Framtidens västkust. Turismstudenter ger förslag för kustsamhällens utveckling

Framtidens västkust Turismstudenter ger förslag för kustsamhällens utveckling

Redaktör: Mia Larson Form och sammanfattning: Helena Kraff och Eva Maria Jernsand Tryck: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Mars 2012

Innehåll Inledning...1 Käringöns färjeförbindelse att arbeta med förändringar gentemot invånarna...2 Marstrands småbåtshamn alternativa driftsformer för ökad tillväxt...3 Björholmens Marina hur beläggningen kan ökas under lågsäsong...4 Bilden av Orust hylla och upplev genuin båttradition!...5 Skärhamn turisternas behov som grund för positionering...6 Destination Skärhamn förbättrad ekonomisk välfärd genom turism...7 Södra Bohuslän missförstått av resten av världen?...8 Årstidsresan Södra Bohuslän genom fyra årstider...9

Inledning Framtidskuster är ett skandinaviskt samarbetsprojekt där danska, norska och svenska parter inom akademi, politik och näringsliv arbetar tillsammans för att skapa ny kunskap och samarbeten över geografiska och organisatoriska gränser. Det överordnade målet är att tillsammans verka för hållbar utveckling miljömässigt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Genom nya samarbetsformer, forskning och praktiska pilotprojekt synliggör och profilerar projektet Skandinaviens kustområden. Framtidskuster utvecklar kunskap, strategier samt innovativa koncept och tjänster som bl. a. utvecklar kustleder och förbättrar gästhamnar. Projektet bidrar också till att binda samman regionen genom nya former för maritimt samarbete. Delprojektet Hållbar turismutveckling drivs av Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kungälvs kommun, Orust kommun, Tjörns kommun, Västsvenska turistrådet och Södra Bohuslän Turism. Utgångspunkten för delprojektet är turismens avgörande betydelse som basnäring i Södra Bohuslän och därför är projektets övergripande syfte att studera hur turism i området kan utvecklas till en näring med hög ekonomisk och social avkastning, samtidigt som slitaget på lokalsamhällenas fysiska och kulturella landskap minimeras. Partners i delprojektet har identifierat tre problemområden: (i) turismnäringens behov av kvalitetshöjning och professionalisering, (ii) intressekonflikter mellan olika aktörer samt (iii) politiska och administrativa strukturer som försvårar lokalt turistiskt entreprenörskap. För att angripa dessa fokuseras hamnrummet och dess potential, förståelsen för den bofasta befolkningens uppfattning om turismutveckling samt förutsättningar för lokalt entreprenörskap. Under 2011 och 2012 genomför Handelshögskolan vid Göteborgs universitet vetenskapliga studier på olika platser i Södra Bohuslän för att utreda ovan nämnda problemområden. Dessutom har studenter på Handelshögskolan samt Yrkeshögskolan i Kungälv bidragit med sin kompetens. Under november till december 2010 och 2011 har masterstudenter på Graduate School, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet inom ramen för kursen Project Management genomfört uppdrag för partners i Framtidskuster Bohuslän. Studenterna studerade sitt andra år på mastersprogrammet Tourism and Hospitality Management. Studenternas bidrag visar både på en insikt i och kompetens inom turism, men även det faktum att de representerar olika nationaliteter samt en ung generation gör att de bidrar till nya, innovativa idéer om turismutveckling. Deras rapporter sammanfattas i denna skrift. Studenter från utbildningen Projektledning inom besöksnäringen vid Yrkeshögskolan i Kungälv har också bidragit med intressanta idéer och koncept till Bohuslän Framtidskuster. En av dessa presenteras i slutet av denna skrift. Vi vill tacka alla de studenter som bidragit genom sina insatser i Framtidskuster Bohuslän. Mia Larson, docent i företagsekonomi och projektledare Framtidskuster 1

