Om specialisering och integration i socialtjänstens IFO

Transkript

1 Om specialisering och integration i socialtjänstens IFO En totalundersökning av socialarbetares klientarbete, attityder och hälsa i tre kommuner Marek Perlinski Björn Blom Stefan Morén Institutionen för socialt arbete Umeå universitet OBS! Preliminär arbetsrapport (Work in progress)

2 Innehållsförteckning Sida Förord 2 Inledning och bakgrund 3 Delprojektets syfte 4 Frågeställningar 5 Metod och empiriskt material 5 Datainsamlingsmetod 5 Avgränsning av undersökningspopulationen 6 Svarsfrekvens samt externt och internt bortfall 6 Karaktäristika av undersökningspopulationen 7 Konstruktion av tabeller 8 Förteckning över tabeller 9 OBS! Förteckningen är mycket lång. För att underlätta för läsaren att hitta i materialet har tabeller samlats i tematiska grupper: * Bakgrundsvariabler 23 * Utbildning 29 * Arbetsområde och IFOs organisering 36 * Socialarbetarnas hälsa och välbefinnande 43 * Klientarbete 48 * Socialarbetarrollen 79 * Bedömning av klientens problem 92 * Förutsättningar att göra relevanta insatser 96 * Metoder och arbetssätt 102 * Relation till klienten 104 * Klienteffekter och resultat 108 * General Health Questionnaire Tabeller 23

3 Förord Detta är en preliminär arbetsrapport, dvs. det som internationellt ibland benämns Work in progress. Det är meningen är att den längre fram ska utvecklas till en fullständig forskningsrapport där samtliga resultat finns och där resultaten är teoretiskt analysee. Vi har emellertid valt att göra rapporten publik genom att lägga ut den som nedladdningsbar pdf via hemsidan i syfte att göra (nästan alla) delresultat tillgängliga för en större publik. På så sätt kan vi snabbare dela med oss av vad vi observerat och det finns möjlighet för andra att ge kommentarer. Inte minst är det viktigt i relation till de deltagande organisationerna, men även gentemot andra forskare och organisationer. Den vetenskapliga processen är många gånger långsam, vilket gör att tiden mellan datainsamling och avrapportering stundtals kan bli tämligen utdragen. Sakförhållanden kan ändras vilket gör att resultat ibland kan bli (eller åtminstone upplevas) inaktuella. Det är relativt ovanligt att göra på det här viset, att lägga ut preliminära forskningsresultat till allmän beskådan. Mer vanligt är att man håller hårt i sina data tills hela studien är färdig så att ingen ska använda resultaten på fel sätt, eller hinna före med en liknande publikation etc. Men eftersom vi i olika sammanhang refererat till resultat från undersökningen, och vi upptäckt att de rönt intresse, vill vi på det här sättet erbjuda en möjlighet för andra att ta del av fler resultat samt se resultaten i ett sammanhang. Vi vill understryka att arbetsrapporten bygger på en delstudie som ingår i ett större projekt med flera delstudier där vi även studerar politiker, chefer och klienter inom socialtjänsten (se referenserna nedan). I den här rapporten har vi ännu inte dragit några slutsatser och bara i enstaka fall kommenterat resultaten. Andra publikationer inom projektet är: Lundgren, M., Blom, B., Morén, S., & Perlinski M. (inskickad). Från integrering till specialisering om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg Inskickad till Socialvetenskaplig tidskrift. Morén, S., Blom, B., Lundgren, M. & Perlinski, M. (inskickad). Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares arbetssätt och attityder i tre kommuner. Inskickad till Socionomens forskningssupplement. Perlinski, M., Blom, B., Morén, S. & Lundgren, M. (pågående). How to organize social services? Politicians and managers views on organization and client work in Swedish municipalities. Artikelmanus till internationell tidskrift. Perlinski, M., Blom, B., & Morén, S. (pågående). Att vara sig själv på jobbet. Om socialarbetares upplevelse av den faktiska och den önskade yrkesrollen. (Research Note för publicering på institutionens hemsida). Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för socialt arbete. Perlinski, M., Blom, B., & Morén, S. (pågående). Health Self Assessment and Psychological Well Being (GHQ12) Among Swedish Female Social Workers. (Research Note för publicering på institutionens hemsida). Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för socialt arbete. Kontaktuppgifter till den som kan lämna information om projektet Marek Perlinski, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Umeå. Tel: eller e-post: [email protected] 2

4 Inledning och bakgrund Socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) är i dag organise på olika sätt i olika kommuner. I några kommuner är IFO integre så att varje socialarbetare arbetar med nästan samtliga former av bistånd, medan organisationen i ett större antal kommuner är specialise eller funktionsuppdelad. Samtidigt är det samma lagar och övergripande riktlinjer som gäller för samtliga kommuner. Kunskapen är mycket begränsad när det gäller socialtjänstorganisationens betydelse för att hjälpa människor med olika behov och problem. Den föreliggande arbetsrapporten ingår som delrapportering i ett projekt med flera olika studier med det övergripande syftet att beskriva och analysera hur integree respektive specialisee organisationer för socialtjänstens individ- och familjeomsorg påverkar socialarbetarnas insatser och resultat. 1 Undersökningen har genomförts i tre svenska kommuner med olikartade organisationsformer: (l) specialise organisation, (2) integre organisation samt (3) en "blandad" organisationsform med inslag av både specialisering och integration. Organisatoriska förändringar inom socialtjänsten görs idag oftast utan vetenskapligt stöd för att den nya organisationsmodellen fungerar bättre och mer effektivt än den förra. Istället tycks det vara bl.a. ekonomiska skäl eller anpassning till nya modernare organisationsformer som står till grund för förändringen (Pettersson, 1994; Powell & DiMaggio, 1991). Men hur ska socialtjänstens individ- och familjeomsorg bäst ska organiseras för att möjliggöra insatser som leder till positiva resultat för de människor som har kontakt med socialtjänsten? Den tidigare forskningen på detta område är förvånansvärt begränsad, trots det nästan självklara i att socialt arbete är starkt beroende av kontextuella faktorer, och att det sätt varpå vilket arbetet är organiserat starkt påverkar hur arbetsuppgifterna kan utföras. I Sverige såväl som i många andra länder är en klar trend i socialt arbete att dela upp socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) i specialisee enheter och funktioner (Bergmark & Lundström, 1998; Bernler & Johnsson, 2001; Doel, 1997, Kokkin, 1998). Vanliga anledningar är politiska krav på förnyelse, ökad effektivitet (Blom, 2001) och socialarbetarnas önskemål om professionalisering (Eriksson, 1995). Ökad specialisering är dock inte unikt för IFO, det är en generell tendens i den offentliga sektorns organisationer (Hjern, 2000; Repstad, 1998), såväl som i resten av samhället (Blom, 2004). Specialisering är den organiseringsform som dominerar i praktiken, men den övervägande majoriteten av läroböcker och kursplaner, speciellt på grundutbildningsnivå för socionomer, betonar generalist practice (Wolk & Wertheimer, 1999). Sålunda ökar den organisatoriska specialiseringen i många länder, medan retoriken i läroböcker för socionomstudenter argumenterar för integrerat arbetssätt. Möjligen finns här en klyfta mellan ideal och realitet. Men vad avses egentligen med generalistpraktik? Vår genomgång av några aktuella läroböcker visar att det inte råder någon enighet om hur generalistpraktik ska definieras (jfr Wolk & Wertheimer, I litteraturen sägs det vara nästan allt från multi-methods och multi-level approaches (makro, meso, mikro); arbeta med alla eller de flesta klientgrupperna, till att ha ett antal roller och en eklektisk uppsättning teorier att välja mellan (Thomas & Pierson, 1995; Wolk & Wertheimer, a.a.). Om definitionen av generalistpraktik är oklar, vad är då specialistpraktik? Enligt Repstad (1998) är specialisering en långtgående uppdelning av arbetet. Vi använder ofta termen specialisering som om den är självklar och tidlös, men den kan referera till flera olika slags uppdelning. Exempelvis skiljer Doel (1997) mellan fem huvudkategorier av specialisering. Vi har lagt till en sjätte som är vanlig i Sverige. 1. Fält: socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skolan, kriminalvården, kyrkan etc. 2. Plats: socialkontor, behandlingshem, fältarbete, hemma-hos etc. 3. Ålder: barn, familjer, vuxna etc. 1 Projektet Specialisering eller integration av socialtjänstens individ- och familjeomsorg påbörjades 2005 och finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. 3

5 4. Problem: ekonomi, relationer, missbruk, psykisk hälsa etc. 5. Metoder: kognitiv metod, lösningsfokuserat arbetssätt, familjeterapi etc. 6. Funktion/arbetsuppgift: utredning insats, service behandling etc. Inom socialtjänsten i Sverige skiljer man titionellt mellan två typer av organisationsprinciper. En är integration, där alla IFOs arbetsuppgifter hanteras inom samma arbetsgrupp och där uppdelningen är gjord utifrån geografiska principer. Den andra är specialisering, där 1) ansvarsområdena är delade mellan olika enheter, t.ex. barn- och familjegrupp, missbruksenhet och ekonomisk biståndsenhet, eller 2) specialisering som är gjord utifrån intra-organisatorska principer för uppdelning av arbetsuppgifterna. Ett exempel på det senare är så kallade utredningsgrupper, som arbetar med att diagnostisera och sortera klienter i olika kategorier, innan man skickar dem till en behandlingsenhet eller arbetslöshetsgrupp (Bergmark & Lundström, 1998, Lundström, 1994). I det här sammanhanget betyder generalistpraktik att enskilda socialarbetare arbetar i en integre socialtjänstorganisation med nästan alla slags problem och ärenden. Alternativt att den individuella socialarbetaren förvärvar ett brett spektrum av kunskaper och kompetens och sålunda är förmögen att hitta lösningar som berör flera olika samhälleliga sfärer. Ytterligare en variant är att socialarbetaren ska kunna utnyttja kunskaper och kompetens inom andra professionella grupper. En vanlig åsikt är att generalistpraktik antas göra det möjligt att ha en helhetssyn på klientens situation. Följaktligen, som en spegelbild till det ovanstående, antas specialistpraktik underlätta utvecklingen av mer specifika färdigheter inom särskilda områden (Bergmark, Bergmark & Lundström, 1998). Vid sidan av organisatoriska indelningsprinciper, kan generalist och specialist syfta på socialarbetares formella kunskaps- och kompetensnivå. Dvs. en socialarbetare kan både ha generalistkunskaper (t.ex. teorier om hur människor och samhället fungerar, samtalsmetodik, juridiska baskunskaper) och specialistkunskaper (t.ex. specifika teorier om hedersrelaterat våld, specifika metoder för samtal med små barn eller socialt arbete med prostituee). En hypotes är att organisatorisk specialisering delvis hänger ihop med förställningen att socialarbetare då lättare kan bli specialister. I projektet gör vi alltså en analytisk åtskillnad mellan organisatorisk integration och specialisering (som villkorar arbetsuppgifterna), respektive socialarbetares generella och specialisee kunskaper (som villkorar kompetensen). I detta projekt riktar vi primärt in oss på kategorierna 3, 4 och 6 i typologin ovan eftersom det är de vanligaste formerna av specialisering i Sverige. Syftet med hela projektet är att beskriva och analysera hur integree respektive specialisee organisationer för socialtjänstens individ- och familjeomsorg påverkar socialarbetarnas insatser och resultat (klienteffekter). Frågeställningar: Vilka är de strukturella förutsättningarna för socialt arbete i specialisee kontra integree organisationer? (Här undersöks sådana förhållanden som lagar, politisk styrning, organisation, ekonomiska och personella resurser). Hur genomförs arbetet med klienter i specialisee kontra integree organisationer? (Här undersöks vad socialarbetarna faktiskt gör, d.v.s. innehållet i insatserna). Vilka resultat uppnår man i specialisee kontra integree organisationer? (Här undersöks hur de olika organisationsmodellerna påverkar resultatet i klientarbetet). Delprojektets syfte Syftet för den delstudie som avrapporteras i den här arbetsrapporten är att kvantitativt beskriva, analysera och jämföra socialarbetares klientarbete och hälsa, samt attityder till specialisering respektive integration i tre kommuner med skilda organisationsformer. 4

6 Frågeställningar: - Hur genomförs arbetet med klienter i de respektive organisationsformerna (innehållet i klientarbetet, vad socialarbetarna gör)? - Hur ser socialarbetarnas hälsa ut i de respektive organisationsformerna? - Hur skiljer sig socialarbetarnas attityder till organisationen åt i de respektive organisationsformerna? Metod och empiriskt material Studien genomfördes i tre svenska kommuner med olikartade organisationsformer: (1) specialise organisation, (2) integre organisation samt (3) en "blandad" organisationsform med inslag av både specialisering och integration. Kommunerna valdes för att de hade en mycket renodlad organisationsform i respektive kategori och ansågs därför som lärorika fall att studera. I var och en av de tre kommunerna riktades en webbase enkät till samtliga socialarbetare anställda inom IFO. Konstruktionen av frågor till enkäten gjordes på basis av en systematisk operationalisering av de teoretiska begrepp som vägledde studien. Vi utgick från den s.k. KAIMeR-modell som vi tidigare utarbetat i syfte att användas vid utvärdering av socialt arbete (Blom & Morén, 2007). Modellen komplettees med 1) teoretiska begrepp, 2) resultat från tidigare forskning på området samt, 3) aspekter på organisering av socialt arbete ur lagtext, läroböcker, debattartiklar etc. som vi bedömde vara relevanta. Dessa utgångspunkter gruppees och sammanställdes i en matris som strukturerats efter de grundläggande begreppen i KAIMeR-modellen: Kontext, Aktörer, Insatser, Mekanismer och Resultat. Vi erhöll därmed en teoretiskt och empiriskt grundad konceptuell karta över vad vi anser vara forskningsobjektets mest relevanta beståndsdelar (se Blom & Morén, 2007). Utifrån den kartan skapades enkätfrågor till socialarbetare. Tack vare den konceptuella kartan var det relativt enkelt att bedöma hur forskningsobjektets olika delar skulle täckas upp av specifika frågor. Dvs. vilka frågor som behövde konstrueras för att samla in rätt uppgifter av rätt kategori av respondenter. Vidare har vi med ett antal frågor som handlar om hur svarspersonerna mår. Datainsamlingsmetod Undersökningen genomfördes med hjälp av en Internetbase on-lineenkät med för varje respondent unik inloggning. Enkätformuläret omfattade 133 frågor. Vissa frågor kunde besvaras bara genom fasta svarsalternativ medan andra hade karaktären av öppna frågor som tillåter relativt långa skriftliga utsagor. Diverse blandningar av ovanstående frågetyper förekom också i formuläret. En av on-lineenkäters styrkor är att datorvana respondenter, vilket de flesta socialarbetare är, får tillfälle att lämna uttömmande skriftliga svar utan att hämmas av de krav på formulering och rättstavning som skrivandet för hand, dessutom på ett begränsat utrymme i en pappersblanklett eller formulär ställer. Bland annat av denna anledning lämnar enkäten ett ganska stort skrivutrymme, 450 typografiska tecken, för svar på öppna frågor. En enkät uppbyggd på detta vis genererar både numeriska data av olika slag och kvalitativa data i form av fritext. I tabelldelen av denna rapport redovisas huvudsakligen resultat från frågor som resulterat i numeriska svar. I några fall redovisas också resultat som bygger på kodning och tolkning av fritextdata. Med unik inloggning menas att varje tilltänkt respondent per erhåller en länk till enkäten. Denna länk är unik för just den personen. När enkäten besvarats och skickats in stängs den länken för gott och är inte åtkomlig för någon. 5

7 Avgränsning av undersökningspopulationen Undersökningen syftar till att vara en totalundersökning d.v.s. omfatta all personal med vid IFO i tre idealtypiska kommuner med var sitt distinkta sätt att organisera verksamheten. En sådan ambition är dock något problematiskt då det kommer till genomförandet. Utgångspunkten i urvalsförfarandet utgjordes av listor över personer som av den egna kommunen bedömdes vara anställda i verksamheter som kunde betraktas som IFO. Den exakta grunden gör respektive kommuns bedömning känner vi inte till. Exempelvis i några få fall referee den tilltänkte respondentens adress till en annan del av den kommunala verksamheten eller rentav annan del av den offentliga sektorn som t.ex. landsting. Flera överväganden måste följaktligen göras innan man påbörjar datainsamling. Framför allt måste man bestämma vad som menas med all personal. Ska t.ex. kontorister och receptionister, alltså personal som bevisligen har kontakt med klienter, ingå i undersökningen? Och vad gör man när man dessutom saknar information vilka personer på listorna som arbetar som kontorister och receptionister. Vi försökte lösa problemet på ett pragmatiskt sätt genom att i kontakter med IFO-chefer be dem att instruera sin personal att bara anställda som kan betraktas som socialarbetare ska besvara enkäten. En sådan pragmatism öppnar förstås för betydande inslag av självselektion. I några enstaka fall vände sig de anställda till projektets enkätansvarige med beskrivning av sina arbetsuppgifter och frågan om de ändå skulle besvara enkäten. I ytterligare några fall meddelade man oss bara att deras chefer har sagt personer i fråga inte ingick i målgruppen för undersökningen, ett beslut som de tänkte åtlyda. Ytterligare några personer bestämde själva att de inte ingick i målgruppen. Ovanstående gäller enkom de fall då vi fått ett tydligt besked om att personen i fråga inte skulle delta i undersökningen. Rimligtvis finns det också en grupp som helt enkelt lät bli att meddela oss att de inte tillhörde målgruppen och som inte heller besvae enkäten. Det är inte möjligt att skatta storleken av denna grupp. Första utskicket av för varje respondet unik länk till enkäten ägde rum 2 april Det gav 24 automatiska svar om frånvaron, flertalet med innebörden att dessa personer inte skulle återkomma till sina jobb innan datainsamlingens slut. Dessa 24 personer togs permanent bort från utskickslistan. Givet ovan beskrivna reservationer och begränsningar bestämdes målgruppens (undersökningspopulationens) storlek till 377 personer. Svarsfrekvens samt externt och internt bortfall Datainsamlingen avslutades den 23 juni Under datainsamlingsperioden genomfördes också två utskick av med påminnelser samt att chefer fick en gång påminna sin personal om undersökningen. Sammanlagt har 249 socialarbetare besvarat enkäten vilket motsvarar två tredjedelar av undersökningspopulationen. En svarsfrekvens på 66 procent måste bedömas som bra eller åtminstone tillfredställande hög. Svarsfrekvensen var ungefär lika hög i alla tre organisationstyperna. Samtidig måste man tillägga att integree organisationer i Sverige förekommer huvudsakligen i små kommuner vilket gör att en relativt hög svarsfrekvens innebär att det är ganska få individer som svarat. Nedanstående tabell visar svarsfrekvens fördelad efter sättet att organisera IFOs verksamhet. 6

