Rapport 2010:02 Räcker arbetskraften till? en översikt av analyser inom kompetensförsörjningen November 2010 Fredrik Eliasson
Räcker arbetskraften till? en översikt av analyser inom kompetensförsörjningen Av Fredrik Eliasson Rapport 2010:02, version 1 Dnr: 10-42
Förord Kompetensförsörjning har under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet och betydelse för regioners strategiska tillväxtarbete. För att vi i regionen ska klara en allt hårdare internationell konkurrens, krävs tillgång till rätt kompetens. Vi måste erbjuda utbildningar efter arbetslivets uttalade behov, utveckla de anställdas kompetens och ta tillvara den kompetens som idag står utanför arbetsmarknaden på ett bättre sätt. Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi är en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete, och pekar ut fyra viktiga utvecklingsområden. Vi tror att en gemensam och kraftfull satsning på dessa fyra områden kommer att sätta igång flera positiva processer som utvecklar vår region. Ett av dessa områden är kunskap och kompetens. Regionförbundet har fått regeringens uppdrag att etablera kompetensplattformar för att samverka om kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Kompetensplattformen ska fylla både utbildningsanordnarnas behov av inspel från arbetsgivarna och arbetsgivarnas behov av att hitta rätt kompetens. Helt enkelt att få matchningen att fungerar ännu bättre. Målsättningen är att erbjuda rätt utbildningar med rätt innehåll. Ett första steg i detta uppdrag är att ta fram en kunskapsöversikt av de analyser som redan är gjorda om arbetskraft och kompetensförsörjning. Syftet är att få en samsyn om vilka utmaningar Örebroregionen står inför när det gäller kompetensförsörjningen och matchningen på arbetsmarknaden. Vi hoppas att den här rapporten ska inspirera och bidra till att öka kunskapen om kompetensförsörjning. Rapporten har skrivits av Fredrik Eliasson, utvecklingsstrateg vid Örebro läns landsting. Författaren svarar själv för rapportens slutsatser och bedömningar. Magnus Persson regiondirektör
Innehåll Sammanfattning... 4 1. Inledning... 6 Syfte... 6 Kort om arbetskrafts- och kompetensförsörjning... 6 2. Översikt av genomförda analyser... 9 3. Utbud, behov och matchning i Örebroregionen... 16 Utbudet av arbetskraft... 16 Behovet av kompetens... 17 Hur hanterar man matchningsproblemet?... 18 4. Tror vi på detta?... 20 Metoden formar resultaten... 20 5. Avslutningsvis... 22 Blir det brist på arbetskraft när 40-talisterna gått i pension?... 22 Är de unga tillräckligt många för att ersätta de gamla på arbetsmarknaden?... 22 Har de unga rätt kompetens?... 22 Är vårt regionala utbildningsutbud utformat efter näringslivets och arbetsmarknadens behov?... 22 Har vi den innovativa kompetens som krävs för att klara strukturomvandlingen?... 23 Vad skulle vi behöva veta mer om?... 23 Källor... 24 2
3
Sammanfattning Det sker nu ett betydande analysarbete om arbetskraft och kompetensförsörjning. Mycket kan tillskrivas regionförbundets (och motsvarandes) nya regeringsuppdrag: att etablera regionala kompetensplattformar. Analyserna visar att det finns ett stort behov av arbetskraft när alla 40-talister går i pension. Det blir sannolikt stora regionala skillnader i länet, där Örebros lokala arbetsmarknad klarar sig förhållandevis bra, medan övriga delar av länet riskerar att få brist på arbetskraft med rätt kompetens. Generellt kommer de största behoven av arbetskraft finnas inom service- och tjänstesektorn. De branscher och yrken där brist kan uppstå är i första hand högkvalificerade industrijobb och specialistyrken inom vården. Analyserna ger ingen heltäckande bild av i vilken utsträckning det regionala utbildningsutbudet motsvarar näringslivets och arbetsmarknadens behov. Men de som studerat vid Örebro universitet blir i förhållandevis hög grad etablerade på arbetsmarknaden, och Örebro universitet utbildar för en regional arbetsmarknad. Mycket talar för att matchningen på arbetsmarknaden i hög grad är en lokal process. Men det behövs mer ingående analyser, för att veta säkert. 4
5
1. Inledning Kompetens och utbildning börjar alltmer framstå som några av de viktigaste frågorna för tillväxten. För de flesta företag är en fungerande kompetensförsörjning en avgörande faktor för överlevnad och tillväxt. Något som försvårar matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är arbetskraftens kunskap och kompetens. Den blir allt mindre likriktad i takt med en ökad specialisering av yrken i näringslivet. Den demografiska utvecklingen innebär också utmaningar för kompetensförsörjningen. I takt med att människor lever allt längre och få barn föds under en lång följd av år, blir antalet äldre allt större och andelen människor i arbetsför ålder minskar. Skillnaderna mellan olika delar av landet tenderar också att bli större. Befolkningen ökar blygsamt i landet som helhet och nästan bara i storstadsregionerna. De mindre regionerna drabbas inte bara av befolkningsminskning, utan genomgår även en omfattande strukturomvandling. Denna innebär att de enkla jobben försvinner och när nya jobb skapas är kompetenskraven avsevärt högre. Detta kan skapa en situation där arbetslösheten är hög samtidigt som det råder brist på arbetskraft med rätt kompetens. Den här utvecklingen reser en rad frågor: Blir det brist på arbetskraft när alla 40-talister går i pension? Är de unga tillräckligt många för att ersätta de gamla på arbetsmarknaden? Har de rätt kompetens? Är vårt regionala utbildningsutbud utformat efter näringslivets och arbetsmarknadens behov? Har vi den innovativa kompetens som krävs för att klara strukturomvandlingen? Tyvärr är det inte möjligt att svara på frågorna i den här rapporten. Det är en grannlaga uppgift att matcha utvecklingen inom ramen för arbetet med de regionala kompetensplattformarna. Syfte Den här rapporten ger en schematisk bild av vilka utmaningar Örebroregionen står inför när det gäller kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Först ger vi en översikt av tidigare analyser inom arbetskrafts- och kompetensförsörjningsområdet. Därefter diskuterar vi vad analyserna säger om förhållandena i Örebro län. Slutligen ger vi några rekommendationer, både om ytterligare kunskapsbehov och de utmaningar länet står inför. Kort om arbetskrafts- och kompetensförsörjning Arbetskrafts- och kompetensförsörjning handlar om hur man kan tillgodose