Marek Perlinski Institutionen för socialt Arbete vid Umeå universitet. Sociolog med forskarutbildning. Disputerad i socialt arbete. Arbetat med utbildning av socionomer sedan 1996. www.socw.umu.se
KONTAKT Det enda Ni behöver är denna länk: http://www.socw.umu.se/ Och sedan klicka på personal och mitt namn.
En lite väl klatschig rubrik men vi lever ju i marketingtider. Det finns dock vetenskaplig grund för säga något väsentligt om organisationsformens effekter på: Klientarbete Socialarbetarna själva Kommuners kostnader för IFO. Hur bör socialtjänstens IFO organiseras?
Studien genomfördes i: 1) en stor kommun med specialiserad IFO 2) en liten kommun med integrerad IFO 3) en mellanstor kommun med en organisatorisk blandform för IFO, dvs. med inslag av både specialisering och integration.
Den specialiserade organisationen är indelad i fyra problemområden: 1) Ekonomiskt stöd (mest försörjningsstöd) 2) Barn och ungdom 3) Barn+ och familj(stöd) 4) Socialpsykiatriskt stöd Problemområdena är (ibland) ytterligare åldersindelade. Funktionsindelningen är den vanliga d.v.s.: 1) Mottagning 2) Utredning 3) Behandling (insatser) Den blandade organisationen är i grunden funktionsindelad i: 1) Mottagning 2) Utredning 3) Insatser (råd och resurser d.v.s. behandling) Dessa funktioner är i sin tur åldersgruppsindelade och ibland problemgruppsindelade.
Undersökningens struktur: 1) Kartläggning av organisationsstruktur (IFO) hos landets samtliga 290 kommuner. 2) Intervjuer med politiker i de 3 utvalda kommunerna. Socialnämndernas ordförande (3 personer). 3) Intervjuer med socialchefer/motsvarande och vissa enhetschefer (12 personer). 4) Fokusgruppsdiskussioner med personal.(vinjettstudie med ett påhittat ärende.) 5) Minienkät. 6) Konventionella fokusgruppsintervjuer. 7) Totalundersökning (elektronisk enkät) av all personal med socialarbetaruppgifter anställd vid IFO i de 3 undersökta kommunerna (249 socialarbetare svarade/66%). 133 frågor/items. 8) Klientstudie (elektronisk enkät eller pappersenkät ) omfattande 191 klienter. 94 frågor/items.
Att IFOs organisation i majoriteten av svenska kommuner numera är specialiserad. Renodlad problemspecialisering dominerar (222 kommuner) åtföljd av multispecialisering (45 kommuner). Renodlad funktionsspecialisering existerar nästan inte alls (3 kommuner), och integrerade organisationer finns i bara 20 kommuner.
Att redan på 1980 talet var det integrerade sättet att organisera IFO hotat av starka tendenser till organisatorisk specialisering, men hade ändå en ganska stark ställning. Sedan dess har ett paradigmskifte inträffat och integrerad IFO finns bara i ett fåtal (20 stycken) relativt små kommuner, de flesta rena glesbygdskommuner. Denna utveckling går stick i stäv med intentioner i förarbetena till den nuvarande Socialtjänstlagen, och Högskoleverkets ställningstagande för en generalistutbildning.
Att den specialiserade organisationen i högre grad markerar IFOs myndighetsroll medan den integrerade i högre grad markerar den professionella kompetensen.
Att i skapandet/valet av organisationsformer för IFO spelar socialarbetarnas ställning som professionsliknande yrkesgrupp (i kraft av socionomexamens legitimationslika ställning) en betydande roll. I den integrerade och den blandade organisationen kan man se tydliga drag av en beslutsprocess styrd av en professionell logik och ideologi, i vilken den politiska nivån i kommunen fick relativt lite att säga till om.
Att man kan ifrågasätta idén om att en specialiserad organisationsform medför att en socialarbetare kan specialisera sig på en viss problematik, och uppnå spetskompetens på detta område, d.v.s. bli expert. Resultaten visar att inom IFO uppfattar många socialarbetare att organisatorisk specialisering tvärtom medför en kompetensförlust avseende förmågan att uppfatta och tolka helheten i klientens situation.