8 Tabell: I Svarsfrekvens i absoluta tal och procent. Fördelning efter organisationstyp. Specialise- Blandform Integre Svarat på enkät Ja ,4% 90 77,6% 23 63,9% Nej N= Av etiska skäl har vi avstått från analys av det externa bortfallet. Samtliga respondenter har utlovats fullständig anonymitet och avpersonifie hantering av uppgifter. Med tanke på att det handlar om små organisationer skulle en analys av bortfallet, oavsett vilka kriterier och metoder som används, leda till identifiering av enskilda individer. Det är tekniskt fullt möjligt att genomföra en sådan identifiering men vi har explicit avstått från den. Elektroniska enkäter kan förses med obligatoriska frågor d.v.s. frågor som om de lämnas obesvae hindrar inlämning av hela enkäten och tvingar respondenten att lämna ett svar på dessa frågor. Vår enkät innehåller bara en obligatorisk fråga. Den handlar om i vilken kommun respondenten arbetar. Alla andra frågor i formuläret kan respondenten utelämna vilket skapar utrymme för internt bortfall. Storleken på det interna bortfallet på respektive fråga framgår indirekt av de n-tal som redovisas i varje tabell. Dessa ska jämföras med de absoluta tal för svarsalternativet Ja i ovanstående tabell. Karaktäristika av undersökningspopulationen Åldersstrukturen i den integree organisationen är ganska lik åldersstrukturen i blandformsorganisationen. Båda domineras av personal i 50-årsåldern. Personalen i den specialisee organisationen är betydlig yngre, ca 10 år, lite beroende på vilket mått av genomsnittlig ålder man använder. Tabell: II Åldersstruktur i olika organisationstyper. Mått på centraltendens och spridning. Specialise- Blandform Integre Aritmetiskt medelvärde 43,30 48,59 47,09 Median 43,00 49,00 49,00 Typvärde 41,00 52,00 50,00 Standardavvikelse 11,104 9,802 8,420 Variationsvidd 43,00 38,00 37,00 Minimum 22,00 26,00 25,00 Maximum 65,00 64,00 62,00 N= Dessutom är åldersspridningen betydligt större så att ung och äldre personal blandas. Det kan röra sig om en effekt av att denna organisation är numerärt väsentligt större och förmodligen har en större 7

9 personalomsättning. Följaktligen kan man gissa att rekryteringen av ny och företrädesvis yngre personal är vanligare i den organisationen. Tabellen nedan ger empiriskt stöd åt en sådan förmodan. Tabell: III Anciennitet inom IFO i olika organisationstyper. Mått på centraltendens och spridning. Specialise- Blandform Integre Aritmetiskt medelvärde 11,69 13,59 13,65 Median 10,00 14,00 12,00 Typvärde 5,00,13,00 15,00,18,00 1,00,3,00,7,00,10,00,14,00,32,00 Standardavvikelse 8,89 8,63 10,06 Variationsvidd 39,83 39,00 31,0 Minimum 0,17 1,00 1,00 Maximum 40,00 40,00 32,00 N= Tabellen visar att personalen i den specialisee organisationen i snitt har en betydligt kortare anciennitet inom IFO, därmed inte sagt att man hela tiden jobbat just inom denna organisation, än personal i blandtypsorganisationen. Den integree organisationen med sina få anställda uppvisar snarast en salig blandning av olika längd på yrkeserfarenhet från IFO-området. Konstruktion av tabeller Tabeller i denna redovisning använder organisationsform som strukturerande princip. Det innebär att varje tabell kan läsas som en sambandsanalys som visar hur organisationsform betingar den beroende variabelns värden. Det ligger förstås en teoretisk föreställning bakom valet av denna presentationsform. Denna föreställning kommer att utvecklas i senare rapporter från projektet. Denna redovisning är av mer informationskaraktär och läsaren uppmanas att betrakta tabellerna som rena statistiska samband eller samvariation och inte som belägg för kausala resonemang. Samtliga samband är signifikanstestade med Chi-2 metoden. En del läsare kan ha metodologiska invändningar mot detta. Undersökningen är i sin ambition en totalundersökning och resultat från en totalundersökning är säkra i den population undersökningen omfattar. Följaktligen är det i statistisk bemärkelse mindre intressant att signifikanstesta samband i en totalundersökning. Materialet har betydande inslag av självselektion. Det i kombination med omöjligheten att genomföra en tillförlitlig analys av det externa bortfallet gör att man bör betrakta samtliga resultat med viss försiktighet men inte skepsis. Vårt material ligger så nära en totalundersökning man kan komma i den typen av forskning. Å andra sidan kan signifikanstestning tjäna som ett heuristiskt hjälpmedel ( heuristic device ) genom att fokusera på sannolikheten att det mönster en tabell visar skulle kunna uppstå som en effekt av slumpen. Denna rapport använder signifikanstestning som just heuristiskt hjälpmedel. Ett annat i statistisk mening diskutabelt inslag utgörs av envägsvariansanalyser där de tre kommunerna betraktas som tre oberoende stickprov. Åter igen använder vi dessa analyser i första hand som heuristiska hjälpmedel och inte som argument i någon form av bevisföring. 8

10 Förteckning över tabeller (Variabel med tillhörande fråga och tabell/tabeller) Sida OBS! För vissa tabeller är det svårt att ange ett någorlunda kort variabelnamn. Sådana tabeller har i denna innehållsförteckning både en kortfattad version av variabelnamnet och den formulering som används i tabellhuvudet i tabellen i fråga. Bakgrundsvariabler KÖN Fråga: Du är? Tabell: 1a 23 Tabell: 1b 23 ÅLDER Fråga: Hur gammal är du? Tabell: 2a 24 Tabell: 2b 24 ANCIENNITET INOM IFO Fråga: Hur många år har du arbetat inom individ- och familjeomsorg (IFO)? Tabell: 3a 25 Tabell: 3b 25 CHEFSPOSITION Fråga: Är du chef med personal- och ekonomiansvar? Tabell: 4 26 UNDERSTÄLLD PERSONAL Fråga: Är någon personal direkt underställd dig? Tabell: 5a 26 Tabell: 5b 26 ARBETSUPPGIFTER Fråga: Vad arbetar du som? Tabell: 6 27 MYNDIGHETSUTÖVNING Fråga: Arbetar du med myndighetsutövning (dvs. utreder och fattar beslut om enskilda människors rättigheter och skyldigheter samt tillstånd av olika slag)? Tabell: 7a 27 Tabell: 7b 27 PERSONLIG KONTAKT MED KLIENTEN Fråga: Ingår det i ditt arbete att ha personlig kontakt med brukarna/klienterna? Tabell: 8a 28 Tabell: 8b 28 9

11 Utbildning SOCIONOMEXAMEN Fråga: Har du socionomexamen? Tabell: 9a 29 Tabell: 9b 29 ÅRTAL FÖR SOCIONOMEXAMEN Fråga: Om socionomexamen. Från vilket år är din socionomexamen? Tabell: 10a 29 Tabell: 10b 30 INRIKTNING AV SOCIONOMEXAMEN Fråga: Om du har socionomexamen, vilken inriktning har den? Tabell: 11a 30 Tabell: 11b 30 ANNAN AKADEMISK EXAMEN Fråga: Har du annan akademisk EXAMEN? Tabell: 12a 31 Tabell: 12b 31 ÅRTAL FÖR ANNAN AKADEMISK EXAMEN Anger senaste examensdatum Fråga: Om annan akademisk EXAMEN. Från vilket år? Tabell: 13a 31 Tabell: 13b 32 VILKEN ANNAN AKADEMISK EXAMEN Fråga: Om annan akademisk EXAMEN. Vilken? Tabell: 14a 32 Andra befattningar än socialsekreterare Tabell: 14b 32 ANNAN AKADEMISK UTBILDNING Fråga: Har du annan akademisk UTBILDNING (t.ex. enstaka/fristående kurser)? Tabell: 15a 33 Tabell: 15b 33 ÅRTAL FÖR ANNAN AKADEMISK UTBILDNING Anger senaste utbildningstillfälle Fråga: Om annan akademisk UTBILDNING. Från vilket år? Tabell: 16a 33 Tabell: 16b 34 ANNAN UTBILDNING Fråga: Annan utbildning? Tabell: 17a 34 Tabell: 17b 34 10

12 ÅRTAL FÖR ANNAN UTBILDNING Anger senaste utbildningstillfälle Fråga: Om annan utbildning. Från vilket år? Tabell: 18a 35 Tabell: 18b 35 INTERN UTBILDNING Fråga: Intern utbildning? Tabell: 19a 35 Tabell: 19b 36 Arbetsområde och IFOs organisering HUVUDSAKLIGT ARBETSOMRÅDE Fråga: Vilket är ditt HUVUDSAKLIGA arbetsområde? Tabell: 20a 36 Tabell: 20b 37 PÅVERKAN PÅ SOCIALARBETARKOMPETENS Fråga: Påverkas din socialarbetarkompetens (ditt kunnande) av IFOs organisering? Tabell: 21a 37 IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen. Tabell: 21b 38 HUR PÅVERKAS SOCIALARBETARKOMPETENSEN Fråga: Om du svarat "Ja", eller "Till viss del" på FÖREGÅENDE fråga. På vilket sätt påverkas din socialarbetarkompetens (ditt kunnande) av IFOs organisering? Tabell: 22a 38 IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen. Tabell: 22b 38 HUR SVARAR IFOs UTFORMNING MOT SOCIALA PROBLEM/BEHOV Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till aktuella sociala PROBLEM/BEHOV i kommunen? Tabell: 23a 40 IFOs utformning med hänsyn till aktuella sociala problem/behov i kommunen. Tabell: 23b 40 IFOs UTFORMNING MED HÄNSYN TILL ANDRA OFFENTLIGA ORGANISATIONER Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till ANDRA OFFENTLIGA ORGANISATIONERS ANSVARSOMRÅDEN (t.ex. hälso- och sjukvård, skola, polis, FK och AF)? Tabell: 24a 41 IFOs utformning med hänsyn till andra offentliga organisationers ansvarsområden. Tabell: 24b 41 11

13 VIKT AV KLIENTENS FORMELLA KONTAKTER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur bedömer du vikten av dina klienters FORMELLA kontakter utanför socialtjänsten (AF, FK, Polis, Hälso- och sjukvård etc.) för resultatet (klienteffekterna)? Tabell: 25a 42 Tabell: 25b 42 Socialarbetarnas hälsa och välbefinnande ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND Fråga: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Är det Tabell: 26a 43 Tabell: 26b 43 TRÖTTHET Fråga: Har du ofta känt dig trött under de senaste två veckorna? Tabell: 27a 43 Trött under de senaste två veckorna. Tabell: 27b 44 SVÅRT ATT KOMMA IGÅNG PÅ MORGNARNA Fråga: Har du haft svårt att komma igång på morgnarna? Tabell: 28a 44 Svårt att komma igång på morgnarna under de senaste två veckorna. Tabell: 28b 44 TRÖTT PÅ DAGARNA Fråga: Har du känt dig påfallande trött om dagarna? Tabell: 29a 45 Påfallande trött om dagarna under de senaste två veckorna. Tabell: 29b 45 TRÖTT OM KVÄLLARNA Fråga: Har du känt dig påfallande trött om kvällarna? Tabell: 30a 45 Påfallande trött om kvällarna under de senaste två veckorna. Tabell: 30b 46 BESVÄR MED SÖMNEN Fråga: Har du haft besvär med sömnen? Tabell: 31a 46 Besvär med sömnen under de senaste två veckorna. Tabell: 31b 46 HUVUDVÄRK ELLER MIGRÄN Fråga: Har du haft återkommande huvudvärk eller migrän? Tabell: 32a 47 Återkommande huvudvärk eller migrän under de senaste två veckorna. Tabell: 32b 47 12

14 Klientarbete VIKT AV KLIENTENS INFORMELLA KONTAKTER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur bedömer du vikten av dina klienters INFORMELLA kontakter utanför socialtjänsten (släkt, vänner, föreningsliv etc.) för resultatet (klienteffekterna)? Tabell: 33a 48 Tabell: 33b 48 FÖRÄNDRING AV KLIENTENS PRIVATA SOCIALA NÄTVERK som resultat av insatser Fråga: Förändras dina klienters PRIVATA sociala nätverk som resultat av dina insatser? Tabell: 34a 49 Tabell: 34b 49 KLIENTENS INTRESSE AV ATT FÅ HJÄLP Fråga: Är dina klienter, i början av er kontakt, intressee av att få hjälp från socialtjänsten? Tabell: 35a 50 Tabell: 35b 50 IFOs ORGANISATION MED HÄNSYN TILL KLIENTERS BEHOV Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till dina nuvarande klienters behov? Tabell: 36a 51 IFOs utformning med hänsyn till nuvarande klienters behov. Tabell: 36b 51 IFOs ORGANISATION MED HÄNSYN TILL SOCIALARBETARNAS UPPDRAG/ARBETE Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till socialarbetarnas uppdrag/arbete? Tabell: 37a 52 IFOs utformning med hänsyn till socialarbetarnas uppdrag/arbete. Tabell: 37b 52 IFOs ORGANISATION STÖRSTA NACKDELEN FÖR SOCIALARBETARNA omarbetad klartextvariabel Fråga: Vilken är den STÖRSTA NACKDELEN för socialarbetarna med IFOs nuvarande organisation? Tabell: 38a 53 Socialarbetarnas åsikt om största nackdelen med organisationsformen. Tabell: 38b 53 13

15 SAMARBETE MED ANDRA ENHETER INOM SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Samarbetar du med personer vid andra enheter INOM socialtjänsten i Ditt klientarbete? Tabell: 39a 54 Tabell: 39b 54 PÅVERKAN AV IFOs ORGANISERING PÅ SAMARBETET MED ANDRA ENHETER INOM SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Påverkas ditt samarbete med andra enheter INOM socialtjänsten av IFOs organisering? Tabell: 40a 55 IFO organiseringens påverkan på samarbetet med andra enheter inom socialtjänsten. Tabell: 40b 55 HUR FUNGERAR SAMARBETET MED ANDRA ENHETER INOM SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur anser du att ditt samarbete med andra enheter INOM socialtjänsten fungerar? Tabell: 41a 56 Samarbete med andra enheter inom socialtjänsten. Tabell: 41b 56 SAMARBETE MED ANDRA PERSONER VID ORGANISATIONER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Samarbetar du med personer vid organisationer UTANFÖR socialtjänsten i ditt klientarbete? Tabell: 42a 57 Tabell: 42b 57 PÅVERKAN AV IFOs ORGANISERING PÅ SAMARBETET MED ANDRA UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Påverkas ditt samarbete med personer vid organisationer UTANFÖR socialtjänsten av IFOs organisering? Tabell: 43a 58 IFO organiseringens påverkan på samarbetet med andra personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Tabell: 43b 58 HUR FUNGERAR SAMARBETE MED ANDRA PERSONER VID ORGANISATIONER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur anser du att ditt samarbete med personer vid organisationer UTANFÖR socialtjänsten fungerar? Tabell: 44a 59 Samarbete med andra personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Tabell: 44b 59 VIKT AV FORMELLA KONTAKTER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur viktiga är dina formella kontakter utanför socialtjänsten (AF, FK, Polis, Hälso- och sjukvård etc.) för resultatet (klienteffekterna)? Tabell: 45a 60 Vikt av socialarbetarens formella kontakter utanför socialtjänsten. Tabell: 45b 60 14

16 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, 1-2 stycken F58 Fråga 58. Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 46a 61 Tabell: 46b 61 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, 3-4 stycken Fråga: Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 47a 62 Tabell: 47b 62 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, 5-6 stycken Fråga: Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 48a 63 Tabell: 48b 63 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, 7-8 stycken Fråga: Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 49a 64 Tabell: 49b 64 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, fler än 8 stycken Fråga: Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 50a 65 Tabell: 50b 65 IFOs ORGANISERING SOM ORSAK TILL ANTALET AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Beror antalet involvee socialarbetare i dina klientärenden på IFOs organisering? Tabell: 51a 66 IFO organiseringens påverkan på antalet socialarbetare involvee i klientärenden. Tabell: 51b 66 ÅSIKT OM ANTALET SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Vad anser du om antalet socialarbetare som vanligtvis är involvee i dina klientärenden? Tabell: 52a 67 Tabell: 52b 67 15

