Konjunkturbarometer för. Västsverige

MAJ 6 Konjunkturbarometer för Västsverige VÅREN OCH HÖSTEN 6

innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri.....5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Förlag o tryckerier... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet Bilhandel och Samfärdsel... 11 Detaljhandel och Partihandel... 12 FyrBoDal... 13 Stor-Göteborg... 14 Halland... 16 Sjuhärad... 17 Skaraborg... 18 Branschöversikt med konjunkturindex... 19 Strukturdata... Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västsverige bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadsindustri, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, samfärdsel, partihandel, uppdragsverksamhet samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västsverige har dessutom brutits ned på de fem delregionerna Stor-Göteborg, Fyrbodal, Halland, Sjuhärad och Skaraborg. Ett tabellmaterial finns även framtaget för Västra Götaland. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under maj månad avser utfall för andra halvåret 5, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för hösten 6. Västsverigebarometern har genomförts sedan våren 1996, bortsett från ett uppehåll under 1. Om konjunkturindex för Västsverige I undersökningen har en särskild konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen har en möjlig variationsbredd från till. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, anger en nattsvart lågkonjunktur och står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index respektive.

förord KONJUNKTUREN I VÄSTSVERIGE ALLT STARKARE Vårens konjunkturbarometer för Västsverige innebär ett nytt glädjebesked från det västsvenska näringslivet. Den positiva utvecklingen i regionen från i höstas har fortsatt efter årsskiftet. Det visar att företagens optimism från i höstas var välgrundad. Konjunkturen har förbättrats ytterligare och är nu i Västsverige som helhet stark och även bättre än i riket som helhet. Det återstår kanske fortfarande en bit till en traditionell bred högkonjunktur i regionen, men med hänsyn till företagens bestående optimism inför den närmaste framtiden skulle det inte förvåna om Västsverige bär än tydligare drag av högkonjunktur till hösten. Det är anmärkningsvärt hur träffsäkra företagen varit även denna gång i sina prognoser inför våren. Det gäller för såväl regionen som helhet som för de olika delregionerna. Det Konjunkturindex, som sammanfattar det ekonomiska läget i Västsverige, står under våren i 23, vilket är en påtaglig förbättring från tidigare, och kan jämföras med index 14 i höstas och 2 från förra våren. I prognosen från i höstas var Konjunkturindex för Västsverige för våren utsatt till 25. Den regionala konjunkturbilden har samma utseende som för ett halvår sedan när det gäller rangordningen av de olika delregionerna, men med den skillnaden att samtliga fem delregioner nu befinner sig lite högre upp på konjunkturkurvan. I topp ligger fortfarande Stor-Göteborg med index 28, men marginalen till Halland och Sjuhärad med index 25 respektive 24 är knapp. Därefter följer Skaraborg på index 19 och FyrBoDal som förväntat har gjort en ordentlig framryckning på ett halvår från index 5 till. Även om konjunkturen förstärkts på bred front i regionen det senaste halvåret är spridningen mellan branscherna fortfarande relativt stor. en inom byggindustrin, som varit något av en motor i den regionala ekonomin det senaste året, består och efter årsskiftet har branschen fått sällskap även av konsultbranschen högt uppe på konjunkturkurvan efter en stark förbättring det senaste halvåret. De västsvenska hushållen tycks dock fortsätta att prioritera boendet framför inköp av kapitalvaror med hänsyn till den något dämpade utvecklingen för handeln med motorfordon och andra kapitalvaror. Noterbart är också den snabba omsvängningen som skett för tillverkningsindustrin efter årsskiftet. företagen har överraskats av den snabba ordertillströmningen under våren, men även den hemmamarknadsbaserade industrin har mött en oväntad stark efterfrågan. För industrin lyser framtidstron starkt igenom även i företagens investeringsplaner, som pekar på en ännu något högre investeringsnivå i år efter den kraftiga uppgången i fjol. Glädjande nog består även framtidstron på konjunkturen hos näringslivet inför hösten. Enligt företagens förväntningar kommer den starkaste konjunkturen finnas till hösten hos byggsektorn, datakonsulterna och övrig uppdragsverksamhet samt hos partihandeln och maskinindustrin. Dessutom ser sysselsättningen ut att kunna öka något till hösten. Vi vill slutligen tacka de företag som tagit sig tid att medverka i undersökningen. Intresset att delta har denna gång varit större än någonsin. Till vårens barometer har svar inkommit från inte mindre än 88 % av de tillfrågade företagen. Dessa får nu tillbaka sina uppgifter i form av regionala fördelningar och branschstatistik, som förhoppningsvis skall göra det lite lättare att följa huvuddragen i den ekonomiska utvecklingen i regionen. Martin Andreae Regiondirektör, Region Halland Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

sammanfattning HÖGKONJUNKTUREN BREDER UT SIG Konjunkturen i Västsverige har fortsatt att förbättras för andra halvåret i följd och är stark under våren. Samtliga fem delregioner omfattas av uppgången och nu liksom i höstas ligger Stor-Göteborg och Halland i topp. en är under våren utbredd inom viktiga branscher som byggsektorn, datakonsulter, övrig uppdragsverksamhet och verkstadsindustri. En bestående optimism pekar på en ytterligare förstärkning av konjunkturen till hösten. Sysselsättningen väntas öka svagt det närmaste halvåret. I Västsverige har konjunkturen fortsatt att förbättras för andra halvåret i följd efter det bakslag som kom under vinterhalvåret 4 5. Efter det att det västsvenska näringslivet befunnit sig i en normalkonjunktur under de senaste fyra åren har äntligen ett ordentligt kliv tagits uppåt på konjunkturkurvan. Uppgången är både bred och stark och berör alla fem delregionerna. I flera viktiga branscher råder för närvarande högkonjunktur i regionen. Den totala produktionen ökar i en