Käringöns färjeförbindelse att arbeta med förändringar gentemot invånarna Planerna på att flytta färjan till Käringön från Hälleviksstrand till Tuvesvik rev upp starka känslor bland Käringöborna. Hur kan en kommun kommunicera en sådan förändring på ett sätt som gör att invånarna istället blir positivt inställda? Orust kommun arbetar med ett projekt för att göra västkusten attraktivare för turister och åretruntboende. En del i detta projekt var att flytta färjelinjen till Käringön från Hällevikstrand till Tuvesvik. Uppdraget bestod av att hjälpa kommunen att undersöka hur denna förändring påverkar Käringön och människorna som bor där samt att föreslå hur man kan förbättra attityden bland invånarna på Käringön. Enligt intervjuer som studentgruppen genomförde berodde de starka negativa känslorna på Käringön på brist på information från kommunens sida, vilket ledde till en osäkerhet bland invånarna. Trots att de sedan länge känt till att en ny färjelinje hade diskuterats och att de fått möjlighet att tycka till trodde få av invånarna att projektet skulle komma att genomföras. Detta ledde till en stark enad front mot hamnförflyttningen. Studentgruppen undersökte källan till de negativa attityderna och presenterade förslag på hur man kan mildra de negativa känslor som stigit kring projektet. Exempel på positiva saker att lyfta fram kunde vara att den nya hamnen blir mera rationell och välfungerande. Den blir attraktiv, handikappanpassad och med service som väntrum med toaletter, vilket saknas idag. Parkeringsplatser kommer att finnas för 200 bilar som huvudsakligen ska reserveras för invånare på Käringön och Gullholmen. Parkeringskaoset som uppstår på sommaren kan då avlägsnas. Den längre restiden avhjälps till viss del med ett ökat antal avgångar på kvällarna. Rekommendationerna till Orust kommun var att sända budskapet i tre steg. Det första steget är att förklara för invånarna varför kommunen vill flytta hamnen. Därefter förklaras hur kommunen tar ansvar för förändringen. Det sista steget är att skapa en gemensam vision för hur bra livet på Käringön kan komma att bli när färjeläget har flyttat. Dessutom föreslogs att regelbundet hålla möten för att förbättra dialogen. Genom dessa rekommendationer kan invånarna se möjligheter istället för hinder. Författare: Christofer Nilsson, Rebecca Nordin, Hanping Zhou, Junling Qian, Hossain Rifat, Elena Camorali, Marco Speciale, Mohamad Abo Akel & Charlotta Junger Ett ofattbart beslut. Långt från våra vildaste drömmar. 2

Marstrands småbåtshamn alternativa driftsformer för ökad tillväxt Marstrand har under de senaste åren upplevt ett försämrat affärsklimat. Situationen är en följd av flera års nedåtgående spiral av händelser. Frågan är om driftsformen för småbåtshamnen kan utvecklas för att bättre anpassas till en tillväxt av turismen. Turistsäsongen i Marstrand har en extrem peak under sex sommarveckor vilket gör det svårt att bedriva verksamhet året runt. Det är också komplicerat att sälja, köpa och renovera fastigheter på Marstrandsön på grund av öns natur och kulturarv. Lönsamheten hos turismföretagen har blivit lidande och det är svårt att etablera ny verksamhet. Det är också besvärligt att balansera utbud och efterfrågan när det gäller faciliteter. Många klagar på att det inte längre finns bankomat och bensinstation i Marstrand. Uppdraget utgick från Marstrands hamn i Kungälvs kommun och handlade om att undersöka om det finns alternativa driftsformer för småbåtshamnen som är mer förmånliga för en tillväxt av turismsektorn. Som jämförelse studerades Stenungsunds marina och Skagens hamn. De områden som undersöktes var historia/kultur, effekten av säsongsvariationer, näringsliv och sysselsättning, lokalt samförstånd samt de viktigaste framgångsfaktorerna. Syftet var att ge en inblick i de andra hamnarnas driftsformer och visa på möjligheter och begränsningar i förhållande till Marstrands småbåtshamn. Skagens hamn är ett kommunägt bolag som klarar av att ändå vara flexibelt och lönsamt. Fokus ligger på professionella marina företag och tros därför locka företagare och åretruntanläggningar såsom restauranger. Hamnen visar också upp sitt kulturarv genom exempelvis sina museer och fyrar, vilket också tros gynna utvecklingen. Stenungsunds marina drivs också av kommunen men den samarbetar i stor skala med ett närliggande köpcentrums entreprenörer. Samarbetet drivs i en gemensam organisation som bland annat arrangerar evenemang. Under lågsäsong överlämnas en del av underhållet till de bofasta båtägarna, vilket också skapar synergier. Stenungsund har länge varit centrum för petrokemisk industri på västkusten, vilket möjliggör en bibehållen infra- och suprastruktur. I förhållande till de jämförda hamnarna kom det fram att Marstrands hamn behöver ett tydligare erbjudande som är förpackat och organiserat utifrån turistens perspektiv. Det behövs en turismutvecklare och en organisation som främjar företagssamarbete och tillväxt. Vidare föreslås en utökad kommunikation och samarbete på kommunal, regional och nationell nivå. Författare: Emmy Melander, IdehNiknejad, Raphaël Joncker, Josefin Nordgren, Camilla Svärd, Kumars Tahmasebi, Zhang Yiying, Jennie Grefwe & Frederico Dirola 3