17 ANTAL TJÄNSTEMÄN FRÅN ANDRA MYNDIGHETER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Hur många tjänstemän från ANDRA myndigheter/organisationer (FK, AF, BUP, skolan etc.) är vanligtvis involvee i dina klientärenden? Tabell: 53a 68 Tabell: 53b 68 IFOs ORGANISERING versus ANTAL TJÄNSTEMÄN FRÅN ANDRA MYNDIGHETER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Beror antalet involvee tjänstemän från ANDRA myndigheter/organisationer på IFOs organisering? Tabell: 54a 69 IFO-organiseringens påverkan på antalet tjänstemän från andra myndigheter. Tabell: 54b 69 ÅSIKT OM ANTALET TJÄNSTEMÄN FRÅN ANDRA MYNDIGHETER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Vad anser du om antalet tjänstemän från ANDRA myndigheter/organisationer som vanligtvis är involvee i dina klientärenden? Tabell: 55a 70 Tabell: 55b 70 ANTAL ANDRA PERSONER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Hur många andra personer (släktingar, vänner, privatpersoner etc.) är vanligtvis involvee i dina klientärenden? Tabell: 56a 71 Tabell: 56b 71 IFOs ORGANISERING versus ANTAL ANDRA PERSONER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Beror antalet involvee andra personer på IFOs organisering? Tabell: 57a 72 IFO-organiseringens påverkan på antalet andra personer involvee i klientärenden. Tabell: 57b 72 ÅSIKT OM DET TOTALA ANTALET PERSONER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Vad anser du om det totala antalet personer (socialarbetare, andra tjänstemän, privatpersoner etc.) som vanligtvis är involvee i dina klientärenden? Tabell: 58a 73 Tabell: 58b 73 LÄMPLIGT ANTAL PROFESSIONELLA FÖR ATT KUNNA UTFÖRA ARBETE PÅ ETT BRA SÄTT Fråga: Vad är vanligtvis ett lämpligt antal professionella (socialarbetare, tjänstemän, vårdpersonal) i ett klientärende, för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett bra sätt? Tabell: 59a 74 Lämpligt antal professionella. Tabell: 59b 74 16

18 KLARHET ANGÅENDE ANSVARET FÖR DEN ENSKILDA KLIENTEN Fråga: Är det klart vem som har det övergripande ansvaret för den enskilda klienten i de fall där flera personer och enheter inom socialtjänsten är inblandade? Tabell: 60a 75 Klarhet angående ansvaret för klienten. Tabell: 60b 75 MEDVETENHET OM DET EGNA ÖVERGRIPANDE ANSVARET FÖR DEN ENSKILDA KLIENTEN NÄR FLERA PERSONER/ENHETER INOM SOCIALTJÄNSTEN ÄR INBLANDADE Fråga: Vet du när du har det övergripande ansvaret för den enskilda klienten i de fall där flera personer och enheter INOM socialtjänsten är inblandade? Tabell: 61a 76 Medvetenhet om det egna ansvaret. Tabell: 61b 76 IFO-ORGANISATION versus KLIENTERNAS MÖJLIGHETER ATT FÅ HJÄLP MED HELA SIN PROBLEMSITUATION Fråga: Påverkar den aktuella IFO-organisationen klienternas möjligheter att få hjälp med hela sin problemsituation? Tabell: 62a 77 Påverkan på klientens möjlighet att få hjälp. Tabell: 62b 77 INLEDNING AV EN KLIENTKONTAKT VETSKAP OM VILKA AKTÖRER SOM KOMMER ATT INVOLVERAS I ÄRENDET Fråga: Vet du i inledningen av en klientkontakt vilka aktörer (inom och utanför socialtjänsten) du kommer att involvera i ärendet? Tabell: 63a 78 Vetskap om vilka aktörer som kommer att involveras i ärendet. Tabell: 63b 78 Socialarbetarrollen HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från PERSONLIG till OPERSONLIG Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 64a 79 Tabell: 64b 79 HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från PERSONLIG till OPERSONLIG Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 65a 80 Tabell: 65b 80 17

19 HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från INFORMELL till FORMELL Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 66a 81 Tabell: 66b 81 Tabell: 66c 81 Socialarbetarroll, informell - formell. Dikotomise. HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från INFORMELL till FORMELL Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 67a 82 Tabell: 67b 82 HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från MEDMÄNNISKA till TJÄNSTEMAN Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 68a 83 Tabell: 68b 83 HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från MEDMÄNNISKA till TJÄNSTEMAN Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 69a 84 Tabell: 69b 84 HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från VARM & EMPATISK till DISTANSERAD Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 70a 85 Tabell: 70b 85 HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från VARM & EMPATISK till DISTANSERAD Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 71a 86 Tabell: 71b 86 HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från FLEXIBEL till BYRÅKRATISK Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 72a 87 Tabell: 72b 87 HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från FLEXIBEL till BYRÅKRATISK Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 73a 88 Tabell: 73b 88 18

20 IFOs ORGANISERING versus MÖJLIGHETER ATT PRIORITERA MELLAN OLIKA TYPER AV ÄRENDEN Fråga: Påverkas dina möjligheter att aktivt prioritera mellan olika typer av ärenden av IFOs organisering? Tabell: 74a 89 Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden. Tabell: 74b 89 IFOs ORGANISERING versus MÖJLIGHETER ATT PRIORITERA MELLAN OLIKA TYPER AV ÄRENDEN - på vilket sätt - numerisk Fråga: Om du svarat "Ja", eller "Till viss del" på FÖREGÅENDE fråga. På vilket sätt påverkas dina möjligheter att aktivt prioritera mellan olika typer av ärenden av IFOs organisering? Tabell: 75a 90 Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden. Tabell: 75b 90 Bedömning av klientens problem HUR VANLIGT MED GOD UPPFATTNING OM KLIENTENS EGENTLIGA PROBLEM i inledningen av en kontakt Fråga: Hur vanligt är det att du i inledningen av en kontakt får en GOD UPPFATTNING om din klients egentliga/faktiska problem (dvs. problemets komplexitet och omfattning)? Tabell: 76a 92 God uppfattning om klientens egentliga problem. Tabell: 76b 93 IFOs ORGANISERING versus FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN RELEVANT BEDÖMNING AV KLIENTERS PROBLEM Fråga: Ger IFOs ORGANISERING dig förutsättningar för en relevant bedömning av klienters problem? Tabell: 77a 93 IFOs organisering som förutsättning för en relevant bedömning av klientens problem. Tabell: 77b 93 IFOs EKONOMISKA RESURSER versus FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN RELEVANT BEDÖMNING AV KLIENTERS PROBLEM Fråga: Ger IFOs EKONOMISKA RESURSER dig förutsättningar för en relevant bedömning av klienters problem? Tabell: 78a 94 Ekonomiska resurser som förutsättning för en relevant bedömning av klientens problem. Tabell: 78b 94 ANNAT SOM PÅVERKAR BEDÖMNING AV KLIENTERS PROBLEM Fråga: Finns det något annat som påverkar din bedömning av klienters problem? Tabell: 79a 95 Tabell: 79b 95 19

21 Förutsättningar att göra relevanta insatser IFOs ORGANISERING versus FÖRUTSÄTTNINGAR ATT GÖRA RELEVANTA INSATSER Fråga: Ger IFOs ORGANISERING dig förutsättningar att göra relevanta insatser? Tabell: 80a 96 Påverkan från IFOs organisering på förutsättningar att göra relevanta insatser. Tabell: 80b 96 IFOs EKONOMISKA RESURSER versus FÖRUTSÄTTNINGAR ATT GÖRA RELEVANTA INSATSER Fråga: Ger IFOs EKONOMISKA RESURSER dig förutsättningar att göra relevanta insatser? Tabell: 81a 97 Påverkan från ekonomiska resurser. Tabell: 81b 97 FÖRÄNDRING AV INSATSER SOM RESULTAT AV KLIENTENS FÖRÄNDRING Fråga: Förändras dina insatser under kontakten (ärendetiden) som resultat av klientens förändring? Tabell: 82a 98 Påverkan från klientens förändring. Tabell: 82b 98 FÖRÄNDRING AV INSATSER SOM RESULTAT AV VAD SOM SKER I KLIENTENS PRIVATA SOCIALA NÄTVERK Fråga: Påverkas dina insatser av vad som sker i klientens privata sociala nätverk? Tabell: 83a 98 Påverkan från klientens privata sociala nätverk. Tabell: 83b 99 ANNAT SOM PÅVERKAR INSATSER Fråga: Finns det något annat som påverkar vilka insatser du gör? Tabell: 84a 99 Annat som påverkar vilka insatser som görs. Tabell: 84b 99 KLIENTENS MEDVETENHET OM SINA EGENTLIGA PROBLEM i inledningen av en kontakt Fråga: Kan dina klienter i inledningen av en kontakt ange vad de har för egentliga/faktiska problem? Tabell: 85a 100 Klientens medvetenhet om sina egentliga problem. Tabell: 85b

22 HUR VANLIGT MED UPPFATTNING OM VILKA INSATSER SOM KOMMER ATT GÖRAS UNDER KONTAKTTIDEN/ÄRENDETIDEN i inledningen av en kontakt Fråga: Hur vanligt är det att du i inledningen av en klientkontakt vet vilka insatser du kommer att göra under kontakten (ärendetiden)? Tabell: 86a 101 Uppfattning om vilka insatser som kommer att göras. Tabell: 86b 101 Metoder och arbetssätt SPECIFIKA METODER/ARBETSSÄTT Fråga: Hur ofta använder du SPECIFIKA metoder/arbetssätt i ditt klientarbete, dvs. sådana metoder/arbetssätt som har ett eget namn (t.ex. lösningsfokuserat, AA:s tolvstegsmodell, MST, familjerådslag, FFT etc.)? Tabell: 87a 102 Specifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Tabell: 87b 102 OSPECIFIKA METODER/ARBETSSÄTT Fråga: Hur ofta använder du OSPECIFIKA arbetssätt i ditt klientarbete (t.ex. en egen blandning av olika metoder, dina tidigare erfarenheter, intuition)? Tabell: 88a 103 Ospecifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Tabell: 88b 103 Relation till klienten RELATION TILL KLIENTEN versus MÖJLIGHETERNA ATT UPPNÅ RESULTAT (KLIENTEFFEKTER) Fråga: Har din RELATION till Dina klienter någon avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå resultat (klienteffekter)? Tabell: 89a 104 Klientrelationens betydelse för klienteffekten. Tabell: 89b 104 KLIENTENS TILLIT versus MÖJLIGHETERNA ATT UPPNÅ RESULTAT (KLIENTEFFEKTER) Fråga: Har klientens TILLIT till dig någon avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå resultat (klienteffekter)? Tabell: 90a 105 Tillitens betydelse för klienteffekten. Tabell: 90b 105 BÄRANDE/BETYDELSEFULLA RELATIONER TILL KLIENTERNA Fråga: Har du i din nuvarande arbetssituation möjligheter att etablera bärande/betydelsefulla relationer till klienterna? Tabell: 91a 106 Tabell: 91b

23 KLIENTKONTAKTENS LÄNGD/VARAKTIGHET versus UTVECKLING AV RESULTAT Fråga: Har klientkontaktens längd/varaktighet någon avgörande betydelse för hur resultatet utvecklas? Tabell: 92a 107 Klientkontaktens varaktighet och dess betydelse för klienteffekten. Tabell: 92b 107 Klienteffekter och resultat KLIENTEFFEKTERNA SOM OBSERVERBARA YTTRE FÖRÄNDRINGAR I KLIENTENS HANDLANDE Fråga: Är resultatet/klienteffekterna av dina insatser observerbara som yttre förändringar i klientens handlande? Tabell: 93a 108 Klienteffekter som förändringar i klientens handlande. Tabell: 93b 108 KLIENTKONTAKTENS/ÄRENDETS SLUT VET MAN DÅ ATT ETT BRA RESULTAT UPPNÅTTS Fråga: När din kontakt med klienten avslutas (= ärendet avslutas), vet du då ATT ett bra resultat har uppnåtts? Tabell: 94a 109 Vetskap om bra resultat. Tabell: 94b 109 KLIENTKONTAKTENS/ÄRENDETS SLUT VET MAN DÅ VARFÖR RESULTATET BLEV SOM DET BLEV Fråga: När din kontakt med klienten avslutas (=ärendet avslutas), vet du då VARFÖR resultatet blev som det blev? Tabell: 95a 110 Vetskap om resultatets orsak. Tabell: 95b 110 RESULTATETS FÖRUTSÄGBARHET Fråga: Är resultatet av ditt klientarbete möjligt att förutse i inledningen av en kontakt? Tabell: 96a 111 Tabell: 96b 111 General Health Questionnaire 12 Tabell: Psykiskt välbefinnande. Tabell: Psykiskt välbefinnande. Dikotomise. Tabell: Psykiskt välbefinnande. 22

24 Tabeller OBS! Flertalet av nedanstående tabeller innehåller fördelningar efter tre olika sätt att organisera IFO. Sådana tabeller visar alltså statistiska samband, eller samvariation, mellan organisationsform och variabel i fråga och får inte automatiskt tas för belägg/bevis i resonemang rörande orsak verkan. Separata tabeller finns för samtliga anställda vid IFO i respektive organisation/kommun och för socialsekreterare anställda vid IFO i respektive organisation. På grund av ett tekniskt missöde i konstruktionen av on-line formuläret innehåller ett fåtal tabeller överlappande intervaller. Bakgrundsvariabler KÖN Fråga: Du är? Tabell: 1a Kön. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Kön Kvinna 87,5 82,2 69,6 * Man 12,5 17,8 30,4 N= cell (16,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 3,69. Tabell: 1b Kön. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Kön Kvinna 91,5 94,4 66,7 *** Man 8,5 5,6 33,3 N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,99. 23

25 ÅLDER Fråga: Hur gammal är du? Tabell: 2a Ålder. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Ålder år 16,2 4,4 4,3 * år 22,8 20,0 17, år 28,7 31,1 43, år 27,9 31,1 30, år 4,4 13,3 4,3 N= Tabell: 2b Ålder. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Ålder år 25,6 5,6 5,6 *** år 30,5 25,0 16, år 24,4 33,3 50, år 17,1 22,2 27, år 2,4 13,9 - N= celler (40,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,93. 24

26 ANCIENNITET INOM IFO Fråga: Hur många år har du arbetat inom individ- och familjeomsorg (IFO)? Tabell: 3a Anciennitet inom IFO. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Anciennitet inom IFO 0,17-2,0 år 9,5 9,1 13,0 2,5-4,0 år 11,9 8,0 13,0 5,0-6,0 år 14,3 9,1-7,0-9,0 år 13,5 8,0 8,7 10,0-11,0 år 8,7 9,1 13,0 12,0-13,0 10,3 5,7 4,3 14,0-16,0 år 6,3 14,8 13,0 17,0-19,0 år 7,9 14,8 13,0 19,5-24,0 år 6,3 13,6 4,3 25,0-40,0 år 11,8 8,0 17,4 N= Tabell: 3b Anciennitet inom IFO. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Anciennitet inom IFO 0,17-2,0 år 14,9 8,3 16,7 2,5-4,0 år 16,2 13,9 11,1 5,0-6,0 år 14,9 11,1-7,0-9,0 år 20,3 8,3 11,1 10,0-11,0 år 2,7 11,1 16,7 12,0-13,0 6,8 5,6 5,6 14,0-16,0 år 5,4 19,4 11,1 17,0-19,0 år 6,8 8,3 11,1 19,5-24,0 år 5,4 8,3 5,6 25,0-40,0 år 6,8 5,6 11,1 N=

27 CHEFSPOSITION Fråga: Är du chef med personal- och ekonomiansvar? Tabell: 4 Chefsposition. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Chefsposition Ja 14,6 9,1 9,1 Nej 85,4 90,9 90,0 N= Eftersom selektion sker på grundval av att man deklarerat att man arbetar som socialsekreterare (se tabell 6) finns inga personer i chefsposition bland socialsekreterarna. UNDERSTÄLLD PERSONAL Fråga: Är någon personal direkt underställd dig? Tabell: 5a Underställd personal. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Underställd personal Ja 17,2 15,7 8,7 Nej 82,8 84,3 91,3 N= Tabell: 5b Underställd personal. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Underställd personal Ja 2,5 - - Nej 97, N=

28 ARBETSUPPGIFTER Fråga: Vad arbetar du som? Tabell: 6 Arbetsuppgifter. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Arbetsuppgifter 67,2 44,4 78,3*** Kurator - 2,5 4,3 Skötare/vårdare 0,8 - - Hemterapeut - 1,2 - Sjuksköterska 0,8 1,2 - Behandlingsassistent - 22,2 4,3 Områdeschef 14,8 - - Enhetschef - 9,9 4,3 Assistent 0,8 8,6 - Annat 15,6 9,9 8,7 N= celler (70,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,10. MYNDIGHETSUTÖVNING Fråga: Arbetar du med myndighetsutövning (dvs. utreder och fattar beslut om enskilda människors rättigheter och skyldigheter samt tillstånd av olika slag)? Tabell: 7a Myndighetsutövning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Myndighetsutövning Ja 72,7 36,0 77,3*** Nej 27,3 64,0 22,7 N= Tabell: 7b Myndighetsutövning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Myndighetsutövning Ja 98,8 68,6 100 *** Nej 1,2 31,4 - N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,55. 27

29 PERSONLIG KONTAKT MED KLIENTEN Fråga: Ingår det i ditt arbete att ha personlig kontakt med brukarna/klienterna? Tabell: 8a Personlig klientkontakt. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Personlig klientkontakt Ja 89,0 86,7 95,7 Nej, men chef för personal med personlig klientkontakt 9,6 8,9 4,3 Nej, arbetar med andra uppgifter 1,5 4,4 - N= Tabell: 8b Personlig klientkontakt. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Personlig klientkontakt Ja 98, Nej, men chef för personal med personlig klientkontakt Nej, arbetar med andra uppgifter 1,2 - - N=

30 Utbildning SOCIONOMEXAMEN Fråga: Har du socionomexamen? Tabell: 9a Socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Socionomexamen Ja 77,9 50,6 47,8*** Nej 22,1 49,4 52,2 N= Tabell: 9b Socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Socionomexamen Ja 97,6 83,3 44,4 *** Nej 2,4 16,7 55,6 N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 2,38. ÅRTAL FÖR SOCIONOMEXAMEN Fråga: Om socionomexamen. Från vilket år är din socionomexamen? Tabell: 10a Årtal för socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Årtal för socionomexamen ,6 19,6 27, ,8 34,8 9, ,8 23,9 27, ,4 10,9 18, ,4 10,9 18,2 N=