allt snabbare takt och tillväxten under första halvåret i år är den starkaste sedan andra halvåret. Förhoppningarna är goda att den höga ökningstakten håller i sig nästa halvår och att konjunkturen förstärks ytterligare till hösten. Konjunkturindex för Västsverige, som teoretiskt kan variera mellan och, står under våren i 23, dvs. ett läge mellan normal- och högkonjunktur. Det innebär en ny påtaglig förbättring från höstens index på 14, och att företagens förväntningar i det närmaste infriats (prognos 25). Uppgången omfattar alla delregioner och innebär att den regionala konjunkturbilden har ungefär samma spridning som i höstas. Stor-Göteborg ligger fortfarande i topp med index på 28, tätt följt av Halland och Sjuhärad med index 25 respektive 24. Skaraborg intar fortfarande mellanpositionen med index 19, medan FyrBoDal ligger i kön med index efter en stark upphämtning från höstens index 5. Optimismen inför hösten är minst lika utbredd bland företagen som tidigare och omfattas av samtliga huvudbranscher. Förväntningsbilden indikerar en ytterligare förstärkning av den allmänna konjunkturen till hösten till ett Konjunkturindex på 35. Sysselsättningen inom näringslivet har liksom i höstas utvecklats något bättre än förutsetts. I stället för en planerad svag minskning av antalet har personalantalet i företagen ökat sedan i höstas, om än ganska marginellt. Det är första gången sedan hösten 2 som detta sker. Personalplanerna inför hösten i år pekar på en svag ökning, något större än utfallet under våren, 23 % av företagen planerar att öka personalen och 19 % att minska. Planerade kraftiga utökningar inom uppdragsverksamheten och byggsektorn motverkas främst av fortsatta nedskärningar, om än i dämpad takt, inom tillverkningsindustrin. Detaljhandeln släpar fortfarande efter på konjunkturkurvan. Konjunkturindex stiger endast svagt för andra halvåret i följd, från höstens index 2 till nu 9. För ett år sedan var index 4. Allt inom ramen för normalkonjunktur. Klart bäst är läget inom FyrBoDal följt av Halland, med index 29 respektive 18. Detaljhandeln väntar ett stort lyft i konjunkturen till hösten. Uppdragsverksamheten inkl. datakonsulter redovisar en konjunkturförbättring för femte halvåret i följd. En uppgång har här skett från djup lågkonjunktur till den starkaste högkonjunkturen i Västsverige i nuläget. En ytterligare förstärkning kan förutses till hösten. Samfärdseln har stabiliserats ytterligare. Transportvolymerna ökar i god takt och lönsamheten är tillfredsställande och den bästa på många år. Företagen är försiktigt optimistiska inför hösten. Byggnadsindustrin ligger liksom i höstas i topp på konjunkturkurvan efter en mindre förstärkning efter årsskiftet. Bristen på arbetskraft blir alltmer akut vilket kan komma att hämma byggföretagens expansion i fortsättningen. Optimismen är starkt utbredd bland företagen och rekryteringsplanerna inför hösten är omfattande. Tillverkningsindustrin har återhämtat sig för andra halvåret i följd och har nu ett lite bättre än normalt konjunkturläge. Företagen har överraskats av en snabbt växande orderingång på både export- och hemmamarknaden under våren. Hela den viktiga verkstadsindustrin går för närvarande mycket bra. De större industriföretagens förväntningar inför hösten ger dock ett något dämpat intryck. 7 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE 1996 hösten 6 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE OCH HELA SVERIGE Våren 6 - - - -7 v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur. Västsverige - Sverige - Bilhandeköpsfärdseinhandeverkverks Sällan- Sam- Tillverk- Parti- Data Bygg- Uppdr- Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Industrin för Sverige är uppskattad utifrån Konfidensindikatorn. 2 sammanfattning

konjunkturläget i västsverige Konjunkturindex för Västsverige, som kan variera mellan och, står under våren i 23 mot 14 i höstas. För Västra Götalandsregionen är Konjunkturindex 23 mot 14 i höstas och 1 förra våren. Det är mellan normalkonjunktur och högkonjunktur. Den regionala konjunkturen visar samma spridning som i höstas. I topp ligger fortfarande tättrion Stor-Göteborg, Halland och Sjuhärad, samtliga med index mellan 28 och 24. I mellanposition befinner sig nu liksom i höstas Skaraborg med index på 19. Sist kommer FyrBoDal med index, en kraftig förbättring från 5 i höstas. Skillnaden i Konjunkturläge mellan Västsverige och hela Sverige har vidgats sedan i höstas till Västsveriges fördel. Av åtta huvudbranscher är konjunkturen bäst i Västsverige i sju av dem. Industriinvesteringarna i Västsverige fortsätter på den uppåtgående trenden. Efter den kraftiga ökningen i fjol då investeringarna ökade med ca 25 % i löpande priser planerar företagen att dra upp sina investeringar med ytterligare 4,5 % i år till ca 17,1 miljarder kronor, vilket är en ny rekordnivå för Västsverige. I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av OM KONJUNKTURINDEX Av huvudbranscherna är det uppdragsverksamheten och byggnadsindustrin som har den starkaste konjunkturen med index på 45 respektive 41. Nyregistreringarna av personbilar fortsätter att utvecklas svagt. Efter en knappt oförändrad utveckling under fjärde kvartalet i fjol minskar nyregistreringarna i Västsverige med 4,6 % jämfört med motsvarande period året innan. Det är i Sjuhärad och Skaraborg minskningen är störst, med 11 respektive %. De västsvenska hushållen tycks prioritera boendet före inköpen av personbilar och övriga kapitalvaror. För handeln med motorfordon och övriga kapitalvaror där utvecklingen fortfarande är dämpad är konjunkturen inte mer än tillfredsställande under våren. Optimismen hos företagen består och är minst lika utbredd som i höstas. Konjunkturen ser ut att stärkas ytterligare i hela regionen det närmaste halvåret. Starkast är förväntningarna hos de hemmamarknadsbaserade branscherna detaljhandeln, byggsektorn och uppdragsverksamheten. Sysselsättningen väntas öka marginellt till hösten. konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från till. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, anger en nattsvart lågkonjunktur och står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca respektive. - - - - - - - - KONJUNKTURINDIKATORER 7 KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 6 och hösten 6 Våren 6 Hösten 6 PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET 19956. 95 96 97 98 99 Metall Kemi Textil IT 1 Konjunkturindex kan variera mellan och där gränsen för en "normalkonjunktur" är satta till index ±15 enheter. 2 Förlag/ grafik Produktion 3 4 5 KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 6 och hösten 6 IT Data 6 Våren 6 Hösten 6 Maskin Sågverk Livsmedel Transport Partihandel Byggverks Uppdrverks Samfärdsel Tillverkind Sällanköpsh Bilhandel Näringsliv tot Ind totalt REGIONAL KONJUNKTUR KONJUNKTURINDEX FÖR STOR-GÖTEBORG 1996 hösten 6 KONJUNKTURINDEX FÖR FyrBoDal 1996 hösten 6 KONJUNKTURINDEX FÖR HALLAND 1996 hösten 6 KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 1996 hösten 6 KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 1996 hösten 6 - - - 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 - - - 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 - - - 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 - - - 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 - - - 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 konjunkturläget i västsverige 3

tillverkning, totalt OVÄNTAD EFTERFRÅGEÖKNING MEN SYSSELSÄTTNINGEN FORTSATT NED Konjunkturläget och ordersituationen förbättrades under första halvåret och produktionen drogs upp mer än planerat. En dämpning för transportmedelsindustrin under andra halvåret bidrar till fortsatt nedgång i antalet. Optimismen inför hösten inom industrin är mest utbredd i Skaraborg. Aktiviteten i den västsvenska tillverkningsindustrin ökade under första halvåret 6. Produktionsvolymen höjdes markant och betydligt mer än vad som planerades i september förra året. Till detta bidrar främst transportmedels- och maskinindustrin. Andelen företag som arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande har dock ökat endast marginellt från september förra året till mars i år. Samtidigt har antalet minskat, men inte i den omfattning som förutsågs. För nästan samtliga delbranscher blev utfallet vad gäller sysselsättningsutvecklingen sålunda mindre negativt än förutsett; speciellt gäller detta transportmedelsindustrin, som utgör ca % av tillverkningsindustrin i Västsverige. Oväntad efterfrågeökning Den positiva utvecklingen av tillverkningsindustrins produktion hänger troligen samman med en opåräknat kraftig ökning av orderingången från exportmarknaderna, främst avseende transportmedels-, maskin- samt kemisk industri. Även orderingången från den svenska marknaden ökade oväntat relativt kraftigt, främst för transportmedels-, maskin- samt el- och optikindustrins produkter. Hälften av företagen inom tillverkningsindustrin anger också att orderstockarna har vuxit från mitten av september förra året till mitten av mars i år. De bedöms dock totalt sett som något för små, om än i mindre utsträckning än för ett halvår sedan. Konjunkturläget bedömdes som mer gynnsamt i mitten av mars i år än i mitten av september i fjol. Konjunkturindex som kan anta värden mellan och har stigit från till. För transportmedelsindustrin har indexen gått upp från 5 till 25. En fjärdedel av företagen inom tillverkningsindustrin räknar med att konjunkturen förstärks under de närmaste sex månaderna. Två tredjedelar av företagen förutser samtidigt ett oförändrat konjunkturläge. Dämpad orderexpansion För tillverkningsindustrin som helhet förutses orderingången från såväl exportmarknaderna som den svenska marknaden fortsätta öka under andra halvåret i år, men i långsammare takt än under första halvåret. På exportsidan räknar i stort sett samtliga delbranscher med fortsatt ökad efterfrågan, med el- och optikindustrin som mest optimistisk. Transportmedelsindustrin förutser däremot ett omslag till en nedgång i efterfrågeutvecklingen i Sverige. Den förväntade försvagningen av utvecklingen av orderingången till transportmedelsindustrin avspeglas i dess planer på en svag minskning av produktionsvolymen från första till andra halvåret i år. Övriga verkstadsbranscher, som utgör ungefär en fjärdedel av tillverkningsindustrin i Västsverige, räknar däremot med att påtagligt öka produktionen. För tillverkningsindustrin totalt förutses sålunda en relativt måttlig uppgång av produktionen. Även för andra halvåret planerar tillverkningsindustrin totalt en ytterligare något minskad sysselsättning. Ca % av transportmedelsindustrin räknar med att reducera antalet. Samtidigt planerar 45 % av el- och optikindustrin att öka antalet. En fjärdedel av el- och optikindustrin anger brist på tekniska tjänstemän i mitten av mars i år. Personalbrist i någon större omfattning föreligger inte ännu. Ca % av industriföretagen har svårt att få tag i ingenjörer och yrkesarbetare. Endast 2 % av företagen anser att tillgång på arbetskraft är främsta hindret för att expandera verksamheten. INDUSTRIPRODUKTION* 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 3 2 1 1 - - -1 ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Mindre företag Större företag - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 25 15 5-5 - KONJUNKTUROMDÖME Våren 6, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/ hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 6 Stora företag KONJUNKTUR- UTSIKTER Små företag TOTAL PRODUKTIONSVOLYM Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN EXPORTMARKNADEN Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