det behov av arbetskraft och kompetens som privata och offentliga arbetsgivare har. Kompetensförsörjning har kommit att bli en allt mer framträdande ingrediens i regionalpolitiken. Det märks tydligt i den nationella strategin för regional konkurrens, entreprenörskap och sysselsättning, som lyfter fram just kompetensförsörjning som ett av viktigaste områdena för att stärka den regionala tillväxten. I Örebroregionen är kompetensförsörjning ett av fyra insatsområden i det regionala tillväxtprogrammet samt ett av fyra utvecklingsområden i den regionala utvecklingsstrategin. Begreppet kompetens omfattar allt från formell utbildningsnivå och vetenskaplig kunskap till praxisbaserade kunskaper och färdigheter. Formell utbildningsnivå och vetenskaplig kunskap kan räknas som en kodifierbar och rörlig resurs. Detta innebär att det finns tydliga riktlinjer för vad som krävs för en examen för exempelvis en civilingenjör. Praxisbaserad kunskap är däremot svår att kodifiera och kan betraktas som en immobil resurs, det vill säga i hög grad förankrad till vissa 6
företag, näringslivsmiljöer eller regioner. Kompetens omfattar med andra ord båda dessa former av kunskap, som i sin tur förekommer i ett otal kombinationer. Detta gör kompetensförsörjningen till ett komplext område, som är svårt att belysa och analysera. Under senare år har det talats allt mer om det livslånga lärandet. Efter avslutad utbildning sker ett fortsatt kontinuerligt lärande i och utanför arbetslivet. Med detta synsätt är det inte längre någon självklarhet att en person efter avslutad yrkesutbildning är fullärd och kompetent. Den formella utbildningen är en god grund, men ny och användbar kunskap tillkommer, och förväntas tillkomma, hela tiden. Men att försörja närings- och arbetslivet med relevant kompetens är långt mer komplicerat än att skapa utbildningar som motsvarar näringsstrukturen. Anledningen är en omfattande rörlighet på arbetsmarknaden. För det första finns det en omfattande rörlighet mellan regionerna, det vill säga flyttningar och pendlande. Omfattningen framgår av Fel! Hittar inte referenskälla.. Figur 1: Rörlighet på arbetsmarknaden, Örebro län 2008 Ungas etablering (3 500) Inflyttning Utflyttning (9 200) (7 700) Inpendling Utpendling (8 000) (8 800) Pensionsavgångar (4 000) För det andra finns det också en lokal rörlighet på arbetsmarknaden, det vill säga människor byter arbete nära sin bostad. Den här rörligheten är också tämligen omfattande. Eliasson och Lundmark (2007) har i en undersökning visat att under en fyraårsperiod har en dryg tredjedel av arbetskraften bytt arbetsplats. De som byter jobb är heller inte särskilt trogna sin bransch bara en femtedel stannade kvar inom samma bransch efter att ha bytt arbetsplats. 7
Generellt påverkas kompetensförsörjningen av fyra faktorer: Tillgång till arbetskraft. Den styrs i huvudsak av befolkningsutvecklingen och befolkningens åldersstruktur. Efterfrågan på arbetskraft. Den styrs till dels av endogena faktorer, som att en stor och växande befolkning behöver arbetskraft för att utföra olika typer av tjänster, t.ex. vård och omsorg. Den styrs även av exogena faktorer, som svängningar i konjunkturen. Rätt typ av arbetskraft. Närings- och arbetslivet har specifika behov, det räcker inte att bara få behovet av arbetskraft tillgodosett. De specifika behoven kan gälla människor som har en viss typ av formell utbildning, eller andra former av viktiga erfarenheter. Det regionala utbudet av utbildningar. Utbildningarna bör i stor utsträckning motsvara de behov och krav som ställs från närings- och arbetslivet. Figur 2: Matchningen på arbetsmarknaden Arbetskraftsutbud (styrs av befolkningsutveckling och befolkningens ålderssammansättning) Efterfrågan på arbetskraft (styrs bl.a. av befolkningsmängd och konjunktur) Utbildningsutbud (vilka typer av utbildningar finns i regionen?) Efterfrågan på kompetens (vilken typ av utbildning och kunskap är arbetslivet betjänt av?) 8
2. Översikt av genomförda analyser Det här kapitlet är en genomgång av aktuella analyser, undersökning och prognoser om kompetensförsörjning. Fokus ligger på de undersökningar som specifikt kan berätta något om läget och de utmaningar som finns i Örebroregionen. Tillväxtanalys (2010) Regionernas arbetskraftsförsörjning. En rapport om den framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i Sveriges FA-regioner till år 2020 Rapporten Regionernas arbetskraftsförsörjning analyserar och gör prognoser om den framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i Sveriges FA-regioner 1. 1. Beskriver den nuvarande arbetskrafts- och näringslivsstrukturen i Sveriges FA-regioner 2. Gör en prognos över den framtida arbetskrafts- och näringslivsstrukturen till år 2020 (raps) 3. Belyser generationsväxlingen 4. Belyser regionala skillnader. Rapporten visar att FA Örebro är en av de regioner som har högst andel med eftergymnasial utbildning i landet. FA Karlskoga och FA Ludvika placerar sig ungefär i mitten bland rikets FAregioner, medan FA Hällefors är en av de regioner med lägst andel eftergymnasialt utbildade. Utbildningsnivån kan till stor del förklaras med vilka branscher som finns representerade i regionen. Rapporten beskriver hur kompetensförsörjningen fungerar idag i vilken grad yrkets kompetenskrav har kunnat matchas av rätt utbildning. En svårighet som rapportens författare ser i detta är att det för vissa yrken finns en klart definierad utbildning, medan det för andra yrken inte finns någon självklar utbildning. För att kunna hantera detta har man tillämpat en relativt generös tolkning av om en utbildning anses vara adekvat eller inte. FA Hällefors tillhör de regioner i riket som har lägst andel personer med rätt utbildning bland de yrken som normalt kräver eftergymnasial utbildning. FA Ludvika ligger i nivå med riket, medan FA Örebro och FA Karlskoga tillhör de regioner som har högst andel personer med rätt utbildning. Med utgångspunkt i registerdata från SCB räknar man med att i FA Hällefors kommer 28 procent av arbetskraften att gå i pension under de kommande tio åren. I FA Ludvika är de drygt 25 procent, i FA Karlskoga knappt 25 procent och i FA Örebro 22 procent. Stockholm är den FAregion som har den lägsta andelen förväntade pensionsavgångar med 18 procent. De branscher som har högst andel förväntade pensionsavgångar är jordbruk (33 procent) och offentlig förvaltning (28 procent). Motsvarande yrken är ledningsarbete, yrken inom hälso- och sjukvård med krav på eftergymnasial utbildning, lärare samt jordbrukare. De ungas inträde på arbetsmarknaden är mycket svårare att beräkna eftersom det för det första är osäkert när de inträder på arbetsmarknaden (utbildningstid och utlandsresor fördröjer inträdet). 1 FA-regionerna motsvarar de lokala arbetsmarknaderna i Örebro län. FA Örebro omfattar kommunerna Örebro, Lindersberg, Nora, Lekeberg, Laxå, Hallsberg och Kumla. FA Karlskoga omfattar Degerfors och Karlskoga kommun. FA Hällefors omfattar bara Hällefors kommun. Ljusnarsbergs kommun ingår i FA Ludvika, tillsammans med Ludvika och Smedjebackens kommun. 9