Att socialarbetare (oavsett vilken typ av IFO organisation de arbetar i) lägger betydligt större vikt vid klientrelationer och klienters tillit än vid särskilda metoder (både specifika och ospecifika).
Att det finns en tydlig koppling mellan organisationstyp och möjligheten att etablera bärande/betydelsefulla relationer till klienter. Den integrerade organisationen sätter få hinder för relationsskapande. Den blandade och den integrerade organisationen skapar en mängd hinder för klientrelationer. Dessa hinder tycks inte påverkas särskilt mycket av att man bygger in formaliserade procedurer för samverkan som ska se till att helhetsperspektivet i klientarbetet bibehålls.
Att helhetssyn och helhetsperspektiv är något som främst existerar i mötet mellan en enskild socialarbetare och en unik klient. Men om socialarbetare saknar (organisatoriska) resurser för att arbeta med klienten utifrån ett helhetsperspektiv (integrerat), minskas sannolikheten att helhetsperspektivet kommer till uttryck. Det är svårt att uppnå helhetssyn genom formaliserade mekanismer inbyggda i organisationen.
Att användning av ospecifika metoder dominerar i socialarbetarnas klientarbete. Den viktigaste ospecifika metoden utgörs av erfarenhet från praktiken, vilket understryker vikten av praktisk erfarenhet, klinisk intuition och professionell expertis i klientarbete.
En annan viktig slutsats Att IFOs formella organisationsstruktur bemöts av personalens spontana organiseringsprocess som går i motsatt riktning. Personal i den specialiserade organisationen strävar efter en spontan integration, samarbete och sökande efter helhetssyn. Personalen i den integrerade organisationen strävar efter en individuell specialisering där vissa personer blir experter på en särskild lagstiftning, klientgrupp eller problematik.
Den egna organisationens nackdelar
Figur 1: Korrespondensanalytisk karta över den största fördelen och nackdelen med den egna IFO-organisationen. Ellipserna anger yttre gränser och spridning inom de faktiska klustren av kategorier. Början av varje ord i rutorna anger den faktiska placeringen av just denna kategori det tvådimensionella rummet.
2 + Förtroendetid - Kompetensförlust 2 + Hög delegation Reflekterande utsagor + Specialisering -4 Integrerad + Helhetssyn 1 Specialiserad 1 Dimension 2 Alla Vet ej - Omständiga beslutsprocesser - Kompetenskonflikt 3 + Samarbete - svårt hitta mötestider Blandad - Myndighetsutövning + Samverkan Dimension 1 Förklaring: + = fördel - = nackdel 1= resursbrist (ojämn fördelning, svårt att styra eller för lite), revirtänkande (avdelningar/enheter emellan). 2=nischar in sig, många handläggare (negativt för klienten), hög arbetsbelastning. 3= för många inblandade, bristfällig ledning. -3
Slutsats: Den största styrkan är också den största svagheten
Största fördelen = den bärande organisatoriska idén Specialiserad organisation Största nackdelen= de effekter som de bärande idéerna ger upphov till Möjlighet till specialisering som ger Tappar annan relevant kunskapsmässig fördjupning och kunskap, nischar in sig. spetskompetens. Individuella specialisters samarbete. Revirtänkande, brist på samarbete mellan olika avdelningar. Hög arbetsbelastning, enformighet och hög personalomsättning. Blandad organisation Olika former av samarbete. Dåligt samarbete mellan avdelningarna, otydlig roll- och ansvarsfördelning bristande ledarskap och planering. Möjlighet till specialisering som Omständliga beslutsger kunskapsmässig fördjupning. processer och (för)många inblandade kompetenser. Svårt att hitta tider för den formaliserade samverkan. Integrerad organisation Långtgående delegation Helhetssyn Stort och ibland (för) tungt ansvar vilar på den enskilde socialarbetarens axlar.