transportmedelsindustri Konjunkturen för transportmedelsindustrin i Västsverige har förbättrats avsevärt under det senaste halvåret. Orderingången har förbättrats rejält under våren och produktionen ser ut att öka kraftigt. Under resten av året väntas konjunkturen stabiliseras på hög nivå. Sysselsättningsläget undergår inga förbättringar utan kommer att fortsätta att försvagas.. Transportmedelsindustrin omfattar branscherna motorfordons-, fartygs- och flygindustrin, inklusive komponenter och tillbehör och är en dominerande del av industrin i Västsverige. Den har därför en mycket stor betydelse för utvecklingen av hela industrisektorn i regionen. Den utgör också mer än hälften av branschen totalt i Sverige. Förhoppningarna var för ett halvår sedan ganska lågt ställda. Det ser ut som om orderingången i höstas blev ungefär oförändrad vilket var i stort sett som förväntat. Produktionsnivån förändrades inte heller den särskilt mycket, vilket innebar att den kunde hållas på en något högre nivå än vad man då räknade med. Under innevarande vår ser det betydligt bättre ut än vad det gjorde i höstas. Konjunkturförbättringen börjar synas allt tydligare och orderingången stiger både från export- och hemmamarknaden. Drygt hälften av företagen tror på ökande orderingång, medan färre än ett företag av tio räknar med en minskad efterfrågan. En följd av detta blir en kraftigt ökad produktion. Två tredjedelar räknar med att höja produktionen under våren, medan 13 % räknar med lägre nivå. Storföretagen verkar bli mest expansiva. Orderböckerna har blivit tjockare och ordersituationen bedöms som mera gynnsam än hösten 5. Kapacitetsutnyttjandet har stigit något. 42 % av företagen angav att de körde för fullt under våren, medan motsvarande andel i höstas var 33 %. Betydligt ljusare läge Företagens bedömning av konjunkturläget har förändrats påtagligt sedan i höstas. Konjunkturindex för branschen, som kan variera mellan och, har för våren uppmätts till 25 vilket kan anses vara en stark konjunktur och innebär att läget är något bättre för transportmedelsbranschen än för PRODUKTIONEN STIGER den västsvenska tillverkningsindustrin som helhet. Ett halvår tidigare var motsvarande värde 5. Variationerna inom Västsverige är dock fortfarande stora. För Skaraborg är konjunkturindex för branschen 62, vilket indikerar högkonjunktur, medan värdet för Stor-Göteborg uppmättes till 25. Sämst är liksom tidigare situationen i FyrBoDal med konjunkturindex 5, vilket dock är en stor förbättring från i höstas då värdet var 35. De goda tiderna för transportmedelsindustrin ser ut att få mycket begränsade effekter på arbetsmarknaden. Sysselsättningen har under det senaste halvåret utvecklats något mera gynnsamt än vad som förväntades i höstas, men % av företagen har minskat antalet medan en femtedel utökat personalstyrkan. Företagen med mindre än har dragit ner på personalen i störst utsträckning. Under kommande halvår ser sysselsättningen i branschen ut att fortsätta minska. Fortsatt bra konjunktur Bedömningarna är ganska försiktiga inför det kommande halvåret. Konjunkturläget förväntas vara oförändrat och de mindre företagen är mest positiva i sin bedömning av den kommande utvecklingen. Bedömningarna i Stor-Göteborg är betydligt mera pessimistiska än i andra delar av Västsverige. konjunkturen ser ut att kunna bli något starkare under hösten, medan företagen däremot räknar med en försvagning av hemmamarknadsefterfrågan. Man planerar för en produktionsnivå som är nästan oförändrad jämfört med innevarande vår. Tillgången på yrkesarbetare och ingenjörer är god och utgör inget hinder för utvidgning av verksamheten. Hälften av företagen anser fortfarande att efterfrågeläget är det största hindret. 1 - INDUSTRIPRODUKTION* - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 2 1 - ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Större företag - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 25 15 5 Konjunkturläge Orderstocksomdöme KONJUNKTUROMDÖME Våren 6, nettotal Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 6 KONJUNKTUR- UTSIKTER Stora företag Små företag TOTAL ORDERINGÅNG ORDERINGÅNG PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag transportmedel 5

maskinindustri VÅREN 6 HÖSTEN 6 HÖGKONJUNKTUREN BESTÅR Maskinindustrin har för tillfället industrins starkaste konjunkturläge efter en klar förbättring från i höstas. Konjunkturindex har stigit från 22 till 37, branschen börjar därmed få högkonjunkturkänningar. Orderingången för andra halvåret i fjol utvecklades ungefär som väntat med en måttlig ökning från exportmarknaden och en kraftig ökning från hemmamarknaden. Efterfrågan har däremot tagit rejäl fart för innevarande halvår, orderingången ser ut att öka mycket kraftigt på båda marknaderna vilket är betydligt bättre än vad hösten prognoser tydde på. Orderböckerna har därmed fyllts på i snabb takt och orderstockarna bedöms nu som lagom stora. Det är dock bara en måttligt ljusare bedömning jämfört med i höstas, orsaken är troligen den kraftiga produktionsökningen som har lett till att inkomna beställningar jobbas undan allt snabbare. Allt färre ser några expansionshinder Produktionsökning har stannat upp personalminskningarna och istället för en väntad måttlig minskning är personalstyrkan oförändrad sedan FORTSATT GODA UTSIKTER I höstas var man inom kemiindustrin i Västsverige fortsatt ganska optimistisk om utvecklingen i branschen. Man förväntade sig en fortsatt konjunkturförbättring, om än i ganska måttlig takt. Utfallet i höstas blev i stort sett som väntat. Orderingången fortsatte uppåt och produktionen steg, även om uppgången blev något mindre än man då trodde. Under våren ser efterfrågan ut att ta bättre fart fram för allt visar exportmarknaden allt större styrka. Närmare hälften av kemiföretagen räknar med bättre efterfrågan och mer än hälften avser att öka produktionen jämfört med i höstas. Orderstockarna har ökat det senaste halvåret. % av företagen uttrycker dock fortfarande missnöje med orderläget. Stabil konjunktur Konjunkturindex för branschen har för våren beräknats till 13, en marginell förbättring från hösten 5 då motsvarande värde var. Det ligger inom ramen för vad som kan betraktas som normalkonjunktur. Värdet var något bättre för de större företagen, med minst, än för småföretagen. 