För det andra är det osäkert hur många som kommer att stanna i regionen 2 och för det tredje om deras kompetens kommer att kunna ersätta den arbetskraft som försvinner. Rapporten gör en modellberäkning av den regionala arbetskraftsförsörjningen fram till 2020, med hjälp av ett regionalt analys- och prognossystem (raps). De branscher där flest sannolikt kommer att förlora sin sysselsättning är jordbruk och tillverkning, medan de branscher där flest kommer att få sysselsättning är företagstjänster samt vård och omsorg. Geografiskt innebär detta att FA-regionerna Hällefors, Ludvika och Avesta troligen förlorar största andelen jobb i riket, och att FA Karlskoga också förlorar mycket. Däremot förväntas det område som går från FA Örebro i väster till FA Stockholm i öster vara den del av riket där flest får sysselsättning. Detta innebär att det generellt inte förväntas bli någon brist på arbetskraft i någon del av länet. Däremot är det tydligt att det kommer att saknas högutbildad arbetskraft i FA Karlskoga. För att överbrygga detta problem skulle de högutbildade som redan bor i regionen behöva arbeta mycket och betydligt fler skulle behöva pendla in. Ser man till specifika branscher kan det behövas mycket kompetens inom vård, teknik och naturvetenskap i framför allt FA Karlskoga och FA Hällefors (i viss mån också i FA Ludvika). FA Örebro förväntas klara sig bra i detta avseende. SCB (2009) Trender och prognoser 2008. Rapport Trender och prognoser är en nationell prognos över utvecklingen på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper fram till 2030. Den gör en övergripande analys för arbetsmarknadsutsikterna fram till 2030. Därefter tittar man djupare på vilken utveckling man kan förvänta sig inom befolkning, sysselsättning, branscher, yrken och vilka utbildningar som kan komma att efterfrågas. Slutligen görs en bedömning över hur utvecklingen kan tänkas bli i olika regiontyper. Man tror att efterfrågan på arbetskraft med gymnasial eller eftergymnasial utbildning kommer att öka fram till 2030, medan efterfrågan på arbetskraft med högst folk- eller grundskola kommer att minska. Samtidigt beräknar man att tillgången på personer med eftergymnasial utbildning fortsätter öka kraftigt, medan gruppen med högst gymnasial utbildning växer mycket svagt fram till 2013, för att därefter minska. Cirka en av fyra har en inadekvat utbildning för sitt yrke, särskilt fritidsledare och datatekniker, där hälften har en rätt utbildning. Inom hälso- och sjukvårdsyrkena har de allra flesta det. Det kan bli stor brist på utbildningsinriktningar inom vård och omsorg. I första hand kommer man att behöva personer med gymnasial utbildning. Pensionsavgångarna bland vårdpersonalen blir stora och tillskottet från gymnasieskolans omvårdnadsprogram räcker inte till. På lång sikt väntas också teknikområdet få brist på arbetskraft. En viktig slutsats är att dagens bristsituation kommer att tillta med nuvarande utbildningsdimensionering och om ungdomarnas studieval inte ändras. Inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration, där även ekonomi ingår, tyder beräkningarna på överskott bland eftergymnasialt utbildade, men brist på gymnasialt utbildade. Det innebär att en del av de eftergymnasialt utbildade kan få räkna med att arbeta inom andra områden än de som de har utbildat sig för eller på en nivå som de är överkvalificerade för. Inom lärarområdet väntas balans mellan tillgång och efterfrågan totalt, men inte för enskilda lärargrupper. 2 En undersökning av Eliasson (2008) visar att drygt 25 procent av de 18-åringar som bodde i länet vid ett år hade flyttat från länet sex år senare. 10
Rapporterns resultat gäller utvecklingen i landet som helhet, men prognoserna visar också på stora regionala variationer. Allt tyder på att befolkningen kommer att fortsätta koncentreras till storstadsregionerna, samtidigt som befolkningen fortsätter att minska i de mindre regionerna. Däremot väntas skillnaderna i tillväxt mellan regionerna minska jämfört med perioden 1995 till 2005. De delar av analysen som rör regionala variationer bygger på det modellbaserade scenario för den regionala utvecklingen som ITPS (2008) presenterade i boken Regionernas tillstånd 2007. En stor brist i dessa analyser är att de presenterar resultaten på regiontypnivå (t.ex. storstadsregion och regionalt centrum). Vi får alltså ingen detaljerad kunskap om hur utvecklingen kan förväntas bli i Örebroregionen med dess lokala arbetsmarknader. SCB (2010) Länens arbetsmarknad Rapporten Länens arbetsmarknad beskriver länens demografi, näringslivsutveckling, yrkeskultur samt matchningen mellan kompetens och kompetenskrav. Studien har stora likheter med Regionernas arbetskraftsförsörjning från Tillväxtanalys. Länssidorna är bland annat tänkta att ge ett underlag för bedömning av det framtida rekryteringsbehovet inom olika yrkesgrupper. Dessutom studeras kommande pensionsavgångar inom en tioårsperiod. Detta kompletteras med att visa respektive läns befolkningsstruktur, näringsgrensutveckling och yrkesstruktur. För att få en uppfattning om det varit lätt eller svårt att rekrytera personal under senare tid redovisas förekomsten av adekvat utbildning inom olika yrkesgrupper. Rapporten visar att arbetsmarknaden växer i Örebro län. Antalet förvärvsarbetande har ökat med cirka sju procent sedan mitten av 1990-talet till följd av en förbättrad arbetsmarknad. Samtliga branscher utom industri, jordbruk, skog och fiske har ökat. Största ökningen ser man inom företagstjänster och finansiell verksamhet. Efter 90-talskrisen återhämtade sig industrin något, men har efter 1998 åter minskat. Trots detta var industrin fortfarande 2007 den bransch som tillsammans med vård och omsorg sysselsatte