Uppföljningsrapport 2 januari-juli 2015

Uppföljningsrapport 2 januari-juli 2015 Driftnämnden Hallands sjukhus Sida 1 av 38

Uppföljningsrapport 2 2015 Huvudrapport inklusive bilagor Innehållsförteckning 1.0 Sammanfattning 2.0 Ekonomi 3.0 Ekonomisk prognos 4.0 Åtgärdsarbete 5.0 Personal 6.0 Produktion 7.0 Hallands sjukhus mål 2015 8.0 Uppdrag 2015 Fördjupningsdel - bilagor: Avrapportering åtgärder Faktarutor Kvalitetsindikatorer Tillgänglighet Intern kontrollplan Driftnämnden Hallands sjukhus Mikaela Waltersson Driftnämndens ordförande Martin Engström Sjukhuschef Sida 2 av 38

1.0 Sammanfattning Ekonomi Ekonomisk prognos Åtgärdsarbete Personal Produktion Tillgänglighet Patientsäkerhet och kvalitet Hallands sjukhus kan efter analys fastställa att kostnadsutvecklingskurvan är bruten och nu motsvarar regionens index. Verksamheten visar på stor kostnadskontroll utifrån utvecklad planering och uppföljning och går något bättre än utlagd budget, dock avviker regionvården. Den totala kostnadsmassan är fortsatt för stor i förhållande till intäkterna. Utfallet för januari till juli visar på minus 61 mnkr mot budget (inklusive justeringsposten*). Av detta står regionvård för minus 15 mnkr. Driftnämndens prognos för 2015 är minus 182 mnkr efter juli månad. Av dessa bedöms 159 mnkr vara kvar från justeringsposten från årets början och resterande 23 mnkr är en tillkommande avvikelse mot lagd budget. Driftnämnden har vid fyra tillfällen i år beslutat om att minska justeringsposten. Totalt kommer dessa beslut effektivisera verksamheten om cirka 11,5 mnkr 2015 och med 15 mnkr i helårseffekt 2016. Arbetet med utveckling av planerings- och uppföljningsprocesserna har lett till detta resultat och lägger grunden för det fortsatta åtgärdsarbetet. Rekryteringen av sjuksköterskor är fortfarande en utmaning och gäller främst slutenvården där kvälls- och helgtjänstgöring är mindre attraktivt utifrån den arbetsmarknad som idag finns för sjuksköterskor. Arbetet med att kapacitetsätta slutenvården börjar ge effekt i personalkostnaderna. Arbetad tid och behovet av bemanningsföretag har minskat i relation till motsvarande period 2014. Rekryteringen av sommarvikarier har varit svårare och färre medarbetare har valt att förskjuta sin semester i relation till sommaren 2014, vilket påverkat antalet öppna vårdplatser. Hallands sjukhus ligger efter juli månad, trots rekryteringsproblem av sjuksköterskor och neddragningar av vårdplatser, i nivå med budgeterade produktionsvolymer. Inom slutenvården är en sänkning av medelvårdtiden en viktig bidragande faktor. Tillgängligheten är generellt god och är över 80 procent för utförda nybesök och behandlingar. Problem att klara tillgängligheten till nybesök finns framförallt inom kardiologi, ögon och hud på grund av brist på specialister. Områden som har svårt att fullt ut i egen regi klara målet för behandling är ortopedi, ögon och gynekologi. Störst utmaning att klara återbesöken inom måldatum finns inom de medicinska specialiteterna, främst kardiologi och diabetesvården. Hallands sjukhus deltar aktivt i det regionala arbetet och införandet av infektionsverktyget behöver slutföras för att kunna användas i förbättringsarbetet. Antalet utskrivningsklara patienter minskar. * I driftnämnden fastställda mål- och riktningsdokument för 2015 framgår att nämnden har en ekonomisk obalans inför 2015 på 170 mnkr. Administrativt hanteras obalansen genom en så kallad justeringspost. Denna ska successivt minskas genom att beslut om åtgärder fattas, vilket leder till en minskning av berörda verksamheters budget. Sida 3 av 38

