Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Ätrafors och Abild, Falkenbergs kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Ätrafors och Abild, Falkenbergs kommun Stråkvalsrapport April 2012 1(22) Bankgiro: 5967-4770 PlusGiro: 428794-2 Org.Nr: 556070-6060

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB:s projektorganisation samt medverkande konsulter E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Projektledare: Martin Nystedt Tillstånd och Rättigheter: Karin Lundgren, Viktoria Renberg Konsult COWI AB Södra Förstadsgatan 26 211 43 Malmö Uppdragsledare: Monika Walfisz Handläggare MKB och GIS: Sofia Elg, Stefan Lindquist och Maria Danling Anläggningsteknik: Magnus Wallin 2(22)

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 1.1 Ny station... 5 2 Inkomna yttranden över alternativa stråk... 6 3 De ursprungliga alternativa stråken... 9 4 Metodik... 10 4.1 Utvärdering... 11 4.1.1 Värderingsparametrar... 11 4.1.2 Gradering... 12 5 Konfliktområden... 12 5.1 Identifierade konfliktpunkter... 13 5.1.1 Sannarpsån (1)... 13 5.1.2 Sörby (2)... 14 5.1.3 Passage av Ätran (3)... 14 5.1.4 Hjuleberg (4)... 15 5.1.5 Passage av Lillån (5)... 15 5.1.6 Sjönevad, passage av Lillån samt biflöde (6)... 16 5.1.7 Kuperad terräng vid Askomebjär (7)... 16 5.1.8 Passage av Ätran (8)... 16 5.1.9 Mossagården (9)... 17 5.2 Slutsats konfliktpunkter... 17 6 Kvarstående alternativa stråk... 18 6.1.1 Alternativ I... 18 6.1.2 Alternativ II... 18 6.1.3 Alternativ III... 18 6.1.4 Alternativ IV... 18 7 Utvärdering av Alternativen I-IV... 20 8 Val av stråk... 22 9 Fortsatt arbete... 22 3(22)

1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) avser att anlägga en ny 130 kv kabel mellan Ätrafors och Abild i Falkenbergs kommun, Hallands län. Ändamålet med kabeln är att stärka elnätet i regionen inför kommande anslutningar av vindkraft. Det finns i området ett stort antal planerade vindkraftsanläggningar och som nätägare är det E.ON Elnäts skyldighet att tillse en anslutning av de planerade anläggningarna till elnätet. För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, så kallad nätkoncession för linje enligt bestämmelserna i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Samrådsförfarandet och kraven på miljökonsekvensbeskrivningen regleras i miljöbalkens 6 kapitel. Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelse, tillsynsmyndighet (kommunen i detta fall) och berörda fastighetsägare (enskilda). Om verksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. Samrådet gällande kabel mellan Ätrafors-Abild har så här långt i processen genomförts enligt följande: Annons i dagspress för att nå enskilda och allmänheten. I annonsen gavs det möjlighet att inkomma med synpunkter, ställa frågor samt beställa samrådsunderlag. Under samrådsperioden fanns samrådsunderlaget tillgängligt att ta del av på biblioteket i Vessigebro, på kommunhuset i Falkenberg samt digitalt på E.ON:s hemsida (www.eon.se/regionnat). Samrådsmöte med berörd länsstyrelse och kommun. Utskick till övriga statliga myndigheter och ideella organisationer (såsom Försvarsmakten och lokala hembygdsföreningar). Koncessionsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inlämnas efter genomförda samråd till Energimarknadsinspektionen som prövar ansökan. Denna stråkvalsrapport ingår som en del av samrådet och fungerar som underlag i det fortsatta MKB-arbetet. Inkomna synpunkter i samrådet har tillsammans med miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar resulterat i val av stråk. Ett möjligt alternativ är att bygga kraftledningar som luftledningar. E.ON Elnät har alltid som huvudalternativ vid ledningsbyggnation inom regionnätet, att uppföra ledningar som luftledningar, då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar samt en betydligt lägre investeringskostnad. Denna ledning byggs i huvudsak för att förstärka regionnätet och på så sätt möjliggöra inmatning av el från en stor mängd vindkraft som planeras i området. Ledningsbyggnationen är påkallad av planerad vindkraftsutbyggnad vilket ställer krav på att E.ON Elnät har 4(22)