flest personer. Några av de viktigaste slutsatserna är att Örebro län placerar sig i mitten bland Sveriges län när det gäller arbetskraftens utbildningsnivå. Cirka 32 procent av jobben i länet kräver normalt eftergymnasial utbildning. Som en jämförelse kan nämnas att 45 procent av jobben i Stockholms län kräver eftergymnasial utbildning. Örebro län har också en förhållandevis hög andel äldre i den arbetsföra befolkningen. Det gäller i synnerhet inom de yrken som normalt kräver eftergymnasial utbildning. Här beräknas närmare 28 procent gå i pension under de närmaste tio åren. Studien visar också att i genomsnitt har tre av fyra rätt utbildning för yrket. Örebro län utmärker sig här med en hög andel med rätt utbildning inom yrken som kräver gymnasial utbildning. I synnerhet process- och maskinoperatörer ligger över riksgenomsnittet. För yrken som normalt kräver eftergymnasial utbildning har länet en något lägre andel än riket med rätt utbildning. Arbetsförmedlingen (2010) Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2011 Arbetsförmedlingens analys Var finns jobben? har ett förhållandevis kortsiktigt perspektiv. Undersökningen riktar sig framför allt till dem som ska välja yrke. Arbetsförmedlingen bedömer att tillgången på jobb kommer att öka stadigt under 2010 och 2011, och troligen även under 2012. Det betyder att tillgången på arbetssökande kommer att krympa 11
undan för undan i många yrken. Med andra ord stiger antalet bristyrken stadigt under det närmaste året, inte bara för yrken som kräver högskoleutbildning utan också för yrken på gymnasienivå. Att det blir fler bristyrken beror inte bara på att fler efterfrågar jobben, utan också på begränsningar i utbildningsutbudet. Arbetsförmedlingen konstaterar att den senaste lågkonjunkturen slog hårt mot industritäta regioner, vilket har drabbat delar av vårt län. De fler jobben påverkar alla regioner och yrken gynnsamt, men blir starkast inom några yrken i tjänstesektorn. Många av dessa yrken är till stor del koncentrerade till storstadsområden och universitetsstäder. Det betyder också att det är inom dessa områden som antalet bristyrken stiger snabbast. På sikt bedöms det också bli fler jobb i industrinäringarna, men när de återanställer kan många höja kraven på kompetens. Den viktigaste orsaken till att antalet bristyrken ökar under de kommande åren är en stark ekonomisk utveckling, som skapar en stadigt växande efterfrågan på arbetskraft. Men det finns också bristyrken som består år efter år, för att det utbildas för få. Dessa bristyrken kan delas in i två områden. Det ena området består av yrken där intresset för utbildningen hos unga är stort men utbildningsplatserna för få, till exempel yrken som kräver högskoleutbildning inom hälso- och sjukvården. Det andra området består av yrken som unga har ett litet intresse för, till exempel högskoleingenjörsutbildningar och industriella gymnasieutbildningar. Arbetsförmedlingen (2010) Regionala arbetsmarknadsutsikter, våren 2010 Rapporten Regionala arbetsmarknadsutsikter belyser den väntade utvecklingen på arbetsmarknaden under åren 2010 2011 utifrån ett regionalt perspektiv där länsindelningen ligger till grund. Rapporten konstaterar att den väntade förbättringen på arbetsmarknaden kommer tidigare än vid andra lågkonjunkturer. Men förbättringen skapar troligen obalans både i regioner och yrken. Inte minst blir skillnaden tydligare mellan utvecklingen i storstadsregionerna och den i glesare befolkade områden av landet. Det är fortfarande förhållandevis lätt att hitta arbetskraft i landet. Men Arbetsförmedlingens prognos är att fler kommer att få jobb under det kommande året. Örebro län tillhör inte de län där sysselsättningen ökar mest, men inte heller minst. Sysselsättningen ökar mest i storstadslänen och minst i norrlandslänen. Arbetsförmedlingen (2010) Generationsväxlingen och regionernas befolkning Rapporten Generationsväxlingen och regionernas befolkning specialstuderar befolkningsförändringar i ett regionalt perspektiv. Rapporten visar att den aktiva befolkningen (18 64 år) förändras ytterst lite under de kommande 15 åren, samtidigt som den sammantagna befolkningen växer. Analysen visar att generationsväxlingen drabbar samtliga län och nästan alla kommuner, men med olika styrka. Bäst klarar sig storstadskommunerna och några universitetsstäder, medan utvecklingen blir mycket ogynnsam för de flesta kommuner i skogslänen, men också för många små kommuner i Syd- och Mellansverige. Värst drabbas glesbygdskommunerna. I hela landet minskar den aktiva befolkningen (18 64 år) som är född i landet medan den utrikesfödda befolkningen ökar. Det gynnar befolkningsutvecklingen i regioner där den utrikesfödda befolkningen väljer att bo, framför allt kommuner i storstadsregionerna. 12
För vårt läns del kan man förvänta sig att den aktiva befolkningen ökar i Örebro kommun. För de mindre kommunerna utanför Örebros arbetsmarknad kan man förvänta sig färre jobb, högre försörjningsbörda och högre kommunala kostnader. För att klara generationsväxlingen måste man förbättra integreringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. De utrikesfödda är en stor arbetskraftspotential och spelar en avgörande roll för den ekonomiska utvecklingen i landet och för enskilda kommuner. För en del av dem krävs kraftfulla utbildningssatsningar för att förstärka möjligheterna att få ett arbete. Det är dessutom viktigt att kommuner med en negativ befolkningsutveckling blir attraktiva för utrikesfödda att bo i. Hedfeldt, Mona (2009) Arbetsmarknaden i Örebro region en analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden, rapport 2009:13, Regionförbundet Örebro Rapporten Arbetsmarknaden i Örebro region behandlar inflödet och utflödet av unga vuxna och blivande pensionärer till och från arbetsmarknaden i Örebroregionen. Fokus ligger på unga vuxna, som är nyetablerade på arbetsmarknaden idag eller kommer att finnas till arbetsmarknadens förfogande inom snar framtid, samt på dem som går i pension idag samt inom kommande år. I rapporten beskriver en arbetsmarknad som är segregerad efter ålder: Få branscher har en jämn åldersfördelning. Likaså finns åldersproblem i två av Örebroregionens LA-regioner: I LA Hällefors och LA Ludvika har arbetskraften en hög medelålder. Här kan kommande pensionsavgångar skapa behov av arbetskraft inom flera sektorer, såväl med specialistkompetens som utan särskild