2.0 Ekonomi Hallands sjukhus kan efter analys fastställa att kostnadsutvecklingskurvan är bruten och nu motsvarar regionens index. Verksamheten går något bättre än planerat, vilket framgår i denna uppföljningsrapport. Dock kvarstår att de totala kostnaderna är större än totala intäkter. Utfallet visar på minus 61 mnkr mot budget efter juli månad. Prognosen för Hallands sjukhus för 2015 bedöms till minus 182 mnkr där justeringsposten står för minus 159 mnkr och ökande läkemedels- och röntgenkostander står för resterande. 2.1 Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling externa kostnader Mnkr (ackumulerat) Utfall Utfall Budget 2015 mot Budget 2015 mot 2015 2014 2015 2014 Utfall 2014 Somatisk specialistvård -1819-1774 -1751 2,5 % -1,3 % Kostnadsökningen för externa kostnader, det vill säga allt det som inte är en transaktion med andra förvaltningar inom Region Halland, är 2,5 procent mot den budgeterade ökning på minus 1,3 procent. Exklusive justeringsposten, det vill säga utan den ingående obalans som var identifierad inför 2015, är kostnadsökningen bättre än budget, 2,6 procent mot budgeterade 3,0 procent. Detta tyder på att verksamheten håller den tilldelade budgeten. Kostnadsutveckling trend Januari till juli 2015 mot 2014 2014 mot 2013 Alla kostnader 2,6 % 7,1 % Externa kostnader 2,5 % 8,3 % En jämförelse av kostnadsökningen mellan åren visar att kostnadsökningstakten är betydligt lägre mellan 2015 och 2014 än vad den var 2014 mot 2013. Detta tyder på att den kostnadsutvecklingstakt som varit tidigare år har förbättrats avsevärt och ligger på en takt som är i linje med regionens index. Dock kvarstår att den totala kostnadsmassan är för hög jämfört med de totala intäkterna vilket gör att arbetet med åtgärder måste fortgå. 2.2 Periodens resultat Utfallet visar på minus 61 mnkr mot budget efter juli månad. Prognosen för Hallands sjukhus för 2015 bedöms till minus 182 mnkr där justeringsposten står för minus 159 mnkr. Mnkr (ackumulerat) Utfall 2015 Budget 2015 Diff mot budget Somatisk specialistvård -79-32 -46 Regionvård -15 0-15 Medicinsk service inkl käk röntgen 1 0 1 Vårdval -1 0-1 Tandvård 0-1 1 Total -94-33 -61 Sida 4 av 38

Uppdrag tandvård inklusive käk- och ansiktsröntgen har ett överskott på 2 mnkr. Regionvården visar ett underskott. Vårdvalet har en differens på minus 1 mnkr på intäktsidan. Nedan ges en analys av området somatisk specialistvård samt regionvård, utifrån att det är inom denna del huvuddelen av beskriven avvikelse finns. 2.3 Verksamhet somatisk specialistvård Resultat till och med juli månad Mnkr (ackumulerat) Utfall ackumulerat Utfall föregående år Budget Diff mot budget 2015 genom 2014 Intäkter 1 966 1 893 1 956 10 104% Personal -1 159-1 138-1 213 54 102% Köpt vård 0 0 0 0 Labb/RTG -192-179 -184-8 107% Bemanning -20-35 -4-15 56% Verksamhetsknutna tjänster -166-147 -167 1 113% Läkemedel -103-101 -99-4 102% Hjälpmedel och material -139-144 -147 8 96% Lokalkostnader -149-143 -150 1 104% Övrigt -70-64 -68-2 110% Avskrivningar finansnetto -46-44 -50 4 105% Justeringspost 0 0 94-94 Total -79-103 -32-46 76% Differensen mot budget för den somatiska specialistvården är på totalt minus 46 mnkr, vilket är lägre än justeringsposten (som är på minus 94 mnkr). Detta visar att verksamheten har lägre nettokostnader än vad som är tilldelat i budgeten och att det finns en stor följsamhet mot utlagd budget. Personal och bemanningskostnader Hallands sjukhus har ett flertal vårdplatser stängda, i huvudsak på grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Detta har inneburit att beläggningsgraderna har ökat på de öppna avdelningarna och för att möta detta har viss uppbemanning skett. Under perioden har 37 vårdplatser färre varit öppna i förhållande till den plan som budgeten bygger på. Detta visar sig i ett stort överskott på personalbudgeten även efter uppbemanning och merkostnader för bemanningsföretag. Inhyrdpersonal utgör cirka 1,7 procent av den totala kostnadsmassan personal och bemanning. Produktionsnivån ligger dock på budgeterad nivå, vilket beskrivs i avsnittet produktion. Läkemedel Läkemedelskostnaderna har varierat under 2015. Till och med maj låg kostnadsökningen på minus 1 procent mot 2014 men efter juni är takten plus 6 procent. Efter juli har den gått tillbaka till plus 2 procent mot 2014. Detta gör prognosen mer svårbedömd. Inför 2015 sänktes Hallands sjukhus budgetram med cirka 20 mnkr för läkemedel och Sida 5 av 38