Björholmens Marina hur beläggningen kan ökas under lågsäsong Björholmens Marina är en typisk sommaridyll men har få besökare på vintern. Med hjälp av studenter från Handelshögskolan utvecklades en affärsplan med förslag på hur de kan öka antalet besökare under lågsäsongen november till april. Björholmens Marina är ett hotell med båthamn som erbjuder rum, sviter, lägenheter och små stugor, de flesta med havsutsikt. Hotellet har en egen badstrand, klippbad, bastu och badtunna. Bland aktiviteterna återfinns båtturer, hummerfiske och bröllopspaket. Som en del i en nulägesanalys genomfördes telefonintervjuer med företag som regelbundet anordnar konferenser samt med konkurrenter till Björholmens Marina. Det visade sig att konkurrenternas fokus ligger på bra mat i kombination med olika aktiviteter som vinprovning, hummerfiske och matlagning. En förmåga att anpassa sig till sina kunder är viktigt när man vill attrahera företagskunder. Genom att bygga kundrelationer och inge förtroende får man kunderna att återvända. Företagskunder är intressanta för Björholmens Marinas då de är relativt prisokänsliga och eftersom de under hotellens lågsäsong ofta har kick-offer och liknande möten. En affärsplan för Björholmens Marina upprättades, bestående av en kommunikationsplan och en plan för produkterbjudandet. I kommunikationsplanen föreslogs en förlängning av företagsnamnet till Björholmens Marina & Conference, för att visa på att gästerna är både privatpersoner och företag. Vidare föreslogs ett unikt säljargument (USP) som gör dem annorlunda jämfört med andra kusthotell och restauranger på västkusten. Som förslag gavs att de tar fasta på att de är ett litet fiskesamhälle som är bra på skaldjur och på hur man använder tiden på västkusten på ett bra sätt. Den tredje delen i kommunikationsplanen handlade om kommunikationskanaler. Här gavs flera konkreta rekommendationer inom kategorierna internet, mässor och konferenser, personlig försäljning, trycksaker, arbetsgivarorganisationer samt kontakter med befintliga kunder. I produktplanen föreslogs fyra områden som Björholmens Marina ska fokusera på: konferensutrymmen, aktiviteter, mat och tillgänglighet. Flera nya spännande aktiviteter föreslogs, som kan utföras oberoende av väderlek. Den nya affärsplanen är avsedd att hjälpa Björholmens Marina att dra nytta av sina befintliga resurser samt att ge företaget en balans mellan privat- och företagskunder och balans över årstiderna. Författare: Alex Forsström, Catarina Pettersson, Linn Bäckdahl, Maite Creixell, Marianne Woudstra, Nikki Shaofeng, Olle Jarenfors, Gaia Rugiada Conti & Terada Sakprachawut 4