51 % av företagen angav att de 6 maskin- och kemiindustri i höstas. Trots produktionsökningen har företagen undvikit en lageruppbyggnad och färdigvarulagren bedöms fortfarande som lagom stora. En tydlig positiv signal är att andelen företag som inte ser några expansionshinder har ökat klart, till 31 %. Samtidigt har andelen som uppger efterfrågeläget som främsta expansionshinder minskat från 64 % till 51 %. Även maskiner och anläggningar utgör i få fall ett hinder, men nivån är här oförändrad sedan i höstas. Småföretagen knappar in till hösten en för hösten tyder på att konjunkturläget kan förbättras ytterligare något. Främst är det de mindre företagen (färre än ) som är optimistiska, och de ligger i nuläget steget bakom de större företagen. Orderingången väntas däremot mattas av, totalt sett, och stanna vid en svag till måttlig ökning på både hemma- och exportmarknaden. Produktionen ser även den ut att mattas av om än inte riktigt lika klart, och till hösten tror företagen att personalminskningarna har stannat av helt. kemiindustri körde för fullt under våren, vilket är nästan oförändrat från i höstas. et har minskat något, men inte i den takt som man tidigare trodde. Netto 8 % minskade personalstyrkan under det senaste halvåret. Lugn uppgång Under det kommande halvåret räknar företagen i branschen med att efterfrågan fortsätter att förbättras, även om det sker i förhållandevis måttlig takt. Optimismen beträffande efterfrågebilden är genomgående något större bland de mindre företagen. Utsikterna på exportsidan ser något bättre ut än hemmamarknaden. Som ett resultat av den ökande orderingången kommer de producerade volymerna att öka. % av företagen planerar för ökad produktion, medan 13 % räknar med minskad volym. Sysselsättningsläget i branschen ser däremot inte ut att förbättras. Rationaliseringar medför att närmare % räknar med minskat antal, medan endast en mindre andel av företagen i kemibranschen, 13 %, planerar för ökningar av personalstyrkan under det kommande halvåret. 8 7 INDUSTRIPRODUKTION 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 3 2 1-9 8 7 - ORDERINGÅNG - och exportmarknad INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 VÅREN 6 HÖSTEN 6 Västsverige Västsverige 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6-95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6

VÅREN 6 HÖSTEN 6 metallvaruindustri HEMMAMARKNADEN EN BESVIKELSE I höstas var det optimistiska tongångar från företagen inom den västsvenska metallvaruindustrin. Förhoppningarna om en förbättrad konjunktur under våren 6 var starka och företagen räknade med uppgång i både efterfrågan och produktion. Utvecklingen har inte blivit riktigt så bra som man då hoppades. Fram för allt är det hemmamarknaden som varit svagare än väntat. Hösten 5 blev klart svagare än väntat och den förväntade kraftiga ökningen av orderingången under våren har inte blivit verklighet fullt ut. orderingången som utvecklades bra i höstas har under våren inte heller stigit riktigt i den takt som man hoppats. Produktionen har stigit långsammare än tidigare förväntat, medan bedömningen av ordersituationen har blivit mera positiv det senaste halvåret. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har sjunkit något och det var under våren 31 % av företagen som körde för fullt. Oförändrat konjunkturläge Konjunkturindex för metallvaruindustrin har för våren uppmätts till 8, vilket är att betrakta VÅREN 6 HÖSTEN 6 Konjunkturen tog ordentlig fart i fjol för den grafiska branschen i Västsverige. Orderingång liksom produktion steg kraftigt. Under innevarande vår ser det ut som om en stagnation skulle inträda på efterfrågesidan, vilket också innebär att produktionen inte ökar utan ligger kvar oförändrat på samma relativt höga nivå som under den gångna hösten. Orderstockarna har ökat markant under det senaste halvåret och orderstocksomdömena har blivit betydligt mera positiva än tidigare. Andelen som ansåg att orderstocken var förhållandevis stor ökade från 6 till 29 %. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är fortfarande lågt. 18 % av företagen angav att de körde för fullt, vilket till och med är en något mindre andel än i höstas. Sysselsättningen allt svagare Branschens bedömning av rådande konjunkturläge har förbättrats dramatiskt sedan i höstas. Det råder för närvarande en stark konjunktur. Konjunkturindex har för våren beräknats till 24, vilket kan jämföras med höstnoteringen som var 2. Skillnaden i bedömning mellan större som normalkonjunktur och det innebär i stort sett oförändrat läge jämfört med i höstas. Bedömningen är likartad bland större respektive mindre företag. Optimismen inför den framtida utvecklingen förefaller dock obruten och det finns ganska stora förväntningar om en förbättring av konjunkturläget under det kommande halvåret. Hälften av företagen i branschen tror på en ljusare konjunkturbild, medan endast ett av tio räknar med en avmattning. Ökande produktion Efterfrågan ser ut att kunna stiga under hösten, både från export- och hemmamarknaden. Detta medför en rejäl uppgång i produktionen. % av företagen tror att de ska kunna höja produktionsnivån jämfört med innevarande halvår, medan endast ett fåtal företag räknar med neddragningar. Sysselsättningen har totalt sett varit oförändrad det senaste halvåret, med viss minskning av antalet bland större företag och en ökning bland de mindre. Under kommande halvår kan det bli en marginell förbättring av sysselsättningsläget. förlag och tryckerier BILDEN LJUSNAR YTTERLIGARE och mindre företag är stor. Index för företag med minst var 62 vilket ska tolkas som högkonjunktur, medan det för de mindre företagen var 3. Den bild som företagen ger av den rådande situationen är dock något splittrad, eftersom 76 % anser att efterfrågeläget är det största hindret för expansion av verksamheten. Sysselsättningsläget inom den grafiska branschen ser också fortfarande ganska mörkt ut. Fortsatta produktionsökningar Inför kommande halvår finns ganska stora förhoppningar om en ytterligare förbättring av konjunkturbilden. Netto 31 % tror på stigande konjunktur och närmare hälften av företagen i branschen spår ökande orderingång från hemmamarknaden. Endast 2 % räknar med minskande orderingång. Det förbättrade läget resulterar i ökande produktion. Omkring en tredjedel planerar för detta. Den gynnsamma konjunkturbilden ser dock inte ut att förbättra läget beträffande sysselsättningen. Mer än hälften av företagen räknar med att dra ned på personalstyrkan under det kommande halvåret. 7 INDUSTRIPRODUKTION Västsverige - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 2 1 - ORDERINGÅNG - och exportmarknad metallvaruindustri, förlag och tryckerier 7-95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 2 1 - INDUSTRIPRODUKTION Västsverige - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 3 2 1 - - ORDERINGÅNG - och exportmarknad 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6