Organisationernas (o)överskådlighet
Tendenser i vårt datamaterial: Ju mer specialisering desto: 1) Fler socialarbetare arbetar med en och samma klient 2) Socialarbetarna har svårt att veta vem som har det övergripande ansvaret för klienten 3) Socialarbetarna har det svårt att uppfatta det egna ansvaret för en viss klient 4) Man tycker att det är för många socialarbetare inblandade i klientärenden 5) Att det är svårare för klienten att få hjälp med hela sin problemsituation 6) Att det tar lång tid (ibland aldrig) innan socialarbetarna kommer underfund med vad klienten behöver hjälp med OBS! Ovanstående framgår av både socialarbetarundersökningen och av klientstudien.
High Specialised PSS Degree of specialisation Low Integrated PSS Combined PSS Low High Degree of barrierisation Figure 6. Approximate relations between organisational specialisation and barrierisation for clients in three Swedish PSS-organisations.
Trötthet och socialt arbete
Kvinnliga socialarbetare Dagens, läs 2000 talets, socialsekreterare tillhör Sverigetoppen när det gäller hälsoproblem orsakade av jobbet. Det finns idag 10600 socialsekreterare i Sverige, personer tillfälligt frånvarande från sina arbeten oräknade. 80 procent av socialsekreterarna är kvinnor. 27 procent av dessa kvinnor har rapporterat hälsoproblem orsakade av deras arbete. Det handlar främst om stress och psykisk påfrestning. 18 procent uppvisar olika sömnrubbningar. Tittar man på alla möjliga hälsoproblem framstår kvinnliga socialsekreterare som stark fyra i statistiken (30 procent) och som klar etta när det gäller sjukskrivningar. Över 6 procent har varit sjukskrivna längre än 5 veckor.
Kvinnliga socialarbetare Här har vi en paradox. En grupp högre tjänstemän som i likhet med sina kollegor i andra branscher bedömer sin hälsa som god men som sedan plötsligt blir sjukskrivna, ofta för lång tid. Det verkar som att det saknas kunskap om de kausala länkar som gör att individbaserade data pekar i en positiv riktning men utfallet för hela gruppen blir extremt negativt.
Kvinnliga socialarbetare 209 av 249 socialarbetare i vår undersökning var kvinnor. Dessa är i det närmaste en blåkopia av andra svenska kvinnor i högre tjänstemannayrken. Över 80 procent bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Inte heller kan man se något oroväckande när det gäller psykiskt välbefinnande. Mätningar med s.k. GHQ12 visar på en mycket bra psykisk hälsa, definitivt inte sämre än för andra svenska kvinnliga högre tjänstemän. Det betyder psykisk hälsa i världsklass och betydligt bättre än psykisk hälsa hos socialarbetare i England. Det finns nämligen en hel del forskning om engelska socialarbetare.
Kvinnliga socialarbetare Kanske ligger en del av förklaringen i en ackumulerad effekt av långvarig trötthet och sömnrubbningar. Nästan 29 procent av våra undersökningspersoner har haft sömnsvårigheter under de senaste två veckorna och 17 procent haft återkommande huvudvärk eller migrän. Det är en hög andel men faktiskt ganska typisk för svenska kvinnliga högre tjänstemän i allmänhet.
Kvinnliga socialarbetare Tittar man på olika former av trötthet då blir bilden betydligt mörkare. Dryga 57 procent har de senaste två veckorna varit trötta på kvällarna och också trötta i största allmänhet. 31 procent varit trötta på morgnarna. Kanske inte så konstigt för människor där 29 procent haft sömnrubbningar. Hela 29 procent uppvisar samtidigt mellan 4 och 6 trötthetssymtom. En betydande andel och stor mängd symtom med tanke på att bara 6 symtom mättes i vår undersökning.
Man frestas att travestera Åsa Börjesson som i egenskap av avdelningschef på Socialstyrelsen skrev i förordet till Socialtjänsten som organisation. En forskningsöversikt (Johansson, 2003, förord): Vilka organisatoriska förutsättningar gagnar bäst socialtjänstens mål? De svenska välfärdsorganisationerna har sin egen inre logik, men ännu är både teoribildning och empirisk forskning på området begränsad. Den travesterade versionen skulle kunna lyda: Vilka organisatoriska förutsättningar gagnar bäst socialarbetares arbete med klienter? Problemet är dock att vad som är bäst frågor sällan kan besvaras på empirisk grund.