LÄRARMANUAL TOLERANS 6 DET VAR INTE JAG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS

Transkript

1 SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av fyra övningar som handlar om grupptryck och åskådarens ansvar. Frågorna väcks i övningar som bygger på autentiska händelser där unga människor varit inblandade. Eleverna får möjlighet att öka sina kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter samt öka förmågan att använda en historisk referensram för att förstå nutiden. Workshopen behandlar också etiska och demokratiska dilemman, som hänger samman med medborgerliga rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen.

2 SIDA 2/7 Förkunskaper Eleverna bör känna till följande: grupptryck lynchning Lärandemål Att öka kunskaperna om demokrati och mänskliga rättigheter Att öka förmågan att använda en historisk referensram för att förstå samtiden Att utveckla reflektionerna kring etiska och moraliska dilemman kopplat till medborgerliga rättigheter och skyldigheter Att utveckla reflektionerna kring individens val och ansvar Förberedelser Skriv ut blanketter från arbetsmaterialet (övning 3 och 4) Förbered visning av ljud- och filmklipp från visningsmaterialet (övning 1, 2 och 4)

3 SIDA 3/7 ÖVNING 1 Jag höll inte i repet Den här övningen om grupptryck och intolerans tar sin utgångspunkt i en autentisk händelse som utspelade sig i svenskbygderna i USA på 1920-talet. 1. Berätta fakta om själva händelsen. (Se faktarutan om lynchningen i Duluth) A 2. Lyssna på ljudklippet med berättelsen om Carl Hammerberg. 3. Ställ följande frågor, en i taget och låt eleverna diskutera efter varje fråga: Vad är det som gör att Carl dras med? Vad är det som gör att ingen ingriper för att stoppa lynchningen? Har Carl något val? Har han något ansvar för det som händer? 3. Avsluta med att berätta hur det gick för Carl sedan. (Se faktarutan om Carls öde) Faktaruta om lynchningen i Duluth I början av 1900-talet emigrerade Carl Hammerberg till USA med sin mor och syster. Han bodde i Duluth, i svenskbygderna i Minnesota. Sommaren 1922 kom en stor cirkus till Duluth. På cirkusen arbetade många svarta med de tyngsta arbetsuppgifterna. En kväll besökte en ung kvinna, Irene Tuskan, cirkusen med sin pojkvän. Efter föreställningen dröjde de sig kvar, liksom många andra. Dagen efter anmälde Irene till polisen att hon blivit våldtagen av svarta cirkusarbetare. Polisen grep ett stort antal arbetare som sattes i arresten på polishuset. En läkare undersökte Irene men fann inga bevis för att en våldtäkt hade ägt rum. Samtidigt påstod en lokaltidning att en ung kvinna hade blivit mördad. Det väckte protester bland den vita befolkningen. Mellan och människor samlades utanför polishuset för att skipa rättvisa. Faktaruta om Carls öde Carl Hammerberg dömdes till fängelse för sin inblandning i lynchningen. Efter avslutat straff begav han sig med en vän till en annan stad för att söka jobb utan att lyckas. Vid hemresan till Duluth tjuvåkte de med tåget. Vid ankomsten hittades båda döda de hade gömt sig i en kylvagn. Det är oklart om de frös ihjäl eller dog av freonförgiftning (Källa: Minesota Historical Society)

4 SIDA 4/7 ÖVNING 2 Festen Övningen tar sin utgångspunkt i en kort film baserad på en autentisk händelse. Filmens Jonna blir först förnedrad och sedan våldtagen. Utanför sovrummet sitter två killar som hör och anar vad som händer, utan att ingripa. B 1. Visa filmen om festen, utan att ge eleverna någon bakgrundsinformation. 2. Ställ följande frågor, en i taget och låt eleverna diskutera efter varje fråga: Varför gör killarna i soffan ingenting? Har de något val? Är det här ett exempel på grupptryck? Har de något ansvar för det som händer? 3. Summera vad som sagts under diskussionen.

