Transkript

1 SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av fem övningar som behandlar övertygelse och kritiskt tänkande då och nu. Eleverna får möjlighet att öka sina kunskaper om historiska förutsättningars betydelse och hur olika ideologiska förhållanden påverkar individer. Workshopen ger också eleverna chans att diskutera frågor som rör demokrati, diktatur och påverkan av såväl grupper som individer. Genom ljud- och filmklipp, analys och grupp-arbeten kring historiska och moderna exempel får de möjlighet att reflektera över selektivt seende då och nu. Arbets- och visningsmaterialet:

2 SIDA 2/9 Förkunskaper Eleverna bör känna till följande: De Röda Khmerernas massmord i det Demokratiska Kampuchea/Kambodja Faktatext finns i arbetsmaterialet. Lärandemål Att öka kunskaper om hur olika ideologiska förhållanden påverkar individer Att utveckla reflektionen kring frågor som rör demokrati, diktatur och påverkan Att aktivt träna kritiskt tänkande Förberedelser Eleverna behöver A4-papper Förbered visning av fotografier, ljud- och filmklipp från visningsmaterialet (övning 1, 2, 3 och 4) Skriv ut faktatext från arbetsmaterialet. Faktatexten är nödvändig som förkunskap för eleverna.

3 SIDA 3/9 ÖVNING 1 Fångad av hakkorset Workshopen inleds med två autentiska berättelser om vad som fick två tonåringar att lockas av nazismen på 1930-talet. Svenske Hans Valdemar Lindén och tyske Bruno Manz har på olika sätt lämnat sina berättelser till eftervärlden, här presenteras de som ljudklipp. Elevernas uppgift är att analysera ljudklippen, söka skillnader och likheter samt reflektera över valmöjligheter och ansvar. A 1. Låt eleverna lyssna på det första ljudklippet, ur Hans Valdemar Lindéns dagbok. Elevernas uppgift är att lyssna koncentrerat för att kunna analysera berättelsen efteråt. De ska inte känna till någon bakgrundsinformation. Rita samtidigt upp två spalter på tavlan. 2. Gör en analys av ljudklippet tillsammans, anteckna nyckelord från elevernas svar i den första spalten. Vem är det som berättar? (beskriv personen) Vad handlar det om? Var och när utspelar det sig? B 3. Låt eleverna lyssna på nästa ljudklipp, ur Bruno Manz självbiografi Fångad av hakkorset. Elevernas uppgift är densamma som tidigare. 4. Gör en analys av ljudklippet tillsammans, anteckna nyckelord från elevernas svar i den andra spalten. Vem är det som berättar? (beskriv personen) Vad handlar det om? Var och när utspelar det sig? 5. Diskutera skillnader och likheter bland nyckelorden i de två spalterna på tavlan. C D 6. Visa bilden av Hans Valdemar Lindéns dödsruna och berätta om honom. (Se faktaruta) 7. Visa fotografiet av Bruno Manz och berätta om honom. (Se faktaruta)

4 SIDA 4/9 8. Summera övningen genom att diskutera vad det var som lockade unga människor att ansluta sig till nazismen. Vad tror ni fick Hans Valdemar och Bruno att ansluta sig till nazismen? Kan ni förstå deras val? Kunde de ha valt annorlunda? Tycker ni att de hade något ansvar för nazismens förbrytelser? Fakta om Hans Valdemar Lindén Hans Valdemar Lindén, född 1922 i Stockholm. Uppvuxen i Gamla Stan, på den tiden en mycket fattig stadsdel. Han engagerade sig tidigt i den nazistiska organisationen Nordisk Ungdom. I mars 1941 blev Hans förste svensk att ta värvning i tyska Waffen-SS. Totalt anslöt sig några hundra svenskar till Waffen-SS och svor därmed en trohetsed till Adolf Hitler. De flesta anslöt sig via värvningskontor i det ockuperade Norge. Hans Valdemar blev den förste svenske soldaten i tysk tjänst som rapporterades stupad. Han dog på östfronten den 30 december 1941, 19 år gammal, och begravdes i Ukraina. Hans dödsruna publicerades i tidningen Den Svenske Folksocialisten den 14 mars (Källa: Kungliga Biblioteket) Ljudfilen är producerad av Forum för levande historia. Fakta om Bruno Manz Bruno Manz, född 1921 i Dortmund, Tyskland, då en av de största industristäderna i Ruhrområdet. Han gick med i Hitler Jugend hösten 1932, där nazistisk propaganda effektivt fostrade barnen in i Hitlerdyrkan, antisemitism och tron på den ariska rasens överlägsenhet. Bruno blev soldat i den tyska krigsmakten i början av andra världskriget och slogs i Finland mot Sovjetunionen. Vid krigsslutet satt han en tid i brittiskt krigsfångläger i Norge. Han släpptes i november Bruno emigrerade 1957 till USA där han arbetade som analytiker inom det amerikanska flygvapnet. Han lever idag med sin hustru i Albuquerque i New Mexico, USA. I självbiografin Fångad av hakkorset berättar Bruno Manz om hur han först efter krigsslutet kom till insikt om nazisternas brott mot mänskligheten. Ljudfilen är producerad av Forum för levande historia.

