppen på
MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN
Svenskt Vatten Forskning och innovation 29:e november 2017 MEMBRAN DEN NYA UNIVERSALLÖSNINGEN FÖR SÄKER DRICKSVATTENPRODUKTION? MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN Dr Helfrid Schulte-herbrüggen
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Kallelse Föredragningslista. Jävsutskott
Kallelse Föredragningslista Jävsutskott l (l) 2017-09-25 Sammanträde Jävsutskott Plats och tid Stadshuset, Barken, vån 3 kl. 08:40 onsdagen den 04 oktober 2017 Ordförande sekreterare Sonny Persson Annica
Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?
Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid
Mikroorganismer och cancer
Mikroorganismer och cancer Vilken betydelse har bakterier, svampar, parasiter för cancerutveckling? 1 Mikroorganismers betydelse för cancerutveckling Svårt ämne a: studera Lång latensad, flera steg Exogena
Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?
Ann Albihn, Klimatförändring Jönköpings län 120417 Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor? Ann Albihn, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala, www.sva.se Klimatets påverkan
Möjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Environmental Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Environmental
Möjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen
Uthålliga vatten- och avloppssystem (eller till någon av delkurserna i blocket!)
Uthålliga vatten- och avloppssystem (eller till någon av delkurserna i blocket!) Bengt Carlsson Bengt.Carlsson@it.uu.se Motiv för VA-terminen 1a) Avloppsvattenrening i Sverige. Utmaningar: Minska utsläpp
Lennart Mårtensson Docent miljöteknik
Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan
HÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management
HÅVA Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November 2018 RISE Research Institutes of Sweden Hållbart samhälle Urban Water Management UTMANINGEN 2 Potentialen med värmeåtervinning
Biogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås
Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med
Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun
Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun Kretsloppsseminarium Kungsbacka den 31 maj 2013 Ebba af Petersens & Marika Palmér Rivera WRS Uppsala
Möjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Environmental Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på EnvEuro European Master in Environmental
Nitrogen based sanitation of source separated faecal matter
Nitrogen based sanitation of source separated faecal matter Annika Nordin Institutionen för mikrobiologi Examensarbete 2006:3 Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala ISSN 1101-8151 ISRN SLU-MIKRO-EX 06/3
BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN
BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen
Anolytech Disinfection System
Anolytech Disinfection System Disinfection for healthier businesses ill st e ld al y va ent pan h ec nm om 2 lyt viro y C 201 o An En olog ear Y n ch he Te of t Bakterier kostar Bakterier, virus, svampar
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Effek%vare biogasproduk%on
Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög
SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE
SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Annika Malm, 6 okt 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Agenda
Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi
Utrustning Enhet Lab/ort undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän odling Np-sekret Allmän odling Sputum Allmän odling Urin Allmän odling CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik odling
kadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!
Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk
Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering
Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering Bo Mattiasson Bioteknik, Lunds Universitet Bioraffinaderi Öresund LTH Bioteknik LTH Miljö och
Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon
Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon utveckla kompetens, design och krav för att säkerställa en bred introducering av elektrifierade fordon Projektfakta 2012-03-01 2015-12-01+förlängning FFI
Hygienisering av avloppsslam
Vad den nya förordningen innebär för slambehandlingen Vårmötet i Helsingborg Erik Norin den 24 maj 2007 SWECO VIAK Hygienisering Reduktion av patogena (sjukdomsalstrande) organismer till en sådan grad
Från avlopp till resurs. Elisabeth Kvarnström Urban Water Management RISE
Från avlopp till resurs Elisabeth Kvarnström Urban Water Management RISE 1 2 Avlopp, vad är det? Svensk avloppssektors utveckling Då Nu, i det stora hela men Avloppssystemet anpassat för recipientoch hälsoskydd,
Sammanfattning VA-kluster Mälardalens internat 2013. 21-22 augusti Stora Brännbo, Sigtuna
Sammanfattning VA-kluster Mälardalens internat 2013 21-22 augusti Stora Brännbo, Sigtuna Programmet dag 1 12:00 13:00 Lunch 13:00 13:10 Välkomna, presentationsrunda 13:10 13:30 Inledning Internatet 2012
Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman
Energiforskning vid Luleå tekniska universitet Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman VISION Norrland är en internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljö för demonstration av ett långsiktigt
Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?
Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera
Ammoniak i djurstallar och gödsellager
Ammoniak i djurstallar och gödsellager Gösta Gustafsson Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Box 86, 230 53 Alnarp tel 040-41 54 88 e-post Gosta.Gustafsson@jbt.slu.se Bakgrund Kvävenedfallet
2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö
Vatten- och avloppslösningar för Ingmarsö Jämförelse och uthållighetsbedömning av VA-lösningar Linda Tegelberg Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserienr: 2012:4 Augusti 2012 CIT Urban Water Management
Möjlighet till fortsatta studier
Bilaga 1 till utbildningsplan för EnvEuro European Master in Science Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort utbildningen på Enveuro European master in Science med avlagd masterexamen
Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem
Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Koordineras av Prof. Jan Lundgren Dr. Johanna Törnquist Krasemann Varför en forskarskola i ITS? I Sverige sker akademisk ITS forskning vid ett
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester
Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU
Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU CO 2 CO 2 Org-C N,P N,P Framtidsscenarier i Uppsalas färdplan Två stora fossil-input i svenskt jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Avdödning av mikroorganismer vid långtidslagring av avvattnat slam
Rapport Nr 2012 17 Avdödning av mikroorganismer vid långtidslagring av avvattnat slam Agneta Leander Erik Helmersson Josefine Elving Ann Albihn Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning
Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp
Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp Håkan Jönsson Kretsloppsteknik, Institutionen för energi och teknik, SLU Certifiering och reglering Livsmedelprodukter produceras och
H+ Helsingborg. Mer nytta från avlopp och avfall - tre rör ut i H+ Oceanpiren. Uthålliga kommuner i Skåne juni 2017 Länsstyrelsen i Skåne
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖSTRATEGISKA AVDELNINGEN H+ Helsingborg Mer nytta från avlopp och avfall - tre rör ut i H+ Oceanpiren Uthålliga kommuner i Skåne 2020 16 juni 2017 Länsstyrelsen i Skåne Jens Gille
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från
Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering
Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö En jämförelse mellan amplifierad singelmolekylanalys och selektiv agar vid kontroll av hygienisering av avloppsslam A comparison between amplified