möjlighet att ta hand om den vindkraftpro oducerade elen när vindkraftsanläggningarna färdigställts. Eftersom möjligheten till frivilliga uppgörelser med berörda fastighetsägare bedöms som mycket begränsade vid ett luftledningsalternativ riskerar ett sådant teknikval att väsentligt försena anslutningen av planerad vindkraftpark. Det drabbar i sin tur vindkraftexploatörerna, med stora ekonomiska förluster som följd. E.ON Elnät har därför valt att inte utreda ett luftledningsalternativ vidare. Dock kan luftledning bli nödvändig vid vissa hinder, t ex vid passage av större vattendrag, om de geotekniska förhållandena inte medger jordborrning, tryckning eller genomgrävningg eller om miljöpåverkan annars skulle bli förr stor. 1.1 Ny station Den befintliga transformatorstationen i Ätrafors har inte ledig kapacitet att ansluta planerad 130 kv kabel. Eftersom platsen där stationen är ä belägen inte tillåter ytterligare utbyggnader planeras en ny station dit 130 kv kabelnn kan ansluta. Så småningom planerar E.ON Elnät att flytta all verksamhet från den gamla stationen hit, men utbyggnaden kommer att ske stegvis. En transformatorstation är inte koncessionspliktig. Dock krävs det d nya koncessioner för de anslutande ledningar som så småningom kommer att behöva flyttas i och med det nya stationsläget. Detta och andra nödvändigan a tillstånd för stationen hanterass helt separat från det här aktuella projektet p omm ny 130 kv kabel, men nedan görs en sammanfattning av utredningen av stationsläget eftersom det har haft betydelse för stråkvalet t för 130 kv kabeln. Tre stationslägenn har utretts parallellt med valet av stråk. De alternativ somm utretts är ett stationsläge söder om nuvarande station, ett stationsläge norr om Ätran i linjenn med övrigaa luftledningar samt ett stationsläge norr om Ätran och något väster om Högvadsån, se figur 1. Stationsläget norr om Ätran n ligger inom strandskydd, inom ett fornminnestätt område, har bedömts få storr påverkan på boendemiljö och det krävs omfattande borrningar underr Figur 1. De tre olika stationslägen som s utretts. 5(22)

vattendrag alternativt luftledning för att komma fram till platsen med 130 kv-kabeln. Alternativet norr om Ätran och väster om Högvadsån ligger delvis inom strandskydd, inom ett fornminnestätt område. Det krävs omfattande borrningar under vattendrag alternativt luftledning för att komma fram till platsen med en ny 130 kv-kabel samt för flytten av befintliga ledningar/kablar. Dessutom är det ett dåligt alternativ inför framtida vindkraftsanslutningar till stationen. Mot bakgrund av ovanstående valde E.ON Elnät att gå vidare med stationsläget söder om befintlig station. Detta stationsläge var även det som förordades av länsstyrelsen i samband med anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 MB för stationen. 2 Inkomna yttranden över alternativa stråk Samrådsunderlaget skickades ut på remiss till Länsstyrelsen i Hallands län, Falkenbergs kommun, andra berörda myndigheter, organisationer och föreningar i juni 2011 som ett led i samrådsförfarandet. I samband med utskicket annonserades samråd angående alternativa stråk i dagspressen. Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på biblioteket i Vessigebro, på kommunhuset i Falkenberg samt digitalt på E.ON:s hemsida. Samrådsunderlaget fokuserades på tre alternativa stråk och fem alternativa passager mellan dessa stråk. Remissförfarandet resulterade i inkomna yttranden enligt tabell 1. Tabell 1. Inkomna remissyttranden under samrådsperioden. Remissinstanser Antal Länsstyrelsen Hallands län 1 Falkenbergs kommun 1 Övriga myndigheter 6 Företag Intresseorganisationer/föreningar 2 4 Det inkom inga yttranden från fastighetsägare eller privatpersoner. En sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas nedan. Länsstyrelsen Hallands län Länsstyrelsen anser att det saknas tillräckligt med uppgifter om konsekvenserna vid en kommande ledningsdragning för att i detta skede bedöma vilket stråkval som är lämpligast. En MKB bör tas fram där påverkan och miljökonsekvenser utförligt beskrivs för de olika alternativen. Denna MKB kan då ligga till grund för val av huvudalternativ. Läget för ny transformatorstation vid Ätrafors kan komma att påverka val av stråk. Länsstyrelsen anser att val av stråk och Energimarknadsinspektionens 6(22)

