Dåligt samvete en tillgång eller börda när prioriteringsbeslut skall verkställas? Anna Söderberg Mikael Sandlund 1
Samvetsprojektet Astrid Norberg Gunilla Strandberg Anna Söderberg Vera Dahlqvist Sture Eriksson, Geriatrik Karin Sundin, Mittuniversitet Lars-Olle Armgard, Lunds univ. Kim Lutzén, Ersta Karin Zingmark, Norrbott. Landsting Britt-Marie Ternestedt, Ersta Sköndal högskola 2
Enkätstudier. Alla ssk samt 4 usk resp. bitr/arb plats i en kommun (n=146) Enkätstudier. Personal inom ett sjukvårdsdistrikt (n=423) Enkätstudier. All personal inom psykiatrisk vård inom 2 sjukvårdsdistrikt (n=106) Intervjuer utifrån resultatet från kvantitativa studier om samvete Samvetsstress projektet Intervjuer med personer sjukskrivna för utbrändhet (n=26) Intervjuer med arbetsledare om arbetssituationen (n=34) Intervjuer med medarb (n=15) arb.led. (n=12) närstående (n=5) Intervjuer med sjukskrivna/ långtidsfriska på samma avd. (n=20x2) 3
Vår idé var att det kan finnas ett samband mellan samvetsstress och utbrändhet och att: Hög moralisk känslighet - ökad risk för dåligt samvete Reaktion på dåligt samvete är relaterat till uppfattning om samvetets ursprung, funktion och betydelse Hög grad av inre styrka (resilience) och gott socialt stöd underlättar hantering av samvetsstress 4
Samvete Termen kommer från det latinska conscientia och den grekiska suneidesis som betyder att veta tillsammans eller helt enkelt kunskap eller medvetenhet. 5
Utbrändhet Känslomässig utmattning Depersonalisation (distansering/cynism) Nedsatt arbetsprestation 6
ENKÄTER Syn på samvete Samvetsstress Moralisk känslighet Inre styrka Utbrändhet (Maslach 1996))
Utbrändhet och dåligt samvete Glasberg A-L (2007) Stress of conscience and burnout in healthcare. The danger of deadening one s conscience. Emotionell utmattning Kvinna Läkare Yrke annat Geriatrik Primärvård Bristande stöd från arbetskamrater Låga värden resilience (inre styrka) Samvetsstress: inte hinna ge den vård patienten behöver vårdarbetet är så krävande att det influerar privatlivet inte kunna leva upp till andras förväntningar på arbetsinsats Att vara tvungen att döva sitt samvete för att stanna kvar i vården 8
SAMVETET signalerar när en människas djupast integrerade värden hotas - att brott mot samvetet är ett hot mot människans personliga integritet (A-L Glasberg 2007)
Samband mellan syn på samvete och samvetsstress i äldrevården 1)Behöva döva sitt samvete för att kunna stanna kvar i vården relaterat till yttre krav (dvs. kunna samarbeta med sina medarbetare). 2) Behöva döva sitt samvete för att kunna stanna kvar i vården relaterat till inre krav (för att kunna känna sig som god vårdpersonal). (Juthberg (2008)
Innebörden av att vara/förbli frisk eller utveckla utmattningssyndrom ( utbrändhet ) Gustafsson G (2009) Att bli eller inte bli utbränd - ett komplext fenomen bland vårdpersonal på samma arbetsplatser. 11
Personer som utvecklat utbrändhet Slits mellan det man vill klara av och vad man klarar av Känsla av att vara offer under omständigheter (egna livsvillkoren) Att vara känslomässigt plågad Att nå en gräns av överväldigande kraftlöshet 12
Arbetskamraternas upplevelser av tecken som föregår utbrändhet (Ericson-Lidman et al 2009) Kämpar för att klara av allting ensam Kämpar mot ouppnåeliga ideal Distanserar och isolerar sig Visar tecken på att vara nära bristningsgränsen
Det som karaktäriserar den utbrända gruppen är högre nivå av samvetsstress, syn på samvete som en börda, att behovet av att döva samvetet för att kunna fortsätta arbeta i vården samt uppfattning att man inte får stöd från omgivningen. Det som karaktäriserar den icke-utbrända gruppen är lägre nivå av samvetsstress, en livssyn med en fördragsam attityd, syn på samvete som en tillgång och en förmåga att hantera sitt samvete på ett konstruktivt sätt, samt uppfattning att man får stöd från omgivningen. (Gustafson 2009) 14
