Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Relevanta dokument
Ett pedagogiskt uterum

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Våra tankar kring temat:

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring.

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Arbetsplan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Fenomen som undersöks

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Arbetsplan Violen Ht 2013

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014

Lärande & utveckling.

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Rapport Gröna skolgårdsprojekt 2016 Stinsens Förskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Våra tankar kring temat:

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Miljöplan för Torpets Förskola

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Dokumentera med ipad i förskolan

Handlingsplan GEM förskola

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Profil. Naturvetenskap och teknik

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Transkript:

Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans som kunde öva samarbete och ge barnen inspiration och lärdom under processen men också glädje, lek och stolthet vid resultatet. Vi hade sedan tidigare påbörjat arbetet med att bygga en labyrint med stenar där barnen kunde springa. Vi bestämde oss för att utveckla detta projekt och bygga en sinneslabyrint med möjlighet till odling med barnen. Vad hade vi redan gjort? Vi hade köpt täckbark och en stor täckduk för att underlaget skulle bli bra för barnen att gå och springa på. En stor lastbil kom och levererade säckarna med bark. Spänningen hos barnen var stor, nästan alla ville hjälpa till. Pedagogerna la tillsammans med barnen ut den stora duken och körde bark i skottkärror för att lägga på duken. Några barn körde med sina små skottkärror, några hjälpte till att skyffla med spade och några barn bar tillsammans de tunga säckarna. När vintern kom och vädret var blött och kallt svalnade dock barnens intresse och barngruppen spenderade mer tid och arbete på en annan del av gården. Personalen beslutade att pausa arbetet med labyrinten och följa barngruppens behov och intresse. Hur gjorde vi? När våren åter gjorde entré började personal med hjälp av några barn leta efter större stenar i trädgården och med säckkärra köra dem till platsen för labyrinten. Detta inspirerade många som blev intresserade av vad som hände, frågade hur kärran fungerade och om de fick hjälpa till. Barnen fick uppleva hur tunga stenarna var men också att de faktiskt gick att köra med hjälp av kärran och att om två barn samarbetade gick det lättare att köra. Både barn och personal letade fler stenar och efter några veckor hade vi tillsammans lyckats göra formen av en labyrint. Projektet hade åter fått liv och entusiasm! Under processens gång blev två pedagoger inspirerade och stärkta av barnens intresse och började samtala om hur projektet kunde växa vidare för att innefatta odling med barnen.

Det beslutades att köpa in odlingslådor och placera runt labyrinten och plantera häck på ena sidan. Växter valdes omsorgsfullt för att kunna skapa en sinneslabyrint, en plats för barnens alla sinnen. Vackra blommor och färger att titta på, växter som prasslar i vinden att lyssna på, frukt, grönt och örter att smaka på och växter som doftar gott. Jordsäckar beställdes och barnen fick åter hjälpa till att köra och bära till labyrinten, både säckar och odlingslådor. Föräldrarna bjöds in att delta vid flera tillfällen. Det efterfrågades stenar, bärhjälp med jordsäckar och det anordnades en frivillig trädgårdsdag när det grävdes och planterades häckplantor i jorden. Växterna fick barnen vara med att plantera i mån av intresse, vilket visade sig vara stort för många. När allt var planterat vattnades det regelbundet vilket barnen gärna deltog i. Många frågor har ställts under tiden, vad ska detta fröet bli?, varför vattnar vi?, hur lång tid tar det innan det växer upp? osv. Vad hände under projektet som vi inte räknat med? Både barn och personals intresse svalnade ordentligt en tid efter det ursprungliga projektets start och det tog därför mycket längre tid än vi först bedömt. Vi fick också en mängd nya idéer och tillät oss att revidera och lägga till under projektets gång. Vad drar vi för lärdomar? För att ett projekt likt detta ska bli positivt och lärorikt (och för att vi pedagoger ska orka med det tunga fysiska arbetet) krävs det glädje och entusiasm från både barn och vuxna. Det är bra att inte stirra sig blind på ett resultat utan ha tillit och ibland låta saker ta längre tid än planerat. Under vintersäsongen vill man lägga energin på barngruppen och basverksamheten och det måste man få göra utan att få dåligt samvete över att ett projekt ute inte blir färdigt i tid. Det gäller också att inte bli stressad när föräldrar frågar efter ett resultat, utan i samråd med sina kollegor veta vad man gör och varför och hela tiden ha barnens utveckling och välmående i fokus.

I och med att vi tog en paus och ett steg tillbaka fick vi se hur barnen lekte kring platsen (även när det var ofärdigt) och det var i just en sådan stund som vi började diskutera och få idéer om hur man kunde fortsätta projektet och låta det bli än mer glädjefullt för barnen och bygga vidare på de intressen som fanns i barngruppen just då. Att se hur barnen agerar när ett projekt väl har tagit fart är viktigt och kan skilja sig från vad man tror när man först planerar och diskuterar fram det. Hur blev det? Projektet med labyrinten blev något mycket större och bättre än vi kunnat ana när det först började. Barnen är glada och stolta över sin labyrint och vill gärna gå dit och plocka blommor, grönsaker och örter. Intresset för växter har ökat och barnen vill gärna dofta och känna på de olika sortera. Glädjen över att äta egenodlad mat gör att vi gärna planterar mer ätbart med barnen inför nästa säsong. Detta projekt har fått förgreningar och väckt lust inför framtiden. Barnens glädje och intresse för växter och processen från frö till bord är något vi vill ta tillvara på och utveckla än mer. Vi har nu dessutom fått en vacker plats som inspirerar till härliga lekar och som barnen varit väldigt delaktiga i att skapa. Bukett med blommor som några barn plockat från sinneslabyrinten.

Läroplansmål som går att koppla till vårt projekt Förskolan ska sträva efter att varje barn o utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap o utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar o utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap o utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen o utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra o utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande o utvecklar respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö o utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga o utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. o Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.