tillstånd för nätkoncession bör vara klart innan uppförande av en ny transformatorstation påbörjas. Länsstyrelsen anger ett antal kompletterande uppgifter som ska redovisas i ansökan och vägas in i bedömningen av stråkval: - På karta och i bedömningen av stråkval ska även områden av riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken redovisas. - På karta och i bedömningen av stråkval bör även Hallandsleden (som berörs av samtliga stråkval) samt områden som ingår naturvårdprogrammet för Falkenbergs kommun redovisas. - Vid nyckelbiotopen väst stråk 3 norr om Yxsjö pågår bildning av nytt naturreservat. Området berörs dock inte enligt kartan över stråkval. - Om all verksamhet vid den befintliga transformatorstationen i Ätrafors flyttas till en ny station bör man redovisa om det finns möjlighet att riva den befintliga stationen i Ätrafors och låta marken återgå till naturmark med strandskydd. - Översvämningsrisker och rasrisker i området kring Vessigebro ska redovisas. - Redogörelse för elektromagnetisk strålning och om det finns boende som påverkas. - När stråkvalet är klart kan en arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 Kulturminneslagen komma att krävas i syfte att ge bättre beslutsunderlag för den kommande linjeföringen. - Även mer detaljerade naturinventeringar kan komma att behövas som underlag för beslut om val av slutlig ledningssträckning. Stadsbyggnadskontoret Falkenbergs kommun Stadsbyggnadskontoret skriver att det vid en sammanvägd bedömning av påverkan på riksintressen, utpekade områden i gällande delöversiktsplan för Vessigebro, förekommande vattentäkt, naturvärden och kulturmiljövärden samt kommande vindkraftsetableringar synes vara stråkalternativ 3 utan alternativa passager som är att föredra. Då kommunen även yttrar sig om läget på den nya transformatorstationen skulle det underlättat att veta om det ena eller andra läget på stationen omintetgör något av stråkalternativen. SGU Grundvattenförhållandena varierar längs de beskrivna sträckorna/passagerna. För att få en uppfattning om sårbarheten för grundvattnet i samband med schaktning, uppförandet av eventuella anläggningar mm efterlyser SGU en genomgång och värdering av grundvattenförekomsterna i området. 7(22)

SGU rekommenderar att lokalisering av kraftöverföringsanläggningarna sker på ett sådant sätt att kontakt med grundvattentillgångar av betydelse för nuvarande och framtida vattenförsörjning i möjligaste mån undviks. Inom eventuella skyddsområden för befintliga vattentäkter är detta av särskild vikt. Det är i sammanhanget också viktigt att nämna att det kan förekomma vattentäkter som inte har ett fullgott skyddsområde. För information om dessa krävs kontakt med ansvariga på kommunal nivå. SGU identifierar vid en översiktlig studie större grundvattentillgångar längs delar av samtliga tre stråk som föreslagits varför det finns behov av att iaktta särskild försiktighet, med avseende på risk för skador på och förorening av grundvattenmagasinen, inom alla de föreslagna stråken. Trafikverket Trafikverket informerar i sitt yttrande om att det krävs tillstånd att för1ägga en ledning inom vägområdet enligt 44 Väglagen (1971:948). I samband med tillståndsgivningen meddelar Trafikverket villkor för förläggningen. Hänsyn bör även tas till regelverket för ledningsarbeten inom vägområde som finns i publikation 2005:14 Ledningsarbeten inom Vägområdet. Försvarets Radioanstalt Försvarets Radioanstalt har utifrån de utgångspunkter myndigheten har att beakta inga synpunkter på förslaget. Försvarsmakten Har inget att erinra. Skogsstyrelsen Hallands distrikt Skogsstyrelsen skriver i sitt yttrande att i både stråk 1 och 2 berörs formellt skyddade områden i form av biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal, sådana återfinns inte i stråk 3. Känsliga områden som redovisats för stråk 3 är fyra sumpskogar, fyra nyckelbiotoper, fyra naturvärdesobjekt och sju rödlistade arter. Vid slutstationen vid Ätrafors berör alla tre stråken Natura 2000 samt riksintresse för naturvård och riksintresse för rörligt friluftsliv. Skogsstyrelsen förespråkar stråk 3 förespråkas eftersom detta berör minst antal känsliga skogsområden. Åtgärder som kan komma att påverka naturmiljön t ex i nyckelbiotoper, skall föregås av ett samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Åtgärder bör utföras på ett sådant sätt att skador på naturvärdena minimeras. Havs- och vattenmyndigheten Avstår från att yttra sig. Skanova Skanova har inget att erinra mot någotdera av förslagen till stråk. Vad som inte framgår av samrådsunderlaget är enligt Skanova huruvida kabeln läggs som tre enfaskablar och i så fall som ett förband med triangel-profil vilket är att föredra ur telestörningssynpunkt. Skanova är intresserade av placeringen 8(22)