VÅREN 6 HÖSTEN 6 livsmedelsindustri VISS LJUSNING FÖR MINDRE FÖRETAG Trots företagens ganska optimistiska prognos i höstas har konjunkturläget inte förbättrats sedan dess. Konjunkturindex har istället sjunkit marginellt från ± till 4, vilket ändå innebär en normalkonjunktur. Orderingången ökade visserligen hyggligt under andra halvåret i fjol, men det var sämre än väntat i synnerhet beträffande den viktiga hemmamarknaden. För innevarande halvår har exportmarknaden inlett positivt med en kraftig ökning medan hemmamarknaden har mattats av och nu ökar måttligt. I båda fallen är det mindre företag (färre än ) som håller ångan uppe medan de större företagen har börjat gå på tomgång. Att det går bättre för de mindre företagen är en tendens som är genomgående. Personalminskningarna har fortsatt Den ökande orderingången har fyllt på orderböckerna i hygglig takt. Men då produktionen betar av inkomna order i allt högre takt har orderstocksomdömet ändå försämrats klart och stocken bedöms nu som för liten av nästan hälften av företagen. Försämringen har skett bland de större företagen medan de mindre företagens omdömen istället har ljusnat. Produktionsökningen har däremot inte dragit upp sysselsättning utan antalet har fortsatt att minska kraftigt, vilket även avspeglas i att den redan marginella bristen på personal har minskat ytterligare. Det viktigaste expansionshindret är fortfarande efterfrågeläget som av 49 % av företagen uppges vara det främsta hindret. Maskiner och anläggningar tycks i viss mån också vara en trång sektor medan 19 % inte ser några hinder alls. Optimismen står fast Optimismen håller i sig trots vissa motgångar och till hösten väntas en hygglig förbättring av konjunkturläget. Orderingången från exportmarknaden ser dock ut att mattas av under andra halvåret och stanna på en måttlig ökning, ungefär samma takt som hemmamarknaden. Som en följd av avmattningen för orderingången väntar sig företagen även en avmattning i produktionsökningen, medan personalminskningarna väntas nästintill stanna av. INDUSTRIPRODUKTION - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 ORDERINGÅNG - och exportmarknad 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 VÅREN 6 HÖSTEN 6 textil- och beklädnadsindustri LJUSARE SYN PÅ ORDERBÖCKERNA Konjunkturläget har fortsatt att förbättrats och konjunkturindex har stigit från ± till 14, vilket innebär en stabil normalkonjunktur. I höstas var det storföretagen som gick i spetsen, men sedan dess har läget försämrats något för storföretagen medan de mindre företagen har gjort en kraftig uppryckning och har nu kommit ikapp. Upphämtning väntades ske först under innevarande halvår, men tycks ha inletts redan under slutet av andra halvåret i fjol. Totalt sett ökade då exportorderingången kraftigt medan hemmamarknaden stannade på en hygglig tillväxt. Under innevarande halvår har ökningstakten tilltagit på båda marknaderna exportmarknaden ökar mycket kraftigt medan hemmamarknaden ökar rejält. Orderstocken har därmed byggts på sedan i höstas och orderstocksomdömet har förbättrats avsevärt, vilket innebär att orderböckerna nu är lagom stora. För stora lager Orderstocksomdömet har förbättrats trots att produktionstakten samtidigt har tilltagit och i nuläget väntas öka kraftigt under innevarande halvår. Kapacitetsutnyttjandet ligger dock kvar på en ganska måttlig nivå med 42 % av företagen som uppger att de går för fullt. Produktionsökningen räckte ändå till en svag ökning av antalet sedan i höstas, men samtidigt har den lett till en uppbyggnad av färdigvarulagren som nu bedöms som för stora av hälften av företagen. Orderingången fortsätter öka Konjunkturprognosen pekar på en fortsatt förbättring, 29 % av företagen tror på en bättre konjunktur till hösten mot bara 3 % som tror på en försämring. Det förbättrade framtidsutsikterna avspeglas också i att allt större andel av företagen inte ser några expansionshinder. orderingången väntas dock mattas av under andra halvåret i år till samma takt som för hemmamarknaden, den samlade orderingången väntas ändå öka kraftigt. De stora lagren verkar däremot leda till en produktionsminskning hos de större företagen och sysselsättningen väntas minska betydligt, främst bland de större företagen. INDUSTRIPRODUKTION Västsverige Västsverige - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 ORDERINGÅNG - och exportmarknad 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 8 livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

IT-verksamhet DATAKONSULTERNA LEDER UPPGÅNGEN Konjunkturen för IT-sektorn i Västsverige är stark under våren. Bilden är fortfarande tudelad men nu är det den tjänstebaserade delen av sektorn som har övertaget. För IT-industrin har läget stabiliserats på en hyggligt bra nivå medan datakonsulterna nu har kraftig vind i seglen och väntas få den kanske snabbaste utvecklingen till hösten av samtliga undersökta branscher. För IT-sektorn i Västsverige har läget förbättrats ytterligare sedan i höstas och konjunkturen här får nu bedömas som stark. Det är den tjänstebaserade delen av sektorn som står för hela förbättringen medan IT-industrins konjunktur är oförändrad. Konjunkturindex för hela IT-sektorn i Västsverige, som kan variera mellan och, står under våren i 29 vilket är en påtaglig förbättring från höstens index på 14 %. Den tjänstebaserade delen som länge släpat efter IT-industrin i uppgången har nu inte bara kommit ikapp utan även med bred marginal passerat den industribaserade delen av sektorn på konjunkturkurvan. Efter en bred uppgång i omsättningen under andra halvåret i fjol har bilden tudelats under våren. Medan tjänsteföretagen redovisar en kraftig ökning av omsättningen under första halvåret i år är produktionen på en knappt oförändrad nivå inom IT-industrin. För antalet är skillnaden ännu större mellan industriföretagen, som dragit ned