prognosavvikelsen baseras på en kostnadsutveckling på 5 procent, vilket ger en prognospåverkan på cirka minus 18 mnkr. Hyrpersonal Mnkr (ackumulerat) Utfall 2015 Utfall 2014 Inhyrd läkare från bemanningsföretag -6,3-10,8 Inhyrd sjuksköterska bemanningsföretag -7,9-12,7 Totalt -14,2-23,6 Utfallet för hyrpersonal har minskat jämfört med 2014. På läkarsidan är behovet särskilda kompetenser, som exempelvis lungläkare. På sjuksköterskesidan finns fortfarande behov av allmänsjuksköterskor. För omvandling av timmar till tjänster för perioden se sidan 11. 2.4 Verksamhet - Regionvård Mnkr (ackumulerat) Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 2015 mot 2014 Budget 2015 mot Utfall 2014 Regionvård -264-256 -248 3,2 % -3,1 % Regionvården har en avvikelse mot budget på minus 15 mnkr. Fram till juni månad låg regionvården på budgeterad nivå och efter juni har denna avvikelse tillkommit. Bedömningen har försvårats av att det inte funnits kompletta faktureringsunderlag för de övriga månaderna, vilket medfört att kostnaderna har fått uppskattas. Bedömningen är också att det funnits betydande eftersläpning i faktureringen. Utifrån att kostnaderna ligger cirka 3 procent högre än 2014 och att budgeten inför 2015 sänktes med cirka 20 mnkr, är Hallands sjukhus bedömning att prognosen är mycket osäker. 2.5 Vårdval hud Hudverksamheten vid Hallands sjukhus består av två delar, en abonnemangsfinansierad del som innehåller STD-verksamhet (mottagning för sexuellt överförda sjukdomar) samt konsultationer och en del som finansieras via vårdvalsmodellen. Den del som är abonnemangsfinansierad är i ekonomisk balans. För Vårdval hud är prognosen minus 2,5 mnkr kopplat till att intäktsmålet inte nås. Nyrekryterade läkare med behov av svenskundervisning samt uppdrag att utbilda ST-läkare är faktorer som påverkar. Bedömningen är att ersättningen för detta utbildningsuppdrag inte täcker kostnaderna samt det produktionsbortfall som handledning av ST-läkare innebär. Regionens kostnadstak för Vårdval hud utgör en för regionen gemensam maximal ekonomisk ersättning för både egen regi och andra leverantörer. Vårdvalsenheterna inom hudverksamhet i regionen har under januari-april 2015 producerat över planerat kostnadstak och blivit återbetalningsskyldiga. Hallands sjukhus har hittills återbetalat 470 tkr. Verksamheten vid Hallands sjukhus har kontinuerligt arbetat med åtgärder för att klara budgetramen och effekter syns i en ökad produktion och minskade personalkostnader under 2015. I april var prognosen minus 3,2 mnkr, vilken förbättrats efter maj månad till minus 2,5 mnkr. Fortsatt dialog pågår med beställaren. Sida 6 av 38

2.6 Investeringar Investeringstakten för Hallands sjukhus är efter sju månader högre än motsvarande period 2014 (35,4 mnkr), men under budgeterad takt (57,4 mnkr). Totalt har 40,9 mnkr bokförts. De största posterna är ny- och reinvestering av datorer (4,1 mnkr) och utrustning vid ombyggnation akutmottagningen i Halmstad (2,6 mnkr). Prognosen för 2015 bedöms vara lika med budget, 98,4 mnkr, förutsatt att beslut och utbyte av en operationsrobot sker under året. 3.0 Ekonomisk prognos Driftnämndens prognos efter juli månad är minus 182 mnkr. Prognosen består av Vårdval hud minus 2,5 mnkr, specialisttandvård plus 3,4 mnkr, somatisk specialistvård minus 177,9 mnkr och regionvård minus 5 mnkr. I prognosen efter juli har somatisk specialistvård förbättrats med 5 mnkr, men regionvården försämrats med motsvarande belopp. Prognos 2015 (mnkr) avvikelse mot budget Ingående obalans 2015-170 Beslutade åtgärder kopplat till justeringspost 11 Aktuell justeringspost -159 Läkemedelskostnader följer ej budgetantaganden i regionen -18 Röntgen felbedömd trend inför 2015 av HS -6 Nettoavvikelse personal och bemanningsföretag 1 Överskott intäkter 10 Övriga kostnader -5 Regionvård -5 Aktuell prognos juli -182 Kommentarer till prognosen: Läkemedelskostnader följer inte gjorda budgetantaganden i regionen. I budget 2015 gjordes antagande i den centrala budgetprocessen om att läkemedelskostnaderna skulle minska. Kostnadsutvecklingen är på 2 procent. Röntgenkostnaderna för 2015 bedömdes i september 2014 och på grund av en kostnadsökning under sista kvartalet 2014 ligger budgeten på en för låg nivå. Kostnadsutvecklingen ligger däremot på den nivå som är förväntad utifrån förändringen i prislistor. Intäkterna visar på ett överskott på cytostatikaersättning, tandvårdsintäkter samt övriga intäkter, men ett underskott för Vårdval hud. För Vårdval hud är det på intäktssidan som inte målen nås och kostnaderna har inte kunnat minskas i motsvarande grad. Prognosen för personal är mycket svårbedömd efter juli då inte hela sommareffekterna kan beräknas. Efter augusti räknar förvaltningen med att ha en klar bild av sommaren kopplat till effekter av semestrar, stängda vårdplatser, utköp av semester och behov av bemanningsföretag etcetera. Regionvårdens budget sänktes inför 2015, kostnaderna ligger kvar på ungefär 2014 års nivå. Stora variationer finns, varför prognosen är mycket svårbedömd. Sida 7 av 38