av ställverket i Ätrafors samt de jordfelsströmmar som detta kan ge upphov till. Svenska Kraftnät Har inget att erinra Vessige-Alfshögs hembygdsförening Föreningen utgår från att hänsyn tas till registrerade fornminnen enligt förteckning av Länsstyrelsen. Inventering av torp och gamla bosättningar görs just nu av föreningen, som omfattar Vessige och Alfshögs socknar. Arbetet har inte hunnit till markering på kartor ännu. Om grävning sker längs med etablerade vägar är dessa lämningar inte i fara. Föreningen anser att stråk 2 med passage E är det bästa alternativet. Riksförbundet Enskilda Vägar, REV REV har ingen synpunkt på vilket alternativ för ledningsdragning som bör väljas. Däremot måste, för enskilda vägar, avtal träffas med väghållaren, Samfällighetsföreningen, när sträckningen av ledningen är fastlagd. REV och Svensk Energi har gemensamt tagit fram en avtalsmall som kan användas som grund för avtal. Mallen skall ses som en miniminivå för åtaganden gentemot samfällighetsföreningen. Falkenbergs Naturskyddsförening Föreningen föredrar stråk 2, som är det kortaste alternativet. Föreningen tar gärna del av den fortsatta planeringen. Vessigebro Samhällsförening Föreningen har inget att invända mot projektet. Föreningen anser att alternativ 2 verkar vara den naturliga sträckningen varför detta alternativ förordas utifrån det samrådsunderlag föreningen har tagit del av. 3 De ursprungliga alternativa stråken Arbetet med att ta fram alternativa stråk inleddes med att ett utredningsområde identifierades. Förläggning utanför detta bedömdes leda till orimligt lång ledningssträckning och därmed onödig påverkan på omgivningarna. Inom det identifierade utredningsområdet togs genom kartstudier och med hänsyn till förekommande intresseområden avseende natur och kultur, befintlig infrastruktur, topografi och markanvändning tre alternativa stråk fram. För att möjliggöra kombinationer av de tre stråken togs även fem passager fram. För utförlig beskrivning av stråken och förekommande restriktionsområden hänvisas till tidigare framtaget samrådsunderlag daterat 2011-06-17. Se figur 2 för ursprungliga stråk. Vid framtagande av de alternativa stråken var det osäkert om det nya stationsläget för transformatorstationen i Ätrafors skulle hamna norr eller söder om det ursprungliga stationsläget. Detta påverkade utformningen av 9(22)

de alternativa stråken. Sedan samrådets s genomförande har E.ONN Elnät fastställt det nya stationsläget till en lokalisering söder om befintlig station (i enlighet med resonemang ovan, avsnitt 1..1). Att ansluta till den nya stationen norrifrånn skulle medföra en onödigt lång ledningssträcka och dessutom betyda en extra korsning av Ätran, vilket skulle orsaka omotiverad påverkan på omgivningarna samt betydligt högre e kostnader för projektet. Av dessa anledningar utgår den del av Stråk S 1 som förekommer norr om Passage E, den del av stråk 2 som förekommer norr om Ätran samt den del av Stråk 3 som förekommer norr om Passage D, se karta i figur 3. Figur 2. Karta som visar ursprungliga alternativaa stråk och passager. Figur 3. Karta som visar passager samt de, efter fastställt stationsläge, justerade stråken, gråmarkerade delar av stråk utgår. 4 Metodik I avsnittt 7 Utvärdering av Alternativen I-IV jämförs de möjliga alternativ som stråkutredningen utmynnat i, se matris i tabell 2. De parametrar som redovisas är natur- och kulturmiljöintressen, landskapet och 10(22)