yrkesutbildning. Utifrån åldersstrukturen kan man bedöma att det kommer att behövas fler med specialistkompetens inom biologi och hälso- och sjukvård samt lärare inom grundskola, gymnasieskola och universitet. Att andelen företagare är högre bland äldre än bland yngre är inte särskilt anmärkningsvärt. Företag startas ofta av personer med arbetslivserfarenhet och livserfarenhet, varför fler kommer att starta företag i framtiden. Men troligen är det inte främst unga människor som gör det, utan de som har längre arbetslivserfarenhet. Hur åldersstrukturen på arbetsmarknaden kommer att påverka behovet av arbetskraft inom olika sektorer är en viktig fråga. Samtidigt är ålder inte det enda som styr behovet även samhällsförändringar, flyttmönster, pendling och människors ombytlighet i arbetslivet påverkar. Rapporten tar upp den lokala rörligheten på arbetsmarknaden, till skillnad från övriga prognosmakare. Den lokala rörligheten är långt ifrån oviktigt i sammanhanget. Till skillnad från inflöde till och utflöde från arbetsmarknaden handlar den om hur individer för sig på arbetsmarknaden när de väl har etablerat sig. De byter arbetsgivare (vilket i sig kan vara kopplat till flytt, pendling och branschbyte men inte behöver vara det) och arbetsuppgifter, och bidrar därmed också till lärande och kunskapsspridning mellan arbetsplatserna. Den här formen av rörlighet är en intressant fråga, eftersom den handlar om dynamiken i människors ombytlighet och karriärvägar (vilket komplicerar analysen av inflöde och utflöde på arbetsmarknaden). Det är intressant att studera vilka fördelar arbetskraftens rörlighet medför för människor, arbetsgivare och samhället i stort. 3 3 Ett resonemang kring detta med fokus på Örebroregionen utvecklas mer i Eliasson & Lundmark (2007). 13
Eliasson, Fredrik (2008) Örebroregionen 2030 framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkning, rapport 2008:07, Regionförbundet Örebro Rapporten Örebroregionen 2030 innehåller prognoser för befolkning, arbetskraftsutbud och sysselsättning. Prognosen visar att befolkningen i Örebro län kommer att växa med omkring 10 000 invånare fram till 2030. Trots denna ganska goda ökning av befolkningen i länet som helhet, bedömer man att de delar av länet som idag ökar fortsätter med det, samtidigt som de delar som minskar fortsätter att minska. Trenden med att andelen äldre blir fler fortsätter också. Den ojämna fördelningen av befolkningstillväxten inom länet kommer alltså troligen att fortsätta. En fortsatt hög invandring i kombination med att invandrarna integreras väl på arbetsmarknaden i länet skulle kunna vända trenden. Länet är i hög grad är beroende av tillverkningsindustrin, och mycket beror på hur den kommer att klara konkurrensen. Mycket talar för att det kommer vara ett stort behov av högkvalificerad arbetskraft till industrin i LA Karlskoga. Men det kompetensbehovet bedöms förutsätta att fler (med rätt kompetens) pendlar eller flyttar till Karlskogaregionen. Risken är annars att tillväxten avmattas. Lindell & Hallencreutz (2010, prel. version) Matchar de regionala utbildningsleverantörernas utbud den regionala arbetsmarknadens efterfrågan? En studie av Örebro och Blekinge, Uppsala universitet Rapporten Matchar de regionala utbildningsleverantörernas utbud den regionala arbetsmarknadens efterfrågan? undersöker hur det regionala utbudet av kvalificerade utbildningar möter efterfrågan. Rapporten utgår från att Sverige behöver satsa mer på utbildning för att kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Men frågan om hur kompetensen kan tas tillvara ställs sällan. Samtidigt förutsätter man att arbetskraften blir alltmer olika i kunskap och kompetens, i takt med att näringslivet blir alltmer specialiserat. Det försvårar matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Studien utgår från två fall: Örebro universitet och Blekinge Tekniska Högskola. Rapporten visar att det inte räcker med ökad utbildningsnivå hos arbetskraften för att möta kraven från näringsliv och arbetsmarknad. Trots de omfattande satsningarna på utbildning under 1990-talets krisår saknar flera yrken högkvalificerad arbetskraft. Bedömningen är därför att utbildningssystemets anpassning till arbetsmarknadens efterfrågan och krav kommer att bli en ännu viktigare konkurrensfaktor framöver. Utbildningens inriktning är helt avgörande om man ska hitta ett yrke som motsvarar utbildningen. Här finns det vissa generella drag, som att det är för få som väljer tekniska yrken och utbildningar, och att många som satsar på humanistiska utbildningar har svårt att få jobb. Men det är först på detaljerad nivå som skillnaderna blir tydliga. De utbildningsinriktningar på Örebro universitet som ger många jobb är byggteknik, maskinteknik och omvårdnad. Utbildningar som ger få jobb är filmvetenskap, historia, språkutbildningar, litteraturvetenskap samt medie- och kommunikationsvetenskap. Det spelar också stor roll var man studerat. Högskolorna har idag till största delen en regional marknad. Det gäller både rekryteringar till högskolan och avgångar från den. Hur väl anpassat det regionala utbildningssystemets utbud är till den omgivande arbetsmarknadens efterfrågan har därför stor betydelse. 14
ITPS (2009) Regionernas tillstånd 2008. En rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner Rapporten Regionernas tillstånd 2008 gör prognoser om sysselsättning, tillgång till arbetskraft och försörjningsbörda. Rapporten utgår från två scenarier. I det ena utvecklas arbetskraftsutbudet utifrån ålder, kön och etnicitet. I det andra har de äldre börjat arbeta längre, på grund av förbättrad hälsa och ett nytt pensionssystem. Oavsett vad som verkar vara mest rimligt innebär det andra scenariot att tillväxten kommer att koncentreras till de större regionerna i en ännu större omfattning än idag. Antagandena i det första scenariot innebär att arbetskraftsutbudet i LA Örebro kommer att minska fram till 2030. Därmed kommer också antalet sysselsatta (antalet jobb) att minska. Försörjningsbördan kommer att öka väsentligt (som en följd av färre i arbetsför ålder och fler ålderspensionärer), men nivån kommer ändå att ligga lågt jämfört med andra regionala centrum med universitet. Analysen redovisar efter regiontyp istället för LA-region (undantaget LA-regioner som som Örebro eller större). Vi får därför inga detaljerade uppgifter för LA Karlskoga, LA Ludvika eller