4.0 Åtgärdsarbete Utifrån en utvecklad budgetprocess fick samtliga enheter inom Hallands sjukhus en realistisk budget 2015 och alla avvikelser från lagd budget ska åtgärdas löpande. Utöver detta pågår ett omfattande åtgärdsarbete som ska leda till löpande justeringar under året av driftnämndens justeringspost. Arbetet med åtgärder för att minska justeringsposten startade innan årsskiftet med att potentiella åtgärder identifierades och att utredningar påbörjades för att se vad som skulle kunna bli aktuellt att gå vidare med till beslut. Driftnämndens arbetsutskott har hela tiden varit involverad i arbetet och driftnämnden har fått avrapporteringar från arbetet. Den senaste avrapporteringen skedde vid nämndens sammanträde i slutet på juni. Redovisningen visade att det totalt sett är 17 utredningar som har genomförts eller är under utredning. Avrapporteringen i sin helhet från juni bifogas som bilaga till denna rapport. Beslut har tagits vid fyra tillfällen i år om åtgärder för att nå en ekonomi i balans kopplat till justeringsposten. Dessa åtgärder innebär att justeringsposten minskade från 170 mnkr till 158,6 mnkr, det vill säga en total effekt på 11,5 mnkr 2015. Ytterliggare effekt på grund av dessa beslut är beräknad till 3,9 mnkr för 2016, vilket ger en helårseffekt på 15,4 mnkr. Förändringar justeringspost (mnkr) 2 015 Total effekt Ingående justeringspost -170 Justering slutenvårdsbemanning 8 8 Akutläkarkonceptet 2,2 3,4 Chefsstöd 1 3 Genomgång jour 0,3 1 Summa beslut (mnkr) 11,5 15,4 Aktuell justeringspost -158,6 Hallands sjukhus arbetar vidare med ett antal förslag till effektiviseringsåtgärder som samordnas med det regiongemensamma åtgärdsarbetet. Driftnämnden beslutade i samband med avrapporteringen i juni att uppmärksamma Regionstyrelsen på att nämnden inte klarar 158,55 mnkr av den inför 2015 identifierade ekonomiska obalansen på 170 mnkr, trots arbetet med att utreda och verkställa åtgärder. Vidare informerades Regionstyrelsen om att till följd av den redan inför 2015 identifierade obalansen på 170 mnkr riskerar nämnden inför 2016 att ha kvar en ekonomisk obalans på 155 mnkr. Pågående utredningar om åtgärder kan minska obalansen till viss del, men dock långt ifrån nivån på hela obalansen. 4.1 Vård på rätt vårdnivå sparbeting 25 mnkr För 2015 har Driftnämnden Hallands sjukhus ett sparbeting om 25 mnkr och uppdrag att återföra patienter från den öppna specialiserade vården till närsjukvården för minskade kostnader och ökad resurseffektivitet. Driftnämndens tilldelade budget för 2015 är utifrån detta uppdrag minskad med 25 mnkr och är en del i driftnämndens justeringspost. Uppdraget genomförs i projektform med projektledare från Hallands sjukhus och projektgrupp sammansatt av representanter från Hallands sjukhus, Vårdval Halland offentlig och privat regi, Regionkontoret och Ambulanssjukvården. Styrgruppen är sammansatt av förvaltningscheferna för Hallands sjukhus och Närsjukvården samt regional chefläkare. Representant från Vårdval Halland i privat regi är efterfrågad. Sida 8 av 38

Arbete pågår med att tydliggöra patientflödena för diabetes typ II, kronisk obstruktiv lungsjukdom och åderbråck. Som grund för arbetet med regionövergripande överenskommelser prövas den modell som projektgruppen föreslår att användas för en översiktlig bild av hela processen från egenvård till specialistvård. Projektgruppen för Vård på rätt vårdnivå har också prioriterat analys och utveckling av patientflödet vid oplanerat behov av hälso- och sjukvård kallad akutprocessen. Akutprocessen ska omfatta från hem till hem och vårdgivarna i Halland som ansvarar för oplanerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Projektgruppen har i uppdrag att genomföra en förstudie, kartläggning av nuläget för akutprocessen, som grund för analys och förbättringsarbete. Detta arbete ska takta in i och bli en del i det regionövergripande åtgärdsarbetet kring processutveckling och blir genom detta ett fristående projekt som utgår från Vård på rätt vårdnivå Hallands sjukhus. Analyser har bland annat genomförts av de patientgrupper med störst antal återbesök, vilket visar att det i huvudsak omfattar patienter med maligna cancersjukdomar som inte kan överföras till närsjukvården. Om återbesök flyttas ut till närsjukvården motsvarande 25 mnkr och hemtagning av kostnader verkställs minskar Hallands sjukhus kapacitet (cirka 40 tjänster), vilket i sin tur leder till en svårighet att öka antalet nybesök och ta hem vårdgarantipatienter. Innan patientflöden flyttas behöver en analys göras för att säkerställa att vården fortsatt kan ges med hög kvalitet och patientsäkerhet samt blir kostnadseffektivare. Sida 9 av 38