31 Tabell: 10b Årtal för socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Årtal för socionomexamen ,3 10,0 25, ,8 36, ,8 23,3 25, ,4 16,7 25, ,6 13,3 25,0 N= INRIKTNING AV SOCIONOMEXAMEN Fråga: Om du har socionomexamen, vilken inriktning har den? Tabell: 11a Inriktning av socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Inriktning av Specialise- Blandform Integre socionomexamen Titionell socionom 92,4 97,8 90,9 Inriktning mot socialpedagogik 3,8 - - Inriktning mot social omsorg 1,0 - - Annan inriktning 2,9 2,2 9,1 N= Tabell: 11b Inriktning av socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Inriktning av Specialise- Blandform Integre socionomexamen Titionell socionom 91,3 96,6 87,5 Inriktning mot socialpedagogik 3,8 - - Inriktning mot social omsorg 1,3 - - Annan inriktning 3,8 3,4 12,5 N=

32 ANNAN AKADEMISK EXAMEN Fråga: Har du annan akademisk EXAMEN? Tabell: 12a Annan akademisk examen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Annan akademisk examen Ja 21,7 26,4 30,4 Nej 78,3 73,6 69,6 N= Tabell: 12b Annan akademisk examen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Annan akademisk examen Ja 8,9 22,9 33,3 ** Nej 91,1 77,1 66,7 N= cell (16,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 2,86. ÅRTAL FÖR ANNAN AKADEMISK EXAMEN Anger senaste examensdatum Fråga: Om annan akademisk EXAMEN. Från vilket år? Tabell: 13a Årtal för annan akademisk examen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Årtal för annan akademisk Specialise- Blandform Integre examen ,8 22,7 40, ,3 27, ,2 13,6 20, ,7 36,4 40,0 N=

33 Tabell: 13b Årtal för annan akademisk examen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Årtal för annan akademisk Specialise- Blandform Integre examen ,7 50,0 40, , ,3-20, ,7 50,0 40,0 N= VILKEN ANNAN AKADEMISK EXAMEN Fråga: Om annan akademisk EXAMEN. Vilken? Tabell: 14a Andra befattningar än socialsekreterare 1- Fritidspedagog 100p 2- fritidspedagog 3- Fritidspedagog utbildning 4- Fritidspedagog 5- fritidspedagog Sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri 7- Sjuksköterska med vidareutb 8- Sjusköterskeexamen samt specialistexamen psykiatri 9- sjuksköterskeexamen med spec. i psykiatri 10- Distriktsköterskeutb, Socialrätt, förvaltning och ekonomi. Äldreomsorgssjuksköterska 11- socialpedagog utbildning 12- Specialpedagog och Förskollärare 13- Förskollärarutbildning 14- Förskollärare och Steg 1 (grundläggande psykoterapeututbildning) 15- Mastersutbildning socialt arbete 40 p 16- Magisterexamen socialt arbete 40 p 17- Master i Sociologi sedan 83 och magister i socialt arbete sedan examen på psykologprogrammet 19- Fil.kand.( sociologi, psykologi, statskunskap, statistik, hälso-och sjukvårdsadministration, 200poäng) 20- Fil.kand rehabiliteringsvetenskap 21- Rehabiliteringsvetenskap 120 p fil kand 22- Legitime arbetsterapeut 23- Filosofie magister 24- beteendevetenskaplig utbildning - 80 poäng 25- Civilekonom 26- Polisutbildning 27- Officer Tabell: 14b 1- Beteendevetare 2- Beteendevetare 3- Beteendevetare, 4- Beteendevetenskaplig 5- Beteendevetenskapliga programmet 6- Sociologi 7- Socialpedagog 8- Socialpedagog 9- Socialpedagog 10- Förskollärare 32

34 11- Förskollärare 12- Förskollärare 13- Förskollärarexamen 14- Högskoleexamen inriktning psykologi / pedagogik 15- Mastersutbildning, förberedande forskarutbildning, grundkurs i psykoterapi samt handledarutbildning 16- Sociala omsorgsprogrammet 160 poäng Uppsala Universitet 17- Medicinisk utbildning 4 år 18- Sjuksköterska inom ögonsjukvård 19- Steg-1 i psykoterapi ANNAN AKADEMISK UTBILDNING Fråga: Har du annan akademisk UTBILDNING (t.ex. enstaka/fristående kurser)? Tabell: 15a Annan akademisk utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Annan akademisk utbildning Ja 49,6 46,2 57,1 Nej 50,4 53,8 42,9 N= Tabell: 15b Annan akademisk utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Annan akademisk utbildning Ja 48,1 46,9 52,9 Nej 51,9 53,1 47,1 N= ÅRTAL FÖR ANNAN AKADEMISK UTBILDNING Anger senaste utbildningstillfälle Fråga: Om annan akademisk UTBILDNING. Från vilket år? Tabell: 16a Årtal för annan akademisk utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Årtal för annan akademisk Specialise- Blandform Integre utbildning ,5 23,5 18, ,5 26,5 9, ,3 23, ,6 26,5 72,7 N=

35 Tabell: 16b Årtal för annan akademisk utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Årtal för annan akademisk Specialise- Blandform Integre utbildning ,5 13,3 11, ,5 26,7 11, ,5 20, ,5 40,0 77,8 N= ANNAN UTBILDNING Fråga: Annan utbildning? Tabell: 17a Annan utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Annan utbildning Ja 40,3 61,4 68,2 *** Nej 59,7 38,6 31,8 N= Tabell: 17b Annan utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Annan utbildning Ja 35,5 58,8 64,7 ** Nej 64,5 41,2 35,3 N=

36 ÅRTAL FÖR ANNAN UTBILDNING Anger senaste utbildningstillfälle Fråga: Om annan utbildning. Från vilket år? Tabell: 18a Årtal för annan utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Årtal för annan utbildning ,9 19,6 28, ,7 23,9 21, ,2 34,8 14, ,2 21,7 35,7 N= Tabell: 18b Årtal för annan utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Årtal för annan utbildning ,0 22,2 27, ,0 16,7 18, ,0 33,3 18, ,0 27,8 36,4 N= INTERN UTBILDNING Fråga: Intern utbildning? Tabell: 19a Intern utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Intern utbildning Ja 62,8 72,6 63,2 Nej 37,2 27,4 36,8 N=

37 Tabell: 19b Intern utbildning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Intern utbildning Ja 55,8 74,3 57,1 Nej 44,2 25,7 42,9 N= Arbetsområde och IFOs organisering HUVUDSAKLIGT ARBETSOMRÅDE Fråga: Vilket är ditt HUVUDSAKLIGA arbetsområde? Tabell: 20a Huvudsakligt arbetsområde. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Huvudsakligt arbetsområde Specialise- Blandform Integre minst 20% av arbetstiden Barn (inkl. ungdom och familj) 52,3 36,8 14,3*** Missbruk 10,6 14,9 4,8 Försörjningsstöd 14,4 9,2 - Arbetar med missbruk och barn/ ungdom/familj 0,8 8,0 - Arbetar med missbruk och försörjningsstöd - 3,4 4,8 Arbetar med barn/ungdom/familj och försörjningsstöd 4,5 1,1 38,1 Annat 17,4 26,4 38,1 N= celler (47,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,35. 36

38 Tabell: 20b Huvudsakligt arbetsområde. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Huvudsakligt arbetsområde Specialise- Blandform Integre minst 20% av arbetstiden Barn (inkl. ungdom och familj) 59,3 55,6 11,8 *** Missbruk 9,9 11,1 - Försörjningsstöd 18,5 13,9 - Arbetar med missbruk och barn/ ungdom/familj - 5,6 - Arbetar med missbruk och försörjningsstöd - 2,8 5,9 Arbetar med barn/ungdom/familj och försörjningsstöd 4,9-47,1 Annat 7,4 11,1 35,3 N= celler (61,9%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,25. PÅVERKAN PÅ SOCIALARBETARKOMPETENS Fråga: Påverkas din socialarbetarkompetens (ditt kunnande) av IFOs organisering? Tabell: 21a IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på socialarbetar- Specialise- Blandform Integre kompetens Ja, i mycket stor utsträckning 18,4 14,6 52,2 *** Ja, i ganska stor utsträckning 35,3 30,3 34,8 Till viss del 25,0 30,3 8,7 Nej, i mycket liten utsträckning 10,3 10,1 - Nej, inte alls 2,9 10,1 4,3 Vet inte 8,1 4,5 - N= celler (22,2%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,30. 37

39 Tabell: 21b IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på socialarbetar- Specialise- Blandform Integre kompetens Ja, i mycket stor utsträckning 19,5 13,9 50,0 Ja, i ganska stor utsträckning 41,5 38,9 44,4 Till viss del 24,4 30,6 - Nej, i mycket liten utsträckning 7,3 8,3 - Nej, inte alls 2,4 2,8 5,6 Vet inte 4,9 5,6 - N= HUR PÅVERKAS SOCIALARBETARKOMPETENSEN Fråga: Om du svarat "Ja", eller "Till viss del" på FÖREGÅENDE fråga. På vilket sätt påverkas din socialarbetarkompetens (ditt kunnande) av IFOs organisering? Tabell: 22a IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på socialarbetar- Specialise- Blandform Integre kompetens Jag utvecklar min kompetens mycket 21,7 18,8 47,6 * Jag utvecklar min kompetens i viss utsträckning 60,4 60,9 47,6 Min kompetensutveckling har stagnerat 17,0 17,4 - Min kompetens försämras 0,9 2,9 4,8 Min kompetens försämras mycket N= celler (41,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,43. Tabell: 22b IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på socialarbetar- Specialise- Blandform Integre kompetens Jag utvecklar min kompetens mycket 20, ,0 ** Jag utvecklar min kompetens i viss utsträckning 59,4 61,3 43,8 Min kompetensutveckling har stagnerat 18,8 29,0 - Min kompetens försämras 1,4-6,3 Min kompetens försämras mycket N= celler (41,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,28. 38

40 De sammanlagt 4 personer som anser att IFOs organisering leder till försäm kompetens anför följande argument för sin åsikt: Hierarkisk organisation, beslut ofta fattade på högre nivå varför delaktighet och respekten för medarbetarens kunskaper ej tillvaratas. Informanten arbetar i en blandtypsorganisation. Den andra informant som tycker att socialkompetensen försämras arbetar också i samma organisation. Det beror på hur man ser på det. Då jag arbetar i en icke-funktionsindelad socialtjänst, samt var nyutbildad då jag kom hit och därmed inte hade arbetat upp en spetskompetens, känner jag är halvbra på allt och inte riktigt bra på något. Om jag hade varit i en funktionsindelad socialtjänst hade jag haft en större kompetens inom ETT område. Styrkan med denna organisation är att jag får en BRED kompetens och inblick i samtliga områden. Informanten arbetar i en integre organisation och informantens åsikt knappast är entydigt negativ utan snarast återspeglar balansgången mellan den integree organisationens för- och nackdelar. Hög arbetsbelastning och tidspress leder till att jag gör ett jobb som jag inte själv är nöjd med. Jag får inte tid att reflektera kring ärenden och bedömningar eller planera utredningsprocessen. På så sätt tycker jag att min kompetens inte tillvaratas på ett bra sätt. Lite tid för samarbete med kollegor och därmed sämre möjlighet till kompetensutveckling. Informanten arbetar i en specialise organisation. Hela 46 informanter anser att de utvecklar sin kompetens mycket. Analys av dessa personers motiveringar visar på en viss systematik i svaren. Informanter som arbetar inom specialise organisation betonar möjlighet till specialisering och fördjupning inom arbetsområdet. 11 av 18 informanter som motiverat sin åsikt explicit nämner just möjligheten till specialisering och kunskapsutveckling genom specialisering. Svaret från ytterligare en informant kan tolkas som ett implicit framhävande av specialiseringens fördelar. Några typiska svar: Vi har funktionsindelning, vilket möjliggör specialisering och en fördjupning inom arbetsområdet. Både praktsikt, teoretiskt och lagstiftningsmässigt. Genom att mitt arbete är koncentrerat till vissa arbetsuppgifter utför jag dem ofta, får erfarenhet och skaffar mig fortbildning inom området. Då jag kan ägna mig åt det som intresserar mig mest så finns utrymme för större utveckling. En specialise organisation gör att det går att utveckla sitt kunnande på ett bättre sätt än i en organisation där alla arbetar med allt. Inte en enda informant i den gruppen nämner t.ex. samarbete. Bland informanter som arbetar inom en integre organisation är motivbilden mer splitt. Av 8 informanter som angett ett motiv betonar 4 stycken explicit olika aspekter av generalistkunskaper och helhetsperspektiv. En informant gör det på ett mer implicit sätt. Bland de tre informanter som inte nämner helhetsperspektivet finns en person med mycket specialisee arbetsuppgifter och som just betonar möjligheten till extrem specialisering. Ytterligare en person betonar hög g av ansvarstagande. Slutligen nämner en informant nära samarbete med kollegor och chefer. Några typiska svar: Jag tränas hela tiden i ett vidvinkelseende utifrån att jag arbetar med alla typer av sociala problem. Får ett brett kunnande tack vare att alla områden förekommer i mitt arbete. Av personer som arbetar i en organisation av blandtyp har 10 stycken angett ett motiv. Fyra av dessa lyfter fram samarbete som motiv. Samarbetet handlar antingen om samarbete mellan olika sektioner i organisationen (1 person) eller mer allmänt om samarbete mellan människorna eller olika gruppsammansättningar. En informant framhäver möjligheten att få arbeta med helhetsperspektiv. De övriga 5 informanterna för olika resonemang kring möjligheten att erhålla nya kunskaper eller uppdatera gamla. Dessa resonemang innehåller ett inslag av betoning på specialisering som något positivt. Dock säger en av dessa informanter uttryckligen att specialisering inom ett område sker på bekostnad av kompetens på andra områden. 39

41 HUR SVARAR IFOs UTFORMNING MOT SOCIALA PROBLEM/BEHOV Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till aktuella sociala PROBLEM/BEHOV i kommunen? Tabell: 23a IFOs utformning med hänsyn till aktuella sociala problem/behov i kommunen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre IFOs utformning Mycket bra 6,7 7,8 30,4 ** Ganska bra 47,0 56,7 60,9 Varken bra eller dåligt 25,4 22,2 4,3 Ganska dåligt 9,0 5,6 4,3 Mycket dåligt 0,7 - - Vet inte 11,2 7,8 - N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09. Tabell: 23b IFOs utformning med hänsyn till aktuella sociala problem/behov i kommunen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre IFOs utformning Mycket bra 4,9 5,6 27,8 ** Ganska bra 50,6 63,9 61,1 Varken bra eller dåligt 28,4 19,4 5,6 Ganska dåligt 7,4 8,3 5,6 Mycket dåligt Vet inte 8,6 2,8 - N= celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,07. 40

42 IFOs UTFORMNING MED HÄNSYN TILL ANDRA OFFENTLIGA ORGANISATIONER Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till ANDRA OFFENTLIGA ORGANISATIONERS ANSVARSOMRÅDEN (t.ex. hälso- och sjukvård, skola, polis, FK och AF)? Tabell: 24a IFOs utformning med hänsyn till andra offentliga organisationers ansvarsområden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre IFOs utformning Mycket bra 4,6 3,3 31,8*** Ganska bra 29,8 35,6 63,6 Varken bra eller dåligt 35,9 36,7 4,5 Ganska dåligt 8,4 3,3 - Mycket dåligt - 1,1 - Vet inte 21,4 20,0 - N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09. Tabell: 24b IFOs utformning med hänsyn till andra offentliga organisationers ansvarsområden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre IFOs utformning Mycket bra - 5,6 29,4 *** Ganska bra 37,0 38,9 64,7 Varken bra eller dåligt 37,0 33,3 5,9 Ganska dåligt 7,4 5,6 - Mycket dåligt - 2,8 - Vet inte 18,5 13,9 - N= celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,13. 41

43 VIKT AV KLIENTENS FORMELLA KONTAKTER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur bedömer du vikten av dina klienters FORMELLA kontakter utanför socialtjänsten (AF, FK, Polis, Hälso- och sjukvård etc.) för resultatet (klienteffekterna)? Tabell: 25a Vikt av klienters formella kontakter utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vikt av kontakter Mycket viktiga 49,6 55,1 82,6* Ganska viktiga 38,5 36,0 13,0 Inte så viktiga 5,9 1,1 - Ganska oviktiga - 1,1 - Mycket oviktiga Vet inte 5,9 6,7 4,3 N= celler (46,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09. Tabell: 25b Vikt av klienters formella kontakter utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vikt av kontakter Mycket viktiga 51,2 52,8 83,3 * Ganska viktiga 36,6 44,4 11,1 Inte så viktiga 6,1 - - Ganska oviktiga - 2,8 - Mycket oviktiga Vet inte 6,1-5,6 N= celler (60,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,13. 42

44 Socialarbetarnas hälsa och välbefinnande ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND Fråga: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Är det Tabell: 26a Allmänt hälsotillstånd. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Allmänt hälsotillstånd Mycket bra 30,1 21,1 43,5 Bra 52,9 56,7 52,2 Någorlunda 16,2 21,1 4,3 Dåligt 0,7 1,1 - Mycket dåligt N= Tabell: 26b Allmänt hälsotillstånd. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Allmänt hälsotillstånd Mycket bra 25,6 5,6 33,3 * Bra 57,3 58,3 61,1 Någorlunda 15,9 33,3 5,6 Dåligt 1,2 2,8 - Mycket dåligt N= celler (41,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,26. TRÖTTHET Fråga: Har du ofta känt dig trött under de senaste två veckorna? Tabell: 27a Trött under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Trött under de senaste Specialise- Blandform Integre två veckorna Ja 55,9 59,1 50,0 Nej 44,1 40,9 50,0 _ N= _ 43

45 Tabell: 27b Trött under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Trött under de senaste Specialise- Blandform Integre två veckorna Ja 67,1 77,8 52,9 Nej 32,9 22,2 47,1 _ N= _ SVÅRT ATT KOMMA IGÅNG PÅ MORGNARNA Fråga: Har du haft svårt att komma igång på morgnarna? Tabell: 28a Svårt att komma igång på morgnarna under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Svårt att komma igång på Specialise- Blandform Integre morgnarna under de senaste två veckorna Ja 29,6 31,8 30,4 Nej 70,4 68,2 69,6 N= Tabell: 28b Svårt att komma igång på morgnarna under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Svårt att komma igång på Specialise- Blandform Integre morgnarna under de senaste två veckorna Ja 31,7 50,0 38,9 Nej 68,3 50,0 61,1 N=