markanvändning, uppskattad ledningslängd inom stråket, korsning av stora vattendrag, planer, infrastruktur och bebyggelse samt byggtekniska aspekter (se avsnitt 4.1 Värderingsparametrar). Även identifierade konfliktområden presenteras för varje stråk (se avsnitt 5). När stråken identifierades gjordes de tillräckligt breda för att i ett senare skede göra det möjligt att inom stråket välja en genomförbar kabelsträckning med hänsyn till såväl allmänna och enskilda som tekniska förutsättningar. 4.1 Utvärdering 4.1.1 Värderingsparametrar De olika alternativen har endast utvärderats mot varandra vilket innebär att de inte har jämförts med ett nollalternativ. Jämförelser mot nollalternativ görs i ett senare skede i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som ska ingå i koncessionsansökan. De parametrar som omfattas av utvärderingsanalysen är följande: Ledningens uppskattade längd Påverkar det totala markintrånget och anläggningskostnaden. Vid framtagandet av stråken var en av utgångspunkterna att kabeln så långt som möjligt kommer att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar. Detta har också varit utgångspunkten vid beräkningen av längden för de olika alternativen. Naturmiljö Påverkan på särskilt skyddsvärda naturmiljöer i anslutning till stråken och möjligheten att undvika eller reducera påverkan på dessa. Kulturmiljö Påverkan på särskilt skyddsvärda kulturmiljöer i anslutning till stråken och möjligheten att undvika eller reducera påverkan på dessa samt sannolikheten för att ytterligare värdefulla kulturhistoriska objekt ska påträffas. Landskapet och markanvändning Hur mycket jordbruks- och skogsmark som kommer att påverkas av de olika alternativen samt påverkan på annan markanvändning. Planer, infrastruktur och bebyggelse Avstämning mot kommunala planer, befintlig och planerad infrastruktur (vägar, VA, el och tele) samt bebyggelse. Korsning av vattendrag Antal korsningar av större vattendrag. 11(22)

Byggtekniska aspekter En bedömning av byggbarheten utifrån topografiska, geotekniska och hydrologiska förhållanden. 4.1.2 Gradering Påverkan på de olika parametrarna bedöms/värderas utifrån en inbördes rangordning där det alternativ som bedöms medföra minst påverkan rangordnas som nr 1. Det alternativ som bedöms medföra högst påverkan rangordnas som nr 4. Om två alternativ bedöms vara likvärdiga så ges de samma plats i rangordningen. Det har inte gjorts någon viktning mellan de olika parametrarna, utan dessa har tillskrivits lika stor betydelse vilket kan anses vara en förenkling av verkligheten. Det bör också noteras att utvärderingsmetoden inte tar hänsyn till mindre skillnader mellan alternativen. Det är därför även viktigt att beakta de bedömningsgrunder som beskrivs av texten i matrisen och det resonemang som förs kring de olika alternativen i avsnittet som följer efter matrisen. 5 Konfliktområden Inom de olika stråken och passagerna har ett antal områden identifierats där risken för konflikt med allmänna intressen är stor och/eller byggnadstekniska svårigheter är att förvänta. För ett av konfliktområdena (se nr 2 i figur 4) har studier av befintligt material, kompletterat med fältbesök, gjort att en förläggning här har bedömts som icke genomförbar. Stråket/passagen där denna konfliktpunkt är belägen har därefter uteslutits från fortsatta utredningar. Se figur 4 för identifierade konfliktpunkter. Den konfliktpunkt där passage inte bedöms som genomförbar har markeras särskilt. 12(22)

5.1 Identifierade konfliktpunkter I detta kapitel listass identifierade konfliktpunkter. Numreringen i rubriken hänvisar till kartan i figur 4. Figur 4. Karta som visar identifierade konfliktpunkter. 5.1.1 Sannarpsån (1) Vid Sannarpskvarnn skulle en kabel behöva korsa Sannarpsån. Ån Å är här relativt djupt utsprängd och utformad medd "strandskoning", direkt norr om ån går det berg i dagen vilket indikerar i att en styrd borrning intee är ett alternativ. En kabelsträcka behöver planeras längre österut för att a vara aktuell. 13(22)

