Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22
KOLDIOXID från fossila bränslen
Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan Andra växthusgaser viktiga Utsläpp från biologiska processer Allt påverkar Svårt att verifiera och kvantifiera utsläppen Är ovant och kräver andra åtgärder
Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil energi Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor
Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 21 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 310 kg CO 2-ekv
Koldioxidekvivalenter Olika omräkningsfaktorer förekommer Potentiell klimatpåverkan (kg CO 2 -ekv/kg gas) SAR 4AR (4 th assessment report) Växthusgas 100 år 20 år 100 år 500 år Koldioxid (CO 2 ) 1 1 1 1 Metan (CH 4 ) 21 72 25 7,6 Lustgas (N 2 O) 310 289 298 153 T ex klimatrapporteringen T ex i flera nyare LCA (IPCC. 2007. 4 th assessment report)
Sveriges utsläpp av växthusgaser 2007 Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning ~15 % (NV. 2009. National inventory report 2009 Sweden.)
Animalieproduktionens växthusgasutsläpp (globalt) N fertilizer production 3 2,5 on farm fossil fuel processing transport cultivated soils, tillage + liming desertification of pasture O2ekv 10 9 ton C 2 1,5 1 0,5 0 CH4 N2O CO2 deforestation indirect manure emission manure application/deposition leguminous feed cropping indirect fertilizer emission N fertilizer application manure management enteric fermentation (Steinfeld, H. m.fl. 2006. Livestock's long shadow. FAO)
Klimatförändringar ett globalt miljöproblem Om global miljöpåverkan uttryck påverkan per viktenhet produkt Om lokal eller regional miljöpåverkan uttryck påverkan per ytenhet kg CO 2 -ekv/kg produkt
Utsläpp på gården
Hela gården inblandad CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 Insatsvaror och inköpta tjänstert gården NH 3 Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 N 2 O N 2 O CO 2
Växtodlings- gården
Växtodlingsgård g - 278 ha: höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor, konservärter lenter 400 300 Metan Lustgas Koldioxid ton koldiox xidekviva 200 100 0 el Dies ja Ol Produktio on av NPK Bek kämpning gsmedel Direkta lustgasemissione er Indirekta lustgasemissione er * Indirekt N2O-emission = nitrat och ammoniak som förloras från marken och som omvandlas till lustgas i andra delar av ekosystemet Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±130 ton CO 2 för hela gården JOKER-projektet www.hush.se/halland (Miljö, energi och klimat)
Lustgas bildas från kväve N 2 O NO N 2 O 2 N 2 Ammonium NH 4 + Nitrifikation Kräver god tillgång på syre och ammonium NH 4 + Nitrat NO 3 - Denitrifikation Kräver syrefattig miljö Parametrar som påverkar: Tillgång på kväve Syretillgång och markfukt Temperatur
Kol i mark Tillförsel av organiskt material: skörderester,,gödsel Nedbrytning av organiskt material: jordbearbetning, klimat (syre och vatten) Långsiktigt: odlingshistoria och framtida brukning Mulljordar speciella + Vall, stallgödsel, naturbetesmark - Ettåriga grödor, mkt jordbearbetning och bortförsel halm etc.
kg koldioxid dekvivalent ter 8 6 4 2 Vikten av att spara kväve Metan Lustgas Koldioxid * 0 Utvinning, raffinaderi I traktorn I marken Gödselindustrin Gödselindustrin I marken 1 l diesel 1 kg kväve 1 kg kväve (BAT) * Yaras garanti klimatavtryck
Utsläpp per hektar
Per kg gröda
Djur- gården
Grisgård - 16 000 smågrisar, 550 slaktsvinsplatser - 240 ha: höstvete, korn, vårraps 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Metan Lustgas Koldioxid Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Indirekta gasemissi Metan från dj Bekämpnings medel Direkta lustgas emissioner lustoner uren Lagring av stallgödsel ton koldioxidekvivalenter Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±88 ton CO 2 för hela gården (JOKER-projektet)
Utsläpp från produktion av olika fodermedel 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Grovfoder Ärt/Åkerböna Spannmål Rapsmjöl Soja Melas Dran Betfiber Kraftfoder kg CO2 ekv/kg foder s k Proteinfoder Restprodukter Flysjö m fl, 2008. SIK-rapport 772
Växthusgaser från gödsellager Metan bildas i syrefri miljö. Styrs av temperatur, organiskt material, lagringstid Lustgas bildas om det finns lite syre. Styrs av kväve (tillgång g och förlust), temperatur, lagringstid Fastgödsel ger mer lustgas Flytgödsel yg ger mer metan Djupströ ger metan och lustgas