LA Hällefors. Däremot framgår att liknande regioner kommer att få en ännu svagare utveckling än LA Örebro. Uppskattningarna på branschnivå är tämligen grova, men mycket tyder på att flest jobb försvinner i tillverkningsindustrin, medan tjänstesektorn kommer att ha lika många sysselsatta i framtiden som nu. Vinnova (2010) Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt Rapporten Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt redovisar resultatet från ett antal FoU-projekt som finansierats av Vinnova. Rapporten gör inga specifika analyser av läget i Örebro län, men lyfter fram flera intressanta perspektiv som har tydlig koppling till en regions förmåga att skapa en fungerande kompetensförsörjning. Lindgren och Holm (2010) beskriver resultaten från ett projekt som belyst betydelsen av kompetenstillgång, arbetskraftsrörlighet och regionförstoring för produktivitet och sysselsättning. Här tar man upp den interna rörligheten på arbetsmarknaden, dvs. att människor byter arbete inom en arbetsmarknadsregion. Resultaten visar att betydelsen av arbetskraftens rörlighet för företagens prestationer är starkt kopplad till matchningen av kompetenser. Koncentrationer av liknande och relaterade branscher (omnämns ibland som kluster ) stimulerar den lokala rörligheten på arbetsmarknaden. Detta är särskilt påtagligt i små arbetsmarknader där de positiva effekterna av branschkoncentrationer är högre än i befolkningsmässigt större arbetsmarknader. Forskningsresultaten är i hög grad intressanta för vårt län. Men det är inte koncentrationen och samlokaliseringen i sig som bidrar till ökad konkurrenskraft, utan snarare om det finns faktiska länkar till andra arbetsställen, t.ex. genom arbetskraftsrörlighet. Studien visar också att den totala regionala arbetskraftsrörligheten, dvs. flyttning och pendling, inte har minskat över tiden, utan snarare har ökat. Det är tydligt att pendlingen devis tagit över en del av den roll som flyttningarna tidigare haft. Rörligheten påverkas av regionala skillnader i arbetsmarknadssituationen och bidrar till att minska obalanserna. Den här rörligheten är alltså viktigt för att hantera matchningen av kompetens på arbetsmarknaden. 15
3. Utbud, behov och matchning i Örebroregionen Det här kapitlet ger en sammansatt bild av arbetskraftsutbud, behov av arbetskraft och matchning i Örebroregionen. Kapitlet diskuterar också vilka medel som är mest verkningsfulla och nödvändiga för att klara matchningen. Utgångspunkten är analyserna i det förra kapitlet. Tillvägagångssättet är liknande i flera av rapporterna och deras bedömningar baseras på samma statistikdatabaser. Trots viss variation i metoderna är samstämmigheten i bedömningarna slående. Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft styrs i stort sett av hur många människor det finns i arbetsför ålder samt hur villiga de är att arbeta. Det framtida arbetskraftsutbudet i Örebroregionen kommer därmed i huvudsak att avgöras av hur många som flyttar hit hur många som flyttar härifrån andelen sysselsatta pensionsavgångar de ungas inträde på arbetsmarknaden. Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen innebar många varsel och senare även uppsägningar. Örebro län var ett av de län som drabbades hårdast. Det är fortfarande relativt lätt att hitta arbetskraft, men utbudet minskar i takt med att konjunkturen nu vänder uppåt. Större befolkning men andelen äldre ökar Om man ser till den mer långsiktiga utvecklingen visar prognoserna att landets befolkning som helhet kommer att växa, men för den del av befolkningen som är i arbetsför ålder blir ökningen liten. Det totala utbudet av arbetskraft kommer framöver därför att vara tämligen konstant. Det betyder att det kan komma att bli mycket stora regionala skillnader. Samtliga bedömare är eniga om att koncentrationen till storstäder och universitetsorter kommer att fortsätta. Mest ogynnsam förväntas utvecklingen bli för de flesta kommuner i skogslänen, men också för många små kommuner i Syd- och Mellansverige. Värst drabbade blir glesbygdskommunerna. Hur stor obalansen mellan regionerna blir råder det en viss oenighet om. En bedömare menar att skillnaden mellan storstadsregioner och övriga regioner kommer att bli ännu mer markant under kommande år, medan en annan bedömare menar att skillnaderna i tillväxten kommer att minska. Hur som helst innebär detta att Örebros lokala arbetsmarknad (och i synnerhet Örebro stad) med största sannolikhet kommer ha en fortsatt god befolkningsutveckling. Prognoser visar att det område från Örebro i väster till Stockholm i öster kan bli det område i Sverige med starkast tillväxt. Det mesta talar också för att utbudet av arbetskraft i Örebros lokala arbetsmarknad kommer att vara konstant eller bara minska något. För övriga lokala arbetsmarknader i länet blir utvecklingen bekymmersam, enligt samtliga prognoser. Den negativa trenden i dessa regioner kommer med största sannolikhet också att förstärkas genom att befolkningen som helhet minskar samtidigt som de äldre blir fler. Vi kan med tämligen stor säkerhet säga hur många som kommer att gå i pension under de kommande tio åren. Men de ungas inträde på arbetsmarknaden är betydligt svårare att bedöma. Hur många unga som kommer att stå till arbetsmarknadens förfogande i regionen påverkas i hög grad av hur många som kommer att bo kvar samt när de inträder på arbetsmarknaden. Eliasson (2008) visar i en studie att drygt 25 procent av en årskull flyttar från länet mellan 20 och 25 års ålder. 16
