Rescoachprojektet i Lundby

Rescoachprojektet i Lundby ett projekt för ändrade resvanor Utvärderingsrapport Meddelande 06:2007 Trafikkontoret Lundby Mobility Centre

Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Projektets syfte 2 Uppstart av projektet 2 Projektinnehåll 4 Coachning 4 Personal 4 Samtal 4 Möten 4 Uppmuntran 5 Avtal 5 Utdelat material 5 Uppmuntrande utskick 5 Cykelservice och cykeltur 5 Resdagbok 5 Ledord 5 Lotterier 5 Diplom 5 Utvärdering av projektet 6 Resultat projektdeltagarna: kvantitativa studier 7 Deltagande 7 Enkäter 7 Svarande 7 Motiv för deltagande 7 Resvanor alla resor 8 Resvanor till arbetet 9 Jämförelse mellan olika grupper 10 Jämförelse med resdagbok 12 Sammanfattning ändrade resvanor till arbetet 13 Bensinkostnader 13 Beräkning av utsläpp 13 Engagemang och medvetenhet 15 Projektdelar 16 Provåkarkort 16 Framtiden 17 Hälsoeffekter 17 Hur man upplever att hälsan förändrats 17 Hälsoundersökningar på Lundbybadet 17 Sammanfattning hälsa 19 Resultat projektdeltagarna: intervjuer 20 Motiv för deltagande 20 Projektet 20 Det bästa 20 Det sämsta 21 Resvanor 21 Motivationen 21 Coachningens roll 22 Gruppindelningens roll 22 Projektdelar 23 Det fysiska testet 23 Avtal 23 Resdagbok 23 Föreläsningar 23 Ledord 23 Övrigt 23 Resultatet 24 Nya, oväntade effekter 24 Organisatörerna 25 Coachning 25 Gruppaktiviteter 25 Deltagarnas förslag till förbättringar 25 Praktiska detaljer 26 Sammanfattning per deltagare 27 Resultat organisatörerna: intervjuer 29 Arbetsfördelning 29 Coachningen, gruppindelningen och de olika delarna 29 Viktiga erfarenheter 30 Råd för framtida projekt 31 Åsikter om slutresultatet 31 Reflektioner om den egna arbetsinsatsen 32 Sammanfattande bild från organisatörerna 32 Resultat: PR och media 33 Aktiviteter i stadsdelen 33 Tidningsartiklar mm 33 Internet 33 Radio och TV 33 Slutsatser och rekommendationer 34 Resvanor 34 Hälsoeffekter 34 Ambassadörseffekten 34 Praktiska detaljer 34 Organisatörerna 34 Coachning 34 Gruppmöten 35 Andra projektdelar 35 Kollektivtrafikstöd 36 Miljöeffekter 36 Marknadsföring 36 Bilagor 1 Inbjudan att delta i projektet 37 2 Avtalet 38 3 A Före-enkät 39 3 B Efter-enkät 41 4 A Svar på frågan: Vad var det som fick dig att svara på vårt erbjudande? 45 4 B Svar på frågan: Motivera gärna varför just du behöver hjälp med dina resvanor. 46 5 A Svar på frågan: Om du hade velat ha större engagemang i projektet, vad hade du behövt förändra för att ditt engagemang skulle ha blivit bättre? 47 5 B Svar på frågan: Egna kommentarer till att engagemanget förändrades. 48 5 C Svar på frågan: Egna kommentarer till de olika momenten i projektet. 48 5 D Svar på frågan: Egna kommentarer om provåkarkortet. 48 På uppdrag av Göteborgs Stad Trafikkontoret har denna rapport utarbetats av SWECO VBB. Ansvarig: Anna-Karin Wikman, Trafikkontoret, tel 031-368 25 37 Konsulter: Catrin Lammgård och Helena Sjöstrand, SWECO VBB, tel 031-62 75 00. Uppdragsnummer 2391517 Rapportoriginal: Lillemor Bulukin/Appellera Foto: Stina Olsson, Sergio Joselovsky

Sammanfattning Ett projekt som det här är en god början till förändring. Att det blir ett delmål i ett större engagemang för människor i hälsa och miljö. Man 64 år Rescoachprojektet i Lundby inleddes med en inbjudan till bilisterna i stadsdelen om att delta i projektet. Målet var att bilister som sällan använder andra färdmedel än bil skulle köra mindre bil. 68 personer gick med i projektet, varav 53 deltog till slutet. Projektet pågick från augusti 2006 till februari 2007. Projektet har erbjudit coachning, föreläsningar, gruppmöten, hälsoundersökningar och praktisk hjälp, där coachningen var det mest centrala. Coachens uppgift var att hjälpa deltagarna att hitta sin egen motivation. 20 deltagare coachades individuellt medan övriga coachades i grupp. Deltagarnas resvanor har förändrats betydligt. De kör mindre bil och istället cyklar man, man går och åker mer kollektivt än före projektet. Antalet deltagare som kör bil till arbetet varje dag har minskat från 25 till 2. De som cyklar eller promenerar till jobbet minst två dagar har ökat från 18 till 49 stycken. 6 av 45 deltagare har minskat antalet ägda bilar i hushållet. 4 av dem säger att det är ett direkt resultat av projektet. Alla deltagarna tror att de kommer att fortsätta med sina nya resvanor. Hälften av deltagarna upplever att deras hälsa har förbättras som en följd av projektet. Bara en person upplever att hon är i något sämre form än före projektet. Hälsoundersökningarna visade dock inga nämnvärda förändringar av deltagarnas genomsnittliga vikt eller syreupptagningsförmåga. Organisatörerna har haft ett stort engagemang i projektet och haft tät kontakt med deltagarna, vilket har påverkat resultatet positivt. Indelningen i profilgrupperna bekväm och lat, sätt press på mig och utmana mig var viktig och gjorde att coachningen kunde anpassas efter deltagarnas behov. Bekväm och lat behövde mest coachning och där var avhoppen flest. Samtidigt finns det störst potential för hälsoförbättringar i den gruppen. Alla har inte uppskattat resdagböckerna, men de har fungerat som en påminnelse för deltagarna, en läxa mellan gruppträffarna. På så sätt har resdagböckerna bidragit till ändrade resvanor. Kanske kan man utnyttja dem mer på träffarna än vad man gjort. Eftersom deltagarnas resvanor förändrats markant måste projektet betraktas som mycket lyckat. De definitiva resultaten kan dock utläsas efter en längre tidsperiod. För att få bättre jämförbara hälsoundersökningar bör de göras under samma månad för att undvika säsongsvariationer. Projektet har varit mycket uppmärksammat i media och deltagarna har blivit kändisar till exempel på sina arbetsplatser. Det har bidragit till deltagarnas motivation genom att de visats som goda förebilder. Flera deltagare önskar fler aktiviteter där man tillsammans med en ledare är ute och cyklar eller åker kollektivt. Föreläsningar, hälsoundersökningar och resdagböcker bör finnas med i framtida rescoachprojekt eftersom de bidragit till det positiva resultatet. Dock är varje enskild del för sig inte avgörande, utan alla komponenter tillsammans. 1