5 SIDA 5/9 ÖVNING 2 De Röda Khmererna en orientering Från andra världskriget och nazismens brott mot mänskligheten till ett exempel av kommunistiska regimers brott mot mänskligheten de Röda Khmerernas massmord på den egna befolkningen. Syftet med övningen är inte att jämföra ideologier eller brott, utan att ge eleverna en faktaorientering som ligger till grund för ett fortsatt arbete om hur övertygelse kan påverka hur vi tolkar det som sker. Händelserna utspelade sig för drygt 30 år sedan i Kambodja. E 1. Summera tillsammans med eleverna den fakta de har lärt sig om händelserna i Kambodja Visa bilderna som stöd under samtalet med eleverna. Fakta om de Röda Khmererna och Demokratiska Kampuchea Bland kommunistiska regimers brott mot mänskligheten är de Röda Khmerernas regim i Det Demokratiska Kampuchea/Kambodja ett extremt exempel. Enligt beräkningar dog 1,5 till 1,7 miljoner människor, motsvarande ca 20 procent av befolkningen. De mördades genom avrättningar och dog av svält orsakade av regimen, ledd av Pol Pot. Befolkningen delades in i det gamla folket som var bönder och som levt länge i de områden som kontrollerades av de Röda Khmererna, och det nya folket som var stadsbor som man inte litade på Grupper som inte ansågs ha någon plats i det nya samhället var intellektuella, borgare, vissa etniska och nationella minoriteter. Dessa utsattes för förföljelser. Städerna tömdes på folk och befolkningen tvångsförflyttades till landsbygden. Även inom de Röda Khmererna själva skedde utrensningar, ingen gick säker i ett samhälle präglat av angiveri. Regimen avhyste utländska diplomater och stängde landet. När Vietnam invaderade Kambodja 1979 hade regimen redan till stor del förtärt sig själv. (Källa: Forum för levande historia) Fakta om omvärldens reaktioner Under början av 1970-talet var det många unga i Europa som såg USA som det största hindret för en rättvisare världsordning. Amerikanska bolag tjänade pengar i många fattiga länder. Det kalla kriget pågick fortfarande och amerikansk militär stödde bekämpandet av socialistiska befrielserörelser i Sydamerika, Afrika och Asien. Särskilt upprördes de unga av USA:s krig i Sydostasien. Nästan tre miljoner ton bomber fälldes enbart över Kambodja. Den amerikanska militärens terrorbombningar och övergrepp mot civilbefolkning i Vietnam, Laos och Kambodja fick svenskar från statsministern Olof Palme till skolelever att engagerade sig. Om USA var fienden, så var dess motståndare gerillakrigare som Che Guevara och Ho Chi Minh hjältarna. Socialismens och kommunismens drömmar om ett rättvist samhälle med lika värde för alla medborgare och tillgångarna fördelade efter behov sågs av många radikala ungdomar som lösningen på världens problem.