Bilden av Orust hylla och upplev genuin båttradition! Orust kommun vill utveckla båtbyggarindustrin till att bli en del av turismen. Studenternas uppdrag var att hjälpa kommunen att skapa en sammanhängande bild av ön som kan symbolisera och visualisera vad ön står för och vill förmedla till potentiella besökare och företag. På Orust finns en lång tradition av båtbyggande. Varannan båt som exporteras kommer från Orust. Här finns prestigefyllda varumärken som Hallberg-Rassy, Najad, Nord West och Malö. Orust kommun vill utveckla varumärket Orust kring båtbyggarindustrin och gav project management-studenterna i uppdrag att undersöka hur man kan organisera Orusts tillgångar och förmågor för att utveckla en plan för framtidens turismströmmar kring båtbyggarindustrin. En tanke från kommunens sida var att bli champagnen för båtindustrin. Det övergripande syftet var att skapa ett sammanhängande varumärke för Orust. Arbetet bestod av en marknadsanalys med SWOT-, intressent- och målgruppsanalys. Därefter gavs förslag på varumärkets position och strategier. positionera Orust som en unik upplevelse kring båttradition, natur och närheten till Göteborg. Målgruppen föreslogs vara regionala turister, i synnerhet båtägare och drömmare som ser positivt på Orusts båttradition. Målet föreslogs vara att Orust blir en äkta plats för passionerade människor och en plats för att hylla och uppleva genuin båttradition. Drömmen om havets äventyr i naturlig miljö ska vara tillgänglig för alla och förkroppsligas genom berättande. En rekommenderad strategi var att man ökar samstämmigheten och fokuserar på att kommunicera båttradition. En idé var en interaktiv karta och/eller mobiltelefonapplikation som visar och informerar om intressanta platser på ön. I samband med detta bör öns transporter och tillgänglighet förbättras, exempelvis med onlinebokningssystem av aktiviteter och kortsystem för kollektivtrafiken. Det är också viktigt att fokusera på värde-för-pengarna-inititativ samt att ge Orust-andan en formell representation i form av en karaktär eller maskot som kan gestalta berättandet av båttraditionen. Författare: Carina Bohlin, Andréa Kastberg, Pauline Sasyan, Eva Sigurdardóttir & Carlota Barrios Moreno Studenterna såg en potential för Orust att så småningom bli champagnen för båtindustrin men föreslog kommunen att i första hand positionera sig inom båtbyggartraditionen, som ett första steg i att skapa en stabil grund för utveckling. Rekommendationen var att 5

Skärhamn turisternas behov som grund för positionering Tjörns vackra omgivningar och natur har gjort ön till en populär sommarsemesterö. Turisterna spenderar dock inte så mycket tid och pengar under sin vistelse som kommunen önskar. Tjörns kommun anlitade därför studentgruppen för att hjälpa till att ta reda på turisternas behov och önskemål i Skärhamns hamn. undersökningen för att få fram besökarnas behov. Frågeformuläret testades också på två fokusgrupper, vilket ytterligare förbättrade frågeställningarna. Utöver förslag på frågor till frågeformuläret gav studenterna Tjörns kommun preliminära rekommendationer utifrån de undersökningar som gjorts. Rekommendationerna berörde infrastruktur och faciliteter, marinan och företagen. För varje rekommendation gavs förslag på förbättringar, exempelvis att erbjuda transport av cyklar, förbättra toaletter, erbjuda båtuthyrning och taxibåtar. För lågsäsong föreslogs exempelvis kulturevenemang och en isbana. Skärhamns hamn har förbättrats på senare år, men fortfarande används den mest som båtparkering. Turisterna spenderar mest tid på sin båt och kommer in till centrum för att skaffa vatten samt för att köpa mat och kläder. De flesta båtgäster stannar bara en natt. Ett annat problem är att turistsäsongen är kort och intensiv. Kommunen vill därför öka antalet turister, förlänga deras vistelse och stimulera dem att utnyttja exempelvis hotell och restauranger mer. Författare: Julia Baeza, Pantira Palm Chotchaisathi, Esperanza Gallego, Bentolhoda Ghanbarlo, Andrii Grizhanov, Susannah Löfstedt, Sofia Sahlin, RezaSedghi, Mikael Tronkolovic & Ling Wang För uppdraget anlitades studentgruppen att utforma frågor till en marknadsundersökning av turisterna som gästar Skärhamns hamn. Syftet var att ta reda på turisternas behov och önskemål för att utifrån denna kunskap kunna positionera Tjörn i allmänhet och Skärhamn i synnerhet i förhållande till andra öar och hamnar. Som en förstudie utförde studenterna intervjuer med företag i Skärhamn samt undersökte destinationer med liknande problem. Avsikten var att hitta vilken typ av frågor som bör ställas i 6