46 TRÖTT PÅ DAGARNA Fråga: Har du känt dig påfallande trött om dagarna? Tabell: 29a Påfallande trött om dagarna under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påfallande trött om dagarna Specialise- Blandform Integre under de senaste två veckorna Ja 34,1 34,8 4,3 ** Nej 65,9 65,2 95,7 N= Tabell: 29b Påfallande trött om dagarna under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påfallande trött om dagarna Specialise- Blandform Integre under de senaste två veckorna Ja 42,5 54,3 5,6 *** Nej 57,5 45,7 94,4 N= TRÖTT OM KVÄLLARNA Fråga: Har du känt dig påfallande trött om kvällarna? Tabell: 30a Påfallande trött om kvällarna under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påfallande trött om kvällarna Specialise- Blandform Integre under de senaste två veckorna Ja 57,5 58,9 63,6 Nej 42,5 41,1 36,4 N=

47 Tabell: 30b Påfallande trött om kvällarna under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påfallande trött om kvällarna Specialise- Blandform Integre under de senaste två veckorna Ja 71,6 72,2 70,6 Nej 28,4 27,8 29,4 N= BESVÄR MED SÖMNEN Fråga: Har du haft besvär med sömnen? Tabell: 31a Besvär med sömnen under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Besvär med sömnen Specialise- Blandform Integre under de senaste två veckorna Ja 26,1 34,8 18,2 Nej 73,9 65,2 81,8 N= Tabell: 31b Besvär med sömnen under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Besvär med sömnen Specialise- Blandform Integre under de senaste två veckorna Ja 27,5 45,7 22,2 Nej 72,5 54,3 77,8 N=

48 HUVUDVÄRK ELLER MIGRÄN Fråga: Har du haft återkommande huvudvärk eller migrän? Tabell: 32a Återkommande huvudvärk eller migrän under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Återkommande huvudvärk Specialise- Blandform Integre eller migrän under de senaste två veckorna Ja 14,8 12,2 21,7 Nej 85,2 87,8 78,3 N= Tabell: 32b Återkommande huvudvärk eller migrän under de senaste två veckorna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Återkommande huvudvärk Specialise- Blandform Integre eller migrän under de senaste två veckorna Ja 15,9 22,2 27,8 Nej 84,1 77,8 72,2 N=

49 Klientarbete VIKT AV KLIENTENS INFORMELLA KONTAKTER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur bedömer du vikten av dina klienters INFORMELLA kontakter utanför socialtjänsten (släkt, vänner, föreningsliv etc.) för resultatet (klienteffekterna)? Tabell: 33a Vikt av klienters informella kontakter utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vikt av kontakter Mycket viktiga 72,2 65,9 72,7 Ganska viktiga 24,1 23,9 27,3 Inte så viktiga 0,8 - - Ganska oviktiga - 1,1 - Mycket oviktiga Vet inte 3,9 9,1 - N= Tabell: 33b Vikt av klienters informella kontakter utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vikt av kontakter Mycket viktiga 74,4 75,0 66,7 Ganska viktiga 23,2 22,2 33,3 Inte så viktiga Ganska oviktiga Mycket oviktiga Vet inte 2,4 2,8 - N=

50 FÖRÄNDRING AV KLIENTENS PRIVATA SOCIALA NÄTVERK som resultat av insatser Fråga: Förändras dina klienters PRIVATA sociala nätverk som resultat av dina insatser? Tabell: 34a Förändring av klienters privata sociala nätverk som resultat av insatser. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Förändring Ja, alltid 3,1 4,6 - Ja, för det mesta 8,5 17,2 22,7 Ibland 64,8 54,0 68,2 Nej, sällan 11,5 9,2 - Nej, aldrig - 1,1 - Vet inte 12,3 13,8 9,1 N= Tabell: 34b Förändring av klienters privata sociala nätverk som resultat av insatser. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Förändring Ja, alltid 2,5 5,6 - Ja, för det mesta 8,6 8,3 22,2 Ibland 65,4 61,1 66,7 Nej, sällan 12,3 19,4 - Nej, aldrig - 2,8 - Vet inte 11,1 2,8 11,1 N=

51 KLIENTENS INTRESSE AV ATT FÅ HJÄLP Fråga: Är dina klienter, i början av er kontakt, intressee av att få hjälp från socialtjänsten? Tabell: 35a Klientens intresse av att få hjälp. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klientens intresse Specialise- Blandform Integre av att få hjälp Ja, alltid 5,3 8,1 4,5 Ja, för det mesta 51,9 50,0 59,1 Ibland 32,1 29,1 36,4 Nej, sällan 6,1 4,7 - Nej, aldrig 0,8 - - Vet inte 3,8 8,1 - N= Tabell: 35b Klientens intresse av att få hjälp. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klientens intresse Specialise- Blandform Integre av att få hjälp Ja, alltid 8,5 5,6 5,6 Ja, för det mesta 51,2 58,3 61,1 Ibland 32,9 27,8 33,3 Nej, sällan 4,9 8,3 - Nej, aldrig Vet inte 2,4 - - N=

52 IFOs ORGANISATION MED HÄNSYN TILL KLIENTERS BEHOV Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till dina nuvarande klienters behov? Tabell: 36a IFOs utformning med hänsyn till nuvarande klienters behov. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre IFOs utformning Mycket bra 8,3 4,6 27,3** Ganska bra 54,1 62,1 72,7 Varken bra eller dåligt 22,6 16,1 - Ganska dåligt 9,0 9,2 - Mycket dåligt 0,8 - - Vet inte 5,3 8,0 - N= celler (38,9%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09. Tabell: 36b IFOs utformning med hänsyn till nuvarande klienters behov. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre IFOs utformning Mycket bra 11,1 2,8 27,8 * Ganska bra 63,0 75,0 72,2 Varken bra eller dåligt 16,0 11,1 - Ganska dåligt 6,2 11,1 - Mycket dåligt Vet inte 3,7 - - N= celler (60,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,40. 51

53 IFOs ORGANISATION MED HÄNSYN TILL SOCIALARBETARNAS UPPDRAG/ARBETE Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till socialarbetarnas uppdrag/arbete? Tabell: 37a IFOs utformning med hänsyn till socialarbetarnas uppdrag/arbete. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre IFOs utformning Mycket bra 7,4 6,7 31,8 *** Ganska bra 51,9 61,8 68,2 Varken bra eller dåligt 18,5 18,0 - Ganska dåligt 8,1 5,6 - Mycket dåligt 0,7 - - Vet inte 13,3 7,9 - N= celler (38,9%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09. Tabell: 37b IFOs utformning med hänsyn till socialarbetarnas uppdrag/arbete. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre IFOs utformning Mycket bra 8,5 2,8 33,3 ** Ganska bra 53,7 66,7 66,7 Varken bra eller dåligt 18,3 13,9 - Ganska dåligt 9,8 11,1 - Mycket dåligt Vet inte 9,8 5,6 - N= celler (46,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,32. 52

54 IFOs ORGANISATION STÖRSTA NACKDELEN FÖR SOCIALARBETARNA omarbetad klartextvariabel Fråga: Vilken är den STÖRSTA NACKDELEN för socialarbetarna med IFOs nuvarande organisation? Tabell: 38a Socialarbetarnas åsikt om största nackdelen med organisationsformen. (Andelar i procent av samtliga som svarat på frågan.) Specialise- Blandform Integre Typ av nackdel Alla som överhuvudtaget nämner samarbetsproblem mellan avdelningar 65,2 67,3 28,6** Andra problem 34,8 32,7 71,4 N= Tabell: 38b Socialarbetarnas åsikt om största nackdelen med organisationsformen. (Andelar i procent av samtliga som svarat på frågan.) Specialise- Blandform Integre Typ av nackdel Alla som överhuvudtaget nämner samarbetsproblem mellan avdelningar 62,5 64,3 33,3 Andra problem 37,5 35,7 66,7 N=

55 SAMARBETE MED ANDRA ENHETER INOM SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Samarbetar du med personer vid andra enheter INOM socialtjänsten i Ditt klientarbete? Tabell: 39a Samarbete med andra enheter inom socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Samarbete Ja, mycket ofta 23,3 43,9 33,3 ** Ja, ganska ofta 36,4 29,3 47,6 Ibland 34,1 24,4 19,0 Nej, sällan 6,2 1,2 - Nej, inte alls - 1,2 - N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09. Tabell: 39b Samarbete med andra enheter inom socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Samarbete Ja, mycket ofta 24,7 54,3 33,3 * Ja, ganska ofta 42,0 25,7 50,0 Ibland 28,4 20,0 16,7 Nej, sällan 4,9 - - Nej, inte alls N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,54. 54

56 PÅVERKAN AV IFOs ORGANISERING PÅ SAMARBETET MED ANDRA ENHETER INOM SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Påverkas ditt samarbete med andra enheter INOM socialtjänsten av IFOs organisering? Tabell: 40a IFO organiseringens påverkan på samarbetet med andra enheter inom socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Påverkan på samarbetet Ja, i mycket stor utsträckning 16,8 23,5 38,1 * Ja, i ganska stor utsträckning 31,3 27,1 14,3 Till viss del 28,2 28,2 14,3 Nej, i mycket liten utsträckning 9,9 8,2 4,8 Nej, inte alls 1,5 7,1 4,8 Vet inte 12,2 5,9 23,8 N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,80. Tabell: 40b IFO organiseringens påverkan på samarbetet med andra enheter inom socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Påverkan på samarbetet Ja, i mycket stor utsträckning 17,5 28,6 38,9 * Ja, i ganska stor utsträckning 37,5 25,7 11,1 Till viss del 25,0 25,7 11,1 Nej, i mycket liten utsträckning 8,8 14,3 5,6 Nej, inte alls 1,3 2,9 5,6 Vet inte 10,0 2,9 27,8 N= celler (50,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,41. 55

57 HUR FUNGERAR SAMARBETET MED ANDRA ENHETER INOM SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur anser du att ditt samarbete med andra enheter INOM socialtjänsten fungerar? Tabell: 41a Samarbete med andra enheter inom socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Samarbete Mycket bra 10,4 22,7 50,0*** Ganska bra 69,4 68,2 50,0 Varken bra eller dåligt 12,7 5,7 - Ganska dåligt 3,7 - - Mycket dåligt Vet inte 3,7 3,4 - N= celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,45. Tabell: 41b Samarbete med andra enheter inom socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Samarbete Mycket bra 14,8 27,8 44,4 Ganska bra 69,1 63,9 55,6 Varken bra eller dåligt 9,9 8,3 - Ganska dåligt 4,9 - - Mycket dåligt Vet inte 1,2 - - N=

58 SAMARBETE MED ANDRA PERSONER VID ORGANISA- TIONER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Samarbetar du med personer vid organisationer UTANFÖR socialtjänsten i ditt klientarbete? Tabell: 42a Samarbete med andra personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Samarbete Ja, mycket ofta 14,6 20,0 31,8** Ja, ganska ofta 37,7 36,5 54,5 Ibland 39,2 38,8 13,6 Nej, sällan 8,5 2,4 - Nej, inte alls - 2,4 - N= celler (40,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,19. Tabell: 42b Samarbete med andra personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Samarbete Ja, mycket ofta 17,3 22,2 27,8 Ja, ganska ofta 37,0 52,8 61,1 Ibland 43,2 25,0 11,1 Nej, sällan 2,5 - - Nej, inte alls N=

59 PÅVERKAN AV IFOs ORGANISERING PÅ SAMARBETET MED ANDRA UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Påverkas ditt samarbete med personer vid organisationer UTANFÖR socialtjänsten av IFOs organisering? Tabell: 43a IFO organiseringens påverkan på samarbetet med andra personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Påverkan på samarbetet Ja, i mycket stor utsträckning 6,1 3,4 18,2*** Ja, i ganska stor utsträckning 14,4 16,1 40,9 Till viss del 29,5 36,8 18,2 Nej, i mycket liten utsträckning 18,9 21,8 9,1 Nej, inte alls 7,6 14,9 9,1 Vet inte 23,5 6,9 4,5 N= celler (27,8%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,37. Tabell: 43b IFO organiseringens påverkan på samarbetet med andra personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Påverkan på samarbetet Ja, i mycket stor utsträckning 7,5-22,2 *** Ja, i ganska stor utsträckning 16,3 16,7 44,4 Till viss del 30,0 44,4 11,1 Nej, i mycket liten utsträckning 20,0 27,8 5,6 Nej, inte alls 3,8 8,3 11,1 Vet inte 22,5 2,8 5,6 N= celler (44,4%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,07. 58

60 HUR FUNGERAR SAMARBETE MED ANDRA PERSONER VID ORGANISATIONER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur anser du att ditt samarbete med personer vid organisationer UTANFÖR socialtjänsten fungerar? Tabell: 44a Samarbete med andra personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Samarbete Mycket bra 10,7 20,5 27,3 Ganska bra 66,4 60,2 63,6 Varken bra eller dåligt 19,1 12,5 9,1 Ganska dåligt 0,8 3,4 - Mycket dåligt Vet inte 3,1 3,4 - N= Tabell: 44b Samarbete med andra personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Samarbete Mycket bra 12,5 25,0 22,2 * Ganska bra 63,8 61,1 72,2 Varken bra eller dåligt 21,3 8,3 5,6 Ganska dåligt - 5,6 - Mycket dåligt Vet inte 2,5 - - N= celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,27. 59

61 VIKT AV FORMELLA KONTAKTER UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN Fråga: Hur viktiga är dina formella kontakter utanför socialtjänsten (AF, FK, Polis, Hälso- och sjukvård etc.) för resultatet (klienteffekterna)? Tabell: 45a Vikt av socialarbetarens formella kontakter utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vikt av formella kontakter Mycket viktiga 40,6 42,5 63,6 Ganska viktiga 46,6 44,8 31,8 Inte så viktiga 4,5 6,9 4,5 Ganska oviktiga 3,8 1,1 - Mycket oviktiga 0,8 - - Vet inte 3,8 4,6 - N= Tabell: 45b Vikt av socialarbetarens formella kontakter utanför socialtjänsten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vikt av formella kontakter Mycket viktiga 42,7 38,9 61,1 Ganska viktiga 45,1 50,0 38,9 Inte så viktiga 4,9 8,3 - Ganska oviktiga 2,4 - - Mycket oviktiga Vet inte 4,9 2,8 - N=

62 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, 1-2 stycken F58 Fråga 58. Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 46a Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre 1-2 socialarbetare Alltid 44,9 49,2 36,8 För det mesta 29,9 33,3 42,1 Ibland 21,5 12,7 15,8 Sällan 2,8 4,8 5,3 Aldrig 0,9 - - N= Tabell: 46b Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre 1-2 socialarbetare Alltid 41,7 62,1 31,3 För det mesta 34,7 13,8 50,0 Ibland 19,4 20,7 12,5 Sällan 2,8 3,4 6,3 Aldrig 1,4 - - N=

63 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, 3-4 stycken Fråga: Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 47a Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre 3-4 socialarbetare Alltid 3,8 11,3 - ** För det mesta 21,9 35,5 18,8 Ibland 57,1 41,9 43,8 Sällan 10,5 6,5 31,3 Aldrig 6,7 4,8 6,3 N= celler (40,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,96. Tabell: 47b Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre 3-4 socialarbetare Alltid 2,8 9,7 - För det mesta 23,9 32,3 14,3 Ibland 53,5 48,4 50,0 Sällan 11,3 3,2 28,6 Aldrig 8,5 6,5 7,1 N=

64 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, 5-6 stycken Fråga: Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 48a Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre 5-6 socialarbetare Alltid 3,0 1,8 - *** För det mesta 7,1 10,7 - Ibland 20,2 44,6 - Sällan 35,4 30,4 22,2 Aldrig 34,3 12,5 77,8 N= celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,22. Tabell: 48b Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre 5-6 socialarbetare Alltid 1,5 - - * För det mesta 6,1 7,7 - Ibland 21,2 42,3 - Sällan 34,8 34,6 25,0 Aldrig 36,4 15,4 75,0 N= celler (60,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,08. 63

65 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, 7-8 stycken Fråga: Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 49a Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre 7-8 socialarbetare Alltid 2,2 1,9 9,1 *** För det mesta 1,1 1,9 9,1 Ibland 5,5 13,5 - Sällan 22,0 44,2 - Aldrig 69,2 38,5 81,8 N= celler (60,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,21. Tabell: 49b Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre 7-8 socialarbetare Alltid ,1 *** För det mesta Ibland 6,6 16,7 - Sällan 21,3 50,0 - Aldrig 72,1 33,3 88,9 N= celler (50,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,10. 64

66 ANTAL AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN, fler än 8 stycken Fråga: Hur många av SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE är involvee i dina klientärenden? Tabell: 50a Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Fler än 8 socialarbetare Specialise- Blandform Integre Alltid 3,3 2,0 - För det mesta - 4,0 - Ibland 3,3 8,0 - Sällan 11,1 22,0 - Aldrig 82,2 64,0 100,0 N= Tabell: 50b Antal av socialtjänstens socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Fler än 8 socialarbetare Specialise- Blandform Integre Alltid 1,6 - - För det mesta - 4,3 - Ibland 1,6 8,7 - Sällan 12,9 17,4 - Aldrig 83,9 69,6 100,0 N=