6 SIDA 6/9 ÖVNING 3 Med skygglapparna på Genom att ta del av en autentisk berättelse får eleverna möjlighet att reflektera över hur ideologisk övertygelse kan skapa ett selektivt seende. 1. Berätta för eleverna om Gunnar Bergström som var medlem i en svensk vänskapsförening som stöttade de Röda Khmerernas regim. (Se faktaruta) F 2. Visa citaten från Gunnar Bergström och låt eleverna läsa dem. 3. Gör en enkel 3-hörnövning där eleverna får ta ställning till en fråga genom att gå till anvisade platser i klassrummet. Markera hörn för respektive svarsalternativ. Låt eleverna argumentera för sina val. Kan du förstå att Gunnar blev förblindad av sin övertygelse? Ja Nej Kanske Skulle du kunna bli förblindad av övertygelse? Ja Nej Kanske Fakta om Gunnar Bergström På 1970-talet var Gunnar Bergström aktiv medlem i en svensk vänskapsförening som stöttade de Röda Khmerernas regim. Han reste 1978 till det isolerade Demokratiska Kampuchea. Gunnar ingick i en delegation som bjudits in av de Röda Khmererna. De besökte arbetskollektiv, sjukhus och tömda städer och åt middag med Röda Khmerernas fruktade ledare, Pol Pot. Vid hemkomsten i Sverige höll Gunnar och hans vänner föredrag runt om i Sverige där de lovordade revolutionen. Idag, drygt 30 år senare, skäms Gunnar för sin resa till en diktatur med ansvar för mer än en femtedel av den egna befolkningens död. Han frågar sig hur det var möjligt att han inte förstod vad som egentligen pågick. Han säger att han blev förblindad av sin ideologiska övertygelse. (Källa: Middag med Pol Pot, sid , Forum för levande historia.)

7 SIDA 7/9 ÖVNING 4 Är du vaken? Övningen testar elevernas selektiva seende med ett Youtube-klipp. Genom att få en tydlig instruktion om vad de ska fokusera på i klippet, kommer de med största sannolikhet att missa annat som händer. 1. Berätta för eleverna att de ska få se ett filmklipp som visar två basketlag. Det ena har vita kläder, det andra har svarta. Varje lag passar en boll inom laget. Elevernas uppgift är att titta koncentrerat och räkna tyst för sig själva hur många passningar det vita laget gör. G 2. Visa filmklippet och var beredd att stoppa filmen efter 27 sekunder. Hur många passningar gjorde det vita laget? Lade ni märke till något annat i filmklippet? Om ingen har sett en björn röra sig genom bilden, visa klippet igen. Elevernas uppgift är då att försöka se helheten. Ställ följande fråga: Vad såg ni nu? Om någon/några har sett björnen men inte alla, visa klippet igen och instruera eleverna att hålla utkik efter en björn. Ställ följande fråga: Varför såg inte alla björnen från början? H 3. Diskutera och summera genom att visa bilden som förklarar begreppet selektivt seende.

8 SIDA 8/9 ÖVNING 5 Förblindad av drömmar Med utgångspunkt i Gunnar Bergströms blinda beundran av de Röda Khmererna, undersöker eleverna vilka faktorer som kan övertyga och förblinda dem idag. 1. Enligt Gunnar Bergström var det tre faktorer som avgjorde att han blev förblindad av ideologisk övertygelse: grupptryck ideologi tidsanda Gå igenom faktorerna med eleverna och diskutera vad de betyder. 2. Dela in klassen i grupper om 4-6. Dela ut tre A4-papper till varje grupp. Elevernas uppgift är att tillsammans välja tre andra faktorer som de tror skulle vara avgörande för selektivt seende. De ska skriva en faktor per pappersark. 3. Låt grupperna redovisa genom att sätta upp sina ark på tavlan eller på en vägg och berätta om hur de har kommit fram till sina resultat. Diskutera sedan gemensamt likheter och skillnader mellan gruppernas förslag. 4. Övningen avslutas med att grupperna diskuterar olika sätt att träna sitt kritiska tänkande. Vad påverkar deras övertygelser? Skriv följande alternativ på tavlan: medier politik organisationer undervisning/skolan religion kompisar/familj Hur kan man förhålla sig kritisk till de olika alternativen? Vad påverkas du mest av? 5. Låt grupperna redovisa vad de kommit fram och dela likheter, skillnader, tips till varandra.

9 SIDA 9/9 Utvärdering Lämna gärna tid och utrymme för uppsamling och utvärdering efter varje genomförd övning och/eller workshop. Som lärare bestämmer du själv, ibland med dina elever, hur ni bäst utvärderar och avslutar varje moment. En del väljer att diskutera i grupp, andra skriver loggbok eller gör en kort utvärderingsövning i mindre grupper.