Inledning Under våren 2006 fick bilisterna i Lundby ett erbjudande om att delta i ett nytt rescoachprojekt. Målgruppen för projektet var bilister som använde sin bil 5 7 dagar i veckan, det vill säga personer som i princip inte använde något annat färdmedel än bilen. Det nya med projektet var att det hade som mål att förändra beteenden istället för att bara påverka attityder till resande. En coach hjälpte deltagarna att sätta upp sina egna mål och att hålla motivationen uppe. Projektet är en utveckling av Lundby Mobility Centres långsiktiga arbete med inriktning på förändringar av attityder och beteenden för aktiva res- och transportval. Lundby Mobilty Centre är en del av Trafikkontoret. Projektet pågick i sex månader, från augusti 2006 till februari 2007. Projektet är en del av Lundby Mobility Centres EUprojekt Bustrip. I projektet deltar 12 europeiska städer i länder kring Östersjön. Projektets syfte Rescoachprojektets syfte var att deltagarna skulle köra mindre bil. Målet var att nå hållbara resvanor för vanebilister ur social, ekologisk och ekonomisk synvinkel genom att minska användning av privata bilar till förmån för cykling, kollektivtrafik och andra alternativ. Samtidigt ville Trafikkontoret samla kunskap om vilka metoder som fungerar för att förändra både attityder och resbeteende hos inbitna bilister till mer hållbara alternativ. Uppstart av projektet Idén till projektet med rescoachning föddes på Lundby Mobility Centre våren 2005. Som utveckling av centrets arbete med att påverka människors attityder inriktades detta projekt mot att påverka människors beteende. En projektledare från Trafikkontoret hade ansvar för budget och uppföljning. En person med erfarenhet från Lundby Mobility Centre engagerades som samordnare och ansvarig för det praktiska genomförandet. En coach anlitades som även var med och påverkade upplägget av projektet. Under våren 2006 inbjöds samtliga 12 000 bilägare i Lundby stadsdel via ett brevutskick att delta i ett rescoachningsprojekt, se bilaga 1. I brevet fanns ett vykort att skicka in som intresseanmälan. På framsidan var ett foto med en stor mage med texten Är det inte dags att börja cykla till jobbet?. Essensen var att en viktig resa är den till jobbet och vi kan coacha dig om du har bestämt dig. I första hand beskrevs coachningen som ett sätt för deltagarna att förbättra sin hälsa genom att köra mindre bil och istället få vardagsmotion genom att gå, cykla och åka 2

kollektivt. Deltagarna var vanebilister som börjat fundera på stillasittandet, miljön, oljepriset eller köerna och som ville ta chansen att minska bilberoendet. Trafikkontoret/Lundby Mobility Centre erbjöd stöd i form av hälsoundersökningar, kostråd och personlig rescoachning till de som gick in med hela kroppen och gjorde en ärlig satsning att ändra sitt beteende. Cirka 250 anmälde sitt intresse genom att skicka in det medföljande svarskortet och det var långt över de förväntade cirka 20 stycken. Ytterligare en samordnare togs in under perioden augusti till och med december och man bestämde då sig för att arbeta med två grupper parallellt: en grupp på 20 personer för individuell coachning och en större grupp med gruppcoachning. De 250 intresserade kallades till ett möte där mer information gavs om projektet. Med kallelsen följde en enkät där deltagarna beskrev sina nuvarande resvanor och varför de ville vara med i projektet. Svaren lämnades in vid mötet alternativt skickades in med post. 85 personer bjöds in och 45 av dem deltog i projektets kick-off i augusti. Dessa skrev på avtalet med Lundby Mobility Centre om att ställa bilen vid minst tre tillfällen per vecka. 23 personer skrev på avtalet i efterhand och var också med i projektet. Eftersom detta var ett coachprojekt var organisatörerna noga med att utgå från deltagarnas behov. De var även tydliga om att det är ett pilotprojekt och därför något som vi formar tillsammans. De 20 som valdes ut att få individuell coachning var alla personer som använde bilen 5 7 dagar i veckan. Urvalet gjordes också för att få spridning på deltagarnas förutsättningar när det gällde kön, ålder, bostadsadress och familjesituation. De 20 i individgruppen kontaktades via telefon och träffade coachen och samordnaren personligen för ett inledande samtal. I dessa intervjuer fick personen berätta om sina mål, behov, hinder och möjligheter. Intervjuerna låg till grund för den sista planeringen. Ur samtalen utkristalliserades tre huvudgrupper utifrån deltagarnas motiv att delta i projektet och vilken stöttning de behöver: bekväm och lat, sätt press på mig och utmana mig. De som skulle coachas i grupp blev kallade till ett möte där de i grupp förde samtal om behov och förväntningar. Deltagarna fick utifrån detta välja vilken av de tre profilerna enligt ovan som passade in på dem. Även de i individcoachgruppen inordnade sig i de tre undergrupperna. De som inte kom på kick-offen, men tidigare anmält sitt intresse fick påminnelse via brev om att de fortfarande var välkomna att hoppa på projektet. 3

Projektinnehåll Projektet har innehållit en lång rad aktiviteter och resurser för att stödja deltagarna i deras resbeteende. Här presenteras de kortfattat. Coachning Coachningen var det fundament som projektet vilade på. Coachen hade det övergripande ansvaret och såg som sin huvudsakliga uppgift att hjälpa deltagarna att hitta sin egen motivation. Coachningen skedde främst på gruppmötena, även om påminnelser och uppmuntrande telefonsamtal också kan anses ingå som en del av coachningen. Deltagarna som hade intervjuats personligen fick individuell coachning. I projektet var det en fin balansgång mellan att vara drivande men ändå ge uppmuntran och stöd till deltagarna i coachningen. Coachningen skulle uppmuntra deltagarna att fortsätta att kämpa för nya resvanor och inte ge upp när motivationen sjönk. I detta ingick flera delar men framtagandet av ledord var exempelvis en del av coachningen. Personal Som beställare av projektet fanns en projektledare, med övergripande ansvar för projektets organisation, ekonomi och administration. En coach har hjälpt deltagarna sätta sina egna mål och att hålla motivationen uppe. Förutom coachen fanns två samordnare för praktiska frågor i vardagen och för att uppmuntra och utmana deltagarna. Den samordnare som i första hand ansvarade för gruppcoachningsgruppen arbetade under augusti till och med december. Samtal Deltagarna som coachades individuellt inledde projektet med ett enskilt samtal med sin samordnare och coachen. Övriga deltagare träffade coachen och samordnaren i grupper. Möten Inom ramen för projektet har hållits olika typer av möten och aktiviteter. Dels stormöten riktade till samtliga i projektet, dels mindre möten riktade till en mindre grupp. På stormötena och föreläsningarna har individgruppen och bekväm och lat -gruppen varit flitigast att delta. Det tillfälle som lockade flest deltagare var kick-offen med föreläsningen om vardagsmotion. De gruppmöten som har haft högst närvaro är de för individgruppen. Bekväm och lat -gruppen har haft lägst närvaro på sina gruppmöten. Antalet deltagare på gruppmötena var lägst vid det sista tillfället. Referat från föreläsningarna har skickats ut till samtliga deltagare. Föreläsningen om kost och hälsa videofilmades och drygt 10 av deltagarna har utnyttjat möjligheten att låna hem filmen i efterhand. Deltagande i aktiviteter och möten. Aktiviteter riktade till samtliga deltagare av 68 Kick-off med utdelning av material, gruppaktiviteter och föreläsning om vardagsmotion 46 Föreläsning om kost och hälsa 28 Stormöte i oktober 29 Föreläsning Konsten att orka och stormöte 32 Avslutningsmöte 38 Återträff inför vårsäsongen med cykeltur 10 Möten för individgruppen av 20 Gruppmöte i september 15 Gruppmöte i november 12 Gruppmöte i januari 12 Möten för gruppcoachningsgruppen Utmana mig! Av 22 Gruppmöte i september 11 Gruppmöte i november 11 Gruppmöte i januari 4 Möten för gruppcoachningsgruppen Sätt press på mig! Av 14 Gruppmöte i september 7 Gruppmöte i november 7 Gruppmöte i januari 5 Möten för gruppcoachningsgruppen Bekväm och lat Av 12 Gruppmöte i september 2 Gruppmöte i november 4 Gruppmöte i januari 3 4