5.0 Personal Rekryteringen av sjuksköterskor för att bemanna verksamhetens uppdrag är fortfarande en stor utmaning vilket påverkar såväl produktion, kvalitet som arbetsmiljö. Utmaningen kring rekrytering av sjuksköterskor gäller främst slutenvården där kvälls- och helgtjänstgöring är mindre attraktivt utifrån den arbetsmarknad som idag finns för sjuksköterskor. För några enheter, ortopedin och medicinkliniken främst i Varberg har det varit svårigheter att ersättningsrekrytera i samma omfattning som medarbetare slutat vilket i sin tur påverkar antalet vårdplatser Hallands sjukhus har möjlighet att bemanna. Arbetet med att kapacitetsätta slutenvården har börjat ge effekt, vilket avspeglar sig i personalkostnaderna. Detta syns också i uppföljning av den arbetade tiden, som totalt för förvaltningen minskar i relation till motsvarande period 2014. Möjligheterna att rekrytera sommarvikarier främst gällande sjuksköterskor har varit än svårare än tidigare år. Det är också färre medarbetare som valt att förskjuta sin semester i relation till sommaren 2014, vilket också påverkat antalet tillgängliga vårdplatser. Utvärdering av sommaren sker efter augusti månads utfall. 5.1 Arbetad tid Det är komplext att på aggregerad nivå jämföra tidsanvändningen gentemot föregående år på grund av förändringar i uppdrag och bemanning. Det totala antalet arbetade timmar är lägre än motsvarande period föregående år, minskningen motsvarar 27 årsarbetare. Under 2014 centraliserades delar av administrationen, vilket resulterat i en minskning av arbetad tid gällande administration. Rehabiliteringskliniken fick ett nytt uppdrag och är nu bemannade enligt plan, vilket syns som en ökning i arbetad tid i relation till föregående år. För övriga yrkesgrupper ligger den arbetade tiden i nivå eller lägre än föregående år. Utvecklingen mot arbetad tid i nivå eller lägre än föregående år ses som ett resultat främst kopplat till arbetet med att produktionsplanera och kapacitetsätta slutenvården. Svårigheten att ersättningsrekrytera sjuksköterskor förklarar också delar av minskningen. 2014 januari - juni 2105 januari - juni Timmar Omräknat i årsarbetare Timmar Omräknat i årsarbetare Arbetad tid 2 742 438 3116 2 718 447 3089 Systemstödet för att kunna analysera utfallet i tid kopplat till bemanningsplaneringen inom ramen för produktions- och kapacitetsplaneringen och verksamhetens uppdrag behöver utvecklas. Sida 10 av 38

5.2 Genomsnittligt antal anställda Snittanställningar visar på hur många medarbetare som har varit anställda under redovisningsperioden och inkluderar även tjänstlediga och vilande anställningar. Snittanställningar ligger högre än samma period föregående år. Ökningen motsvarar 63 årsarbetare och återfinns inom grupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Det finns också en ökning av paramedicinska yrkesgrupper relaterad till nytt uppdrag 2014 som successivt bemannats. Grupp Snittanställda Snittanställda årsarbetare Snittanställda Snittanställda årsarbetare 2014 januari - juli 2014 januari - juli 2015 januari - juli 2015 januari - juli Administration - ledning 271 260 248 241 Ekonomi- och 4 3 4 3 transportpersonal H o S sjuksköterskor m fl 1538 1435 1559 1459 H o S undersköterskor m fl 979 781 896 798 Läkare 564 550 582 567 Medicinsk sekreterare 297 278 304 285 Rehab/ paramedicin 160 153 173 166 Tandvårdspersonal 55 52 54 51 Teknisk personal 45 44 50 49 Övrig personal 2 2 2 2 Totalt 3915 3558 3872 3621 Ökning av antalet snittanställda innebär för perioden ingen ökning i arbetad tid och kan förklaras av ett högre uttag av föräldraledigheter, högre sjukfrånvaro, ökat uttag av kompledigheter, färre arbetade timmar utförda av timanställda samt en minskning av övertidsuttaget. För övriga yrkesgrupper är det små förändringar i relation till föregående år utifrån ett Hallands sjukhus perspektiv. Variationen kring bemanning finns mellan områden där åtgärder ska vidtas för de enheter som avviker gentemot plan. Arbete pågår både inom Hallands sjukhus och centralt för att öka systemstödet för att kunna analysera utfallet i tid kopplat till bemanningsplaneringen inom ramen för produktions- och kapacitetsplaneringen och verksamhetens uppdrag. Sida 11 av 38