Mjölkgård 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 265 mjölkkor (10 500 kg mjölk/ko) 640 ha (ca 50 ha betor och 250 ha spannmål för avsalu) Metan Lustgas Koldioxid ton koldioxidekvivalenter 0 D iesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Ensileringsm med., bek.medel m.m. Direkta lustgas emissioner Indirekta lust gasemissioner Metan från dj Kalkning uren Lagring av stallgödsel Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±230 ton CO 2 för hela gården JOKER-projektet
Djurslag Metan från djurens fodersmältning kg metan/ djur och år ton CO 2 -ekv/ djur och år Mjölkko 120-140 3-3,5 Am-/diko 90-100 2,2-2,5 Övrigt nöt ca 50 1,3 Får 8 0,2 Häst 10-20 0,3-0,6 Gris 1,5 0,04 Jämförelse: 1 000 mil med bensinbil ca 2 ton CO 2 -ekv 3 kg N 2 O-N/ha 14 1,4 ton CO 2 -ekv Inlagring 1 ton C 3,7 ton CO 2 -ekv
Metan från mjölkkons fodersmältning 150 kg metan per ko CH4/ko, år) (kg 140 130 120 110 6 8 10 12 (ton ECM/ko, år)
Metan från mjölkkons fodersmältning 150 kg metan per ko CH4/ko, år) (kg 140 130 120 kg metan per ton ECM 20 15 (kg CH4/ton ECM) 110 10 6 8 10 12 (ton ECM/ko, år)
Metan från mjölkkons fodersmältning Högre avkastning per ko innebär även: Mer foder & gödsel per ko, men mindre per ton ECM Annan foderstat?! Vilket ekologiskt fotavtryck ger foderproduktionen? Lägre kött/mjölkkvot Totalt: Lägre(?) utsläpp per kg mjölk
Det finns många olika åtgärder I. Förbättrad produktivitet och effektivitet RESURSEFFEKTIV, HÖG och JÄMN PRODUKTION KVÄVE, energi, foder Foder Stallgödsel
Det finns många olika åtgärder I. Förbättrad produktivitet och effektivitet II. RESURSEFFEKTIV, HÖG och JÄMN PRODUKTION KVÄVE, energi, foder Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka Stallgödsel (syrabehandling etc.), Stall (biofilter, byte till elmotorer) Reducerad jordbearbetning III. Genomgripande systemändringar Ändra foderstat (inköpt+egen växtodling, avkastning) Produktion av bioenergi Växtföljd
Effektivt resursutnyttjande bra! Exempel: Dåligt utnyttjande av svinflyt Inte så effektivt stallgödsel- och kväveutnyttjande Antagen skörd (ton/ha) Stallgödsel (ton/ha)* Antagen nyttjandegrad Mineralgödsel (kg N/ha) Skörderester (kg N/ha) År 1 korn 6 25 60% 70 55 År 2 korn 6 25 60% 70 55 År 3 rågvete 7 20 20% 130 63 År 4 havre 5 25 60% 70 50 Medel 81 kg N tot 85 56 * Antar 2 kg NH 4 -N/ton stallgödsel Utlakning 49 kg N/ha, ammoniakförluster 5 kg/ha Produktion av N-gödsel: 6,8 kg CO 2 -ekv/kg N = 580 kg CO 2 -ekv/ha Lustgas från mark* Direkta lustgasemissioner = 1 040 kg CO 2 -ekv/ha Indirekta lustgasemissioner i = 195 kg CO 2 -ekv/ha Totalt 1810 kg CO 2 -ekv/ha *Beräknas utifrån mängden kväve som tillförs marken och förloras som nitrat eller ammoniak (IPCC, Tier 1)
Bättre utnyttjande av svinflyt Bättre stallgödsel- och kväveutnyttjande Vet skörden (ton/ha) Stallgödsel (ton/ha)* Antagen nyttjandegrad Mineralgödsel (kg N/ha) Skörderester (kg N/ha) År 1 korn 5 20 80% 50 55 År 2 korn 5 20 80% 50 55 År 3 rågvete 6 20 60% 90 63 År 4 havre 4,5 20 80% 45 50 Medel 68 kg N tot 59 56 * Vet 2,4 kg NH 4 -N/ton stallgödsel Utlakning 29 kg N/ha, ammoniakförluster 3 kg/ha Produktion av N-gödsel: 6,8 kg CO 2 -ekv/kg N = 400 kg CO 2 -ekv/ha Lustgas från mark Direkta lustgasemissioner = 850 kg CO 2 -ekv/ha Indirekta lustgasemissioner i = 120 kg CO 2 -ekv/ha Totalt 1370 kg CO 2 -ekv/ha
Växthusgasutsläpp t (kg CO 2 -ekv/ha) Produktion av N N 2 O från fält Totalt Dåligt utnyttjande 580 1230 1810 Bättre utnyttjande 400 970 1370 Skillnad - 440 Samma produktion per hektar! Dock mindre stallgödsel. Inga utsläpp från diesel, torkning etc. Är det mycket eller lite?! 1 liter diesel 3 kg CO 2 -ekv Utsläppsrätter 300 SEK/ton CO 2 Koldioxidskatt 1 000 SEK/ton CO 2
I mötet med lantbrukare Påminn om att växthusgaser andra gaser vi pratat om i miljörådgivningen. Hur undvika responsen allt vi gör är ändå bara fel! hitta rätt ingång Vill ha svar på detaljerade frågor, men modellerna är grova. Ge generella, men korrekta kt råd. Klimat är en svår fråga!
Hur var det nu. Utsläpp av koldioxid/metan/lustgas / Utsläpp av växthusgaser, växthusgasutsläpp Utsläppen är X kg/ton koldioxidekvivalenter o d Produktens Carbon Footprint är X kg CO 2 - ekv per kg produkt Utsläpp av koldioxidekvivalenter/ekvivalenter id k i l k i l t Utsläppen är X CO 2 -ekv/ekvivalenter