Uppmuntran De deltagare som har behövt extra stöd att motivera sig, framför allt de i individcoachningsgruppen, har fått personliga träffar med coachen och samordnaren. Några har vid behov fått stöd via telefon. I slutet av projektet ringde samordnaren alla deltagare för att höra hur de gick för dem med resvanorna. Avtal Deltagarna och Lundby Mobility Centre skrev vid kickoffträffen på ett gemensamt avtal för projektet. Deltagarna förband sig att ställa bilen vid minst tre tillfällen under projekttiden. Lundby Mobility Centre förband sig att stödja och uppmuntra så att deltagaren kunde genomföra det som var beslutat. Avtalet finns i bilaga 2. Utdelat material På kick-off-träffen fick alla deltagare varsin stegräknare, en T-shirt och ett provåkarkort för kollektivtrafiken. De deltagare som hellre ville ha ett 100-kort än ett tvåveckors provåkarkort, eftersom de föredrog att cykla eller gå om vädret tillät det, fick istället det. Uppmuntrande utskick Alla inbjudningar till möten och föreläsningar innehöll uppmuntran till deltagarna och var en del av coachningen. Ett extra vykort skickades ut till alla deltagare efter jul med uppmuntrande kommentarer i en period med dåligt väder. Cykelservice och cykeltur Två cykelkvällar har ordnats hos en lokal cykelhandlare. Deltagarna har där fått tips om cykelutrustning och erbjudits rabatter. Den första cykelkvällen var i början på projektet och den andra var planerad efter avslutat projekt, men blev inställd på grund av lågt intresse. I april, efter avslutat projekt, erbjöds deltagarna en guidad cykeltur i Lundbyområdet i samband med en efterträff på Lundby Mobility Centre. Resdagbok Alla deltagare skulle fylla i en resdagbok med alla sina förflyttningar under fyra förbestämda veckor. Den första omgången gjordes detta i pappersformat. Senare fanns en webbaserad resdagbok, som kunde fyllas i via Internet. Resdagboken användes dels som verktyg för Trafikkontoret att följa deltagarnas resor, dels som ett sätt för deltagarna själva att tydliggöra vilka färdmedel de har använt. Möjligheten att fylla i resdagboken mer än de fyra veckorna utnyttjades av några deltagare som använde den för att öka sin motivation. En deltagare hade till exempel pappersvarianten liggande framme i köket för att ständigt påminnas. Ledord Vid stormötet i oktober togs tre ledord fram av deltagarna i respektive profilgrupp. Dessa skulle hjälpa deltagarna med motivationen. Ledorden var: Utmana mig: midsommar, magen, miljön. Sätt press på mig: personlig morot, jävlar anamma, stolthet. Bekväm och lat: avstressande, ekonomiskt, hälsofrämjande. Tillsammans kom alla deltagarna överens om att projektets ledord skulle vara personlig morot. Lotterier Med inbjudan till stormötet i december följde lotter för utlottning av cykelprylar, gångstavar och kollektivtrafikkort. Även vid avslutningsmötet hölls ett lotteri och alla närvarande deltagare vann något med anknytning till projektet. Diplom Alla som deltagit i projektet och fullföljt åtagandet har fått ett diplom. 5

Utvärdering av projektet Projektet utvärderas på flera olika sätt för att få en samlad bild av hur det har fungerat, vilka effekterna blivit och vad som kunde ha gjorts annorlunda. Ett syfte är att bidra till kunskapen om vilka aktiviteter som är viktigast för att ett sådant här projekt ska lyckas och vilka aktiviteter som kan tas bort eller förändras om man ska genomföra ett liknande projekt. Kvantitativt utvärderas projektet med hjälp av analys av data insamlat från deltagarna med hjälp av : enkäter (före och efter projektet) resdagböcker hälsoundersökningar (en i början och en i slutet av projektet) För att komplettera de kvantitativa undersökningarna och klä resultaten mer i ord, användes även en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade djupintervjuer med: deltagare projektorganisatörer. Dessutom sammanställs en lista över de källor i media där projektet har förekommit för att kunna utvärdera projektet i form av PR och mediauppmärksamhet. Sammantaget kan dessa utvärderingar ge en nyanserad bild av hur projektet har genomförts och generera slutsatser baserat på dess erfarenheter. 6

Resultat projektdeltagarna: kvantitativa studier Deltagande Av de 85 som var intresserade före projektet inleddes, var 68 fortfarande intresserade när projektet startade efter sommaren 2006. Bara en deltagare i individgruppen av dem som anslöt sig till projektet har avslutat i förtid. Orsaken var en lång resa utomlands. I gruppcoachningsgruppen bekväm och lat har fler än hälften av deltagarna avbrutit projektet. Enkäter Deltagarna i projektet har fyllt i enkäter före och efter rescoachprojektet. Frågorna handlade framför allt om hur ofta man reser med olika färdmedel, men i efterenkäten också om vad man tyckte om olika projektdelar. Enkäterna har samlats in på projektmöten, för att nå så hög svarsfrekvens som möjligt. Enkäterna visas i bilaga 3. Före-enkäten fylldes i av 59 personer, men alla har inte svarat på alla frågor. Efter-enkäten besvarades av 45 personer. En person har bara fyllt i efter-enkäten. Genom att studera svaren från båda enkäterna från dessa 44 personer kan slutsatser dras om ändrade resvanor till följd av projektet. Svarande Bland de som svarat på enkäterna finns något fler män än kvinnor. De flesta deltagarna finns i åldersgruppen 35 49 år. Bara två är över 65 år. (Denna fråga fanns bara i föreenkäten.) Bland dem som kom med i projektet förvärvsarbetade de allra flesta. Bara några enstaka studerade eller var pensionärer. (Denna fråga fanns bara i före-enkäten.) Deltagare i projektet fördelat på grupper och hur många som fullföljde projektet. Före projektet Vid projektstart Fullföljde Individgruppen 20 20 19 varav Bekväm och lat 5 4 Sätt press på mig 9 9 Utmana mig 6 6 Gruppcoachning 65 48 34 varav Bekväm och lat 12 5 Sätt press på mig 14 11 Utmana mig 22 18 Totalt 85 68 53 På frågan om hur många bilar för privatbruk hushållet har tillgång till svarar de flesta att de har en bil. Två hushåll har ingen bil och var sjätte hushåll har två bilar. Efter projektet har sex personer minskat sitt hushålls bilinnehav jämfört med före projektet. Två av dem uppger att det var en följd av projektet att de nu äger färre bilar. Motiv för deltagande Deltagarna har själva formulerat svar på frågan om vad det var som fick dem att svara på erbjudandet att vara med i rescoachnings-projektet och varför just de behöver hjälp med sina resvanor. De flesta svaren handlar om att de är nyfikna på projektet, behöver hjälp att komma igång och röra sig mer och att de har blivit för bilberoende. Alla svaren publiceras i bilaga 4 A. På frågan om varför just de behöver hjälp med sina resvanor handlar många svar om hälsan och att man behöver någon som hjälper en att röra på sig mer. Alla svar presenteras i fulltext i bilaga 4 B. Svarat på enkäterna Före Efter Har svarat på båda Män 32 24 23 Kvinnor 27 21 21 Totalt 59 45 44 Ålder Antal deltagare 20 34 år 9 35 49 år 27 50 64 år 20 Över 65 år 2 Totalt 58 Sysselsättning Antal Förvärvsarbetande heltid 47 Förvärvsarbetande deltid 8 Studerande 1 Pensionär 2 Annat 1 Summa 59 Antal bilar i hushållet Antal deltagare Ingen bil 2 En bil 47 Två bilar 10 Fler bilar 0 Summa 59 7

