Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 9 H. L U N D É N K A P I T A L F Ö R VA L T N I N G A B 1
2
Å R S B E R Ä T T E L S E F Ö R V E R K S A M H E T S Å R E T 2 0 0 9-0 1-0 1 2 0 0 9-1 2-3 1 Styrelsen och verkställande direktören för H. Lundén Kapitalförvaltning AB får härmed avge årsberättelse för fonden Eikos för perioden 2009-01-01 2009-12-31. Efter en kort inledning ges i denna tionde årsberättelse en historisk överblick över fondens utveckling under de första tio åren varefter den senast avslutade räkenskapsperioden beskrivs. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G INLEDNING... 4 HISTORISK GENOMGÅNG... 5 FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE... 9 RESULTATRÄKNING... 14 BALANSR ÄKNING... 15 FONDFÖRMÖ GENHET PER 2009-12-31... 16 RED OVISNINGSPRINCIPER... 20 FÖR ÄNDRING AV FONDFÖRMÖ GENHET... 20 FONDENS UT VECKLING... 20 AVKASTNING EFTER FÖRVALTNINGSKOSTNADER... 21 REVISIONSBERÄT TELSE... 22 ORDLISTA... 23 3
I N L E D N I N G Fonden Eikos startades den 1 januari 2000 och har varit verksam i tio år. Ingående fondförmögenhet den 1 januari 2009 uppgick till 2 296 MSEK. Eftersom fonden är stängd för nyteckning av andelar var utgående fondförmögenhet 2008 densamma som ingående fondförmögenhet den 1 januari 2009. Efter en värdetillväxt under året på 115 MSEK, nettouttag om 239 MSEK och en utdelning på 139 MSEK var fondförmögenheten 2 033 MSEK den 31 december 2009. Antalet andelsägare per den 31 december 2009 var 252, vilket är en minskning med 45 andelsägare under den senaste tolvmånadersperioden. Fonden är alltjämt stängd för nyteckning av andelar eftersom fondens förvaltade kapital är inom ramen för en bedömd förvaltningsmässig optimal volym. Under 2009 ökade värdet efter avgifter på andelarna i Eikos med 5,37 %. Detta kan jämföras med svenska 90-dagars statsskuldväxlar som gav 0,54 % i avkastning och Nordenindex som steg med 43,61 %. Sedan starten den 1 januari 2000 har värdet på andelarna i Eikos efter avgifter stigit med 142,98 %. Grafen nedan visar Eikos avkastning relaterad till den riskfria räntan, mätt som räntan på svenska 90-dagars statsskuldväxlar (SSVX 90), och ett brett nordiskt aktieindex ( Nordenindex ) från fondens start den 1 januari 2000. 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% -60% Nordenindex* SSVX 90 Eikos * Nordenindex utgjordes t.o.m. sista december 2006 av Alfred Bergs Nordenindex och utgörs därefter av VINX All Share Index. 4
H I S T O R I S K G E N O M G Å N G Fonden Eikos har varit verksam i tio år. I detta avsnitt beskrivs fondens utveckling under hela tioårsperioden. E I K O S A V K A S T N I N G E F T E R F Ö R VA L T N I N G S K O S T N A D E R U N D E R T I O Å R Eikos Nordenindex 2009-01-01 2009-12-31 5,37 % 43,61 % 2008-01-01 2008-12-31-8,21 % -45,38 % 2007-01-01 2007-12-31-0,89 % 11,69 % 2006-01-01 2006-12-31 15,64 % 23,08 % 2005-01-01 2005-12-31 9,59 % 43,37 % 2004-01-01 2004-12-31 10,14 % 20,22 % 2003-01-01 2003-12-31 7,35 % 23,70 % 2002-01-01 2002-12-31 10,73 % -32,01 % 2001-01-01 2001-12-31 22,26 % -18,32 % 2000-01-01 2000-12-31 24,94 % -6,21 % 2000-01-01 2009-12-31 142,98 % 19,75 % P O R T F Ö L J F Ö R VA LT A R E N S R E F L E X I O N När fonden startades vid årsskiftet 1999/2000 stod börserna i ett extremläge efter den mycket kraftiga uppgången under senare delen av 1990-talet. Värderingen på de sektorer som var i ropet (IT, Tele och Media) var skyhög. Ericssons P/E-tal i slutet av februari 2000 var 137. Med andra ord skulle det krävas 137 år av samma vinst för att få tillbaka pengarna på sin investering! Mot denna bakgrund var det naturligt att fonden som startades och fick namnet Eikos blev en hedgefond med möjlighet att skydda andelsägarna för kursnedgångar. En annan tanke var att många länder i Östeuropa, efter en 50-årig parentes med kommunistiskt styre, skulle få en bättre ekonomisk utveckling än genomsnittet i Västeuropa. Därför inkluderades de två länder där kunskap var upparbetad, Estland och Polen, i placeringsmandatet. Dessa två länder har varit till stor glädje för andelsägarna då de har genererat över 25 % av avkastningen under de gångna tio åren. Vi har haft en högre tröskel innan investeringar skett i dessa länder än i övrigt, vilket resulterat i att fonden endast förlorat pengar på ett av de 15 företag vi investerat i. Perioden 2000 till sommaren 2002 var mycket framgångsrik då det gick att köpa undervärderade bolag och blanka övervärderade. Eikos tjänade bra på båda dessa typer av placeringar. Hösten 2002 föll i stort sett alla aktier och Eikos, som alltid haft en nettolång position, hade sin största drawdown med 6,2 %. Perioden 2003 till 2006 präglades av positiv avkastning mellan 7 och 16 % per år med låg eller mycket låg volatilitet. Under 2004 ansågs, enligt tidningen EuroHedge, Eikos kombination av avkastning och tagen risk vara bäst i Europa inom kategorin hedgefonder med mindre än 500 miljoner dollar under förvaltning. Det geografiska mandatet utökades 2007 till att innefatta ytterligare 16 mindre aktiemarknader, varefter vi agerar i totalt 22 länder i Europa. Tanken var att vår företagsanalytiska inriktning borde passa bättre på mindre marknader. Hittills har vi bara gjort signifikanta investeringar i Turkiet av de nya länderna. Från början av 2007 hade vi svårigheter att hitta långinnehav där uppsidan kompenserade för tagen risk. Marknadsfallet kom under 2008 och blev dramatiskt. Därefter följde kraftiga stimulansåtgärder 5