Figur 5. Sannarpsån, från vägbro ärr det ca 4-5 meter ned till vattenyta. Figur 6. Precis intill Sannarpsåns norra sida förekommer bergg i dagen vilket medför att styrd s borrning är olämpligt. 5.1.2 Sörby (2) I Sörby ligger bostadshus och tomter precis intill vägen, detta medför m att det på grund av en kabels magnetfält och behov av utrymme inte bedömts finnas plats för en anläggning av kabel. Figur 7. I Sörby förekommer bebyggelsen mycket t nära allmän väg på båda sidor. Figur 8. Ytterligare en bild påå bebyggelse i Sörby (motsatt håll). 5.1.3 Passage av Ätran (3) I passage förbi Ätran har bedömts att styrd borrning troligtvis ärr genomförbart, dock medför alternativet vissa risker rent tekniskt i sambandd med borrning. Luftledning kan komma att krävas för korsningen. 14(22)

5.1.4 Hjuleberg (4) Hjuleberg och desss slottsmiljö utgör ett kärnområde inom ett riksintresse för kulturmiljö. I området finns många forn- negativt vid förläggning av a kabel. Enn ny markkabel längs befintliga vägar kräver en styrd borrning under en kanal som förbinder två dammar (alternativt stora ingrepp i en stenvalvsbro), ingrepp i ytan för slottsparksområde samtt en kabelgata inom känslig skoglig och kulturminnen samt naturvärden som riskerar att påverkas miljö. Figur 9. Bild tagen in mot slottsområdet vid Hjuleberg. Stenvalvsbro över en kanal syns i vänster del av bild och längre fram finns gränsmarkering. Figur 10. Del avv slottsparken i Hjuleberg. På höger sida en biotopskyddadd stenmur ochh i svängen intill vägen ett skogsområde med nyckelbiotopstatus. 5.1.5 Passage av Lillån (5) Lillån kommer att behöva passeras. Passagen ser relativt okomplicerad ut för en styrd borrning på ca 70 meter. Östra sidan har höga naturvärden (naturvårdsavtal) och bör undvikas. Figur 11. På båda sidorna av Lillån vid punkt 5 finns utrymme för att möjliggöra en styrd borrning. Området visar tecken på tjockare jordmån. 15(22)

5.1.6 Sjönevad, passage av Lillån samt biflöde (6) I Sjönevad ligger en sjö/dammm intill vägen, ett område med fornminnen (Kungagravarna) på andra sidan vägen samt Lillån med biflöde att passera.. Tekniskt kräver troligen en förläggning avv kabel här en längre styrd borrning under både vattendraget och sjöar/dammar. Figur 12. Sjö vid Sjönevad, fotot är taget mot vägbanken mitt i bild. Figur 13. Lillånss utseende vid d Sjönevad. 5.1.7 Kuperad terräng vid Askomebjär (7) Området vid Askomebjär är mycket kuperat och innebär en betydande påverkan på kabelns längd med hänseende till antalet höjdmeter. På västra sidan om höjden är alternativet att följa befintlig skogsbilväg, intill denna på båda sidor förekommer höga skogliga s naturvärden. Figur 14. Avståndsbildd mot Askomebjär som tydligt visar den höjdskillnad som förekommer. 5.1.8 Passage av Ätran (8) Vid passage av Ätran krävs en styrd borrning på ca 150-175 meter. Förutsättningarna ser goda ut eftersom Ätran, efter det mer strömma partiett med mycket berg i dagen vid Ätraforsdam mmen, brettt ut sig och blivit b mer lugnflytande. Området tillhör en del av ett flodplan med mäktigare 16(22)

jordtäcke. Dock finns vissa risker rent tekniskt i samband med borrning b ochh därför kan luftledning komma att krävas för korsningen. Figur 15. Ätran vid 8. Figur 16. Ytterligare ett foto på Ätran vid punkt 8, här en bild nedströms. 5.1.9 Mossagården (9) Vid Mossagården förekommerr bostadshus och tomtgränser näraa eller preciss intill vägen. Det är olämpligt att förlägga en markkabel längs vägen men det finns en sträckning något väster ut som ser lämplig ut för att passera byn. Figur 17. Vid Mossagården finns bebyggelse och tomter på båda sidorna av vägen. 5.2 Slutsats konfliktpunkter Av ovan listade konfliktpunkter bedöms huvuddelen vara av en sådan art att en förläggning inom stråket, med dagens kunskap, är möjlig genom bland annat anpassning av förläggningsmetod. Dock förefaller svårigheterna vid Sörby vara av en sådan art att förläggningen här inte bedöms genomförbar.. 17(22)