Antal personer 25 20 15 10 5 0 Antal personer 25 20 15 10 5 0 Antal personer 25 20 15 Figur 1. Hur ofta åkte man bil? 30 3 5 7 dagar 8 22 2 4 dagar 3 8 1 dag Figur 2. Hur ofta åkte man kollektivt? 1 6 5 7 dagar 7 15 2 4 dagar 7 8 1 dag 1 6 1 3 dagar per månad 2 Före Efter 5 1 3 dagar per månad Figur 3. Hur betalade man kollektivresan? 25 30 Före Efter Före Efter 2 4 Mer sällan 27 10 Mer sällan Resvanor alla resor Ett huvudsyfte med projektet var att deltagarna skulle köra mindre bil och istället cykla, gå och åka mer kollektivt. I både före- och efterenkäten frågade man därför hur ofta man använder de olika färdmedlen på alla typer av resor. I detta avsnitt jämförs bara de som svarat på både före- och efterenkäten. Före projektet åkte de flesta av deltagarna (67%) bil 5 7 dagar vecka. Efter projektet har den andelen sjunkit avsevärt. Bara 7 procent åker bil 5 7 dagar efter projektet. Antalet deltagare som åker bil mer sällan har istället ökat. (Se figur 1.) Hur ofta man åker kollektivt har däremot ökat. Fem personer som tidigare inte åkte så ofta åker numera kollektivt så gott som varje dag. 17 personer som tidigare åkte kollektivt mindre än en gång per månad åker numera i alla fall en gång per månad. (Se figur 2.) Deltagarnas innehav av kort för kollektivtrafiken har också ökat sedan projektets start. Fem nya personer har rabatt-/värdekort och fyra personer har skaffat månadskort för kollektivtrafik. (Se figur 3.) Cyklingen har också ökat, trots att rescoachprojektet till stor del genomfördes under vinterhalvåret. I föreenkäten frågade man både hur ofta deltagarna cyklade vintertid och sommartid. I denna jämförelse används svaren från vintertidsfrågan eftersom efterenkäten genomfördes i februari. Före projektet var det ingen av deltagarna som cyklade så ofta som 5 7 dagar. Efter projektet är det 9 personer som cyklar så ofta. Antalet personer som inte cyklar alls på vintern har minskat från 38 till 6. (Se figur 4.) 10 5 0 100-kort 7 4 Månadskort 1 2 Annat 5 Antal personer 35 30 25 Figur 4. Hur ofta cyklade man vintertid? Före Efter 38 20 15 20 10 5 0 9 5 7 dagar 3 2 4 dagar 1 3 1 dag 2 5 1 3 dagar per månad 6 Mer sällan 8

Rescoachningsprojektet har också haft effekter på hur ofta deltagarna promenerar. Antalet deltagare som promenerar så gott som dagligen har mer än dubblerats. Antalet deltagare som nästan aldrig promenerar har minskat betydligt. (Se figur 5.) Samtliga resultat om hur ofta man använder olika transportmedel går helt i linje med projektets syfte. I uppföljningsenkäten frågade man också hur man upplever att man förändrat sitt bilåkande, sitt cyklande och sitt kollektivtrafikresande. Dessa resultat pekar i samma riktning. Merparten av deltagarna upplever att de åker kollektivt och cyklar mer än före projektet, medan man upplever att man har minskat sitt bilåkande. (Se figur 6.) Bara två personer upplever att de kör bil lika mycket som tidigare och ingen upplever att de har ökat sitt bilåkande. Resvanor till arbetet Särskilda frågor ställdes om hur ofta man använder olika färdsätt till arbetet. Förändringar i färdmedelsval till arbetet visar samma mönster som färdmedelsval till övriga ärenden. Antalet deltagare som kör bil till arbetet varje dag har minskat från 25 till 2. (Se figur 7.) Bland de som inte svarat på den här frågan i efterenkäten, alternativt inte svarat på efterenkäten alls, finns tre personer som körde bil till arbetet mer sällan än en dag per månad redan före projektet. Av dem som inte svarat på efterenkäten har fyra personer fyllt i resdagboken någon av veckorna under senare delen av projektet. Bland dessa finns ytterligare tre personer som har minskat antal dagar med bil till arbetet från 5 7 dagar till färre. En person har ökat sin bilkörning från mer sällan till 2 4 dagar. Hur ofta man åker bil som passagerare till arbetet visar endast små förändringar. Det är åtta av deltagarna som åker bil som passagerare till arbetet varje vecka. (Se figur 8.) Antal personer 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kollekti v- trafik Cykel Bil 25 20 15 10 5 0 Figur 5. Hur ofta promenerade man? 7 16 5 7 dagar 11 17 2 4 dagar 16 8 1 dag 1 3 dagar per månad Figur 6. Hur har man ändrat sitt resande? Mer än innan coachningen Samma som innan coachningen 6 2 Före Efter 4 1 Mer sällan Mindre än innan coachningen 0% 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 7. Hur ofta körde man bil till arbetet? 25 2 5 7 dagar 9 18 2 4 dagar 6 7 1 dag 1 8 1 3 dagar per månad Före Efter 2 6 Mer sällan Antal personer 25 20 Figur 8. Hur ofta åkte man som bilpassagerare till arbetet? Före Efter 28 27 15 10 5 0 5 7 dagar 5 4 2 4 dagar 3 4 1 dag 5 5 1 3 dagar per månad Mer sällan 9