från regeringar och centralbanker. Vi fick återigen bekräftat att vår valda investeringsmetod fungerar mindre väl när marknader är likviditets- eller makrodrivna och avkastningen under dessa år har varit klart sämre än under de första sju åren. Värdet på andelarna i Eikos har stigit med 143 % sedan starten för 10 år sedan vilket innebär en genomsnittlig avkastning på 9,3 % per år. De fem investeringar som bidragit mest till fondens avkastning i absoluta tal är; 1. Outokumpu Finland Rostfritt stål 2. Bure Sverige Investmentbolag 3. NCC Sverige Byggbolag 4. Orbis Polen Hotell 5. SAAB Sverige Försvarsindustri Om man i stället skulle räkna i procent är däremot fondens sjätte bästa investering genom åren, Hansabank i Estland, klart bäst då fonden var betydligt mindre under den period Hansabank ägdes. De tre största förlusterna för Eikos är långpositioner i Metro och Cision samt en blankning i Kungsleden. Den största förlusten är dock mindre än vinsten från någon enskild investering på topp fem på listan. En slutsats av listan är också att de största vinnarna kan kategoriseras som medelstora företag. Vi har en fortsatt stark tro på att vår förvaltningsmodell även i framtiden ska generera en god avkastning till våra andelsägare. J Ä M F Ö R E L S E M E D E U R O P E I S K A H E D G E F O N D E R En relevant jämförelse med Eikos utveckling är utvecklingen hos andra europeiska hedgefonder med samma förvaltningsinriktning, d.v.s. equity long/short. I grafen nedan jämförs Eikos ackumulerade avkastning sedan starten den 1 januari 2000 med EuroHedge European Long/Short EUR Index för samma period. Eikos har en ackumulerad avkastning på 143 % de senaste tio åren räknat i SEK. För samma period har EuroHedge European Long/Short EUR Index stigit med 104 % i EUR. Eikos har alltså utvecklats bättre än snittet för de europeiska fonderna mätt i lokal valuta. Dock har den svenska kronan under samma period försvagats med cirka 16 % mot euron. 160% Eikos (SEK) 150% 140% EuroHedge European Long/Short 130% EUR Index 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 6
P O R T F Ö L J E N Målsättningen för Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. Således är relevant jämförelseindex inte aktieindex utan den svenska riskfria räntan i form av svenska 90-dagars statsskuldväxlar (SSVX 90). Av aktieindexen erbjuder dock VINX All Share Index en bra jämförelse med aktiemarknaderna i de nordiska länderna. Sedan starten för tio år sedan har den genomsnittliga årsavkastningen för Eikos uppgått till 9,3 %. Detta kan jämföras med SSVX 90 där den genomsnittliga årsavkastningen under samma period har uppgått till 3,0 % och Nordenindex som har haft en genomsnittlig årsavkastning på 1,8 %. Eikos Nordenindex Avkastningsanalys Genomsnittlig årsavkastning 2000-2009 9,28 % 1,82 % Bästa kvartalet 11,57 % 24,66 % Sämsta kvartalet -5,47 % -21,01 % Genomsnittlig kvartalsavkastning 2,24 % 0,45 % Andel positiva kvartal 77,50 % 55,00 % Största ackumulerade värdebortfall -6,19 % -35,71 % Längsta nollavkastningsperiod (månader) 30 69 Den längsta nollavkastningsperioden, d.v.s. den längsta period under vilken en investering ackumulerad på månadsbasis inte har skapat positiv avkastning, uppgår för Eikos till 30 månader. Denna period påbörjades i juli 2007 och är när detta skrivs ännu inte avslutad. Nordenindex längsta nollavkastningsperiod under åren 2000 till 2009 uppgår till 69 månader. Den startade i maj år 2000 och varade t.o.m. januari 2006. Största ackumulerade värdebortfall definieras som den största negativa ackumulerade avkastningen i en följd mätt på månadsbasis. Eikos största ackumulerade värdebortfall inträffade mellan juni och oktober 2002 och uppgår till 6,2 %. Under tioårsperioden är det största ackumulerade värdebortfallet för Nordenindex 35,7 %. Eikos har visat positiv avkastning i 86 av de 120 månader under vilka fonden har varit verksam. Nordenindex har under samma period stigit 66 månader och varit oförändrad en månad. Av de 53 månader, då Nordenindex fallit, har Eikos stigit under 27 månader. 