67 IFOs ORGANISERING SOM ORSAK TILL ANTALET AV SOCIALTJÄNSTENS SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Beror antalet involvee socialarbetare i dina klientärenden på IFOs organisering? Tabell: 51a IFO organiseringens påverkan på antalet socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på antalet Specialise- Blandform Integre socialarbetare Ja, i mycket stor utsträckning 26,4 20,5 50,0 Ja, i ganska stor utsträckning 36,8 26,5 31,8 Till viss del 19,2 27,7 9,1 Nej, i mycket liten utsträckning 5,6 9,6 4,5 Nej, inte alls 3,2 7,2 4,5 Vet inte 8,8 8,4 - N= Tabell: 51b IFO organiseringens påverkan på antalet socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på antalet Specialise- Blandform Integre socialarbetare Ja, i mycket stor utsträckning 24,7 33,3 55,6 Ja, i ganska stor utsträckning 39,5 25,0 38,9 Till viss del 21,0 25,0 - Nej, i mycket liten utsträckning 4,9 11,1 - Nej, inte alls 2,5 2,8 5,6 Vet inte 7,4 2,8 - N=

68 ÅSIKT OM ANTALET SOCIALARBETARE INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Vad anser du om antalet socialarbetare som vanligtvis är involvee i dina klientärenden? Tabell: 52a Åsikt om antalet socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Åsikt om antalet socialarbetare Specialise- Blandform Integre involvee i klientärenden Alldeles för många 3,1 10,8 4,5 ** Lite för många 31,3 28,9 4,5 Lämpligt 53,9 48,2 90,9 Lite för få 4,7 3,6 - Alldeles för få 1,6 - - Vet inte 5,5 8,4 - N= celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,19. Tabell: 52b Åsikt om antalet socialarbetare involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Åsikt om antalet socialarbetare Specialise- Blandform Integre involvee i klientärenden Alldeles för många 3,7 11,1 5,6 * Lite för många 33,3 36,1 - Lämpligt 51,9 41,7 94,4 Lite för få 4,9 5,6 - Alldeles för få 2,5 - - Vet inte 3,7 5,6 - N= celler (66,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,27. 67

69 ANTAL TJÄNSTEMÄN FRÅN ANDRA MYNDIGHETER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Hur många tjänstemän från ANDRA myndigheter/organisationer (FK, AF, BUP, skolan etc.) är vanligtvis involvee i dina klientärenden? Tabell: 53a Antal tjänstemän från andra myndigheter involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Antal tjänstemän Specialise- Blandform Integre involvee i klientärenden Inga alls 9,5 11,0 - * ,1 48,8 54, ,9 26,8 27, ,4 2,4 13,6 fler än 6 0,8 2,4 4,5 Vet inte 10,3 8,5 - N= celler (44,4%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,38. OBS! Överlappande intervaller. Tabell: 53b Antal tjänstemän från andra myndigheter involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Antal tjänstemän Specialise- Blandform Integre involvee i klientärenden Inga alls 7,3 8, , , ,9 34,3 27, ,7 2,9 11,1 fler än 6 1,2 2,9 5,6 Vet inte 4,9 5,7 - N=

70 IFOs ORGANISERING versus ANTAL TJÄNSTEMÄN FRÅN ANDRA MYNDIGHETER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Beror antalet involvee tjänstemän från ANDRA myndigheter/organisationer på IFOs organisering? Tabell: 54a IFO-organiseringens påverkan på antalet tjänstemän från andra myndigheter. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) IFO-organiseringens påverkan Specialise- Blandform Integre på antalet tjänstemän från andra myndigheter Ja, i mycket stor utsträckning 0,8 1,3 9,5 ** Ja, i ganska stor utsträckning 2,3 6,5 14,3 Till viss del 16,3 18,2 33,3 Nej, i mycket liten utsträckning 36,4 31,2 23,8 Nej, inte alls 29,5 27,3 14,3 Vet inte 14,7 15,6 4,8 N= celler (38,9%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,37. Tabell: 54b IFO-organiseringens påverkan på antalet tjänstemän från andra myndigheter. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) IFO-organiseringens påverkan Specialise- Blandform Integre på antalet tjänstemän från andra myndigheter Ja, i mycket stor utsträckning - 3,1 11,8 ** Ja, i ganska stor utsträckning 2,4-17,6 Till viss del 20,7 15,6 29,4 Nej, i mycket liten utsträckning 36,6 40,6 23,5 Nej, inte alls 30,5 31,3 11,8 Vet inte 9,8 9,4 5,9 N= celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,39. 69

71 ÅSIKT OM ANTALET TJÄNSTEMÄN FRÅN ANDRA MYNDIGHETER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Vad anser du om antalet tjänstemän från ANDRA myndigheter/organisationer som vanligtvis är involvee i dina klientärenden? Tabell: 55a Åsikt om antalet tjänstemän från andra myndigheter involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Åsikt om antalet tjänstemän Specialise- Blandform Integre från andra myndigheter involvee i klientärenden Alldeles för många ** Lite för många 10,2 2,5 4,5 Lämpligt 55,9 71,6 90,9 Lite för få 7,9 9,9 4,5 Alldeles för få 0,8 1,2 - Vet inte 25,2 14,8 - N= celler (40,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,19. Tabell: 55b Åsikt om antalet tjänstemän från andra myndigheter involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Åsikt om antalet tjänstemän Specialise- Blandform Integre från andra myndigheter involvee i klientärenden Alldeles för många Lite för många 13,4-5,6 Lämpligt 58,5 77,8 88,9 Lite för få 7,3 11,1 5,6 Alldeles för få 1,2 2,8 - Vet inte 19,5 8,3 - N= celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,26. 70

72 ANTAL ANDRA PERSONER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Hur många andra personer (släktingar, vänner, privatpersoner etc.) är vanligtvis involvee i dina klientärenden? Tabell: 56a Antal andra personer involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Antal andra personer Specialise- Blandform Integre involvee i klientärenden Inga alls 15,9 25,3 4, ,4 43,4 50, ,2 16,9 27, ,1 7,2 4,5 fler än 6 3,2-4,5 Vet inte 7,1 7,2 9,1 N= OBS! Överlappande intervaller. Tabell: 56b Antal andra personer involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Antal andra personer Specialise- Blandform Integre involvee i klientärenden Inga alls 14,8 27,8 5, ,4 50,0 50, ,0 8,3 27, ,4 11,1 5,6 fler än 6 3,7-5,6 Vet inte 8,6 2,8 5,6 N= OBS! Överlappande intervaller. 71

73 IFOs ORGANISERING versus ANTAL ANDRA PERSONER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Beror antalet involvee andra personer på IFOs organisering? Tabell: 57a IFO-organiseringens påverkan på antalet andra personer involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) IFO-organiseringens påverkan Specialise- Blandform Integre på antalet andra personer involvee i klientärenden Ja, i mycket stor utsträckning 1,6 1,3 4,8 *** Ja, i ganska stor utsträckning 3,9 6,4 28,6 Till viss del 10,2 17,9 33,3 Nej, i mycket liten utsträckning 28,9 20,5 14,3 Nej, inte alls 43,0 34,6 14,3 Vet inte 12,5 19,2 4,8 N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,37. Tabell: 57b IFO-organiseringens påverkan på antalet andra personer involvee i klientärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) IFO-organiseringens påverkan Specialise- Blandform Integre på antalet andra personer involvee i klientärenden Ja, i mycket stor utsträckning 12, 2,9 5,9 *** Ja, i ganska stor utsträckning 2,4 2,9 29,4 Till viss del 12,2 20,6 29,4 Nej, i mycket liten utsträckning 31,7 20,6 17,6 Nej, inte alls 43,9 38,2 11,8 Vet inte 8,5 14,7 5,9 N= celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,38. 72

74 ÅSIKT OM DET TOTALA ANTALET PERSONER INVOLVERADE I KLIENTÄRENDEN Fråga: Vad anser du om det totala antalet personer (socialarbetare, andra tjänstemän, privatpersoner etc.) som vanligtvis är involvee i dina klientärenden? Tabell: 58a Åsikt om det totala antalet involvee personer. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Åsikt om det totala antalet Specialise- Blandform Integre involvee personer Alldeles för många 2,4 8,6 - ** Lite för många 20,5 13,6 4,5 Lämpligt 51,2 56,8 86,4 Lite för få 6,3 8,6 9,1 Alldeles för få 1,6 - - Vet inte 18,1 12,3 - N= celler (44,4%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,19. Tabell: 58b Åsikt om det totala antalet involvee personer. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Åsikt om det totala antalet Specialise- Blandform Integre involvee personer Alldeles för många 2,4 5,7 - Lite för många 22,0 14,3 5,6 Lämpligt 50,0 65,7 88,9 Lite för få 6,1 8,6 5,6 Alldeles för få 2,4 - - Vet inte 17,1 5,7 - N=

75 LÄMPLIGT ANTAL PROFESSIONELLA FÖR ATT KUNNA UTFÖRA ARBETE PÅ ETT BRA SÄTT Fråga: Vad är vanligtvis ett lämpligt antal professionella (socialarbetare, tjänstemän, vårdpersonal) i ett klientärende, för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett bra sätt? Tabell: 59a Lämpligt antal professionella. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Lämpligt antal professionella Inga alls - 1, ,1 31,7 23, ,9 47,6 52, ,2 4,9 14,3 Fler än 6 0,8 1,2 4,8 Vet inte 14,1 13,4 4,8 N= OBS! Överlappande intervaller. Tabell: 59b Lämpligt antal professionella. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Lämpligt antal professionella Inga alls ,5 30,6 16, ,6 41,7 61, ,6 5,6 11,1 Fler än 6-2,8 5,6 Vet inte 12,3 19,4 5,6 N= OBS! Överlappande intervaller. 74

76 KLARHET ANGÅENDE ANSVARET FÖR DEN ENSKILDA KLIENTEN Fråga: Är det klart vem som har det övergripande ansvaret för den enskilda klienten i de fall där flera personer och enheter inom socialtjänsten är inblandade? Tabell: 60a Klarhet angående ansvaret för klienten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klarhet ang. ansvaret Specialise- Blandform Integre för klienten Ja, alltid 17,7 8,4 40,9 ** Ja, för det mesta 47,7 57,8 54,5 Ibland 18,5 19,3 4,5 Nej, sällan 9,2 9,6 - Nej, aldrig Vet inte 6,9 4,8 - N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,22. Tabell: 60b Klarhet angående ansvaret för klienten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klarhet ang. ansvaret Specialise- Blandform Integre för klienten Ja, alltid 13,4 5,6 33,3 ** Ja, för det mesta 52,4 61,1 61,1 Ibland 18,3 16,7 5,6 Nej, sällan 8,5 16,7 - Nej, aldrig Vet inte 7,3 - - N= celler (46,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,79. 75

77 MEDVETENHET OM DET EGNA ÖVERGRIPANDE ANSVARET FÖR DEN ENSKILDA KLIENTEN NÄR FLERA PERSONER/ENHETER INOM SOCIALTJÄNSTEN ÄR INBLANDADE Fråga: Vet du när du har det övergripande ansvaret för den enskilda klienten i de fall där flera personer och enheter INOM socialtjänsten är inblandade? Tabell: 61a Medvetenhet om det egna ansvaret. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Medvetenhet om det egna Specialise- Blandform Integre ansvaret Ja, alltid 37,5 42,7 59,1 Ja, för det mesta 35,2 41,5 36,4 Ibland 7,0 6,1 - Nej, sällan 2,3 1,2 - Nej, aldrig - 1,2 - Kan inte besvara frågan 18,0 7,3 4,5 N= Tabell: 61b Medvetenhet om det egna ansvaret. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Medvetenhet om det egna Specialise- Blandform Integre ansvaret Ja, alltid 42,7 37,1 66,7 Ja, för det mesta 39,0 51,4 33,3 Ibland 9,8 8,6 - Nej, sällan 2,4 2,9 - Nej, aldrig Kan inte besvara frågan 6,1 - - N=

78 IFO-ORGANISATION versus KLIENTERNAS MÖJLIGHETER ATT FÅ HJÄLP MED HELA SIN PROBLEMSITUATION Fråga: Påverkar den aktuella IFO-organisationen klienternas möjligheter att få hjälp med hela sin problemsituation? Tabell: 62a Påverkan på klientens möjlighet att få hjälp. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på möjligheten Specialise- Blandform Integre att få hjälp Ja, alltid 9,3 6,0 22,7 *** Ja, för det mesta 24,8 45,2 72,7 Ibland 43,4 25,0 - Nej, sällan 8,5 6,0 - Nej, aldrig 0,8-4,5 Vet inte 13,2 17,9 - N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,19. Tabell: 62b Påverkan på klientens möjlighet att få hjälp. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på möjligheten Specialise- Blandform Integre att få hjälp Ja, alltid 11,1 8,3 27,8 *** Ja, för det mesta 23,5 38,9 66,7 Ibland 43,2 33,3 - Nej, sällan 9,9 5,6 - Nej, aldrig 1,2-5,6 Vet inte 11,1 13,9 - N= celler (50,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,27. 77

79 INLEDNING AV EN KLIENTKONTAKT VETSKAP OM VILKA AKTÖRER SOM KOMMER ATT INVOLVERAS I ÄRENDET Fråga: Vet du i inledningen av en klientkontakt vilka aktörer (inom och utanför socialtjänsten) du kommer att involvera i ärendet? Tabell: 63a Vetskap om vilka aktörer som kommer att involveras i ärendet. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Vetskap om vilka aktörer som Specialise- Blandform Integre kommer att involveras i ärendet Ja, alltid 3,1 3,6 - Ja, för det mesta 34,6 37,3 36,4 Ibland 41,7 36,1 50,0 Nej, sällan 11,8 18,1 13,6 Nej, aldrig 3,9 - - Vet inte 4,7 4,8 - N= Tabell: 63b Vetskap om vilka aktörer som kommer att involveras i ärendet. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Vetskap om vilka aktörer som Specialise- Blandform Integre kommer att involveras i ärendet Ja, alltid 1,2 - - Ja, för det mesta 39,5 38,9 33,3 Ibland 43,2 44,4 50,0 Nej, sällan 8,6 16,7 16,7 Nej, aldrig 3,7 - - Vet inte 3,7 - - N=

80 Socialarbetarrollen HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från PERSONLIG till OPERSONLIG Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 64a Socialarbetarroll, personlig - opersonlig. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Personlig - opersonlig 1 Personlig 13,4 14,3 27,3 ** 2 3,1 10,4 13,6 3 16,5 22,1 18,2 4 18,1 19,5 22,7 5 24,4 16,9 4,5 6 7,1 6,5 4,5 7 7,1 3,9 4,5 8 10,2 3, ,5 10 Opersonlig - 2,6 - N= celler (50,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,10. Tabell: 64b Socialarbetarroll, personlig - opersonlig. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Personlig - opersonlig 1 Personlig 4,9 11,4 27,8 ** 2 3,7 8,6 11,1 3 18,5 28,6 16,7 4 21,0 22,9 27,8 5 24,7 5,7-6 8,6 8,6 5,6 7 8,6 8,6 5,6 8 9,9 5, ,6 10 Opersonlig N= celler (63,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,13. 79

81 HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från PERSONLIG till OPERSONLIG Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 65a Önskan om socialarbetarrollen, personlig - opersonlig. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Personlig - opersonlig 1 Personlig 15,0 14,1 27,3 2 4,7 12,8 22,7 3 15,0 20,5 13,6 4 20,5 17,9 13,6 5 26,0 16,7 13,6 6 6,3 7,7 4,5 7 3,1 3,8-8 7,9 3,8-9 0,8-4,5 10 Opersonlig 0,8 2,6 - N= Tabell: 65b Önskan om socialarbetarrollen, personlig - opersonlig. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Personlig - opersonlig 1 Personlig 8,6 13,9 27,8 ** 2 4,9 8,3 22,2 3 16,0 25,0 11,1 4 25,9 22,2 16,7 5 29,6 11,1 11,1 6 3,7 5,6 5,6 7 1,2 8,3-8 8,6 5,6-9 1,2-5,6 10 Opersonlig N= celler (66,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,27. 80

82 HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från INFORMELL till FORMELL Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 66a Socialarbetarroll, informell - formell. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Informell - formell 1 Informell 4,0 2,6-2 2,4 6,6 4,5 3 5,6 10,5 13,6 4 8,9 14,5 13,6 5 25,0 26,3 31,8 6 12,9 6,6 13,6 7 13,7 13,2 13,6 8 19,4 9,2 9,1 9 4,0 7,9-10 Formell 4,0 2,6 - N= Tabell: 66b Socialarbetarroll, informell - formell. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Informell - formell 1 Informell - 2, ,6 5,6 3 3,8 8,3 16,7 4 5,0 16,7 11,1 5 27,5 25,0 27,8 6 13,8 5,6 16,7 7 20,0 13,9 16,7 8 20,0 11,1 5,6 9 5,0 8,3-10 Formell 5,0 2,8 - N= Tabell: 66c Socialarbetarroll, informell - formell. Dikotomise. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Informell - formell 1-5 Informell 46,0 60,5 63,6 * 6-10 Formell 54,0 39,5 36,4 N=

83 HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från INFORMELL till FORMELL Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 67a Önskan om socialarbetarrollen, informell - formell. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Informell - formell 1 Informell 4,0 2,6-2 2,4 7,8 13,6 3 7,2 11,7 4,5 4 12,0 13,0 9,1 5 26,4 29,9 36,4 6 12,0 9,1 22,7 7 14,4 9,1 4,5 8 15,2 9,1 9,1 9 2,4 5,2-10 Formell 4,0 2,6 - N= Tabell: 67b Önskan om socialarbetarrollen, informell - formell. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Informell - formell 1 Informell - 2, ,3 16,7 3 4,9 8,3 5,6 4 11,1 16,7 11,1 5 27,2 30,6 33,3 6 12,3 5,6 22,2 7 19,8 8,3 5,6 8 18,5 13,9 5,6 9 1,2 2,8-10 Formell 4,9 2,8 - N=

84 HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från MEDMÄNNISKA till TJÄNSTEMAN Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 68a Socialarbetarroll, medmänniska - tjänsteman. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Medmänniska - tjänsteman 1 Medmänniska 3,9 9,1-2 3,9 6,5 13,6 3 10,2 10,4 13,6 4 10,2 10,4 18,2 5 22,0 31,5 9,1 6 17,3 9,1 13,6 7 15,0 6,5 9,1 8 8,7 3,9 18,2 9 4,7 7,8 4,5 10 Tjänsteman 3,9 3,9 - N= Tabell: 68b Socialarbetarroll, medmänniska - tjänsteman. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Medmänniska - tjänsteman 1 Medmänniska - 2,9-2 1,2 2,9 11,1 3 11,1 11,8 16,7 4 8,6 14,7 11,1 5 25,9 38,2 11,1 6 21,0 14,7 16,7 7 16,0 2,9 11,1 8 8,6-16,7 9 2,5 8,8 5,6 10 Tjänsteman 4,9 2,9 - N=