på personalen sedan i höstas, och tjänsteföretagen, som nu är inne i en kraftigt uppåtriktad trend. För hela IT-sektorn betyder detta bara en marginell ökning av antalet det senaste halvåret. Inför hösten förutses konjunkturen för IT-sektorn komma att förstärkas ytterligare. Tudelningen inom sektorn ser dock ut att betonas ännu mer. Medan en stor majoritet av datakonsulterna väntar sig en ännu bättre konjunktur vågar den industribaserade delen av sektorn bara tro på ett oförändrat läge. Av samtliga företag är det bara något enstaka som är inställt på en försämrad konjunktur under det närmaste halvåret. Sysselsättningen ser ut att öka relativt kraftigt fram till hösten beroende på expansiva personalplaner hos tjänsteföretagen. Industriföretagen däremot redovisar planer som tyder på en oförändrad personalstyrka under det närmaste halvåret. Stabilt för IT-industrin Efter den lilla dämpning som skedde i konjunkturen för IT-industrin förra hösten har läget sedan dess stabiliserats och är nu hyggligt bra. Konjunkturindex för IT-industrin står under våren i 18, vilket kan jämföras med 19 i höstas och 25 förra våren, och kan bedömas som något bättre än normalkonjunktur.orderingången ökar i hygglig omfattning under första halvåret i år från såväl hemma- som exportmarknaden. För exportmarknaden överensstämmer utvecklingen med företagens förväntningar för ett halvår sedan medan hemmamarknaden, som väntades krympa efter årsskiftet, utvecklats klart bättre än förutsetts. I förhållande till produktionskapaciteten bedömer inemot vartannat företag att orderstockarna är för små.fortfarande är det efterfrågan som är främsta hinder för företagens expansion. Företagen räknar med att orderingången kommer att ta bättre fart under andra halvåret. Detta gäller särskilt exportefterfrågan. IT-tjänster expanderar snabbt Den tjänstebaserade delen av IT-sektorn är nu inne i en kraftig expansionsfas. Omsättningen inom branschen ökar nu kraftigt och i stegrad takt från halvår till halvår. Detsamma gäller för sysselsättningen. Även den tidigare svaga lönsamheten har redan kunnat förbättras och bedöms nu som tillfredsställande. Konjunkturindex, som kan variera mellan och, står under våren i 49. Optimismen inför hösten är starkt utbredd bland datakonsulterna. En ytterligare förstärkning av konjunkturen förutses och tre av fyra företag planerar att utöka personalstyrkan det närmaste halvåret. PRODUKTION/OMSÄTTNING* 3 2 1-1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå2 hå 1 hå 2 hå 1 hå2 hå 2 3 4 5 6 ANTAL ANSTÄLLDA* - - -9-1 IT-industri IT-tjänster -1 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 2 3 4 5 6 - - - - IT-industri IT-tjänster KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Våren 6, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Våren 6, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av produktionen/omsättningen, antal mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 6 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM ANTAL ANSTÄLLDA IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG HEMMAMARKNADEN IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG EXPORTMARKNADEN IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-sektorn 9

byggnadsverksamhet VÅREN 6 HÖSTEN 6 ARBETSKRAFTSBRISTEN ALLTMER AKUT Liksom väntat har konjunkturuppgången för tillfället stannat av och konjunkturindex har bara ökat marginellt till 41, vilket ändå innebär en högkonjunktur. Antagna anbud ökade kraftigt under andra halvåret i fjol, men har under innevarande halvår mattats av till en måttlig ökning. Det är ändå bättre än väntat, beroende på att delbranschen installationer har ryckt upp sig jämfört med höstens prognos. Byggandet följer efterfrågan och ökade mycket kraftigt under andra halvåret i fjol, men har nu mattats av till en måttlig ökning vilket ändå är bättre än väntat. Efterfrågan har byggt på orderstocken kraftigt inom både byggnationer och installationer. Orderstocksomdömet har dessutom förbättrats något ytterligare och nu under våren uppger 86 % av företagen att de är nöjda med stockens storlek i förhållande till produktionsnivån. Uppdragsverksamheten har i nuläget, tillsammans med byggverksamheten, regionens starkaste konjunktur. Uppgången har nu pågått så gott som utan uppehåll sedan våren 4 då branschen befann sig i en lågkonjunktur. Sedan i höstas har konjunkturen förbättrats betydligt och med ett konjunkturindex på 45 kan man nu säga att det råder högkonjunktur. Faktureringen fortsatte att öka kraftigt under andra halvåret i fjol och hittills i år har ökningstakten tilltagit, för innevarande halvår ser faktureringen ut att öka mycket kraftigt. Det är dessutom ännu bättre än den kraftiga ökning som företagen spådde i höstas. Nyrekryteringarna har fortsatt De mycket omfattande nyanställningarna som skedde mellan våren och hösten i fjol har visserligen mattats av, men sedan i höstas har det ändå skett en kraftig ökning av antalet. Lönsamheten har trots det förbättrats något och 85 % av företagen bedömer den nu som normal eller bättre, men utfallet lever ändå inte riktigt byggverksamhet, uppdragsverksamhet Stor brist på tjänstemän Utnyttjandet av produktionsresurser är fortsatt relativt högt, men på en oförändrad nivå. Däremot har personalen ökat hyggligt och personalbristen är fortsatt hög. För tekniska tjänstemän har andelen företag som upplever en brist stigit från 33 % till 45 % och inom byggnationer är andelen så hög som %. Detta börjar bli ett betydande problem och 41 % av företagen uppger nu att det är bristen på arbetskraft som är det främsta hindret för expansion. Bristen är nu även påtaglig inom installationer då den har tagit sig upp på samma nivå som inom byggnationer. Ny fart efter andhämtning Inför hösten väntas uppgången få ny fart. Konjunkturläget ser ut att förstärkas kraftigt fram till hösten, vilket tyder på att vårens avmattning troligen bara var ett uttryck för säsongsnormala variationer. Anbuden ser ut att komma antas i en allt högre takt och under andra halvåret väntas ökningen bli mycket kraftig. Byggandet följer med uppåt i samma takt. I och med det räknar företagen även med att antalet ökar i allt snabbare takt. Till hösten kan byggföretagen därmed stå inför betydande problem med att hitta kompetent arbetskraft. uppdragsverksamhet BÄSTA KONJUNKTUREN I VÄST upp till de mycket höga förväntningarna från i höstas. Med tanke på de nyanställningar som har skett får utvecklingen ändå ses som klart godkänd. Företagen börjar dock märka av rekryteringarna och det blir allt svårare att hitta rätt personal. 