2000-2009 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Eikos stdav(år)1) 6,00% 5,07% 5,67% 3,71% 3,31% 2,69% 1,49% 7,36% 8,43% 6,84% 7,46% Nordenindex stdav(år)1) 20,90% 18,41% 28,76% 11,42% 12,87% 12,71% 12,80% 20,06% 25,41% 29,83% 14,47% Eikos Sharpekvot 1,05 0,95 neg. neg. 4,07 2,92 5,35 0,57 0,78 2,66 2,81 Nordenindex Sharpekvot 0,09 2,34 neg. 0,72 1,63 3,27 1,19 1,02 neg. neg. neg. Eikos downside risk 3,47% 2,63% 6,68% 3,54% 1,05% 0,77% 0,06% 4,68% 5,30% 1,82% 3,32% Nordenindex downside risk 15,60% 2,61% 33,07% 6,84% 7,25% 5,58% 5,26% 9,86% 24,05% 23,97% 11,08% Eikos korrelation med Nordenindex2) 0,36 0,56 0,68 0,39 0,69 0,58 0,44 0,40 0,73-0,11 0,05 1) Stdav(år) standardavvikelse beräknat som annualiserad månadsdata. 2) Korrelation beräknat med månatliga observationer. 7
Eikos genomsnittliga årliga standardavvikelse har sedan fondens start uppgått till 6,0 %, vilket är betydligt lägre än Nordenindex, för vilket den genomsnittliga årliga standardavvikelsen över samma period är 20,9 %. Sedan Eikos start uppgår Sharpekvoten till 1,05. Eikos avkastning har således väl överstigit den ackumulerade riskfria räntan samtidigt som volatiliteten i värdeutvecklingen har varit låg. Sharpekvoten för Nordenindex under samma tidsperiod är 0,09. Den låga volatiliteten i Eikos månatliga avkastning kan ses i grafen nedan. Under en enskild månad har Eikos aldrig stigit med mer än 5,7 %, men heller aldrig gått ned med mer än 4,4 %. Som jämförelse har Nordenindex under samma period som mest genererat en månatlig avkastning på 18,2 %, men en annan månad också sjunkit med 18,9 %. Sedan starten har Eikos månadsavkastning varierat med mindre än +/- 2 % under 74 % av de totalt 120 månaderna. Motsvarande siffra för Nordenindex är 35 %. Notera att de gröna staplarna är månader där Eikos genererat ett positivt månadsresultat och de röda staplarna är månader där Eikos genererat ett negativt månadsresultat. 30% 25% 20% 15% 10% 5% Eikos Eikos Index 0% I diagrammet nedan visas fondens exponering under de senaste tio åren. Nettoexponeringen har varierat mellan som högst 87,7 % och som lägst 8,4 %. Justerat för deltavärden på optioner har nettoexponeringen varierat mellan 87,7 % och 6,0 %. Den gröna linjen Brutto* illustrerar bruttoexponeringen justerad för deltavärden på optioner. 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% Brutto Långa Korta Brutto* Netto 8
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 9 P O R T F Ö L J F Ö R VA LT A R E N S R E F L E X I O N Den helt dominerande faktorn som drivit världens finansmarknader under 2009 har varit de enorma stödpaket som världens centralbanker och regeringar genomfört efter den finansiella turbulensen under hösten 2008. I övrigt kan noteras följande. Räntan är noll eller nära noll i stort sett i hela västvärlden, vilket aldrig tidigare har inträffat. De flesta länder som kraftigt stimulerat sina ekonomier har därigenom flyttat skuldsättningen från företag och privatpersoner till stater. Nettoeffekten tycks vara en ökad skuldsättningsnivå. Framförallt USA har tryckt pengar (s.k. quantitative easing ) och köpt värdepapper bl.a. i syfte att hålla ned den långa räntan. Dessa åtgärder är till sin storlek och omfattning unika i världshistorien och det är därför inte helt lätt att förstå vad de innebär. Resultatet har hittills blivit att världsekonomin har undvikit en ännu djupare nedgång och att finansiella marknader stigit kraftigt under året. Det finns naturligtvis flera orsaker till den svåra ekonomiska krisen. Enligt vår och många andras mening var den huvudsakliga orsaken att centralbankerna, framförallt FED i USA, höll räntan alltför låg alltför länge efter den förra nedgången 2000 till 2002. Detta ledde, tillsammans med bristande tillsyn och transparens, först till kraftigt stigande tillgångspriser och sedan till den finansiella krisen under hösten 2008. Det var inte helt lätt att föreställa sig att lösningen på problemet skulle bli ännu lägre räntor. En annan överraskning var att många av de ledande personerna inom den finansiella maktapparaten i USA, som så uppenbart felbedömt situationen tidigare, satt kvar på samma positioner eller till och med befordrades efter krisen. Detta har lett till ett kraftigt motstånd mot att genomföra förändringar. Det ovanstående synes ha lett till att marknadsekonomin för tillfället är satt ur spel. Fördelningen av den knappa resursen kapital sker nu till stor del av centralbanker, finansministrar och IMF och inte av marknaden. Den kraftiga överskottslikviditeten som föreligger har lett till att marknadsmekanismen inte fungerar, både vad gäller priset på varor och priset på pengar. Om priset på pengar (räntan) hålls alltför lågt under en alltför lång tid kan felallokering av kapital leda till låg tillväxt under lång tid. På kort sikt går aktiemarknaderna upp när