Destination Skärhamn förbättrad ekonomisk välfärd genom turism Skärhamns företag har problem med lönsamheten. För att göra orten till en konkurrenskraftig destination, och därigenom förbättra den ekonomiska situationen, är nu alla överens om att något måste göras. I Skärhamn finns den stora kulturella publikdragaren Nordiska Akvarellmuseet. Nära museet ligger Skärhamns centrum där det finns restauranger, hotell, butiker och annan service. De lokala företagens lönsamhet är dock låg. Uppdraget syftade till att ge råd om hur den ekonomiska välfärden i Skärhamn kan förbättras genom att etablera och utveckla turismen. Studenterna gav rekommendationer inom tre kategorier: medvetenhet, sammanhang och attraktion. Medvetenhet handlar om att sätta Skärhamn på kartan. Närvaron på internet är idag låg, det finns för lite information på engelska och de olika webbplatserna för Tjörn, Skärhamn och akvarellmuseet samverkar inte. Studenterna föreslog att Skärhamn utvecklar befintliga skatter och attraktioner samt att de olika aktörerna enas om den bild man vill visa och hur man ska visa den. Marknadsföringen måste gälla Skärhamn som ort, inte bara akvarellmuseet. Det krävs också paketering av erbjudanden för att få exempelvis besökarna till akvarellmuseet att stanna längre på orten och på Tjörn. I kategorin sammanhang hittade studenterna skillnader i utbud och efterfrågan. Infrastrukturen och avsaknaden av information hindrar turisterna att utforska lokala erbjudanden och möjligheter. Näringslivet på orten ser mest till sin egen verksamhet och till lokalbefolkningen som kunder. Vissa butiker och restauranger är bara öppna på helger eller under högsäsong. Här föreslogs skyltar, exempelvis en tydligare anvisning om hur museibesökaren hittar till Skärhamns centrum och kartor över omgivningarna. Ortens historia som fiske- och båtbyggarsamhälle bör framhävas. Produkter och tjänster bör anpassas mera till turisters behov och önskemål. Infrastrukturen behöver förbättras så att bilburna gäster hittar parkering, det blir lättare att promenera i centrum samt att hitta till butiker och restauranger. Restaurangerna måste synas mera på internet för att turisterna ska hitta dit. Kategorin attraktion visar på platsens befintliga och naturliga upplevelser som måste underhållas och utnyttjas för att ta vara på ortens attraktivitet. Här avses den vackra naturen med hamnar, stränder och vyer, men också museet som har nästan 200 000 besökare om året. Mycket få av museibesökarna utforskar Skärhamns centrum, en situation som ingen riktigt verkar ha tagit tag i. Ett sätt är att anordna utställningar i Skärhamns centrum i museets regi. Att anordna fler händelser under året och ge lokalbefolkningen såväl som turister attraktiva erbjudanden är också ett sätt att ge liv åt platsen. Att dra fördelar av landskapet kan göras genom att anlägga promenadstråk, vandrings- och cykelleder samt picknick- och utflyktsställen. Författare: Karl-Johan Timbäck, Rachel Häggström, Mihaela Mihaleva, Jens Petter Seljebu & Elena Lvova 7

Södra Bohuslän missförstått av resten av världen? Vacker natur, skärgård, ostron och färsk fisk. Hummersafari eller segling i spåren av Volvo Ocean Race. Vad mer kan man önska? Södra Bohuslän har oändliga möjligheter för turister i alla åldrar. Trots detta har man stött på problem med att attrahera internationella turister. Studentgruppen anlitades för att undersöka möjligheterna att attrahera turister till Södra Bohuslän året runt genom kommunikation. Perspektivet var företaget m2b:s, ett marknadsföringsföretag som också arbetar med utveckling av webbplatser. De sköter om turistwebbplatsen vastsverige.com och westsweden.com (den engelska versionen av samma sida) som har 3,8 miljoner årliga besökare. Arbetet koncentrerades till att hitta sätt att förbättra kommunikationen gentemot engelsktalande, främst brittiska, turister till Södra Bohuslän. Att skapa ett gemensamt mål för politiker, lokalbefolkning och turistföretag är ett stort problem för Södra Bohuslän, som ibland verkat omöjligt att lösa. Ett annat problem är utvecklingen av infrastruktur i skärgården. Det tar tid att ta sig ut och kräver flexibla transportmedel. På vintern är exempelvis många hamnar stängda. Det finns också en tendens att lova för mycket så att de turister som kommer blir besvikna. Något positivt är att kommunerna bjuder in journalister från hela Europa att uppleva Södra Bohuslän så att de kan skriva om området. Problemet är att kommunen visar journalisterna samma platser varje år. Studentgruppen föreslog att istället för att visa området som ett solsemesterparadis visa den orörda naturen med ofta hårt väder, kulinariska upplevelser och mysiga hotell. Journalisterna som kommer kan introduceras till nya och innovativa attraktioner. Inom webbplatsen vastsverige.com kontrollerar varje turistföretag sin egen sida, där turisterna kan se priser och boka sin vistelse. En möjlighet är att arbeta mer med att hamna högst upp i träfflistan vid sökning på Google, exempelvis vid sökning på west coast Sweden. En annan möjlighet är att utöka tillgängligheten genom samarbete med lågprisflyg. I flygplanen finns ofta ett månadsmagasin som kan utnyttjas för reportage om Södra Bohuslän. Magasinet läses också av resenärer till andra resmål än Göteborg. För att utöka säsongen kan erbjudanden förpackas för att öka attraktiviteten. Ett exempel är att erbjuda ett paket med både vattensport och landaktiviteter och kombinera det med spa eller gourmetmatupplevelser. Detta kräver samarbete då flera av hotellen, restaurangerna och turistföretagen är stängda på vintern idag. För att marknadsföra de olika säsongerna kan man också utforma ett kvartalsmagasin som visar attraktiva erbjudanden och upplevelser för varje årstid. Förslag på ett upplägg till en sådan broschyr gavs i studenternas slutrapport till m2b. Det handlar alltså om kommunikation och samarbete. Bra information om Södra Bohuslän på engelska och ett gemensamt mål för företagen, turismorganisationerna, lokalbefolkningen och politikerna att sträva mot. Författare: Martina Börjesson, Xioana Che, Christian Christensen, James Heyman, Deyu Liu, Francesco Mastellone, Jan Soukup, Sara Sturesson & Weiwei Yang 8