85 HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från MEDMÄNNISKA till TJÄNSTEMAN Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 69a Önskan om socialarbetarrollen, medmänniska - tjänsteman. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Medmänniska - tjänsteman 1 Medmänniska 4,0 6,5-2 7,1 9,1 10,0 3 13,5 10,4 20,0 4 10,3 14,3 30,0 5 27,0 23,4-6 15,1 14,3 25,0 7 10,3 10,4 5,0 8 7,1 2,6 5,0 9 4,0 6,5 5,0 10 Tjänsteman 1,6 2,6 - N= Tabell: 69b Önskan om socialarbetarrollen, medmänniska - tjänsteman. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Medmänniska - tjänsteman 1 Medmänniska 1,3 2,8-2 3,8 8,3 12,5 3 15,0 11,1 18,8 4 11,3 16,7 25,0 5 32,5 25,0-6 15,0 16,7 31,3 7 10,0 11,1 6,3 8 7, ,3 5,6 6,3 10 Tjänsteman 2,5 2,8 - N=

86 HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från VARM & EMPATISK till DISTANSERAD Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 70a Socialarbetarroll, varm & empatisk - distanse. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Varm & empatisk - distanse 1 Varm & empatisk 8,0 12,7 9,5 2 14,4 19,0 28,6 3 16,8 12,7 19,0 4 24,8 20,3 19,0 5 20,0 15,2 4,8 6 8,0 11,4 4,8 7 5,6 6,3 9,5 8 1,6 1,3 4, Distanse 0,8 1,3 - N= Tabell: 70b Socialarbetarroll, varm & empatisk - distanse. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Varm & empatisk - distanse 1 Varm & empatisk 2,5 11,1 5,9 2 13,6 13,9 29,4 3 17,3 16,7 11,8 4 29,6 22,2 23,5 5 19,8 16,7 5,9 6 7,4 11,1 5,9 7 7,4 8,3 11,8 8 2,5-5, Distanse N=

87 HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från VARM & EMPATISK till DISTANSERAD Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 71a Önskan om socialarbetarrollen, varm & empatisk - distanse. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Varm & empatisk - distanse 1 Varm & empatisk 13,4 16,7 13,6 2 18,1 16,7 31,8 3 17,3 14,1 18,2 4 18,1 19,2 18,2 5 22,0 20,5 4,5 6 9,4 7,7 9,1 7 0,8 2,6 4,5 8 0,8 2, Distanse N= Tabell: 71b Önskan om socialarbetarrollen, varm & empatisk - distanse. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Varm & empatisk - distanse 1 Varm & empatisk 8,6 13,9 11,1 2 16,0 11,1 33,3 3 19,8 16,7 11,1 4 22,2 27,8 22,2 5 22,2 16,7 5,6 6 8,6 8,3 11,1 7 1,2 2,8 5,6 8 1,2 2, Distanse N=

88 HUR SER SOCIALARBETARROLLEN UT - skala från FLEXIBEL till BYRÅKRATISK Fråga: Hur ser din socialarbetarroll OFTAST ut? Tabell: 72a Socialarbetarroll, flexibel - byråkratisk. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Flexibel - byråkratisk 1 Flexibel 11,2 24,3 19,0 * 2 10,4 23,0 14,3 3 13,6 16,2 23,8 4 24,0 13,5 23,8 5 15,2 6,8 4,8 6 8,0 4,1 9,5 7 10,4 5,4 4,8 8 4,8 1,4-9 2,4 2,7-10 Byråkratisk - 2,7 - N= celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,19. Tabell: 72b Socialarbetarroll, flexibel - byråkratisk. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Socialarbetarroll Specialise- Blandform Integre Flexibel - byråkratisk 1 Flexibel 6,3 17,6 16,7 2 7,6 20,6 11,1 3 8,9 11,8 27,8 4 26,6 17,6 22,2 5 20,3 8,8 5,6 6 8,9 5,9 11,1 7 12,7 5,9 5,6 8 6,3 2,9-9 2,5 5,9-10 Byråkratisk - 2,9 - N=

89 HUR MAN SKULLE VILJA ATT SOCIALARBETARROLLEN SÅG UT - skala från FLEXIBEL till BYRÅKRATISK Fråga: Hur SKULLE DU VILJA att din socialarbetarroll såg ut? Tabell: 73a Önskan om socialarbetarrollen, flexibel - byråkratisk. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Flexibel - byråkratisk 1 Flexibel 13,4 21,5 36,4 2 15,0 21,5 13,6 3 21,3 20,3 13,6 4 22,0 15,2 18,2 5 17,3 11,4 9,1 6 4,7 6,3 4,5 7 3,9-4,5 8 2,4 1, ,5-10 Byråkratisk N= Tabell: 73b Önskan om socialarbetarrollen, flexibel - byråkratisk. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Önskan om socialarbetarrollen Specialise- Blandform Integre Flexibel - byråkratisk 1 Flexibel 9,9 14,3 33,3 2 14,8 20,0 11,1 3 16,0 20,0 16,7 4 29,6 20,0 16,7 5 18,5 11,4 11,1 6 3,7 5,7 5,6 7 4,9-5,6 8 2,5 2, ,7-10 Byråkratisk N=

90 IFOs ORGANISERING versus MÖJLIGHETER ATT PRIORITERA MELLAN OLIKA TYPER AV ÄRENDEN Fråga: Påverkas dina möjligheter att aktivt prioritera mellan olika typer av ärenden av IFOs organisering? Tabell: 74a Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på möjligheten Specialise- Blandform Integre att prioritera Ja, i mycket stor utsträckning 7,8 11,1 4,5 ** Ja, i ganska stor utsträckning 18,6 13,6 50,0 Till viss del 23,3 24,7 31,8 Nej, i mycket liten utsträckning 25,6 32,1 - Nej, inte alls 12,4 8,6 9,1 Vet inte 12,4 9,9 4,5 N= celler (22,2%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,90. Tabell: 74b Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på möjligheten Specialise- Blandform Integre att prioritera Ja, i mycket stor utsträckning 8,5 11,1 5,6 *** Ja, i ganska stor utsträckning 22,0 11,1 55,6 Till viss del 22,0 11,1 33,3 Nej, i mycket liten utsträckning 31,7 44,4 - Nej, inte alls 7,3 8,3 5,6 Vet inte 8,5 13,9 - N= celler (44,4%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,32. 89

91 IFOs ORGANISERING versus MÖJLIGHETER ATT PRIORITERA MELLAN OLIKA TYPER AV ÄRENDEN - på vilket sätt - numerisk Fråga: Om du svarat "Ja", eller "Till viss del" på FÖREGÅENDE fråga. På vilket sätt påverkas dina möjligheter att aktivt prioritera mellan olika typer av ärenden av IFOs organisering? Tabell: 75a Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på möjligheten Specialise- Blandform Integre att prioritera Möjligheterna påverkas mycket positivt 13,6 27,0 27,8 ** Möjligheterna påverkas något positivt 44,1 54,1 66,7 Möjligheterna påverkas något negativt 37,3 16,2 5,6 Möjligheterna påverkas mycket negativt 5,1 2,7 - N= celler (41,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,63. Tabell: 75b Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan på möjligheten Specialise- Blandform Integre att prioritera Möjligheterna påverkas mycket positivt 11,9 10,0 25,0 Möjligheterna påverkas något positivt 47,6 50,0 68,8 Möjligheterna påverkas något negativt 33,3 30,0 6,3 Möjligheterna påverkas mycket negativt 7,1 10,0 - N= respondenter har angett förklaring/motiv till sina svar på frågan om organisationens påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden. 26 av dessa motiv kretsar kring varför man tycker att möjligheterna att prioritera påverkas negativt. 3 av dessa 26 motiv handlar om en mycket negativ påverkan medan resten handlar om en något negativ påverkan. Personal från den specialisee organisationen är här i klar majoritet med 19 svar varav 2 som handlar om mycket negativ påverkan. När det gäller den specialisee organisationen kan man se några tydliga kluster av problem. 90

92 1) Ärenden prioriterar sig själva som några respondenter uttryckte det. Åtminstone 7 respondenter från den specialisee organisationen nämner svårigheten att prioritera. Orsaker som nämns spänner över förhållanden som att: - Brist på resurser och hård arbetsbelastning - Akuta ärenden och utredningar får fokus och resten får vänta. Vissa respondenter antyder samtidigt att t.ex. insatsarbetet kommer i andra hand. Flera antyder direkt eller indirekt att klienten blir lidande. Brandkårsutryckningar för att hjälpa andra i organisationen nämns också. 2) Brist på flexibilitet i organisationen. Åtminstone 5 respondenter nämner bristande flexibilitet som ett primärt problem. Med det menar de att man är bunden till vissa klientgrupper och detta oavsett tid och andra resurser. Också här finns det en antydan om att klienten blir lidande. Ovan beskrivna kluster går förstås in i varandra. Ännu mer komplicerat blir det när man försöker få en uppfattning om på vilket sätt drabbas klienten. Två respondenter nämner uttryckligen det omöjliga i att arbeta grundligt med ett ärende. Följande citat får stå som illustration till problematiken: För många ärenden gör det omöjligt att lägga tid på vissa typer av ärenden. Ärendena prioriterar sig själva! För hög arbetsbelastning gör det svårt att göra en bra prioritering, det handlar mest om att klara av att genomföra det man är ålagd och att då uppnå en grundläggande nivå. Arbetar med ekonomiskt bistånd då möjligheten är begränsad. Finns ej tidsutrymme att arbeta "grundligt" i varje ärende. bakomliggande problem/orsaker till ansökan om ek bist. finns mycket att arbeta med i vissa ärenden.då det ofta finns varierande bakomliggande problem/orsaker till ansökan om ek bist. finns mycket att arbeta med i vissa ärenden. Å andra sidan finns det också respondenter inom den specialisee organisationen som tycker att de får prioritera själva och inrikta sitt arbete på det de är intressee av och har kompetens för. 12 respondenter har den åsikten. I denna organisation har 15 personer med positiv eller mycket positiv syn på den institutionella påverkan på deras prioriteringsmöjligheter angett ett motiv. Således är det en betydande fraktion som tycker att deras handlingsutrymme gynnas av organisationsformen. En respondent uttrycker den något paoxala åsikten att prioriteringen påverkas mycket positivt eftersom organisationen ser till att man slipper prioritera: Vi har deadline från vilket gör att de ärenden prioriterar sig själv. Från IFO av blandtyp kommer 6 motiv till varför man anser att möjligheten att prioritera påverkas negativt. Motiven likar de som redan kommenterats i diskussionen av den specialisee organisationen. I den integree organisationen anser en person att svagheten med organisationen är just brist på specialisering och omöjlighet att jobba med specifika typer av ärenden. 91

93 Bedömning av klientens problem HUR VANLIGT MED GOD UPPFATTNING OM KLIENTENS EGENTLIGA PROBLEM i inledningen av en kontakt Fråga: Hur vanligt är det att du i inledningen av en kontakt får en GOD UPPFATTNING om din klients egentliga/faktiska problem (dvs. problemets komplexitet och omfattning)? Tabell: 76a God uppfattning om klientens egentliga problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) God uppfattning om Specialise- Blandform Integre klientens egentliga problem Mycket vanligt 8,6 8,6 4,5 Ganska vanligt 54,7 59,3 54,5 Varken vanligt eller ovanligt 24,2 18,5 40,9 Ganska ovanligt 9,4 12,3 - Mycket ovanligt 1,6 - - Vet inte 1,6 1,2 - N= Tabell: 76b God uppfattning om klientens egentliga problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) God uppfattning om Specialise- Blandform Integre klientens egentliga problem Mycket vanligt 8,5 8,3 5,6 Ganska vanligt 52,4 66,7 55,6 Varken vanligt eller ovanligt 25,6 13,9 38,9 Ganska ovanligt 11,0 11,1 - Mycket ovanligt 1,2 - - Vet inte 1,2 - - N=

94 IFOs ORGANISERING versus FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN RELEVANT BEDÖMNING AV KLIENTERS PROBLEM Fråga: Ger IFOs ORGANISERING dig förutsättningar för en relevant bedömning av klienters problem? Tabell: 77a IFOs organisering som förutsättning för en relevant bedömning av klientens problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) IFOs organisering - Specialise- Blandform Integre Förutsättningar för en relevant bedömning av klienters problem Ja, alltid 6,3 11,0 22,7 * Ja, för det mesta 55,5 40,2 63,6 Ibland 21,9 26,8 9,1 Nej, sällan 3,1 6,1 - Nej, aldrig Vet inte 13,3 15,9 4,5 N= celler (40,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,85. Tabell: 77b IFOs organisering som förutsättning för en relevant bedömning av klientens problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) IFOs organisering - Specialise- Blandform Integre Förutsättningar för en relevant bedömning av klienters problem Ja, alltid 2,4 5,6 27,8 ** Ja, för det mesta 58,5 55,6 61,1 Ibland 25,6 22,2 11,1 Nej, sällan 2,4 2,8 - Nej, aldrig Vet inte 11,0 13,9 - N= celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,40. 93

95 IFOs EKONOMISKA RESURSER versus FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN RELEVANT BEDÖMNING AV KLIENTERS PROBLEM Fråga: Ger IFOs EKONOMISKA RESURSER dig förutsättningar för en relevant bedömning av klienters problem? Tabell: 78a Ekonomiska resurser som förutsättning för en relevant bedömning av klientens problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Ekonomiska resurser - Specialise- Blandform Integre Förutsättningar för en relevant bedömning av klienters problem Ja, alltid 8,5 7,4 18,2 Ja, för det mesta 41,1 34,6 63,6 Ibland 23,3 19,8 4,5 Nej, sällan 6,2 11,1 - Nej, aldrig 3,1 2,5 - Vet inte 17,8 24,7 13,6 N= Tabell: 78b Ekonomiska resurser som förutsättning för en relevant bedömning av klientens problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Ekonomiska resurser - Specialise- Blandform Integre Förutsättningar för en relevant bedömning av klienters problem Ja, alltid 3,7 2,8 22,2 *** Ja, för det mesta 42,7 33,3 61,1 Ibland 31,7 22,2 5,6 Nej, sällan 8,5 13,9 - Nej, aldrig 2,4 - - Vet inte 11,0 27,8 11,1 N= celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,26. 94

96 ANNAT SOM PÅVERKAR BEDÖMNING AV KLIENTERS PROBLEM Fråga: Finns det något annat som påverkar din bedömning av klienters problem? Tabell: 79a Annat som påverkar bedömning av klienters problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Annat som påverkar Specialise- Blandform Integre bedömning av klienters problem Nej 44,2 53,7 50,0 Ja 55,8 46,3 50,0 N= Tabell: 79b Annat som påverkar bedömning av klienters problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Annat som påverkar Specialise- Blandform Integre bedömning av klienters problem Nej 46,0 41,4 46,2 Ja 54,0 58,6 53,8 N=

97 Förutsättningar att göra relevanta insatser IFOs ORGANISERING versus FÖRUTSÄTTNINGAR ATT GÖRA RELEVANTA INSATSER Fråga: Ger IFOs ORGANISERING dig förutsättningar att göra relevanta insatser? Tabell: 80a Påverkan från IFOs organisering på förutsättningar att göra relevanta insatser. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan från IFOs Specialise- Blandform Integre organisering Ja, alltid 4,7 6,1 22,7 ** Ja, för det mesta 62,8 68,3 77,3 Ibland 27,1 20,7 - Nej, sällan 3,1 1,2 - Nej, aldrig Vet inte 3,1 3,7 - N= celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,47. Tabell: 80b Påverkan från IFOs organisering på förutsättningar att göra relevanta insatser. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan från IFOs Specialise- Blandform Integre organisering Ja, alltid 3,7 2,8 22,2 ** Ja, för det mesta 62,2 69,4 77,8 Ibland 29,3 27,8 - Nej, sällan 2,4 - - Nej, aldrig Vet inte 2,4 - - N= celler (66,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,26. 96

98 IFOs EKONOMISKA RESURSER versus FÖRUTSÄTTNINGAR ATT GÖRA RELEVANTA INSATSER Fråga: Ger IFOs EKONOMISKA RESURSER dig förutsättningar att göra relevanta insatser? Tabell: 81a Påverkan från ekonomiska resurser. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan från ekonomiska Specialise- Blandform Integre resurser Ja, alltid 3,1 7,4 13,6 *** Ja, för det mesta 46,9 42,0 86,4 Ibland 35,9 33,3 - Nej, sällan 7,0 4,9 - Nej, aldrig - 3,7 - Vet inte 7,0 8,6 - N= celler (44,4%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,29. Tabell: 81b Påverkan från ekonomiska resurser. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan från ekonomiska Specialise- Blandform Integre resurser Ja, alltid 2,4-16,7 *** Ja, för det mesta 46,3 47,2 83,3 Ibland 36,6 30,6 - Nej, sällan 9,8 8,3 - Nej, aldrig - 2,8 - Vet inte 4,9 11,1 - N= celler (61,1%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,13. 97