6 Kvarstående alternativa stråk I två steg har således alternativa stråk samt passager mellan Abild och Ätrafors reducerats. Den första justeringen kom sig av att det nya stationsläget i Ätrafors fastställdes efter vilket den del av Stråk 1 som förekom norr om Passage E, den del av Stråk 2 som förekom norr om Ätran samt den del av Stråk 3 som förekom norr om Passage D utgick, se figur 3. Den andra justeringen gjordes efter att konfliktpunkter identifierats (se avsnitt 5). Vid konfliktpunkt 2 Sörby visade sig framkomligheten vara så problematisk att en förläggning inte bedömdes genomförbar. På grund av detta utgick resterande delar av Stråk 1 samt hela passagerna A, C och E. Kvar från de ursprungliga alternativa stråken finns härmed Stråk 2, Passage B, Passage D samt Stråk 3 söder om Passage D. Genom att kombinera dessa utkristalliseras fyra stråkalternativ mellan Abild och Ätrafors. Dessa benämns hädanefter Alternativ I-IV. 6.1.1 Alternativ I Alternativ I utgörs till sin helhet av det ursprungliga Stråk 2. 6.1.2 Alternativ II Alternativ II startar i Stråk 2 använder Passage B för att komma till Stråk 3 och därefter Passage D för att komma tillbaka till Stråk 2. 6.1.3 Alternativ III Alternativ III startar i Stråk 3 och använder Passage B för att komma till Stråk 2. I detta alternativ har södra delen av passage B tagits bort eftersom en lokalisering här skulle medföra orimligt lång kabelsträcka. 6.1.4 Alternativ IV Alternativ IV startar i Stråk 3 och använder Passage D för att komma till Stråk 2. 18(22)

Figur 18. Alternativ I Figur 19. Alternativ II Figur 20. Alternativ III Figur 21. Alternativ IV 19(22)

7 Utvärdering av Alternativen I-IV Utvärderingen har gjorts i en övergripande analys enligt metodbeskrivning i avsnitt 4 så att ett rekommenderat stråkalternativ slutligen gått att presentera. I matrisen nedan ställs de olika alternativen mot varandra och rangordnas så att det alternativ som bedöms innebära minst påverkan rankas som nummer 1 och det alternativ som bedöms medföra högst påverkan som nr 4. Om två alternativ bedöms vara likvärdiga så ges de samma plats i rangordningen, se vidare förklaring i avsnitt 4.1.2. Poängen inom varje värderingsparameter summeras sedan för att erhålla en totalpoäng för respektive alternativ. Det alternativ som får lägsta totalpoäng är således det alternativ som medför minsta sammantagna påverkan på bedömda parametrar. I avsnitt 8 förs ett resonemang kring de olika alternativen. Här resoneras också kring identifierade konfliktområden som respektive alternativ berör. Tabell 2. Utvärderingstabell över de kvarvarande alternativa stråken. Total längd Alternativ I Alternativ II Alternativ III Alternativ IV Ca 14 km Ca 15,5 km (ej terräng) Ca 15 km Ca 15,5 km (ej terräng) Naturmiljö 1 Mycket känslig naturmiljö kring Hjulebergs slott. Nyckelbiotoper vid Hjuleberg och Lassagård Naturvårdsavtal vid Lassagård Ett fåtal sumpskogar och naturvärdesobjekt i övrigt inom stråket 3 Mycket känslig naturmiljö kring Hjulebergs slott. Nyckelbiotoper vid Hjuleberg, Hallagård, Lassagård och Askomebjär Naturvårdsavtal vid Lassagård Ett fåtal sumpskogar och naturvärdesobjekt i övrigt inom stråket 2 Nyckelbiotoper vid Hallagård och Lassagård Naturvårdsavtal vid Lassagård Ett fåtal sumpskogar och naturvärdesobjekt i övrigt inom stråket 3 Nyckelbiotoper vid Hallagård och Askomebjär Ett fåtal sumpskogar och naturvärdesobjekt i övrigt inom stråket Kulturmiljö 3 Riksintresse för kulturmiljövård, Ätradalen Mycket höga kulturmiljövärden 4 Riksintresse för kulturmiljövård, Ätradalen Mycket höga kulturmiljövärden 1 Riksintresse för kulturmiljövård, Ätradalen Fornlämningar vid Torstorp och 2 Riksintresse för kulturmiljövård, Ätradalen Fornlämningar vid Torstorp, 20(22)