Årstidsresan Södra Bohuslän genom fyra årstider Studenter från utbildningen Projektledning inom besöksnäringen vid Yrkeshögskolan i Kungälv genomförde i samarbete med projektet Framtidskuster ett arbete inom destinationsutveckling. Årstidsresan är en idé om ett paketerbjudande som bidrar till samverkan mellan besöksnäringens aktörer och utjämnar säsongsvariationer. Turism AB bör hitta redskap och agera motor för att denna utveckling ska ske. Årstidsresan är en paketering av produkter som öppnar för samverkan mellan små och stora näringsidkare. Konceptet utvecklades av en grupp studenter från yrkeshögskolan i Kungälv. En av studenterna, Karin Gesouli, kartlade också i ett eget projektarbete Södra Bohusläns sevärdheter och turistiska produkter samt tog reda på vilka problem och utmaningar kommunerna tampas med när det gäller exempelvis säsongsvariationer, infrastruktur och samverkan. Karin kom fram till att Södra Bohuslän har goda förutsättningar inför framtiden. Det finns ett regionalt bolag som samverkar över kommungränserna och det finns unika natur- och kulturvärden. En stor grupp människor gillar Bohuslän och dessa människor sammanfaller med prioriterade målgrupper. Ett problem är koncentrationen av turister under några få sommarveckor, vilket också ger infrastrukturella problem i form av exempelvis brist på parkeringsplatser och färskvatten. Det krävs nya säsonger för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Nya produkter bör skapas i samverkan mellan företag. Södra Bohuslän Årstidsresan möjliggör nya säsonger och därmed ett ökande av beläggningsgraden där den idag är låg eller obefintlig. Målgruppen är resursstark och kvalitetsmedveten och ger upplevelsen god tid. Årstidsresan ska visa ett genuint Bohuslän, okonstlat och utan stress. Paketet består av fyra weekendresor i Södra Bohuslän genom fyra årstider. Tanken är att kunden erbjuds en årsprenumeration till reducerat pris och att det finns flera olika anläggningar att välja mellan utifrån intresse, årstid och ekonomi. I vinterresan ingår exempelvis bastu och vinterbad på Björholmen, promenader, pimpelfiske, en god middag och kaffe vid brasan. Vårresan kan gå till Marstrand där du beskådar fåglar och upptäcker hur våren väcks till liv. En god sopplunch intas på Grand Hotel med råvaror från trakten. På eftermiddagen blir det en guidad kajaktur. Under sommaren föreslås bad och sol, makrillfiske och en tur till Pilane skulpturpark. Höstresan bjuder på hummerfiske och trerättersmeny på Käringön där du tillsammans med ett glas vin avnjuter den hummer du tidigare fångat. Författare: Karin Gesouli, Caroline Tullock, Kajsa Olsson, Jennie Råå, Jessica Gudmundson & Julia Winbom 9

Foton: Carina Sjöholm Mia Larson Rune Larson Anneli Fredrikson Helena Kraff m. fl.