5.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökar i relation till föregående år. Det är främst kortidssjukfrånvaron och den långa sjukfrånvaron över 90 dagar som ökar. Perioden har enligt smittskyddets statistik haft en mer intensiv spridning av både influensa och calici än föregående år, vilket också återspeglar sig i en högre kortidssjukfrånvaro för Hallands sjukhus under perioden. Regelbunden uppföljning sker av kortidssjukfrånvaron för att följa upp och sätta in åtgärder för medarbetare med hög andel kortidssjukfrånvaro som ett led i att förebygga långtidssjukskrivningar. Under perioden ses en minskning av sjukfrånvaron dag 15-90 och en ökning av långtidssjukfrånvaron. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnliga medarbetare och speglar en nationell trend. Uppföljning via systemstöd visar inte att ökningen går att koppla till arbetsrelaterade orsaker. Sjukfrånvaro av den totala arbetstiden Typ av tid 2104 januari - juni 2015 januari - juni timmar procent timmar procent Sjukfrånvaro och sjukersättning 166 423 4,78 % 179 698 5,09 % timmar Övrig tid 3 564 708 95,22 % 3 610 221 94,91% Kort sjukfrånvaro, mellanlång och långtidssjukfrånvaro Sjukskrivningslängd 2104 januari - juni Procentandel av 2015 januari - juni Procentandel av sjukfrånvaro sjukfrånvaro Kort (-14 dgr) 2,11 % 2,34 % Mellan (15-90 dgr) 1,13 % 1,00 % Lång (91- dgr) 1,55 % 1,75 % Totalt 100 % 100 % 5.4 Inhyrd personal Svårigheterna att ersättningsrekrytera sjuksköterskor har inneburit ett behov av att anlita bemanningsföretag för allmänsjuksköterskor. En mängd åtgärder har initierats för att minimera behovet av bemanningsföretag och behovet har minskat i relation till samma period föregående år. Det minskade behovet av sjuksköterskor är främst kopplat till en neddragning av vårdplatser, men också att verksamheterna på ett mer effektivt sätt använder personalresurser utifrån ett helhetsperspektiv. Verksamheterna har lyckats att rekrytera egna läkare inom ett antal specialiteter, men det finns fortsatta svårigheter att rekrytera bland annat lungläkare och hudläkare. Verksamheten arbetar för att minska behovet av bemanningsföretag ytterligare men prognosen är svår att förutse kopplat till möjligheten att rekrytera. Anlitande av bemanningsföretag utgör 0,8 procent av den totala arbetade tiden för respektive yrkeskategori. Tid omräknat i tjänster i snitt för perioden 2014 Antal tjänster 2015 Antal tjänster Läkare 4,8 3,7 Sjuksköterskor 16 11,5 Totalt 20,8 15,2 Sida 12 av 38

5.5 Timanställning Andelen arbetade timmar av timanställda minskar i relation till föregående år. Minskningen är ett led i arbetet med attraktiv arbetsgivare där fler anställda har erbjudits tillsvidareanställningar. Minskningen motsvarar cirka 10 årsarbetare. Period 2014 2015 timmar timmar Januari-juni 82 099 72 620 5.6 Personalstruktur Personalstrukturen inom förvaltningen är huvudsakligen oförändrad jämfört med samma period föregående år. Majoriteten av Hallands sjukhus medarbetare är kvinnor (84 procent). Andelen heltidsanställda har ökat sedan införande av heltidserbjudandet, men ligger nu på samma nivå som för motsvarande period 2014. Medelåldern sjunker något främst kopplat till personalomsättningen bland sjuksköterskor där Hallands sjukhus ersättningsrekryterat fler yngre medarbetare. Framtida pensionsavgångar bland både undersköterskor och medicinska sekreterare behöver hanteras för att klara framtida kompetensförsörjning. Den nationella bristen på sjusköterskor är dock den största utmaningen gällande kompetensförsörjningen. Öron-näsa-halskliniken har 2015 vunnit kristallpriset för årets bästa utbildningsklimat bland Öron-näsa-halskliniker i Sverige. Sida 13 av 38