vid Hjuleberg Fornlämningar vid Hjuleberg och söder om Askome vid Hjuleberg Fornlämningar vid Hjuleberg Torstorp, Sjönevad, Askomebjär och söder om Askome söder om Askome samt vid Sjötorp Sjönevad, Askomebjär och söder om Askome Landskapet och markanvändning 3 Skog ca 2,5 km, resten öppen mark 4 Skog 6,5 km (längs väg), resten öppen mark 1 Skog 2,5 km (längs väg), resten öppen mark (längs väg) 2 Skog ca 6,0 km (längs väg), resten öppen mark (längs väg) Planer, infrastruktur och bebyggelse Korsning av vattendrag 2 3 Inga detaljplaner berörs, alla stråk har alternativ där behörigt avstånd till bostadshus kan erhållas. Kanal vid Hjuleberg och Lillån vid Lassagård Kanal vid Hjuleberg, Lillån och damm vid Sjönevad 1 Vattendrag norr om Åsbjär och Lillån vid Lassagård 3 Vattendrag norr om Åsbjär, Lillån med damm vid Sjönevad Byggtekniska aspekter 3 Möjligheten att följa väg inom stråket är begränsad Passage av kanal vid Hjuleberg svår 4 Goda möjligheter att följa väg inom stråket Passage av kanal vid Hjuleberg svår Bergig och svårbyggd terräng vid Askomebjär 1 Goda möjligheter att följa väg inom stråket 2 Goda möjligheter att följa väg inom stråket Bergig och svårbyggd terräng vid Askomebjär 3 3 1 2 Summa 15 21 7 14 21(22)

8 Val av stråk Med utgångspunkt från de konfliktpunkter som identifierats och den utvärdering som skett i tabell 2 är det Alternativ III som visar på bäst framkomlighet samtidigt som det finns stora möjligheter att minimera påverkan på allmänna intressen. De naturvärden som berörs, t ex nyckelbiotoperna vid Hallagård och naturvårdsavtalet vid Lassagård har bedömts som passerbara utan fysiska ingrepp, jämförelsevis t ex med de alternativ som måste passera Hjuleberg. Eftersom vägen är smal i Hjuleberg finns inga eller mycket små möjligheter att minimera ingreppen i naturvärdena, men i Alternativ III kan man t ex gå på västra sidan om vägen. Med avseende på kulturvärden så förefaller också Alternativ III som det bästa, en sträckning kan undvikas inom Hjuleberg och de kända fornlämningarna kring vägarna bör inte vara några problem att undvika. E.ON Elnät beslutar därmed att gå vidare med det stråk som benämns Alternativ III. Inom det valda alternativet finns mer eller mindre svårframkomliga passager som bör studeras ytterligare för att fastställa lämpligaste sträcka, förläggningsmetod etc, t ex vid korsningen av Lillån. Fördjupad kunskap kommer inhämtas genom ytterligare samråd med länsstyrelse, kommun och fastighetsägare samt genom att utföra fördjupade fältkontroller och geotekniska undersökningar. 9 Fortsatt arbete Vid det fortsatta arbetet kommer stråkvalet att tillkännages till länsstyrelse, kommun, övriga instanser som samråd avseende stråk skett med samt de som kan komma att bli särskilt berörda. Inom det valda stråket kommer sedan en kabelsträckning att arbetas fram. De fastighetsägare som kommer att bli berörda av den planerade kabeln kommer att bli kontaktade. Vid besök kommer fastighetsägarna också att ha möjlighet att lämna synpunkter på sträckningen inom berörd fastighet. Planering och diskussioner om slutlig sträckning kommer att samordnas med planering av ny transformatorstation. Under den tid då lämplig sträckning utarbetas kan fördjupade studier avseende natur- och kulturmiljö komma att utföras samt geotekniska undersökningar. Efter att lämplig sträckning tagits fram kommer en koncessionsansökan att upprättas där en miljökonsekvensbeskrivning för vald sträckning kommer att ingå. 22(22)