Samtidigt flyttar det ungefär lika många till länet i samma ålder. Men eftersom en betydande del av dem som flyttar till länet gör det för att studera, blir det stora skillnader inom länet Örebro stad får ett överskott i flyttströmmarna med unga medan övriga delar av länet får ett underskott. Sammantaget talar det mesta för att Örebros lokala arbetsmarknad kommer att ha ett tillfredsställande arbetskraftsutbud. Övriga delar av länet måste hantera en minskande befolkning, fler äldre och utflyttning av unga. Färre flyttar fler pendlar Arbetskraftsutbudet påverkas i hög grad av flyttströmmar in och ut ur länet. Som situationen ser ut är det sedan länge i stort sett bara Örebro och Kumla kommun som har ett överskott av inrikes omflyttningar. Övriga delar av länet har ett relativt stort underskott av inrikes omflyttning. Det mesta talar för att den här utvecklingen kommer att fortsätta även i framtiden. Länet kan med allra största sannolikhet inte förvänta sig att arbetskraftsutbudet ska öka genom att enbart förlita sig på att arbetskraft ska flytta hit från andra delar av landet. Det är istället invandringen som är den viktigaste faktorn för att arbetskraftsutbudet i länet över huvud taget ska hålla sig på en anständig nivå. Utan den invandring vi har skulle det regionala arbetskraftsutbudet ganska snabbt dräneras. Studier visar också att pendling i många fall kommit att ersätta kortare flyttar. Mycket talar därför för att de delar av länet som ligger längst från Örebro stad i hög grad måste förlita sig på att arbetskraften är villig att pendla förhållandevis långa sträckor till sitt arbete. Fler kommer att vara högutbildade i länet Redan idag är Örebros lokala arbetsmarknad en av de regioner som har högst utbildningsnivå i Sverige. För övriga lokala arbetsmarknader i länet är andelen högutbildade lägre än för riksgenomsnittet. Det mesta talar för att tillgången till arbetskraft med eftergymnasial utbildning kommer att fortsätta öka kraftigt. Samtidigt är det troligt att arbetskraft med högst gymnasial utbildning på sikt kommer att minska. Behovet av kompetens Den pågående lågkonjunkturen har förstås medfört att behovet av arbetskraft och kompetens har minskat. Arbetsgivare har snarare sagt upp personal än haft behov av att rekrytera. Men bedömare förutser också att arbetsmarknaden kommer att bli bättre tidigare än vid andra lågkonjunkturer. De flesta bedömare menar nu att behovet av arbetskraft kommer att öka stadigt under de kommande åren. Detta är förstås inget vågat antagande när arbetsmarknaden körts i botten. Samtidigt ska man komma ihåg att det har tagit tid för arbetsmarknaden att ta sig upp ur tidigare lågkonjunkturer. Det kan därför dröja till runt 2015 innan arbetsmarknaden helt återhämtat sig. Störst behov inom företagstjänster För vårt läns del kan man konstatera att lågkonjunkturen slog hårt mot industritäta regioner. När nu behoven av kompetens och arbetskraft åter ökar, tror man att tillväxten blir starkast inom tjänstesektorn. Dessa yrken är i hög grad koncentrerade till storstadsregioner och universitetsstäder. Den här utvecklingen betyder att de delar av vårt län som drabbats hårdast av lågkonjunkturen också riskerar att få den svagaste återhämtningen. Alltså, behovet av arbetskraft kommer sannolikt att vara störst inom Örebros lokala arbetsmarknad, medan behovet blir mindre i länets övriga lokala arbetsmarknader. På sikt bedöms det också ske en återhämtning inom industrinäringarna, men då kommer det sannolikt att finnas behov av högre utbildad arbetskraft än den som förlorade jobben under lång- 17
konjunkturen. För vårt läns del är det i synnerhet Karlskogas lokala arbetsmarknad som kommer ha ett stort behov av högkvalificerad arbetskraft till industrin. I takt med att fler blir äldre kommer behoven av vårdpersonal också att öka. Brist på specialistkompetens till vårdsektorn och industrin Behoven av arbetskraft kan i vissa fall bli så stora att det leder till brist. Bristsituationerna kan uppstå för att utbildningssystemet helt enkelt inte kan förse arbets- och näringslivet med den arbetskraft som behövs. Men i många fall beror det på långsiktiga demografiska förändringar, som att arbetskraftsutbudet inte är tillräckligt till följd av utflyttning och stora pensionsavgångar. Fler beräkningar visar här att det kan komma att uppstå stor brist inom vård och omsorg. I första hand kommer man att behöva personer med gymnasial utbildning. Pensionsavgångarna bland vårdpersonalen blir stora och tillskottet från gymnasieskolans omvårdnadsprogram räcker troligen inte till för att täcka pensionsavgångarna. För de delar av länet som ligger utanför Örebros lokala arbetsmarknad kan det även bli brist på arbetskraft med specialistkompetens inom hälso- och sjukvård. Hur hanterar man matchningsproblemet? Som det framgått av det tidigare resonemanget har vissa delar av utbildningssystemet en omfattande examinering av nyutbildade, men där behoven av sådan kompetens hos närings- och arbetslivet samtidigt är liten. Inom andra områden är förhållandena motsatta. Där kan såväl dimensioneringen av utbildningen som söktrycket bland de unga vara begränsat, samtidigt som behoven hos närings- och arbetslivet är omfattande. Detta gör att vi står inför ett matchningsproblem inom vissa kompetensområden på arbetsmarknaden. Vilka verktyg finns det då att tillgå för att hantera detta problem? Dimensioneringen och inriktningen på det regionala utbildningssystemet En anledning till att det finns yrken med en brist på arbetskraft som består år efter år är att det utbildas för få till yrket. Det finns två huvudsakliga orsaker till detta. Det ena är yrken där det finns ett stort intresse hos unga, men för få utbildningsplatser. Det gäller exempelvis för yrken som kräver högskoleutbildning inom hälso- och sjukvården. Det andra hänger samman med att det finns ett litet intresse bland unga att studera till yrket, vilket exempelvis är fallet för ingenjörsutbildningar och industriutbildningar på gymnasienivå. En av analyserna i förra kapitlet visar att skolor, på samtliga nivåer, i mycket hög grad utbildar för en regional marknad. Detta har måhända sedan länge varit en obekräftad sanning om vuxenutbildningen under högskolenivå, men även Örebro universitet har sin största avsättningsmarknad i sitt geografiska närområde, universitetets nationella uppdrag till trots. Hur väl anpassat det regionala utbildningssystemets utbud är till den omgivande arbetsmarknadens efterfrågan, har därmed stor betydelse. En allmänt ökad utbildningsnivå hos arbetskraften räcker troligen inte för att möte kraven från morgondagens arbetsmarknad och näringsliv. Detta kan sägas mot bakgrund av de omfattande satsningarna på utbildning under det tidiga 1990-talet, där det skapats flera tusen nya studieplatser vid Örebro universitet och där varje kommun i länet har eller har beretts möjlighet att inrätta kommunala lärcenter. Trots detta är det fortfarande brist eller bedöms bli brist inom flera yrken som efterfrågar högkvalificerad arbetskraft. Om nuvarande regionala utbildningsdimensionering består och ungdomarnas val av utbildningsinriktning inte ändras kommer det att vara mycket svårt att få bukt med kommande bristsituationer inom vård- och teknikområdet. 18