penningmängden ökas kraftigt. Problemet nu är vad som kommer att hända när likviditeten så småningom dras tillbaka. Under 2009 har vi varit alldeles för fokuserade på företagens låga kapacitetsutnyttjande, den svaga efterfrågan och ett, i efterhand, felaktigt antagande om att de totala skuldnivåerna i västvärlden skulle komma att minska. Detta är orsakerna till vår alltför negativa marknadssyn under året. Intressanta frågor framgent är hur och när centralbanker och regeringar avvecklar stimulanserna. Det blir en avvägning mellan risken att ha kvar stimulanserna för länge mot risken att konjunkturen på nytt försämras. Ett aktuellt exempel är Kina där staten på senare tid satt in åtgärder för att minska utlåningen, efter en period av kraftig utlåningstillväxt. Detta har inte mottagits särskilt väl av de finansiella marknaderna i världen. Då marknadsekonomin bara delvis fungerar är det svårt med bottom-up stock picking som är vår modell. Vi har därför under året haft en låg exponering för att begränsa riskerna. Exponeringen har dock ökat under slutet av året, då det funnits tecken på att stock picking har börjat att fungera bättre igen. Slutligen är det trevligt att kunna konstatera att januari 2010 varit en bra månad för fonden Eikos. 9
M A R K N A D E N Under 2009 har världens börser stigit kraftigt. Som exempel kan nämnas att MSCI World Index steg med 27 % och att OMX Stockholm steg med 47 %. Det breda nordiska indexet VINX All Share Index steg med 44 %. Volatiliteten på världens aktiemarknader minskade under sommaren och hösten till mer normala nivåer än vad som var fallet under 2008 och början på 2009. Viljan att ta risk hos investerare har ökat markant, vilket är ett skäl till att aktiemarknaderna i tillväxtländer gått starkt under året. Som exempel kan nämnas att den turkiska aktiemarknaden, där Eikos har mandat att placera, steg med 97 %. Ekonomisk statistik visar att världsekonomin under 2009 har varit inne i en djup lågkonjunktur men att läget nu har förbättrats. Enligt statistik från Konjunkturinstitutet minskade Sveriges BNP med 4,4 % under 2009 och prognosen är att BNP ska växa med 2,7 % under 2010 främst drivet av en ökad konsumtion. Den svaga konjunkturen under 2009 har i första hand drabbat sysselsättningen inom industrin. Arbetslösheten i Sverige uppgick i slutet av 2009 till 8,5 % en siffra som förväntas öka till dryga 10 % under 2010. För den majoritet av befolkningen som har kvar sina arbeten har dock disponibla inkomster ökat under 2009, drivet av löneökningar, skattelättnader och låga räntor. I Sverige var Riksbankens reporänta 2,0 % i början på året för att i slutet av året uppgå till 0,25 %. Samma ränteutveckling hade den Europeiska centralbanken som började året med en styrränta om 2,5 % och slutade året med en styrränta om 1,0 %. I december kom det första tecknet på att låga räntor börjat att föranleda inflation. Eurostats mätningar visade på en inflationstakt i euroområdet om 0,9 %. Efter att den svenska kronan försvagats mot de stora valutorna under våren stärktes kronan successivt för att vid årets slut ha stärkts mot både dollarn och euron. En dollar kostade 7,16 kronor vid årets slut att jämföra med 7,83 kronor vid årets början vilket innebär en förstärkning av den svenska kronan med 9 %. Mot euron ökade kronan i värde med 6 % och en euro kostade 10,25 kronor vid årets slut. Råvarupriserna utvecklades starkt under 2009. CRB Metal Index steg med 101 % under året mätt i USD. Noterbart är att lägsta kursen för indexet noterades på årets första dag och den högsta kursen noterades på årets sista dag. Priset på råolja steg även det kraftigt under året. Vid årets början låg oljepriset på 42 USD/fat för att vid årets slut vara 77 USD/fat. Bland övriga råvaror kan nämnas att kopparpriset steg 140 %, nickelpriset steg 59 % och guldpriset steg 24 %. P O R T F Ö L J E N Andelsvärdet i Eikos steg under 2009 med 5,37 % efter avdrag för fast arvode. Performancearvode utgick ej. Under samma period steg OMX Stockholm med 46,66 % medan VINX All Share index steg med 43,61 %. Avkastningen på 90-dagars statsskuldväxlar uppgick till 0,54 %. I kapitalförvaltningen har vi enligt vår investeringsfilosofi valt att arbeta utifrån en modell som baserar sig på företagsanalys, d.v.s. att större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Fonden har hittills alltid varit nettolång. Den valda modellen har fungerat väl över tiden. Undantag gäller främst perioder då aktiemarknaden kan karakteriseras som likviditets- eller makrostyrd och då företagsspecifika faktorer tycks vara mindre viktiga. Det senaste året var en period med ogynnsamma förutsättningar för vår förvaltningsmodell. Under året visade fonden positiv avkastning under 6 av årets 12 månader. Fonden inledde året med en låg brutto- och nettoexponering, vilken successivt har ökats upp. Vidare har Eikos haft valutaposi- 10