Figur 9. Hur ofta reste man kollektivt till arbetet? Antal personer Före 25 Efter 25 20 15 10 5 0 Antal personer 20 15 10 5 0 Antal personer 20 15 1 7 5 7 dagar 1 9 7 11 2 4 dagar 5 5 1 dag 6 7 1 3 dagar per månad Figur 10. Hur ofta cyklade man till arbetet? 5 7 dagar 12 16 2 4 dagar 6 5 1 dag Före Efter 8 5 1 3 dagar per månad Före Efter 9 Mer sällan 14 6 Mer sällan Figur 11. Hur ofta promenerade man till arbetet? 23 Antalet deltagare som åker kollektivt till arbetet varje dag har ökat från en till sju. 16 av dem som nästan aldrig åkte kollektivt till arbetet före projektet åker nu i alla fall någon gång per månad. (Figur 9.) De som åker motorcykel eller moped till jobbet är så få (tre före och en efter) att resultatet inte visas här. Antalet som cyklar till arbetet varje dag har ökat från en person till nio. Antalet som cyklar 2 4 dagar har också ökat. Det är åtta personer som nästan aldrig cyklade till arbetet före projektet som nu gör det minst en gång i månaden. (Figur 10.) Det är också fler som går till arbetet nu än tidigare. Innan var det bara en person som promenerade varje dag, nu är det 13 personer. Det är också fler som går till arbetet 2 4 dagar i veckan nu än före projektet. (Figur 11.) Jämförelse mellan olika grupper Individuell coachning och gruppcoachning I individgruppen, röd grupp körde alla deltagare bil till jobbet 5 7 gånger före projektet. I gruppcoachningsgruppen, blå grupp fanns det deltagare som redan före projektet någon eller några dagar i veckan åkte kollektivt, cyklade eller gick till arbetet. I individgruppen fanns därför större potential för förändringar. (Figur 12.) Efter projektet har andelen som använder bil till arbetet 5 7 dagar i veckan sjunkit från 100 procent till 7 procent i individgruppen. I gruppcoachningsgruppen har andelen sjunkit från 36 procent till 4 procent. Efter projektet kör 10 13 11 12 5 0 1 5 7 dagar 4 2 4 dagar 7 2 1 dag 5 2 1 3 dagar per månad Mer sällan 100% 90% Figur 12. Hur ofta körde man bil till arbetet? Andel av deltagarna i blå och röda gruppen. N(gruppcoachning)=28, N(individcoachning)=15. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Grupp före Grupp efter Individ före Individ efter 0% 5 7 dagar 2 4 dagar 1 dag 1 3 dagar per månad Mer sällan 10

bara en deltagare från vardera gruppen fortfarande bil till arbetet 5 7 dagar. Notera att dessa resultat gäller för dem som svarat på båda enkäterna. Bland dem som inte svarat på efterenkäten men fyllt i resdagboken har två från individgruppen minskat antal dagar med bil till jobbet från 5 7 till 1 respektive 2 4 dagar. En person från gruppcoachningsgruppen har minskat bilkörningen från 5 7 dagar till mer sällan och en person kör nu bil 2 4 dagar istället för mer sällan före projektet. Deltagare från båda grupperna, individuell och gruppcoachning, har ändrat sina resvanor. För att kunna jämföra gruppcoachningsgruppen med individgruppen visas i diagram 13 (nedan) bara de deltagare som före projektet körde bil till arbetet 5 7 dagar per vecka. Ingen av deltagarna i gruppcoachningsgruppen kör bil till arbetet så ofta som 5 7 dagar efter projektet, men det gör en deltagare i individgruppen. Däremot är det fler från gruppcoachnings-gruppen än i individgruppen som kör 2 4 dagar. I den röda gruppen, individgruppen körde alla deltagare bil till jobbet 5 7 gånger före projektet. Här fanns den största potentialen till förändring. I den blåa gruppen, gruppcoachningsgruppen använde sig deltagarna redan innan projektet av olika färdmedel för att ta sig till arbetet. Undergrupperna Inom gruppcoachningsgruppen och individgruppen fanns undergrupper beroende på motiv för deltagande i projektet. I båda grupperna var bekväm och lat den minsta gruppen. I individgruppen var sätt press på mig störst, medan i gruppcoachningsgruppen var utmana mig störst. Den undergrupp där störst andel av deltagarna slutat Figur 13. Hur ofta körde man bil till arbetet? Andel av de deltagare i blå och röda gruppen som körde bil till arbetet 5 7 dagar. N(grupp)=10, N(individ)=15. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Grupp före Grupp efter Individ före Individ efter 0% 5 7 dagar 2 4 dagar 1 dag 1 3 dagar per månad Mer sällan 11

Figur 14. Andel av deltagarna i gruppcoachnings gruppen och indvidgruppen som tillhörde under grupperna utmana mig, sätt press på mig och bekväm och lat. N(grupp)=29, N(individ)=15. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Grupp Individ 18 24/9 23 29/10 27/11 3/12 22 28/1 Röd grupp (individuell coachning) 20 deltagare 14 14 16 15 Blå grupp (gruppcoachning) 48 deltagare 32 26 30 32 Totalt (68 deltagare) 46 40 46 47 Antal deltagare som fyllde i resdagboken. Utmana mig Sätt press på mig Bekväm och lat köra bil till arbetet så ofta som 5 7 dagar är bekväm och lat -gruppen. Ingen av deltagarna i den gruppen kör bil till arbetet 5 7 dagar efter projektet. Bara resultat från dem som svarat på båda enkäterna redovisas här. Bland dem som avbrutit projektet är bekväm och lat -gruppen överrepresenterad. Men de bekväm och lat -deltagare som fullföljt projektet har lyckats förändra sina resvanor betydligt. Jämförelse med resdagbok Utöver enkäterna före och efter projektet har deltagarna fyllt i en resdagbok, antingen på pappersblanketter eller via en hemsida på internet. I resdagboken skulle alla förflyttningar under fyra utvalda veckor under projektet registreras med färdsätt, ärende, upplevd motivation, väder och restid. Resdagboken används inte som utvärdering av om deltagarna har ändrat sina resvanor, eftersom resdagboken inte fylldes i före projektet. Istället används resdagboken för att kontrollera svaren i efterenkäten angående hur ofta man använder olika färdsätt till arbetet. Hur många deltagare som fyllt i resdagboken de olika veckorna visas i tabellen till vänster. Statistiksammanställningar från resdagböckerna kunde utläsas från den hemsida där de fyllts i. Där kunde också deltagarna jämföra sina resultat med medelvärden för de tre grupperna. De svar som getts i enkäten om hur många dagar man använder respektive färdsätt till arbetet vid projektets slut har jämförts med ifyllda uppgifter i resdagboken för en Figur 15. Hur ofta körde man bil till arbetet? N(bekväm och lat)=7, N(sätt press )=14, N(utmana mig)=22 100% 90% Bekväm och lat före Bekväm och lat efter Sätt press på mig före Sätt press på mig efter Utmana mig före Utmana mig efter 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 5 7 dagar 2 4 dagar 1 dag 1 3 dagar per månad Mer sällan 12

vecka i januari 2007. Uppgifterna stämmer väl överens. De som till exempel svarat att man kör bil till arbetet bara en gång har svarat på samma sätt i resdagboken. Sammanfattning ändrade resvanor till arbetet Sammantaget för resor till och från arbetet har andelen bilresor minskat från 62 procent av deltagarnas resor till 27 procent. Istället åker man mer kollektivt, cyklar och promenerar oftare till arbetet. (Figur 16. ) Bensinkostnader Som en följd av ändrade resvanor har de flesta av deltagarna minskat sina bensinkostnader. 44 deltagare har minskat sina bensinkostnader med i genomsnitt cirka 560 kronor per månad. Den som sparat mest pengar har minskat sina bensinkostnader med 1500 kronor per månad. Fem personer har oförändrade bensinkostnader. Två personer uppger att de har ökat sina bensinkostnader till följd av att de har bytt arbetsplats under projekttiden. Figur 16. Andel olika färdsätt till och från arbetet, alla deltagarna, före och efter projektet Före Cykel 16 % Kollektivtrafik 11 % Efter Gång 9 % Gång 26 % Mc 2% Bil Bil 62 62 %% Mc 1% Bil 27 % Beräkning av utsläpp Deltagarnas utsläpp av koldioxid (CO2) och kväveoxider (NOX) på resor till och från arbetet har beräknats med de färdmedel de använde före respektive efter projektet. Utifrån hur många dagar de kör bil till arbetet, hur långt de har till jobbet, bilens bränsletyp och årsmodell har mängden CO2 och NOX per månad beräknats för de 43 projektdeltagare som förvärvsarbetar och som svarat på både före- och efterenkäten. Cykel 26 % Kollektivtrafik 20 % 13