6.0 Produktion Hallands sjukhus ligger efter juli månad, trots att rekryteringsproblem av sjuksköterskor och neddragningar av vårdplatser, i nivå med budgeterade produktionsvolymer. Inom slutenvården är en sänkning av medelvårdtiden från 4,48 dagar 2014 till 4,23 dagar 2015 för perioden som en viktig bidragande faktor. Verksamheten ser på alternativa sätt att bedriva vården bland annat genom att stänga vårdplatser för att inte vara beroende av inhyrda sjuksköterskor, då det upplevs som för stor variation i kompetens och kvalitet. Genom att stänga vårdplatser och bedriva andra med högre bemanning är målsättningen att kunna få högre genomströmning och därmed kunna ta hand om samma volym av patienter. Hallands Sjukhus, Juli Utfall ack 2014 Utfall ack 2015 Förändring antal Förändring % period budget Diff mot pdbu antal Diff mot pdbudget% Årsbudget Fakturerade vårdtillfällen (Sjukhus) 24 133 23 625-508 -2,1% 24 088-463 -1,9% 41 589 Fakturerade DRG poäng SV (Sjukhus) 21 535 21 149-386 -1,8% 21 248-99 -0,5% 36 685 Case mix index SV (Sjukhus) 0,8923 0,8952 0,0029 0,8821 Antal vårdtillfällen (Klinik) 25 339 25 212-127 -0,5% 25 032 180 0,7% 43 100 Antal DRG poäng SV (Klinik) 22 529 22 491-38 -0,2% 22 036 455 2,1% 38 018 Case mix index SV (Klinik) 0,8891 0,8921 0,0030 0,8821 Antal disponibla vårdplatser 576 537-39 574-37 579 Beläggningsgrad 92,9% 93,6% 0,7% 89% 5% 89% Medelvårdtid 4,48 4,23-0,25 4,36-0,13 4,36 Kvot DRG Sjukhus/DRG Klinik 0,956 0,940-0,016 0,965 Antal DRG poäng ÖV 3 763 3 709-54 -1,4% 3 665 44 1,2% 6 352 Antal besök DRG ÖV 26 563 26 202-361 -1,4% 26 598-396 -1,5% 45 887 Case mix index ÖV 0,1417 0,1416-0,0001 0,1384 Cytostatika läkem 726 681-45 -6,2% 569 112 19,7% 975 Antal Läkarbesök 160 357 155 848-4 509-2,8% 157 978-2 130-1,3% 274 850 Antal sjukv beh 98 865 103 459 4 594 4,6% 95 783 7 676 8,0% 168 224 Slutenvård Hallands sjukhus har under året inte klarat av att ha öppet lika många vårdplatser som planerat. Differensen, vilken finns både mot budget och mot föregående år, beror främst på neddragningar på grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Genom en sänkning av medelvårdtiden är utfallet av klinikvårdtillfällen i nivå med budget och föregående år. Detsamma gäller DRG-poängen där dock avvikelsen är något större på grund av en högre snittvikt än budgeterat. En annan bidragande faktor till bibehållen produktion inom slutenvården är en något högre beläggningsgrad än budgeterat. Sänkningen av medelvårdtiden ses inom de flesta kliniker inom Hallands sjukhus. Erfarenhet finns om en ganska stor naturlig variation mellan olika månader. Vid analys av medelvärden om 12 månader, så kallat rullande 12-värde, ses en nedåtgående trend. Förändringen ses för både akuta och planerade vårdtillfällen och kan hänföras både till en ökning av vårdtillfällen med kortare vårdtider samt en minskning av vårdtillfällen med vårdtider längre än en vecka. Sida 14 av 38

Prestationsersatt öppenvård För den prestationsersatta öppenvården ses en mindre negativ avvikelse mot budgeterad volym. Det ska dock noteras att det finns en eftersläpning som beror på kodning av besök. I dessa data finns ingen prognos för denna eftersläpningseffekt. 2014 varierade eftersläpningen med 20-50 DRG poäng och räknas det in är avvikelsen minimal. Även här ses en avvikelse i snittvikt. Det är något färre DRG-poäng för dialyser och skopier än budgeterat, medan cytostatika och dagkirurgi ligger något över. Cytostatika Utvecklingen av antal cytostatikabehandlingar och poängen för dessa är i stort oförändrat jämfört med motsvarande period 2014. En viss minskning inom medicin (hematologin) kan noteras samtidigt som en ökning skett inom kirurgin. Jämfört med budgeterad volym ligger utfallet knappt 20 procent över budgeterad volym efter juli månad, vilket motsvarar cirka 5,4 mnkr. Mottagningsbesök Antalet läkarbesök ligger något under budgeterad volym. Den negativa differensen återfinns främst inom hudkliniken som inte nått upp till planerad volym inom Vårdval specialiserad vård hud och inom ögonsjukvård. För sjukvårdande behandlingar ses en relativt stor positiv differens mot budgeterad volym och positiva avvikelser ses inom samtliga kliniker undantaget de medicinska. Fakturerad vård Fakturerade uppdrag till och med juli månad uppgår till 1 214,8 mnkr, vilket är 3,0 mnkr över budgeterad volym. I nedanstående tabell visas fakturerat belopp per uppdrag. Det stora överskottet avseende den DRG-ersatta öppenvården kommer att justeras mot budgeterade ersättningen för sluten vård. HSU ersättning i mnkr HS Utfall juli Budget juli avvikelse ack 2015 ack budget ack avvikelse Årsbudget DRG sluten vård 136,9 135,1 1,8 1 006,1 1 020,6-14,5 1 760,9 DRG öppen vård 18,2 16,2 2,0 175,6 163,8 11,9 283,9 Cytostatika 5,3 3,9 1,3 33,1 27,4 5,6 47,0 S:a Prestationsersättning 160,4 155,2 5,2 1 214,8 1 211,8 3,0 2 091,8 Avseende fakturerad slutenvård, som bygger på antal sjukhusvårdtillfällen, redovisas ett underskott gentemot budget på knappt 2 procent. Detta beror på att kvoten mellan klinikvårdtillfällen och sjukhusvårdtillfällen till och med juli månad ligger på 0,94 jämfört med budgeterad kvot på 0,96. Denna ganska marginella avvikelse påverkar redovisade DRGpoäng påtagligt, med cirka 115 DRG-poäng. Sida 15 av 38