35 % av företagen upplever i nuläget att det råder brist på branschkompetent personal, vilket är en tydlig ökning från höstens 24 %. Uppgången inte över ännu Framåt ser det fortsatt ljust ut. Arbetskraftsbristen är fortfarande ett ganska marginellt expansionshinder. Det främsta hindret är, liksom tidigare, efterfrågeläget. 46 % av företagen uppger det som det främsta hindret, men 31 % ser inte några hinder alls. Till hösten väntas en fortsatt kraftig förbättring av konjunkturläget. Faktureringen spås fortsätta öka mycket kraftig under andra halvåret. Nyanställningar är, trots den kraftiga ökningen, inte över ännu. Snarare väntas nyrekryteringarna tillta och åter öka mycket kraftigt fram till hösten. Företagen har samtidigt förhoppningar om en kraftigt förbättrad lönsamhet. 3 2 1 - - -1 45 35 25 15 5 7 BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Hög Låg RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 6, nettotal Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till FAKTURERING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Fakturering Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Låg VÅREN 6 Lönsamhet HÖSTEN 6 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 6, nettotal Hög Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge

VÅREN 6 HÖSTEN 6 bilhandel Läget för bilhandeln i Västsverige har fortsatt att stabiliseras efter den svacka branschen tidigare varit inne i, men det riktiga lyftet låter fortfarande vänta på sig. Utfallet för andra halvåret i fjol, med en viss ökning av bilförsäljningen, blev lite bättre än beräknat. Även under våren stiger bilförsäljningen lite mer än planerna pekade på för ett halvår sedan, 55 % av företagen redovisar ökad omsättning under första halvåret mot 22 % som upplever en minskning. Företagens konjunkturomdömen har bara förbättrats marginellt sedan i höstas. Konjunkturindex för bilhandeln i Västsverige, som kan anta värden mellan och, står under våren i 4 vilket endast är en liten förbättring från höstens index på 3. Därmed har bilhandeln, vid sidan av livsmedelsindustrin, den svagaste konjunkturen av samtliga undersökta branscher i Västsverige. BRISTANDE EFTERFRÅGAN Vikande nybilsförsäljning En av orsakerna till det något dämpade läget är den fortsatt låga efterfrågan på nya personbilar. Efter en knappt oförändrad utveckling av nyregistreringarna av personbilar under fjärde kvartalet i fjol minskade nyregistreringarna med nära 5 % under årets första kvartal, jämfört med motsvarande kvartal år innan. et i branschen har ökat ganska marginellt sedan i höstas samtidigt som lönsamheten försämrats något ytterligare. Nu uppger % att lönsamheten är bra, 45 % att den är tillfredsställande och 35 % att den är dålig. Dämpad prognos inför hösten Bilhandeln ser inte framför sig någon större förbättring i marknadsläget. Visserligen räknar man med en ytterligare något bättre konjunktur till hösten men det räcker inte ens till för att öka omsättningen. Under andra halvåret beräknas bilförsäljningen bli endast oförändrad, två av tre bilhandlare räknar med oförändrad försäljning och lika många tror på ökad respektive minskad försäljning. Sysselsättningen blir oförändrad och två av tre bilhandlare anser att efterfrågan är främsta hinder för expansion. 7 FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 5-5 - -15 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 6, nettotal Hög - Låg Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till VÅREN 6 HÖSTEN 6 samfärdsel För samfärdseln i Västsverige, som i undersökningen omfattar land- och sjötransporter och som svarar för ca 4 % av näringslivets omsättning i Västsverige har läget förbättrats successivt på en rad punkter de senaste två åren. Konjunkturen har förbättrats och stabiliserats. Transportvolymerna och antalet har ökat samtidigt som lönsamheten förbättrats. Konjunkturläget under våren i år är tillfredsställande, men branschen tillhör i detta avseende fortfarande den nedre halvan av de undersökta branscherna i regionen. Konjunkturindex för samfärdseln, som kan anta värden mellan och, står under våren i 14, normalkonjunktur och obetydligt bättre än för ett halvår sedan. Ökande transportvolymer Efterfrågan på transporttjänster har dock ökat mer än förväntat. Utfallet för andra halvåret i fjol, då 46 % av transportföretagen redovisade ökade transportvolymer och 12 % en minskning, är betydligt bättre än beräknat. Samma mönster gäller för första halvåret i år även om ökningstakten STABIL KONJUNKTUR dämpats, vilket sannolikt beror på den ovanligt kalla väderleken i början på året. et har enligt planerna ökat något sedan i höstas samtidigt som den tidigare starkt pressade lönsamheten gått mot en ytterligare stabilisering. Nu uppger 21 % att lönsamheten är god, 51 % att den är tillfredsställande och 28 % att den är dålig, de bästa omdömena på många år. Ljust inför hösten Företagen ser ljust på den närmaste framtiden och räknar med en ytterligare något förbättrad konjunktur till hösten. Närmare hälften av företagen anser sig inte ha några hinder att expandera verksamheten medan vart fjärde företag uppger bristande efterfrågan som en bromsande faktor. Flera uppger vidare dålig lönsamhet och hård konkurrens som stora problem. Sammantaget innebär detta att transportvolymerna fortsätter att stiga i ganska stor omfattning nästa halvår, 37 % räknar med en uppgång mot endast 7 % som befarar minskade transporter. Hög 15 5-5 - Låg TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA - 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 6, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Transportvolym Konjunkturläge Försäljningsvolym Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till bilhandel, samfärdsel 11