Flyttning För Örebro läns del är det i stort sett bara Örebro stad samt ett antal mindre tätorter i mycket nära anslutning som har större inflyttning än utflyttning. Övriga tätorter och kommuner har mycket större utflyttning. Detta är inte en utveckling som är unik för Örebro län. Tvärtom är den utveckling vi ser med växande storstäder och en krympande landsbygd internationellt utbredd. Bedömare och prognosmakare är tämligen eniga om att denna trend kommer att fortsätta. Vi kan med största sannolikhet förvänta oss att en ökad inflyttning inte kommer att lösa bristsituationer på arbetsmarknaden för de delar av länet som ligger utanför Örebro stads närområde. Pendling Flera analyser visar att pendlingsresorna har ersatt mellanregional flyttning. Pendlingsresorna kan ses som en reaktion på att det finns regionala skillnader i arbetsmarknadssituationen. Pendlingsresor är därför viktiga för att kunna hantera matchningen på arbetsmarknaden. Att Hallsberg haft ett stort kompetensbehov och samtidigt ett litet lokalt arbetskraftsutbud, har inte varit något stort problem eftersom det funnits ett förhållandevis stort utbud av arbetskraft i det närliggande Örebro stad. För Karlskogas och Degerfors del förefaller dock inpendlingen vara avgörande för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Detta eftersom det industritäta näringslivet sannolikt kommer att efterfråga allt mer av den högkvalificerade arbetskraften, och man under en lång rad av år inte fått arbetskraften att flytta till regionen. Förvärvsfrekvensen Arbetskraftsutbudet påverkas också av andelen sysselsatta. Här kan man tänka sig att om man fick dem som inte arbetar att börja arbeta, så skulle arbetskraftsutbudet öka. Men det finns ett betydande samband mellan andelen arbetslösa och andelen sysselsatta i en region. Förvärvsfrekvensen är som regel lägst i de regioner som har en krympande arbetsmarknad och hög arbetslöshet. Att på ett bättre sätt använda den arbetskraft som inte arbetar, skulle kräva att fler av dessa skulle förmås att flytta eller pendla till de delar av länet där jobben finns. Integration Mycket talar för att invandring och ett väl fungerande integrationsarbete kanske är den enskilt viktigaste faktorn för att på lång sikt klara försörjningen av arbetskraft i länet. Utan den invandring vi har skulle länets befolkning minska kraftigt, i synnerhet i de arbetsföra åldrarna. Samtidigt är de människor med utländsk bakgrund den grupp där flest står utanför arbetsmarknaden. I många fall finns det naturliga förklaringar till det, som att man nyligen anlänt till Sverige och inte har tillräckliga språkkunskaper för att få jobb. Men studier visar att integreringen till den svenska arbetsmarknaden tar alldeles för lång tid. Studier visar också att även när språkkunskaperna och kunskaperna om det svenska samhället finns, har de med utländsk bakgrund svårare att få jobb jämfört med infödda svenskar. Orsaken till detta kan tillskrivas diskriminerande faktorer. Men faktum kvarstår: Om vi över huvud taget vill klara den framtida äldrevården i vår del av Sverige, måste vi i hög grad förlita oss på invandrad arbetskraft. Därför är det av yttersta vikt att hitta effektivare former för integreringen på arbetsmarknaden. 19
4. Tror vi på detta? Den här rapporten har gjort en genomgång av elva studier om arbetskrafts- och kompetensförsörjning. Ett par av dem är direkta regeringsuppdrag som ska skapa bättre kunskapsunderlag för att etablera regionala kompetensplattformar, medan Arbetsförmedlingens undersökningar som regel görs kontinuerligt. Det finns också ett par regionala initiativ. I detta sammanhang bör det också nämnas att det i huvudsak finns tre stora avsändare av studierna: Arbetsförmedlingen som står bakom tre av studierna, Tillväxtanalys som står bakom tre av studierna samt Statistiska centralbyrån (SCB) som står bakom två av studierna. Metoden formar resultaten Val av metod och källor är viktiga i den här typen av studier. De genomgångna studierna har haft olika metoder och källor, men det finns också stora likheter mellan flera av studierna. Bedömningar utifrån registerdata Sex av studierna tar sin utgångspunkt i registerdata från SCB. Även Region Skåne har gjort en studie om universitetets regionala betydelse, där de använt sig av registerdata. Med hjälp av detta kan man få en tämligen tydlig bild av hur stor del av arbetskraften som kommer att gå i pension under de kommande åren. Den här metoden är tillförlitlig, eftersom den äldre arbetskraften, i jämförelse med yngre på arbetsmarknaden, inte är särskilt flyttbenägen och dessutom sällan byter jobb. En fördel med metoden är att det går att få en ganska god kännedom om vilka branscher, yrken och befattningar i regionen som kommer att få stora pensionsavgångar. En nackdel är att det är svårt att bedöma i vilken utsträckning pensionsavgångarna kommer att ersättas av nya tjänster. En av studierna har utöver bedömningar om framtida pensionsavgångar också försökt göra en uppskattning om vilket inflöde av unga på arbetsmarknaden som man kan förvänta sig. Utgångspunkten för detta har varit att studera hur tidigare årskullar av ungdomar gjort sitt inträde på arbetsmarknaden, med ett antagande om att kommande årskullar kommer att bete sig på liknande sätt. Även om det ligger en ganska stor osäkerhet i detta, är det möjligt att få en överskådlig bild av hur många unga som kommer att bo kvar i regionen, hur många som kommer att studera och vid vilken ålder de inträder på arbetsmarknaden. Modellberäkningar I fyra av studierna har man gjort modellberäkningar för den regionala arbetskraftsförsörjningen. Samtliga har använt sig av ett regionalt analys- och prognossystem (raps), Tillväxtanalys prognos- och analysprogram. Beräkningarna går i korthet till så att man ligger in indata för en region, t.ex. branscherna representation, de sysselsattas ålder och utbildning. Därefter lägger man in antaganden om branscherna framtida tillväxt. På detta sätt får man sedan regionala bilder av hur arbetsmarknaden kommer att utveckla sig och hur tillväxten kommer att se ut i olika branscher. Fördelen med metoden är att det är möjligt att göra bedömningar på lång sikt, i de aktuella studierna handlar det om 10 20 år. Detta är en nödvändig tid för att utforma ett regionalt utbildningssystem tiden från det att en ny utbildning planeras till dess att de första studenterna examineras är lång. Nackdelen är att prognoser alltid är osäkra. 20