99 FÖRÄNDRING AV INSATSER SOM RESULTAT AV KLIENTENS FÖRÄNDRING Fråga: Förändras dina insatser under kontakten (ärendetiden) som resultat av klientens förändring? Tabell: 82a Påverkan från klientens förändring. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan från klientens Specialise- Blandform Integre förändring Ja, alltid 7,1 6,2 9,1 Ja, för det mesta 38,9 50,6 50,0 Ibland 46,8 34,6 40,9 Nej, sällan 2,4 - - Nej, aldrig - 1,2 - Vet inte 4,8 7,4 - N= Tabell: 82b Påverkan från klientens förändring. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan från klientens Specialise- Blandform Integre förändring Ja, alltid 7,4 8,3 - Ja, för det mesta 39,5 47,2 61,1 Ibland 44,4 36,1 38,9 Nej, sällan 3,7 - - Nej, aldrig Vet inte 4,9 8,3 - N= FÖRÄNDRING AV INSATSER SOM RESULTAT AV VAD SOM SKER I KLIENTENS PRIVATA SOCIALA NÄTVERK Fråga: Påverkas dina insatser av vad som sker i klientens privata sociala nätverk? Tabell: 83a Påverkan från klientens privata sociala nätverk. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan från klientens Specialise- Blandform Integre privata sociala nätverk Ja, alltid 4,0 4,9 9,1 Ja, för det mesta 28,6 29,6 45,5 Ibland 59,5 51,9 40,9 Nej, sällan 2,4 6,2 4,5 Nej, aldrig 1,6 - - Vet inte 4,0 7,4 - N=

100 Tabell: 83b Påverkan från klientens privata sociala nätverk. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Påverkan från klientens Specialise- Blandform Integre privata sociala nätverk Ja, alltid 3,7 5,6 5,6 Ja, för det mesta 32,1 30,6 50,0 Ibland 56,8 50,0 38,9 Nej, sällan 1,2 8,3 5,6 Nej, aldrig 2,5 - - Vet inte 3,7 5,6 - N= ANNAT SOM PÅVERKAR INSATSER Fråga: Finns det något annat som påverkar vilka insatser du gör? Tabell: 84a Annat som påverkar vilka insatser som görs. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Annat som påverkar Specialise- Blandform Integre vilka insatser som görs Nej 37,6 62,9 52,9 *** Ja 62,4 37,1 47,1 N= Tabell: 84b Annat som påverkar vilka insatser som görs. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Annat som påverkar Specialise- Blandform Integre vilka insatser som görs Nej 39,0 58,6 57,1 Ja 61,0 41,4 42,9 N=

101 KLIENTENS MEDVETENHET OM SINA EGENTLIGA PROBLEM i inledningen av en kontakt Fråga: Kan dina klienter i inledningen av en kontakt ange vad de har för egentliga/faktiska problem? Tabell: 85a Klientens medvetenhet om sina egentliga problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klienten medveten om sina Specialise- Blandform Integre egentliga problem Ja, alltid 3,9 7,4 4,5 Ja, för det mesta 42,2 38,3 63,6 Ibland 45,3 45,7 31,8 Nej, sällan 5,5 3,7 - Nej, aldrig 1,6 - - Vet inte 1,6 4,9 - N= Tabell: 85b Klientens medvetenhet om sina egentliga problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klienten medveten om sina Specialise- Blandform Integre egentliga problem Ja, alltid 2,4 5,6 - Ja, för det mesta 43,9 44,4 61,1 Ibland 48,8 44,4 38,9 Nej, sällan 2,4 2,8 - Nej, aldrig 1,2 - - Vet inte 1,2 2,8 - N=

102 HUR VANLIGT MED UPPFATTNING OM VILKA INSATSER SOM KOMMER ATT GÖRAS UNDER KONTAKT- TIDEN/ÄRENDETIDEN i inledningen av en kontakt Fråga: Hur vanligt är det att du i inledningen av en klientkontakt vet vilka insatser du kommer att göra under kontakten (ärendetiden)? Tabell: 86a Uppfattning om vilka insatser som kommer att göras. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Uppfattning om vilka insatser Specialise- Blandform Integre som kommer att göras Mycket vanligt 4,7 6,2 4,5 Ganska vanligt 46,5 45,7 40,9 Varken vanligt eller ovanligt 36,2 33,3 54,5 Ganska ovanligt 8,7 8,6 - Mycket ovanligt 1,6 1,2 - Vet inte 2,4 4,9 - N= Tabell: 86b Uppfattning om vilka insatser som kommer att göras. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Uppfattning om vilka insatser Specialise- Blandform Integre som kommer att göras Mycket vanligt 4,9 2,8 5,6 Ganska vanligt 43,9 52,8 33,3 Varken vanligt eller ovanligt 40,2 25,0 61,1 Ganska ovanligt 7,3 11,1 - Mycket ovanligt 2,4 2,8 - Vet inte 1,2 5,6 - N=

103 Metoder och arbetssätt SPECIFIKA METODER/ARBETSSÄTT Fråga: Hur ofta använder du SPECIFIKA metoder/arbetssätt i ditt klientarbete, dvs. sådana metoder/arbetssätt som har ett eget namn (t.ex. lösningsfokuserat, AA:s tolvstegsmodell, MST, familjerådslag, FFT etc.)? Tabell: 87a Specifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Specifika metoder Alltid 7,9 2,5 4,5 För det mesta 19,7 21,3 18,2 Ibland 41,7 45,0 59,1 Sällan 18,1 12,5 4,5 Aldrig 5,5 10,0 4,5 Vet inte 7,1 8,8 9,1 N= Tabell: 87b Specifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Specifika metoder Alltid 3,7 - - För det mesta 18,3 17,1 5,6 Ibland 43,9 40,0 72,2 Sällan 22,0 17,1 5,6 Aldrig 4,9 14,3 5,6 Vet inte 7,3 11,4 11,1 N=

104 OSPECIFIKA METODER/ARBETSSÄTT Fråga: Hur ofta använder du OSPECIFIKA arbetssätt i ditt klientarbete (t.ex. en egen blandning av olika metoder, dina tidigare erfarenheter, intuition)? Tabell: 88a Ospecifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Ospecifika metoder Alltid 11,9 11,1 4,5 För det mesta 51,6 39,5 40,9 Ibland 27,0 33,3 31,8 Sällan 3,2 1,2 9,1 Aldrig 0,8 1,2 - Vet inte 5,6 13,6 13,6 N= Tabell: 88b Ospecifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Ospecifika metoder Alltid 8,6 13,9 5,6 För det mesta 54,3 30,6 38,9 Ibland 27,2 36,1 33,3 Sällan 3,7 2,8 5,6 Aldrig - 2,8 - Vet inte 6,2 13,9 16,7 N=

105 Relation till klienten RELATION TILL KLIENTEN versus MÖJLIGHETERNA ATT UPPNÅ RESULTAT (KLIENTEFFEKTER) Fråga: Har din RELATION till Dina klienter någon avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå resultat (klienteffekter)? Tabell: 89a Klientrelationens betydelse för klienteffekten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klientrelationens betydelse Specialise- Blandform Integre för klienteffekten Ja, alltid 25,0 27,2 13,6 * Ja, för det mesta 44,5 44,4 72,7 Ibland 20,3 17,3 13,6 Nej, sällan 4,7 - - Nej, aldrig - 3,7 - Vet inte 5,5 7,4 - N= celler (50,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,29. Tabell: 89b Klientrelationens betydelse för klienteffekten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klientrelationens betydelse Specialise- Blandform Integre för klienteffekten Ja, alltid 15,9 27,8 11,1 ** Ja, för det mesta 45,1 30,6 77,8 Ibland 26,8 27,8 11,1 Nej, sällan 6,1 - - Nej, aldrig - 5,6 - Vet inte 6,1 8,3 - N= celler (61,1%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,

106 KLIENTENS TILLIT versus MÖJLIGHETERNA ATT UPPNÅ RESULTAT (KLIENTEFFEKTER) Fråga: Har klientens TILLIT till dig någon avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå resultat (klienteffekter)? Tabell: 90a Tillitens betydelse för klienteffekten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Tillitens betydelse Specialise- Blandform Integre för klienteffekten Ja, alltid 25,8 33,3 27,3 Ja, för det mesta 53,1 47,4 68,2 Ibland 12,5 6,4 4,5 Nej, sällan 2,3 3,8 - Nej, aldrig Vet inte 6,3 9,0 - N= Tabell: 90b Tillitens betydelse för klienteffekten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Tillitens betydelse Specialise- Blandform Integre för klienteffekten Ja, alltid 11,0 26,5 27,8 Ja, för det mesta 63,4 50,0 66,7 Ibland 15,9 8,8 5,6 Nej, sällan 3,7 5,9 - Nej, aldrig Vet inte 6,1 8,8 - N=

107 BÄRANDE/BETYDELSEFULLA RELATIONER TILL KLIENTERNA Fråga: Har du i din nuvarande arbetssituation möjligheter att etablera bärande/betydelsefulla relationer till klienterna? Tabell: 91a Bärande/betydelsefulla relationer till klienterna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Möjlighet att etablera Specialise- Blandform Integre bärande/betydelsefulla relationer till klienterna Ja, alltid 5,4 10,0 31,8 *** Ja, för det mesta 36,4 52,5 68,2 Ibland 33,3 22,5 - Nej, sällan 14,7 5,0 - Nej, aldrig 2,3 3,8 - Vet inte 7,8 6,3 - N= celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,57. Tabell: 91b Bärande/betydelsefulla relationer till klienterna. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Möjlighet att etablera Specialise- Blandform Integre bärande/betydelsefulla relationer till klienterna Ja, alltid 1,2 11,1 27,8 *** Ja, för det mesta 37,8 47,2 72,2 Ibland 45,1 33,3 - Nej, sällan 9,8 5,6 - Nej, aldrig 1,2 2,8 - Vet inte 4,9 - - N= celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,

108 KLIENTKONTAKTENS LÄNGD/VARAKTIGHET versus UTVECKLING AV RESULTAT Fråga: Har klientkontaktens längd/varaktighet någon avgörande betydelse för hur resultatet utvecklas? Tabell: 92a Klientkontaktens varaktighet och dess betydelse för klienteffekten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klientkontaktens varaktighet Specialise- Blandform Integre och dess betydelse för klienteffekten Ja, alltid 4,7 6,2 4,5 Ja, för det mesta 37,0 46,9 27,3 Ibland 45,7 29,6 50,0 Nej, sällan 2,4 4,9 9,1 Nej, aldrig 0,8 2,5 - Vet inte 9,4 9,9 9,1 N= Tabell: 92b Klientkontaktens varaktighet och dess betydelse för klienteffekten. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klientkontaktens varaktighet Specialise- Blandform Integre och dess betydelse för klienteffekten Ja, alltid 2,5 5,6 5,6 Ja, för det mesta 33,3 41,7 33,3 Ibland 46,9 25,0 44,4 Nej, sällan 3,7 8,3 11,1 Nej, aldrig 1,2 2,8 - Vet inte 12,3 16,7 5,6 N=

109 Klienteffekter och resultat KLIENTEFFEKTERNA SOM OBSERVERBARA YTTRE FÖRÄNDRINGAR I KLIENTENS HANDLANDE Fråga: Är resultatet/klienteffekterna av dina insatser observerbara som yttre förändringar i klientens handlande? Tabell: 93a Klienteffekter som förändringar i klientens handlande. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klienteffekter som Specialise- Blandform Integre förändringar i klientens handlande Ja, alltid - 2,5 - Ja, för det mesta 37,9 43,2 40,9 Ibland 46,0 38,3 54,5 Nej, sällan 2,4 1,2 - Nej, aldrig 0,8 - - Vet inte 12,9 14,8 4,5 N= Tabell: 93b Klienteffekter som förändringar i klientens handlande. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Klienteffekter som Specialise- Blandform Integre förändringar i klientens handlande Ja, alltid - 2,8 - Ja, för det mesta 30,0 27,8 33,3 Ibland 51,3 44,4 61,1 Nej, sällan 2,5 2,8 - Nej, aldrig 1,3 - - Vet inte 15,0 22,2 5,6 N=

110 KLIENTKONTAKTENS/ÄRENDETS SLUT VET MAN DÅ ATT ETT BRA RESULTAT UPPNÅTTS Fråga: När din kontakt med klienten avslutas (= ärendet avslutas), vet du då ATT ett bra resultat har uppnåtts? Tabell: 94a Vetskap om bra resultat. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vetskap om bra resultat Ja, alltid - 1,2 - ** Ja, för det mesta 24,8 42,0 63,6 Ibland 56,8 44,4 27,3 Nej, sällan 7,2 4,9 - Nej, aldrig - 1,2 - Vet inte 11,2 6,2 9,1 N= celler (50,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,10. Tabell: 94b Vetskap om bra resultat. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vetskap om bra resultat Ja, alltid - 2,8 - *** Ja, för det mesta 19,0 36,1 66,7 Ibland 60,8 41,7 27,8 Nej, sällan 10,1 11,1 - Nej, aldrig - 2,8 - Vet inte 10,1 5,6 5,6 N= celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,

111 KLIENTKONTAKTENS/ÄRENDETS SLUT VET MAN DÅ VARFÖR RESULTATET BLEV SOM DET BLEV Fråga: När din kontakt med klienten avslutas (=ärendet avslutas), vet du då VARFÖR resultatet blev som det blev? Tabell: 95a Vetskap om resultatets orsak. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vetskap om resultatets orsak Ja, alltid 0,8 2,5 - Ja, för det mesta 42,2 52,5 68,2 Ibland 36,8 35,0 31,8 Nej, sällan 8,0 3,8 - Nej, aldrig - 1,3 - Vet inte 12,0 5,0 - N= Tabell: 95b Vetskap om resultatets orsak. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Vetskap om resultatets orsak Ja, alltid 1,3 2,9 - Ja, för det mesta 37,5 42,9 66,7 Ibland 40,0 37,1 33,3 Nej, sällan 10,0 8,6 - Nej, aldrig - 2,9 - Vet inte 11,3 5,7 - N=

112 RESULTATETS FÖRUTSÄGBARHET Fråga: Är resultatet av ditt klientarbete möjligt att förutse i inledningen av en kontakt? Tabell: 96a Resultatets förutsägbarhet. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Resultatets förutsägbarhet Ja, alltid Ja, för det mesta 4,0 5,1 18,2 Ibland 55,6 54,4 50,0 Nej, sällan 27,0 29,1 31,8 Nej, aldrig 5,6 5,1 - Vet inte 7,9 6,3 - N= Tabell: 96b Resultatets förutsägbarhet. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Specialise- Blandform Integre Resultatets förutsägbarhet Ja, alltid Ja, för det mesta 2,5 5,7 11,1 Ibland 55,6 48,6 55,6 Nej, sällan 27,2 28,6 33,3 Nej, aldrig 7,4 8,6 - Vet inte 7,4 8,6 - N=

113 General Health Questionnaire 12 Tabell: 97 Psykiskt välbefinnande. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Psykiskt välbefinnande Valid Kumulativ GHQ-scores procent procent 0 62,0 62,0 1 10,4 72,4 2 5,0 77,4 3 nedsatt välbefinnande 3,6 81,0 4 3,6 84,6 5 4,1 88,7 6 5,4 94,1 7 2,3 96,4 8 1,4 97,7 9 0,5 98,2 10 0,5 98,6 12 1,4 100,0 N= 221 Tabell: 98 Psykiskt välbefinnande. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Psykiskt välbefinnande Specialise- Blandform Integre GHQ-scores (dikotomisee) ,6 75,9 91, nedsatt välbefinnande 24,4 24,1 8,7 N= Kommentar One-Way Anova utförd på ej omkodade GHQ-scores pekar på att det finns signifikanta skillnader mellan gruppernas medelvärden. I synnerhet den yngsta åldersgruppens (22-30 år) gruppsnitt avviker från de andra. Tests of post hoc multiple comparisons: LSD=0,001, Bonferroni=0,01, Tukey HSD=0,008, Scheffe=0,

114 Tabell: 99 Psykiskt välbefinnande. Fördelning efter ålder. (Andelar i procent av samtliga svarande.) Psykiskt år år år år år välbefinnande GHQ-scores 0 48,8 54,9 65,7 66,1 73,7 ** 1 8,0 15,7 14,9 3,4 5,3 2-7,8 3,0 6,8 5,3 3-2,0 7,5 3,4-4 eller större 44,0 19,6 9,0 20,3 15,8 N= celler (56,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,

115 Litteratur Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (1998) Metoder i socialt arbete: om insatser och arbetssätt i socialtjänstens individ- och familjeomsorg, Socialvetenskaplig tidskrift, 1998:4, Bernler, Gunnar, & Johnsson, Lisbeth (2001) Teori för psykosocialt arbete, Stockholm: Natur och Kultur. Bergmark, Åke (1998) Nyckelbegrepp i socialt arbete, Lund: Studentlitteratur. Blom, Björn (2004) Specialization in social work practice effects on interventions in the personal social services. Journal of Social Work, 4:1, Blom, Björn (2001) The personal social services in a Swedish quasi-market context, Policy & Politics, 1, pp Blom, Björn & Morén, Stefan (2007) Insatser och resultat i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. DiMaggio, Paul J. & Powell, Walter W. (1991) The ironcage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields, In Walter W. Powell & Paul J. DiMaggio (eds.), The new institutionalism in organizational analysis, Chicago: The University of Chicago Press. Doel, Mark (1997) Social Work Practice Revisited: Generalist and Specialist Practice. Occasional Monograph, Faculty of Health and Community Care, University of Central England in Birmingham. Eriksson, Bodil (1995) Från omsorg till förändringsarbete: en analys av villkor för stödgruppsarbete, (avhandling för doktorsexamen, Stockholms universitet). Hjern, Benny (2000)Välfärdsstatens institutioner och de multipla behovsmänniskorna. Opublicerat manuskript, Statsvetenskapliga institutionen, Jönköpings universitet. Kokkin, Judy (1998) Profesjonelt sosialt arbeid, Oslo: Tano Aschehoug. Lundström, Tommy (1994) Vad har det blivit av barnavården?, i Ulla Pettersson, (Red.). (1994) Socialtjänstens klientarbete. Lund: Studentlitteratur. Pettersson, Ulla (Red.). (1994) Socialtjänstens klientarbete, Lund: Studentlitteratur. Repstad, Pål (1998) Sociologiskt perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Thomas, Martin, & Pierson, John (eds.) (1995) Dictionary of Social Work. London: Collins Educational. Wolk, James L. & Wertheimer, Mindy R. (1999) Generalist practice vs. case management: An accreditation contiction, Journal of Social Work Education, 35:1,