SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av tre övningar som ger eleverna möjlighet att utveckla kunskap om demokrati och yttrandefrihet samt att öka förmågan att använda en historisk referensram för att förstå nutiden. Eleverna får också uttrycka och värdera olika ståndpunkter och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Övningarna rör sig från 1920-talets Stockholm till vår samtid, med hjälp av bildanalys, filmklipp och värderingsövningar.
SIDA 2/7 Förkunskaper Eleverna bör känna till följande: Förintelsen antisemitism propaganda Lärandemål Att utveckla kunskap om demokrati och yttrandefrihet Att öka förmågan att använda en historisk referensram för att förstå samtiden Att öka förmågan att uttrycka och värdera olika ståndpunkter och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv Förberedelser Förbered visning av foto och filmklipp från visningsmaterialet (övning 1, 2 och 3)
SIDA 3/7 ÖVNING 1 Mördande reklam Övningen utgår från ett exempel på antisemitisk propaganda i Sverige under andra världskriget. Klassen ska göra en bildanalys av ett historiskt fotografi från 1940-talets Stockholm. A 1. Visa fotot. Gör en bildanalys tillsammans med klassen. De ska inte ha någon förhandsinformation. Ställ följande frågor: Vad ser ni? Var och när kan fotot vara taget? Vilka associationer får ni av fotot? Vad är det vi inte ser? 2. Dela in eleverna i par. Ställ följande frågor och låt paren diskutera efter varje fråga: Varför ville ägaren förbjuda dessa personer tillträde till bokhandeln? Tror ni att man fick annonsera så här när bilden togs? Vad kan det ha blivit för reaktioner och påföljder? Vad skulle hända idag om man satte upp en liknande skylt i ett skyltfönster? Avsluta med att berätta om Einar Åbergs bokhandel. (Se faktaruta) Fakta om Einar Åbergs bokhandel Einar Åberg var en känd antisemit redan på 1920-talet i Stockholm. Hösten 1941 bildade han Sveriges antijudiska kampförbund. Vid samma tid tog han över en bokhandel och satte upp en skylt i fönstret om vilka kunder han inte ville ha. Skylten upprörde stockholmarna och det blev ofta bråk i butiken. Åberg åtalades för förargelseväckande beteende och dömdes att ta bort skylten. Ändå fortsatte han vid upprepade tillfällen. Hans antisemitiska propaganda gav så småningom upphov till den svenska lagen om hets mot folkgrupp. Åberg blev också den förste som dömdes enligt denna nya lag 1948. (Bild- och faktakälla: Morgontidningen, Arbetarrörelsens arkiv)
SIDA 4/7 ÖVNING 2 Förintelsen, judisk historia och antisemitism en orientering Genom filmklippet får eleverna en historisk bakgrund till Förintelsen, judisk historia och antisemitism. B 1. Visa filmklippet Hitler och antisemitismen ur Fakta om Förintelsen (Forum för levande historia).
SIDA 5/7 ÖVNING 3 Intolerans då och nu I den avslutande övningen får eleverna träna på att upptäcka kopplingar mellan historia och samtid. 1. Ge eleverna en kort bakgrund: 1945 fick världen veta vad som hänt Europas judiska befolkning. En hel kultur hade utplånats, över sex miljoner judar, varav ungefär 1,5 miljoner barn hade mördats. Sedan dess har världen sagt aldrig mer. Men hur ser det ut i praktiken? Ställ följande två frågor till klassen och låt dem diskutera: Är det möjligt att vara antisemit i världen idag? Är det möjligt att förneka att Förintelsen har ägt rum? C 2. Visa filmklippet där biskop Williamson ger sin syn på Förintelsen. 3. Gör en tvåhörnsövning. Peka ut hörnen och vilka svar de representerar. Eleverna ska ta ställning till några frågor genom att ställa sig i det hörn som representerar deras svar. Ge tid för diskussion efter varje fråga. Ställ följande frågor: Ska det vara förbjudet enligt svensk lag att förneka Förintelsen? Får man bränna den svenska flaggan? Får man säga vad som helst? Ska det vara tillåtet att sälja Hitlers Mein Kampf?
SIDA 6/7 Fakta om att förneka Förintelsen Det är inte olagligt att förneka Förintelsen i Sverige. Men i tretton andra länder (t ex Tyskland), där Förintelseförnekande har förekommit, är det ett lagbrott. Där anses att sådan historierevisionism utgår från en antisemitisk och odemokratisk agenda. Fakta om yttrandefrihet Tryckfrihetsförordningen är en av grundlagarna. Den garanterar våra rättigheter att ge ut skrifter utan granskning från myndigheter eller någon annan. Som ett komplement finns Yttrandefrihetsgrundlagen. Den slår fast samma rättigheter för utgivning av film, radio, TV, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar t.ex. på Internet. Förtal och förolämpning kallas med ett samlat namn för ärekränkning och kan vara brottsligt. Att förolämpa någon i lagens mening betyder att någon smädar någon annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymligt beteende. Fakta om flaggbränning Det finns inte någon lag mot flaggbränning i Sverige. Att bränna en flagga som ägs av någon annan räknas däremot som skadegörelse. Flaggan kan dock inte behandlas hur som helst. I Lag (1982:269) om Sveriges flagga 4 står angivet vilka regler som gäller, bl. a. flaggan får inte i vidare mån förses med märken, bokstäver eller andra tecken. Fakta om Mein Kampf Det är inte förbjudet att sälja Mein Kampf i Sverige. Justitiekanslern har vid flera tillfällen avvisat förundersökningar då ärendet prövats. JK skriver i ett beslut från 2003.11.21 följande: Enligt den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 tryckfrihetsförordningen åligger det den som har att vaka över efterlevnaden av förordningen att bl.a. ha i åtanke att tryckfriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick. Denna princip skulle kunna krocka med en annan, att någon enligt tryckfrihetsförordningen inte får uttrycka hets mot folkgrupp. Mein Kampf bedöms dock ha ett historiskt värde kring förståelsen av nazismen. 4. Visa en tänkt linje i klassrummet. Linjen motsvarar en skala från lite till mycket. Eleverna ska markera sin åsikt genom att ställa sig på linjen/skalan. Ställ följande frågor: Hur mycket intolerans ska vi acceptera i en demokrati? Hur tolerant tycker ni att det svenska samhället är? Hur stor roll tycker ni att historien spelar för er syn på hur ett demokratiskt samhälle ska vara? 5. Avsluta övningen med att låta eleverna motivera sina val.
SIDA 7/7 Utvärdering Lämna gärna tid och utrymme för uppsamling och utvärdering efter varje genomförd övning och/eller workshop. Som lärare bestämmer du själv, ibland med dina elever, hur ni bäst utvärderar och avslutar varje moment. En del väljer att diskutera i grupp, andra skriver loggbok eller gör en kort utvärderingsövning i mindre grupper.