70 kg/mån 60 kg/mån 50 kg/mån 40 kg/mån 30 kg/mån 20 kg/mån 10 kg/mån 0 kg/mån 0,16 kg/mån 0,14 kg/mån 0,12 kg/mån Figur 17. Projektdeltagarnas genom snittliga utsläpp av koldioxid vid resor till och från arbetet, kg per månad per person 64 kg Före 36 kg Efter Figur 18. Projektdeltagarnas genom snittliga utsläpp av kvävedioxider vid resor till och från arbetet, kg per månad per person 0,15 kg Genomsnittsutsläppen av koldioxid per person på arbetsresor halverades närapå (från 64 kg per månad per person till 36 kg per månad per person) till följd av ändrade resvanor efter projektet. (Figur 17.) Genomsnittsutsläppen av NOX per person på arbetsresor minskade till en tredjedel (från 0,15 kg per månad per person till 0,05 kg per månad per person) till följd av ändrade resvanor efter projektet. (Figur 18.) Deltagarnas utsläpp har minskat betydligt till följd av betydande minskning av bilanvändning på arbetsresor. Att utsläppen av kväveoxider har minskat mer än koldioxidutsläppen beror på att det främst är de som kör gamla bilar, med höga NOX-utsläpp per kilometer, som har minskat på sina bilresor till arbetet. Bilars koldioxidutsläpp per kilometer har inte minskat alls så mycket mellan årsmodellerna, som utsläppen av kväveoxider. När det gäller koldioxid spelar det därför inte så stor roll vilka bilar som är i trafik, så länge drivmedlet är bensin. För kväveoxider däremot, ger en förnyad bilpark stora positiva effekter på luftkvaliteten. För att förbättra luftkvaliteten, avseende kväveoxider, är det viktigt att sluta köra med gamla bilar, speciellt de utan katalysator. 0,10 kg/mån 0,08 kg/mån 0,06 kg/mån 0,04 kg/mån 0,05 0,02 kg/mån 0,00 kg/mån Före Efter 14

Engagemang och medvetenhet Fler än hälften av deltagarna som slutfört projektet upplever sitt engagemang som högt eller mycket högt. Något fler än hälften hade velat att deras engagemang skulle ha varit större. De som skulle velat ha större engagemang uppger främst att de skulle velat cykla mer och inte haft tillräckligt med tid. Alla svar presenteras i bilaga 5 A. (Figur 19.) Nära hälften av deltagarna har ökat sitt engagemang under projektets gång. Några säger sig ha minskat sitt engagemang från projektets start till slut. De som ökat sitt engagemang har blivit extra sporrade när de sett de positiva effekterna. Alla spontana egna kommentarer till om man förändrat sitt engagemang presenteras i bilaga 5 B. Observera att om engagemanget för projektet minskat behöver det inte betyda att man inte är engagerad i att fortsätta med sina nya resvanor. På frågan om man är mer medveten om hur resan påverkar en själv och sin omgivning svarar de flesta att de blivit mer medvetna. Bara någon enstaka person har inte blivit mer medveten. (Figur 20.) Fyra femtedelar av deltagarna uppger att de känner att de är en föregångare och ambassadör för ett mer miljömedvetet och hälsosammare resande Figur 19. Engagemang i projektet Antal personer 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Lågt 7 Ganska lågt Varken eller Högt Mycket högt Figur 20. Om deltagarna blivit mer medvetna om hur deras resande påverkar dem själva ochderas omgivning Antal personer 18 19 16 14 12 10 12 12 16 9 12 8 6 4 2 0 1 1 Inte Lite alls Något Mer Mycket mer 15

Projektet i sin helhet Ledorden Övriga aktiviteter Föreläsningar Telefonsupport Individuell coachning Grupp coachning, övriga möten Resdagbok Figur 21. Hur deltagarna upplevde de olika momenten i projektet 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Ej nöjd Mindre nöjd Nöjd Mer nöjd Mycket nöjd Projektdelar I uppföljningsenkäten svarade deltagarna på frågan om hur de hade upplevt de olika momenten i projektet och projektet i sin helhet. Alla var positiva till helheten och framför allt till föreläsningarna. De projektdelar några av deltagarna inte var nöjda med var resdagboken och ledorden. I figur 21 visas endast individgruppens svar på frågorna om telefonsupport och individuell coachning. Det var 15 personer från individgruppen som svarade på efter-enkäten. Frågorna om övriga projektdelar har besvarats av mellan 36 och 45 personer. Övriga kommentarer om de olika projektdelarna visas i bilaga 5 C. Provåkarkort Alla deltagare som ville fick ett tvåveckors provåkarkort, alternativt ett 100-kort, för kollektivtrafiken vid inledningen av projektet. 29 av deltagarna har använt provåkarkortet för kollektivtrafik i Göteborgs kommun. 13 av dem har använt det mer än 5 dagar i veckan under den tvåveckorsperiod kortet var giltigt. Bland de som använt kortet är alla utom en deltagare nöjda med det. 14 (en tredjedel) menar att provåkarkortet påverkat deras syn på kollektivtrafiken positivt. Två personer har fått mer negativ syn på kollektivtrafiken. En av dem kommenterar att det är trångt och skitigt. Det har också kommit kommentarer om att det var synd att kortet bara gällde i Göteborgs kommun även om man arbetar i annan kommun. Två personer svarar att de inte använt kortet eftersom de hellre går eller cyklar än åker kollektivt. Alla kommentarer om provåkarkortet visas i bilaga 5 D. 16

Framtiden I stort sett alla deltagare är nöjda eller till och med mycket nöjda med sina nya vanor. Ingen är ej nöjd och bara en är mindre nöjd. (Figur 22.) Samtliga deltagare svarar att de kommer att fortsätta med sina nya resvanor. Hälsoeffekter Ett av motiven för många av deltagarna att gå med i rescoach-projektet har varit att förbättra hälsan. Huruvida hälsan har förbättrats har studerats genom att fråga deltagarna i enkäten om de upplever att deras hälsa har förändrats under projektet och genom hälsoundersökningar på Lundbybadet vid två tillfällen. Hur man upplever att hälsan förändrats Hälften av deltagarna upplever att hälsan har förbättrats under projektets gång, hälften upplever att hälsan är oförändrad och bara en upplever försämrad hälsa. (Figur 23.) Fler har svarat på frågan än de som har gjort hälsoundersökningen som presenteras nedan, vilket man bör ha i åtanke vid jämförelser. Hälsoundersökningar på Lundbybadet Första mätningen var i augusti september 2006 och efterföljande mätningen gjordes i mars april 2007. Vid första tillfället deltog 58 personer och vid det andra deltog 32. De som tillhörde gruppen Sätt press på mig var mest intresserade att följa upp sin hälsa, tre fjärdedelar av deltagarna hälsoundersöktes efter projektet. Intresset var minst i gruppen Bekväm och lat, där bara hälften av gruppmedlemmarna undersöktes efter projektet. Vid hälsoundersökningen mättes vikt, BMI och syreupptagningsförmåga. Figur 22. Hur nöjd man är med sina nya vanor Antal personer 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 10 Ej nöjd 1 Mindre nöjd 10 Nöjd 19 Mer nöjd 14 Mycket nöjd Figur 23. Hur deltagarna upplever att deras hälsa förändrats under projekttiden Antal personer 25 20 15 22 18 Vikt Vid projektets början hade de 32 deltagare som genomförde båda hälsotesterna en medelvikt på 86,7 kg. Under projektets gång har lika många ökat i vikt som minskat i vikt. Någon har gått ner över 5 kg medan någon har ökat med 7 kg. Deltagarnas medelvikt har minskat med bara 0,1 kg. Det finns ett samband mellan om man ändrat sina resvanor och om man gått ner i vikt. De som cyklar oftare har minskat i vikt, medan de som cyklar lika sällan som innan 5 0 Mycket sämre 1 Sämre Samma Bättre 14 Mycket bättre 17