Vad håller oss friska? (Gustafson 2009) Förtröstansfull grundsyn Tar hänsyn till omgivningen o omständigheterna Har förmåga att släppa oförrätter Tar hand om sig själv med gott samvete 15
Idealism/realism Hur kan vi omforma höga ideal till realiteter? Hur lär vi oss att leva med dåligt samvete? 16
Vera Dahlqvist (2008): Att konfronteras med sin otillräcklighet och ändå vara god nog 17
Samvetets två dimensioner (Vera Dahlqvist 2008) Syndéresis: uppmärksamma känslan Consentia: tolka samvetets budskap SAMVETE = SAM-VETA = att förstå tillsammans
Försoningsberättelser - - ta vara på känslan och reflektera söka klarhet söka stöd söka gränser = vara god nog värdefull lärdom gottgöra andra = göra gott nog (Dahlqvist 2008)
Moralisk integritet Handlar om självrannsakan i goda medarbetares lag: Den ideala självbilden jämkas med känslan av självförakt - med hjälp av såväl inre som yttre bekräftelseatt få bekräftelse från andra men också från sitt eget samvete
Men hur är det i dag? I vården av äldre? I akutsjukvård?
Ssk:ors uppfattning om beslutsfattande om livsuppehållande behandling inom dialysvård - osäkerhet - brist på kommunikation - brist på samarbete - otillräckligt samarbete - bristande förtroende för läkarna - hinder för patienters delaktighet - ambivalens vg anhörigas roll (Silén, Svantesson, Ahlström 2008)
Läkares upplevelser av etiskt svåra situationer som ger dåligt samvete i njursjukvård Etiska dilemman: - när de slits mellan oförenliga krav - när de känner sig fångade i en känsla av obeslutsamhet (Fischer Grönlund et al 2011)
Etiska dilemman försvåras (samvetet som en börda) Undviker att väcka upp konflikter Undviker att använda sin medicinska auktoritet Känner sig tyngda av moraliskt ansvar Kände sig nedvärderade av att bli ifrågasatta vg deras sätt att hantera situationen Känner sig ensamma Inte bekräftade (Fischer Grönlund et al 2011)
Vad dessa läkare önskar (samvetet som en guide) Få dela våndan av att vara i etiska dilemman och behöva fatta livsavgörande beslut Känna sig säker på att bättre sätt att handla inte har förbisetts Våga ta upp problemet med dem det berör (patient o anhöriga) Bli respekterad för fattade beslut Bli bekräftad av andra o av sitt eget samvete (Fischer Grönlund et al 2011)
Hur kan vi omforma höga ideal till realiteter? Om moralisk integritet
Hur projektet fortskrider: Hur kan man leva med dåligt samvete i äldre- o akutvården? VAD ger dåligt samvete? intervjuer med personal äldreboenden och i akutsjukvård VAD är problemet? personal, chefer + experter analyserar o samråder etikdiskussioner VAD kan vi göra åt det? Prövar och observerar
Dahlqvist V (2008) Samvete i vården. Att möta det moraliska ansvarets röster.umeå University Medical Dissertation New Series No 1149, ISSN 0346-6612. Ericson-Lidman E (2008) The complicated struggle to be a support. Meanings of being a co-worker, supervisor and closely connected to a person developing burnout. Umeå University Medical Dissertation New Series No 1193, ISSN 0346-6612. Glasberg A-L (2007) Stress of conscience and burnout in healthcare. The danger of deadening one s conscience. Umeå University Medical Dissertation New Series No 1101, ISSN 0346-6612. Gustafsson G (2009) Att bli eller inte bli utbränd - ett komplext fenomen bland vårdpersonal på samma arbetsplatser. Umeå University Medical Dissertation New Series No 1243, ISSN 0346-6612. Juthberg C (2008) Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens särskilda boenden. Umeå University Medical Dissertation New Series No 1203, ISSN 0346-6612. 28