5 SIDA 5/7 ÖVNING 3 Cost and reward Eleverna ska reflektera över hur grupptryck styr våra val genom att arbeta utifrån en teori som på engelska kallas Cost and reward. 1. Dela in klassen i grupper om 4-6 elever. 2. Dela ut blanketten som handlar om att ingripa. 3. Ställ följande fråga: Vad kan killarna i filmen förlora respektive vinna på att lämna åskådarrollen och ingripa för att hjälpa Jonna? 4. Grupperna listar så många saker de kan komma på som gör att killarna förlorar (cost), respektive vinner (reward) på att ingripa. (Se exempel) 5. Låt grupperna redovisa och samtala om vad de kommit fram till. Exempel på cost och reward : Exempel på vad de har att vinna är: De hjälper den utsatta tjejen. De får respekt hos kompisar. Exempel på vad de har att förlora är: De förlorar kompisar. De anses ha skvallrat.

6 SIDA 6/7 ÖVNING 4 Egenskaper som ger respekt Övningen ger möjlighet till fördjupning och reflektion kring vilka egenskaper som eleverna tycker inger respekt. Genom att rangordna egenskaper de respekterar hos andra kan de analysera både negativa och positiva exempel på grupptryck. 1. Dela ut blanketten om egenskaper som ger respekt. Eleverna ska arbeta individuellt och rangordna egenskaper hos andra från helt oviktigt till mycket viktigt. 2. Låt eleverna redovisa och diskuterar vad de kommit fram till. 3. Berätta kort om Den mångtydiga intoleransen, en undersökning om tonåringars attityder, utan att avslöja något om resultatet. (Se faktaruta) Ställ följande frågor, en i taget och låt eleverna diskutera efter varje fråga: Vilka fem egenskaper tror ni hamnade i topp som mycket viktiga i undersökningen? Varför just dessa? C 4. Visa undersökningens resultat som visar de egenskaper elever angav som viktigast. Uppmana eleverna att i tanken gå tillbaka till filmen om festen och killarna i soffan. Ställ följande frågor till hela klassen och låt eleverna diskutera efter varje fråga: Verkar de här egenskaperna vara viktiga för killarna i soffan? Varför/varför inte? Vad är det som gör att egenskaper som vi anser viktiga hos andra kan vara svåra för oss själva att leva upp till? Kan viktiga egenskaper sättas ur spel på grund av grupptryck? Kan det fungera omvänt, så att grupptryck kan stärka oss i en positiv riktning? 5. Avsluta med att låta eleverna arbeta i par med följande frågor: När kan grupptryck vara positivt? Vilka egenskaper skulle kunna vara användbara i ett positivt grupptryck? Varför används begreppet grupptryck oftast som något negativt? 6. Låt eleverna skriva upp exempel på det de kommit fram till på tavlan.

7 SIDA 7/7 Fakta om Den mångtydiga intoleransen Ett sätt att lära sig mer om negativa och intoleranta inställningar är att ringa in andra och näraliggande värderingar. I Den mångtydiga intoleransen (2010) undersökte Forum för levande historia gymnasieelevers toleranta och intoleranta attityder och näraliggande värderingar. Två mått av skilda slag visade sig ha starka samband med framförallt pojkars inställning till utsatta grupper. Dels elevernas syn på vilka egenskaper de respekterar och beundrar hos andra personer, dels vilka krav eleverna anser att en människa måste uppfylla för att kunna kalla sig svensk. (Källa: Forum för levande historia) Fakta om undersökningens resultat Eleverna fick rangordna egenskaperna från 1 (mest viktigt) till 16 (minst viktigt). Så här blev resultatet: 1. Aldrig sviker 2. Står för sina åsikter 3. Är hjälpsam 4. Har massor av humor 5. Vågar visa känslor 6. Tar initiativ 7. Är generös 8. Vågar ta strid 9. Är orädd för konflikter/är klok 10. Älskar sitt hemland 11. Är oberoende av andra 12. Är mycket självständig/är modig 13. Är fysiskt stark 14. Är väldigt intelligent/ Tänker kritiskt/är en stark ledare 15. Är djupt troende/är snygg 16. Är en kändis Utvärdering Lämna gärna tid och utrymme för uppsamling och utvärdering efter varje genomförd övning och/eller workshop. Som lärare bestämmer du själv, ibland med dina elever, hur ni bäst utvärderar och avslutar varje moment. En del väljer att diskutera i grupp, andra skriver loggbok eller gör en kort utvärderingsövning i mindre grupper. Fördjupning Gör en miniundersökning av klassens resultat från övning 4 och jämför med resultatet i Forum för levande historias undersökning Den mångtydiga intoleransen.