Medelviktförändring i kg Ändrat resvanor Inte ändrat till mer hälsosamma resvanor Hur ofta man kör bil -0,1-0,1 Hur ofta man cyklar -0,3 +0,5 Hur ofta man går +0,3-0,7 Hur ofta man åker kollektivt -0,6 +0,6 Har ändrat resvanor 1-0,2 +1,4 Samband mellan ändrade resvanor och viktförändring. 1 Har gjort minst två av förändringarna kör bil mindre, promenerar oftare, cyklar oftare eller åker kollektivt oftare. Extremt dålig Dålig tränad Normalt tränad Mycket vältränad Extremt vältränad 20 ml/(kg*min) 30 ml/(kg*min) 40 ml/(kg*min) 50 ml/(kg*min) 60 ml/(kg*min) Syreupptagningsförmåga (graderad enligt Monark Exercise AB via Lundbybadet) har ökat i vikt. De som promenerar oftare, däremot, har ökat något i vikt. Största skillnaden finns mellan de som börjat åka kollektivt oftare än före projektet; de har minskat med i genomsnitt 0,6 kg medan de som åker kollektivt lika sällan som förut har ökat 0,6 kg i vikt. De som ändrat sina resvanor har minskat i något i vikt och de som inte ändrat sina resvanor har ökat i vikt. BMI BMI står för Body Mass Index och beräknas som vikten dividerat med längden multiplicerad med längden. Vikten ska anges i kilogram och längden i meter. BMI-värden för kvinnor bör ligga i intervallet 18,5 24 och för män i intervallet 20 25. Värden större än ovannämnda betyder övervikt. BMI över 30 anses betyda fetma. BMI:s svaghet är att denna faktor inte tar med kroppssammansättning utan bara förhållande mellan vikten och längden. Stora och tunga kroppsbyggare kan därför få BMI långt över 30 utan att vara överviktiga eller feta. Bland de 32 deltagare som genomförde båda hälsoundersökningarna fanns åtta personer med BMI över 30 före projektet. Ingen av dem lyckades komma under 30 med projektet. Eftersom BMI har direkt samband med vikten så har inte heller gruppens gemensamma BMI-värde förändrats till följd av projektet, mer än marginellt. De som ändrat sina resvanor (det vill säga har gjort minst två av förändringarna kör bil mindre, promenerar oftare, cyklar oftare eller åker kollektivt oftare) har minskat sitt BMI med i genomsnitt 0,1 och de som inte ändrat sina resvanor har ökat sitt BMI med i genomsnitt 0,4. Dessa skillnader är alltså marginella med tanke på de höga BMI många av projektdeltagarna hade. Syreupptagningsförmåga Syreupptagningsförmågan beskriver konditionen på ett effektivt sätt. Medelvärdet av syreupptagningen i hela gruppen före projektet startade var 34 ml/(kg*min). Alltså var deltagarna som helhet ganska otränade. De två individer som hade sämst syreupptagningsförmåga låg på 18 ml/(kg*min) och var alltså i extremt dålig fysisk form. Av samtliga deltagare hade hälften, det vill säga 16 personer, bättre resultat i uppföljningen än i första mätningen. Den andra hälften hade sämre syreupptagningsförmåga än före projektet. Medelvärde av syreupptagningen hos gruppen som genomfört hälsotestet både före och efter projektet var 32,3 ml/ 18

(kg*min) vid första tillfället och 32,4 ml/(kg*min) vid den andra mätningen. Hela gruppen förbättrade alltså syreupptagningen med 0,1 ml/(kg*min) vilket i praktiken betyder ingen förändring. Individuella skillnader var i vissa fall rätt stora. Den deltagare som hade lägst syreupptagningsförmåga före projektet (18) förbättrade sina resultat med 6,3 ml/(kg*min). Denna person har både minskat på bilkörningen, cyklar mer, promenerar mer och åker mer kollektivt än före projektet. En annan fick försämrade resultat med 6,5 ml/(kg*min), trots att denna person både cyklar och promenerar oftare nu än före coachningen. Det finns personer som har ökat sin syreupptagningsförmåga betydligt (med 6 respektive 4 ml/(kg*min)) utan att de gick ner i vikt. De genomsnittliga förändringarna är små. Det är främst de som efter projektet kör mindre bil och oftare åker kollektivt som ökat sin syreupptagningsförmåga. De personer som har BMI över 30 har i genomsnitt minskat sin syreupptagningsförmåga med 1 enhet. Genomsnittlig förändring Ändrat resvanor Inte ändrat i syreupptagningsförmåga till mer hälsosamma resvanor (ml/(kg*min)) Hur ofta man kör bil +0,7-1,1 Hur ofta man cyklar -0,1 +0,2 Hur ofta man går -1,0 +1,6 Hur ofta man åker kollektivt +0,8-1,3 Har ändrat resvanor 2 +0,1-0,4 Genomsnittliga förändringar i syreupptagningsförmåga för olika grupper. 1 Har gjort minst två av förändringarna kör bil mindre, promenerar oftare, cyklar oftare eller åker kollektivt oftare. Sammanfattning hälsa Hälften av deltagarna upplever förbättrad hälsa, bara en upplever försämrad hälsa under projektets gång. Bland de deltagare som genomförde hälsoundersökningen både före och efter projektet är gruppens hälsoeffekter knappt märkbara. Några individer har dock förbättrat hälsan märkbart med bättre syreupptagningsförmåga och minskad vikt. Många utav deltagarna som hade sämre resultat erkände vid hälsoundersökningen att de inte följde projektets anvisningar av olika skäl. En del hade hälsorelaterade hinder, andra hade svårt att cykla eller ställa in bilen under de kalla och regniga vinterdagarna. Bland dem som förbättrat syreupptagningsförmågan finns inga andra gemensamma nämnare än att de kör mindre bil nu än före projektet. Förändringarna är små och osäkra. En förklaring är att det första testet gjordes efter sommaren och det andra efter vintern. En anledning till osäkerheterna är det begränsade antalet individer som undersökts. 19