tioner i syfte att begränsa riskerna i värdepapper som inte handlas i svenska kronor. Fonden har haft en begränsad exponering mot marknader utanför Norden. April var fondens bästa månad med en uppgång på 2,95 % medan februari var årets sämsta månad med ett värdefall på 2,05 %. Under året har volatiliteten i marknaden minskat markant. Eikos volatilitet i värdeutvecklingen har varit förhållandevis låg. Fondens standardavvikelse, beräknad på basis av månadsdata, har under 2009 uppgått till 5,07 %. Som jämförelse kan nämnas att standardavvikelsen för VINX All Share index uppgick till 18,41 % under samma period. Under året har månadsavkastningen för VINX All Share index varierat mellan som högst 18,21 % i april och som lägst -2,08 % i januari. Fondens månatliga korrelation med jämförelseindex har under året uppgått till 0,56 beräknat på månadsbasis. Sharpekvoten är det vanligaste förekommande och enligt vår bedömning det mest heltäckande måtttet för riskjusterad avkastning. Den beräknas genom att fondens avkastning minskas med den riskfria räntan (SSVX 90) och sedan divideras med fondens risk, mätt som fondens standardavvikelse. En högre Sharpekvot innebär en högre avkastning i förhållande till riskexponering. Normalt anses en Sharpekvot högre än 0 tillföra värde och en Sharpekvot högre än 1 vara bra. Eikos Sharpekvot var 0,95 under 2009. Sharpekvoten för VINX All Share index var 2,34 under perioden. Sedan starten den 1 januari 2000 har Eikos uppvisat en årlig Sharpekvot om 1,05 i genomsnitt. Under året har samtliga marknader utom Danmark genererat ett positivt bidrag till Eikos avkastning. Turkiet var bästa marknad med 24 % bidrag till avkastningen. En anledning till detta är att fonden inte blankar på den turkiska marknaden och dessutom var turkiska indexet upp 97 % under året. Bland de övriga marknaderna kommer bidraget i huvudsak från Estland och Polen. I Estland gynnades fonden av TeliaSoneras bud på Eesti Telekom. Den svaga utvecklingen i Danmark berodde i första hand på nedgången i Lundbeck. De största enskilda bidragsgivarna under perioden var Loomis, Outokumpu, Bure, Academedia och Eesti Telekom. Marknad Sverige Danmark Norge Finland Turkiet Övriga Bidrag till avkastningen 2009 20 % -1 % 11 % 18 % 24 % 28 % Tabellen ovan visar Eikos avkastning, för både långa och korta positioner, under 2009 fördelad per marknad. Övriga marknader inkluderar de nya marknaderna på vilka Eikos har mandat att investera. Fondens omsättningshastighet har uppgått till cirka ett gånger dess genomsnittliga förmögenhet, vilket är betydligt lägre än föregående år. Per den 31 december 2009 uppgick fondens förmögenhet till 2 033 MSEK. Eikos är tills vidare stängd för nyteckning av andelar. Fondens långa innehav utgjorde 59,1 % och blankade positioner utgjorde 8,1 % av fondens värde. Bruttoexponeringen var således 67,2 % och nettoexponeringen 51,1 %. Under året har bruttoexponeringen varierat mellan 41,1 % och 67,2 %. För att få en korrekt bild av den underliggande exponeringen bör man deltajustera, snarare än premiejustera, optionsexponeringen. Bruttoexponeringen med denna metod var 72,0 % vid periodens utgång. Nettoexponeringen var med samma metod 46,3 %. 11
F O N D E N S I N N E H AV Innehaven väljs efter sina företagsspecifika förutsättningar. Fondens fem största aktieinnehav per den 31 december 2009 utgjorde 25,1 % av fondens totala förmögenhet. Securitas 7,2 % Sverige Tjänsteindustri Lundbeck 5,5 % Danmark Läkemedelsindustri Turk Telekom 4,3 % Turkiet Telekommunikationsindustri Astra Zeneca 4,1 % Sverige Läkemedelsindustri Loomis 4,1 % Sverige Tjänsteindustri I N V E S T E R I N G S F I L O S O F I Målet för förvaltningen av fonden Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. För att uppnå detta mål görs fondens investeringar huvudsakligen genom ett företagsanalytiskt tillvägagångssätt, d.v.s. större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Investeringar görs när den riskjusterade avkastningen bedöms attraktiv. Investeringar kan ske i finansiella instrument utgivna i 22 europeiska länder inklusive de nordiska och flertalet av de östeuropeiska länderna. Fonden utnyttjar även blanknings- (korta positioner) och derivatstrategier. De nordiska länderna följs aktivt och utgör fondens hemmamarknad. Övriga länder följs mer opportunistiskt och blankningar i dessa länder görs bara i undantagsfall. F Ö R VA LT N I N G S K O S T N A D E R Ersättningen till fondbolaget H. Lundén Kapitalförvaltning AB består av en fast ersättning på 0,9 % av fondens värde per år samt ett performancearvode på 20 % av avkastningen överstigande räntan på 90-dagars svenska statsskuldväxlar. Förvaltningsarvodet har under året uppgått