Resultat projektdeltagarna: intervjuer De personliga intervjuerna syftade till att få fram deltagarnas tankar och åsikter om rescoachningsprojektet och dess genomförande. Det var då viktigt att inte ha en lista med strikt styrda frågor, utan istället välja ett mer flexibelt upplägg. Därför har ett halvstrukturerat intervjuformulär använts där vissa frågor/kärnområden täcktes in för att få de olika intervjuresultaten jämförbara. Det var cirka 10 15 frågor som diskuterades under intervjuerna med utrymme för följdfrågor och för förtydliganden. Intervjutiden var cirka en timme (i intervallet 50 till 80 minuter). Ett urval gjordes från deltagarna där 8 intervjuades. Målsättningen var att dessa skulle skilja sig från varandra när det gäller grupptillhörighet (de tre identifierade grupperna), kön, ålder, sysselsättning, avstånd till arbete etc. De intervjuade ingick i följande gruppindelningar: 2 från Bekväm och lat (en från individuella-/ en från gruppcoachningen) 3 från Utmana mig (två från individuella-/en från gruppcoachningen) 3 från Sätt press på mig (en från individuella-/två från gruppcoachningen) Det viktigaste som framkom från intervjuerna redovisas nedan under sju huvudrubriker: motiv för deltagande, projektet, resvanor, motivationen, projektdelar, resultatet och förslag till förbättringar. Dessutom presenteras en kort sammanfattning av varje intervjuad deltagare i slutet (se rubriken Sammanfattning per deltagare, sid 27) Motiv för deltagande De flesta av deltagarna fick information om projektet via brevutskicket. Den vanligaste anledningen till att anmälda sig var för hälsans och motionens skull. Detta är nära förknippat med cyklingen som lockade många (minst 6). Bland annat nämnde två att de ville cykla till och från jobbet för att de inte ville/hade tid att träna på kvällstid. Ungefär hälften deltog av miljöskäl. Endast en deltagare vardera nämnde faktorerna: pengar, få gjort konditionstesterna, bli av med bilberoendet och att göra något tillsammans. Projektet Det bästa Alla deltagare är mycket nöjda med projektet. Det är en rad faktorer som nämndes som det bästa med projektet (cirka 15 stycken olika). De vanligaste nämndes av minst tre deltagare: konditionstesterna, bra föreläsare, engagerade ledare/coachningen samt att träffa andra (mötena) män- Det var för hälsans skull. Jag ville få vardagsmotion för jag hinner inte gå och träna på kvällstid. Sen barnen kom är man mer styrd av tiden. Jag cyklar varje dag till jobbet. Barnen cyklar faktiskt också mer nu. Man, 38 år Jag och en kompis gick med tillsammans. Det som mest lockande i början var konditionstesterna, att få en kontroll. Sen blev det mer miljö. Man, 45 år Jag hade tänkt börja cykla men projektet gav mig chansen att få hjälp. Jag ville inte bidra till en försämring av miljön. Dessutom att inte behöva träna på kvällen utan att det var gjort när jag kom hem från jobbet. Kvinna, 52 år Det var intressant att tänka på andra, nya sätt för att bli bättre på att spara pengar och miljön. Och så för motionen också. Kvinna, 35 år Det bästa med projektet var att jag hade någon som kollar upp att jag har cyklat. Ledarna var duktiga och engagerade, hade ordnat bra föreläsningar. De ringde hem och frågade hur det gick. Man, 38 Så fort projektet drog igång försvann min lattröskel och bilen tappade betydelse ganska tidigt. Det är bekvämt på ett annat sätt utan bil. Sen har jag fått pengar över istället för att lägga dem på bensin. Man, 42 år 20

niskor med samma mål. Andra faktorer är miljön, konditionsförbättring, viktnedgång, välbefinnande, ha upptäckt kollektivtrafiken, att lyckas med att förändra sina resvanor, att någon kontrollerar, ha fått uppmärksamhet på jobbet och helheten. Det sämsta De allra flesta har svårt att hitta några direkt negativa aspekter. Två nämner det rent praktiska rörande mötestider respektive lokaler (se Deltagarnas förslag till förbättringar på sid 25). Två kommenterar problem med den digitala resdagboken. Den mest känsloladdade kritiken rör de ansvariga organisatörernas framtoning, som två deltagare berör. En hade reagerat starkt när han hade sett coachen på bild i tidningen utan cykelhjälm, i samband med en artikel rörande projektet. Detta tyckte deltagaren inte såg proffsigt ut, vilket han ansåg är nödvändigt om man ska kunna påverka människor. I linje med detta hade en annan deltagare reagerat mot att inte organisatörerna hade hängt på projektet utan kommit med bil. Hon poängterade att ledarna måste vara goda förebilder för att öka trovärdigheten. I övrigt nämnde två deltagare en variabel vardera som faller utanför projektets ansvar: att kollektivtrafiken inte är pålitlig och att det är svårt att cykla när det är snö och is. Resvanor Samtliga intervjuade deltagare anser att de har förändrat sina resvanor efter projektet, med undantag av en deltagare som redan hade ändrat sina resvanor flera år tidigare när han sålde bilen (var egentligen inte vanebilist som var målgruppen för projektet). De var övertygade om att förändringen skulle vara beständig, även om några trodde att det skulle komma svackor. De flesta av de intervjuade har börjat cykla och/eller promenera, och vissa har kompletterat med kollektivtrafik speciellt under vintern. Flera har upptäckt Älvsnabben och tar med cykeln på den. Bron upplever många som ett psykologiskt jobbigt hinder, speciellt vid dåligt väder. Motivationen Generellt sett så verkar det ha funnits två huvudgrupper bland de intervjuade deltagarna. Den ena gruppen bestod av personer som ofta återkom till jag hade bestämt mig, jag går in för saker till 100% så fort det kom upp frågor om betydelsen av coachningen eller andra enskilda delmoment. Det varierade dem emellan hur mycket stöd som efterfrågades men klart är att de hade mycket goda förutsättningar att lyckas även med en begränsad insats från projektets sida. De hade redan bestämt sig för förändrade resvanor innan projektet drog igång, men det hjälpte till att förbättra resultatet ytterligare. Den andra gruppen bestod av deltagare som behövde mer stöd och coachning från projektets sida, för att kunna lyckas med sina föresatser. Bland dem fanns deltagarna i bekväm och lat -gruppen, men även ifrån andra grupper, som behövde hjälp med motivationen. Det var bara en deltagare som inte upplevde några svackor utan en jämn nivå hela tiden. De andra upplevde att det hade gått upp och ner i motivationen. Deltagarna fick frågan om det fanns någon tröskel som de ansåg sig ha kommit över. Det som åtminstone hälften av de intervjuade tyckte var svårast och jobbigast var när det blev dåligt väder till exempel regn, blåst eller snö. Ett hinder som flera cyklister nämnde (som hänger ihop med vädret) var möjligheten att duscha och byta om på jobbet. En hade cyklat mycket mera sedan han hade fått ett skåp på jobbet, så han Jag cyklar och promenerar mycket, även om nivån kan förbättras mer. Att ta båten över älven är helt underbart: stort, luftigt och det känns friskt jag blir som ett barn på nytt. Man, 42 år Jag har fått en annan insikt genom att prata med de andra och med coacherna. Den största grejen är att jag tänker efter före när jag ska någonstans och inte bara tar bilen. Man, 45 år Jag är mindre beroende av bil och jag känner mig lite friare. Kvinna, 52 år Vi fick mycket information och tips som har hjälpt när det har varit motigt. Jag gjorde så gott jag kunde. Man ville ju känna sig stolt när man kom dit på mötena. Jag tror att vanorna kommer att hålla i sig, även om det kommer att komma svackor. Kvinna, 35 år Det var en aha-upplevelse när jag insåg att det gick att förändra sina resvanor. Det var enklare än jag trodde. Det var bra att träffa andra med samma utmaning. När det var tungt att cykla kunde jag se de andra i projektet framför mig, att de också kämpade. Kvinna, 52 år 21