till 19,9 (31,8) MSEK. Något performancearvode utgick ej (0). Vid årsskiftet måste fonden stiga med 13,57 % för att performancearvode skall kunna tas ut av fondbolaget. Fondandelsägarna måste först kompenseras för de senaste årens underavkastning innan performancearvode får tas ut. Ö V R I G A K O S T N A D E R Fonden har under året haft 7,1 (15,8) MSEK i courtagekostnader och 2,6 (3,0) MSEK i direkta kostnad för värdepapperslån. I N L Ö S E N AV G I F T En avgift om 0,5 % tas ut vid inlösen av fondandelar. Under året har denna avgift uppgått till 2,3 (9,0) MSEK. Avgiften, som tas ut för att täcka de kostnader som inlösandet kan orsaka, återinvesteras i fonden i sin helhet. O R G A N I S AT I O N Personalsammansättningen hos H. Lundén Kapitalförvaltning AB, som förvaltar fonden Eikos, har varit oförändrad under perioden. Vid årsskiftet utgjordes personalen av en portföljförvaltare, två analytiker, en deltidsanställd trader och två administrativt ansvariga personer. U T D E L N I N G Styrelsen för fondbolaget H. Lundén Kapitalförvaltning AB har inte för avsikt att föreslå någon utdelning till andelsägarna i fonden Eikos för verksamhetsåret 2009. 12
A N D E L S Ä G A R N A S K O S T N A D E R Exemplet nedan åskådliggör kostnadsbelastningen i Eikos. Beräkningen är ett exempel på en andelsägare som hade andelar till ett värde av 500 000 SEK per den 1 januari och återinvesterat hela utdelningen för året samt behållit sina andelar under hela år 2009. Kalkylen beaktar inte andelsägarens eventuella skatt i samband med utdelning. (Alla belopp i SEK) I procent av investering per 2009-01-01 Investering per 2009-01-01 500 000 Värdeförändring före kostnader 38 283 7,65 Kostnader relaterade till fonden Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier - 4 145-0,83 Courtage, aktielån etc. -2 669-0,53 Värdeförändring före förvaltningskostnader 31 469 6,29 Förvaltningskostnader Förvaltningsarvode -4 619-0,92 Performancearvode - - Värdeförändring efter kostnader 26 850 5,37 Marknadsvärde per 2009-12-31 526 850 13
R E S U L T A T R Ä K N I N G (Belopp i ksek) 2009-01-01 2008-01-01 2009-12-31 2008-12-31 Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på aktierelaterade finansiella instrument Realiserat resultat -335 949-21 058 Orealiserat resultat 429 406-390 390 Värdeförändring på ränterelaterade finansiella instrument Realiserat resultat -20 902 23 Orealiserat resultat 21 666-18 244 Ränteintäkter 24 967 105 336 Utdelningar 25 849 111 053 Valutavinster och förluster, netto 8 380-1 211 Övriga intäkter 2 257 8 972 SUMMA INTÄKTER OCH VÄRDEFÖRÄNDRING 155 674-205 519 Kostnader Förvaltningskostnader -19 953-31 775 Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier -17 799-46 093 Avgifter för aktielån -2 621-2 999 Räntekostnader -1-5 Övriga kostnader (not 1) -103-156 SUMMA KOSTNADER -40 477-81 028 ÅRETS RESULTAT 115 197-286 547 NOT 1 ÖVRIGA KOSTNADER Bankkostnader 103 156 14
B A L A N S R Ä K N I N G (Belopp i ksek) 2009-12-31 2008-12-31 TILLGÅNGAR Finansiella instrument med positivt marknadsvärde 2 034 183 2 475 003 Bank och övriga likvida medel 364 333 439 823 Kortfristiga fordringar (not 2) 15 700 8 692 SUMMA TILLGÅNGAR 2 414 216 2 923 518 SKULDER Finansiella instrument med negativt marknadsvärde (not 3) -169 395-294 953 Övriga kortfristiga skulder (not 4) -211 497-332 176 SUMMA SKULDER -380 892-627 129 FONDFÖRMÖGENHET 2 033 324 2 296 389 POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ställda säkerheter för inlånade värdepapper 214 577 305 088 Ställda säkerheter i % av fondförmögenheten 10,55 13,29 NOT 2 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kupongskattefordran - 145 Interimsfordringar 16 2 249 Fondlikvidfordringar 15 684 6 298 15 700 8 692 NOT 3 FINANSIELLA INSTRUMENT MED NEGATIVT MARKNADSVÄRDE Avser skuld för aktielån -168 303-288 843 Derivat med negativt marknadsvärde -1 092-6 110-169 395-294 953 NOT 4 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till fondbolag -4 990-6 033 Skuld till andelsägare -170 890-286 538 Fondlikvidskulder -35 509-39 333 Övriga skulder -108-272 -211 497-332 176 15
F O N D F Ö R M Ö G E N H E T P E R 2 0 0 9-1 2-3 1 Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för (belopp i ksek) värde procent emittent NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med positivt marknadsvärde Danmark ALK-Abello 75 369 42 482 2,09% Lundbeck 850 000 111 125 5,47% 153 607 7,55% Finland Fortum 150 000 29 216 1,44% Outokumpu 250 000 34 036 1,67% Sanoma 125 000 20 227 0,99% Stora Enso R 1 400 000 70 147 3,45% Upm-Kymmene 350 000 29 899 1,47% 183 525 9,03% Grekland Opap 155 398 24 475 1,20% Norge Fred Olsen Production 4 000 000 35 083 1,73% Ganger Rolf 168 350 32 130 1,58% Statoil 250 000 44 718 2,20% Tomra 582 500 19 932 0,98% 131 863 6,49% Polen Telekomunikacja Polska (TPSA) 200 000 7 888 0,39% Tjeckien Telefonica O2 C.R. 280 000 45 480 2,24% Turkiet Aksigorta 150 000 3 701 0,18% Turk Telekomunikasyon 4 000 000 86 542 4,26% 90 243 4,44% Sverige Bank, Finans och Försäkring Skandinaviska Enskilda Banken 200 000 8 868 0,44% Swedbank 200 000 14 200 0,70% 23 068 1,13% Handel Swedol 921 657 33 456 1,65% Kemi och Läkemedel AstraZeneca 250 000 83 800 4,12% 16
Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för (belopp i ksek) värde procent emittent Tjänster Academedia 320 192 41 145 2,02% Betsson 103 367 11 344 0,56% Cision 2 500 000 16 625 0,82% Loomis B 1 055 000 82 554 4,06% Securitas B 2 100 000 147 105 7,23% 298 773 14,69% Skogsindustri Holmen B 89 318 16 345 0,80% Telekom Ericsson A 330 000 21 450 1,05% Verkstad Husqvarna A 880 000 43 824 2,16% -0,13% SAAB B 200 000 23 600 1,16% 67 424 3,32% Övriga Bure investment 1 248 019 43 431 2,14% Sectra B 300 000 13 200 0,65% 56 631 2,79% SUMMA NOTERADE AKTIER med positivt marknadsvärde 1 238 028 60,89% ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde Företagscertifikat Boliden 10-01-22 100 miljoner 99 952 4,92% Fabege 10-02-18 100 miljoner 99 868 4,91% Meda 10-02-24 100 miljoner 99 851 4,91% Peab 10-02-05 100 miljoner 99 899 4,91% SAAB 10-02-03 100 miljoner 99 915 4,91% SSAB 10-03-05 50 miljoner 49 944 2,46% 549 429 27,02% Obligationer Norwegian Energy Co. NOK 12-11-20 17,5 miljoner 21 971 1,08% Poland Government PLN 11-05-24 45 miljoner 114 350 5,62% Royal Caribbean Cruises USD 10-05-15 3 miljoner 22 057 1,08% Scania 10-01-12 50 miljoner 52 939 2,60% Stora Enso EUR 14-06-23 2 miljoner 20 367 1,00% 231 684 11,39% 17
Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för (belopp i ksek) värde procent emittent Optioner Atlas Copco Säljoption Jan 95 10 000 100 0,00% Nordea Säljoption Jan 71,91 10 000 1 375 0,07% Sandvik Säljoption Jan 80 8 000 160 0,01% SKF Säljoption Mars 115 6 000 1 590 0,08% SKF Säljoption Mars 120 2 500 1 125 0,06% SSAB Säljoption Feb 110 6 000 1 080 0,05% SSAB Säljoption Mars 115 6 000 2 760 0,14% SSAB Säljoption Feb 105 7 000 735 0,04% Yara Säljoption NOK Feb 230 1 500 695 0,03% Yara Säljoption NOK Feb 210 3 000 556 0,03% 10 176 0,50% Valutaterminer Valutatermin USD/SEK 3 M USD 2 151 0,11% Valutatermin EUR/SEK 10 M EUR 1 486 0,07% Valutatermin DKK/SEK 65 M DKK 1 229 0,06% 4 866 0,24% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde 2 034 183 100,04% NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med negativt marknadsvärde* Danmark DSV -50 000-6 485-0,32% Finland Konecranes -75 000-14 693-0,72% Metso -25 000-6 322-0,31% Wärtsilä -70 000-20 174-0,99% -41 189-2,03% Norge Fred Olsen Energy -15 000-4 114-0,20% Sverige Stål SSAB A -100 000-12 210-0,60% Tjänster Skistar B -60 000-7 710-0,38% 18
Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för (belopp i ksek) värde procent emittent Verkstad Atlas Copco A -200 000-21 060-1,04% Hexagon B -100 000-10 575-0,52% Husqvarna B -880 000-46 420-2,28% SKF B -150 000-18 540-0,91% -96 595-4,75% SUMMA NOTERADE AKTIER med negativt marknadsvärde* -168 303-8,28% ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde Valutaterminer Valutatermin NOK/SEK 50 M NOK -80-0,00% Valutatermin EUR/SEK 7 M EUR -444-0,02% Valutatermin DKK/SEK 40 M DKK -568-0,03% -1 092-0,05% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde * -169 395-8,33% SUMMA FINANSIELLA INSTRUMENT 1 864 788 91,71% ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO (not 5) 168 536 8,29% TOTAL FONDFÖRMÖGENHET 2 033 324 100,00% NOT 5 ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO Bank och övriga likvida medel 364 333 Kortfristiga fordringar 15 700 Övriga kortfristiga skulder -211 497 168 536 * För aktiepositioner med negativt marknadsvärde ovan har fonden upptagit värdepapperslån. Ett negativt innehav betyder att positionen utgör en kort position, blankning. Inlånade aktier motsvarar sålda aktier med undantag av: Antal inlånade Metso 50 000 Outotec 50 000 Skistar 70 565 19
R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R Årsberättelsen är upprättad enligt lagen om investeringsfonder (2004:46) och följer Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder (FFFS 2008:11) samt Fondbolagens Förenings rekommendationer i det fall de är tillämpliga för en specialfond. Enligt fondbestämmelserna ( 8.1) värderas finansiella instrument som ingår i fonden till marknadsvärde. Härmed avses senaste betalkurs och, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om sådana kurser saknas eller är missvisande enligt fondbolagets bedömning får fondbolaget fastställa värdet på objektiva grunder. Innehav i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs. F Ö R Ä N D R I N G A V F O N D F Ö R M Ö G E N H E T 2009-12-31 2008-12-31 Ingående fondförmögenhet 2 296 389 4 276 774 Andelsutgivning - - Andelsinlösen - 335 794-1 693 838 Återinvesterad utdelning 96 762 - Lämnad utdelning - 139 230 - Årets resultat enligt resultaträkning 115 197-286 547 FONDFÖRMÖGENHET 2 033 324 2 296 389 F O N D E N S U T V E C K L I N G Fondförmögenhet Antal utelöpande Andelsvärde Lämnad utdelning (ksek) andelar per andel 2009-12-31 2 033 324 10 829,39 187 759,81 11 500,00 2008-12-31 2 296 389 12 106,97 189 674,96-2007-12-31 4 276 774 20 696,90 206 638,41-2006-12-31 3 757 510 17 982,25 208 956,57-2005-12-31 3 615 310 18 979,19 190 488,12-2004-12-31 2 972 727 16 663,11 178 401,68 6 899,01 2003-12-31 2 464 821 14 278,64 172 622,95 1 896,29 2002-12-31 2 573 397 15 442,11 166 648,08-2001-12-31 1 339 583 8 769,43 152 756,10-2000-12-31 272 168 2 178,38 124 940,82-20
A V K A S T N I N G E F T E R F Ö R V A L T N I N G S K O S T N A D E R 2009-01-01 2009-12-31 5,37 % 2008-01-01 2008-12-31-8,21 % 2007-01-01 2007-12-31-0,89 % 2006-01-01 2006-12-31 15,64 % 2005-01-01 2005-12-31 9,59 % 2004-01-01 2004-12-31 10,14 % 2003-01-01 2003-12-31 7,35 % 2002-01-01 2002-12-31 10,73 % 2001-01-01 2001-12-31 22,26 % 2000-01-01 2000-12-31 24,94 % 2000-01-01 2009-12-31 142,98 % Stockholm den 9 februari 2010 H. Lundén Kapitalförvaltning AB Lars Stenberg Styrelsens Ordförande Björn Björnsson Simon Fraser Patrik Tigerschiöld Harald Lundén Verkställande Direktör 21
R E V I S I O N S B E R Ä T T E L S E 22 Tierps Tryckeri AB 2010 Certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001
O R D L I S T A Blanka Ett annat uttryck för att korta, som innebär att man säljer lånade aktier i avsikt om att vid ett senare skede kunna köpa tillbaka dem till ett lägre pris eller som del av en hedgestrategi. Bruttoexponering Summan av marknadsvärdet av Eikos långa och korta positioner samt exponering via derivat. Måttet uttrycks i procent av totala fondförmögenheten. CRB Metal Index Ett index innehållande utvecklingen för bly, koppar, stål, tenn och zink. Indexet ges ut av Commodity Research Bureau. Derivat Ett finansiellt instrument vars värdeutveckling kan härledas till en viss underliggande tillgång och som innebär en rättighet eller skyldighet att köpa eller sälja tillgången. Downside risk Spridningsmått för en tillgångs negativa avkastning. Ju lägre downside risk, desto lägre risk för påtagligt negativ avkastning under enskilda tidsperioder. Beräknas på samma sätt som standardavvikelsen med skillnaderna att endast de negativa avvikelserna beaktas och att den genomsnittliga avkastningen i formeln för standardavvikelsen är utbytt mot den riskfria räntan. Downside risk = Korrelation Ett statistiskt mått som beskriver linjärt samband mellan två dataserier. Korrelationen kan variera mellan 1 och -1, där 1 innebär perfekt positiv korrelation och -1 innebär perfekt negativ korrelation. Längsta nollavkastningsperiod Den längsta period, mätt i månader, som en tillgång inte genererat positiv ackumulerad avkastning. Nettoexponering Differensen mellan marknadsvärdet av Eikos långa och korta positioner samt exponering via derivat. Måttet uttrycks i procent av totala fondförmögenheten. Sharpekvot Beräknas som Eikos överavkastning gentemot den riskfria räntan, dividerat med Eikos risk mätt som standardavvikelse. Sharpekvot = Specialfond Eikos är en specialfond enligt Lagen (2004:46) om investeringsfonder. Specialfonder har större frihet i valet av placeringar än traditionella värdepappersfonder. Fondbestämmelserna för en specialfond ger bland annat möjlighet till en mer koncentrerad portfölj, möjlighet att inneha sålda (blankade) positioner och även möjlighet till utvidgade placeringar i derivatinstrument. Standardavvikelse Statistiskt mått som anger spridningen runt medelvärdet i en datamängd. Standardavvikelse = Största ackumulerade värdebortfall Den största negativa ackumulerade avkastningen i en följd mätt på månadsdata. VINX All Share Index Ett aktieindex innehållande bolag noterade på OMX börser i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn, samt på börserna i Oslo och Reykjavik. VINX All Share Index justeras för kontantutdelningar. Volatilitet Ett mått på hur avkastningen varierar över tiden. Vanligen beräknas en tillgångs volatilitet som standardavvikelsen i tillgångens avkastning. Ofta använder man volatilitet som ett mått på risken i en portfölj. MSCI World Index Morgan Stanley Capital International World Index är ett vägt aktieindex innehållande bolag noterade i USA, Europa och Asien, totalt 22 länder. MSCI World Index finns tillgänglig i alla 22 länders valutor. 23
H. L u n d é n K a p i t a l f ö r va l t n i n g A B N y b r o g a t a n 6 S E 1 1 4 3 4 S t o c k h o l m, S w e d e n T e l + 4 6 ( 0 ) 8 4 4 2 5 5 3 0 F a x + 4 6 ( 0 ) 8 4 4 2 5 5 4 9 w w w. h l u n d e n. s e 24