6.1 Tillgänglighet Hallands sjukhus har under årets sju första månader en tillgänglighet på över 80 procent för både utförda nybesök och planerade operationer inom 60 dagar och cirka 95 procent inom 90 dagar. Problem att klara tillgängligheten till nybesök finns framförallt inom kardiologi, ögon och hud på grund av brist på specialister. Områden som har svårt att fullt ut i egen regi klara målet för operation är ortopedi, ögon och gynekologi. Periodens resultat Tillgänglighet Januari-juli Nybesök 60 dgr 86,0 % 90 dgr 95,7 % Behandlingar 60 dgr 82,0 % 90 dgr 94,8 % Vårdgaranti Ögon-, hud och ortopediverksamheterna är de som hänvisar flest patienter att erhålla nybesök hos annan vårdgivare genom förmedling via vårdgarantiservice. En privat ögonläkare har under året avvecklat sin mottagning, vilket ökat patientflödet till Hallands sjukhus. Ögonmottagningen står för drygt en tredjedel av alla hänvisningar till nybesök. Ögon-, kirurgi- och ortopediverksamheterna är de som hänvisar flest patienter att erhålla planerad operation hos annan vårdgivare genom förmedling via vårdgarantiservice. Ögonkliniken står för huvuddelen (70 procent) av antalet hänvisade patienter för planerad operation. Månad Nybesök 2014 Nybesök 2015 Operationer 2014 Operationer 2015 jan 572 1032 71 193 feb 883 849 373 242 mars 687 869 190 193 april 679 1025 198 88 maj 932 862 149 282 Juni 943 963 147 397 juli 554 719 168 284 Summa 5250 6319 1296 1679 Tabellen visar antal vårdgarantier per månad och år Återbesök inom måldatum I genomsnitt har 69 procent (mål 80 procent) av antalet utförda återbesök till läkare utförts inom måldatum under årets sju första månader (73 procent motsvarande period 2014). Andelen inom måldatum i juli månad är 74 procent. Störst utmaning att klara återbesöken inom måldatum finns inom de medicinska specialiteterna, främst inom kardiologi och diabetesvården. Sida 16 av 38

6.1.1. Akutmottagningarna Under perioden har det varit brist på vårdplatser, vilket påverkar flödet på akutmottagningarna. Dels väntar patienterna på vårdplats/transport, dels utförs allt mer undersökningar och provtagningar för att försöka undvika inskrivning i slutenvården. Siffrorna visar på en fortsatt trend med ett ökat inflöde av patienter vid framförallt Hallands sjukhus Varberg, vilket också är cirka två procent högre än 2013. Inflöde och väntetider akutetenheter HSV HSH HS Aktuell månad mot föregående år 1,2 % -7,1 % -3,4 % Ackumulerat mot föregående år 4,0 % -0,4 % 1,6 % Inom 4 timmar (mål 80 %) 63,0 % 71,8 % 67,7 % Inom 4 timmar 2014 genomsnitt 62,9 % 74,1 % 68,9 % 1% cirka 65 besök på totalen på en månad Akutmottagningen i Varberg kommer under 2015 att delta, som en av fyra akutmottagningar i landet, i ett gemensamt utvecklingsarbete om orsakerna till väntetider i akutsjukvården, vilket ska leda till förbättringar. 6.2 Patientsäkerhet och kvalitet Hallands sjukhus har under våren gjort en revidering av kvalitetsindikatorerna som ingår i verksamhetens månatliga uppföljning för patientsäkerhet och kvalitet. Indikatorer följs från bland annat hjärtsjukvård, kirurgi, stroke, ortopedi, kvinnosjukvård, intensivvård och palliativ vård. Under hösten kommer arbetet att fortsätta för att förbättra och säkra uttag av statistik och analys av kvalitetsindikatorerna. För resultat och redovisning av indikatorer se bilaga Kvalitetsindikatorer i denna rapport. Hallands sjukhus har i enlighet med patientsäkerhetsöverenskommelsen granskat 30 journaler per månad under 2014 med metoden Markörbaserad journalgranskning. Resultat av granskning vid Hallands sjukhus liknar det nationella resultatet, där den vanligaste vårdskadan är att patienten drabbats av en vårdrelaterad infektion. I den nationella databasen för markörbaserad journalgranskning finns drygt 30 000 vårdtillfällen inrapporterade. De vanligast förekommande skadetyperna nationellt är vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador, kirurgiska skador, trycksår, blåsöverfyllnad och fall. Hallands sjukhus deltar i den nationella punktprevalensmätningen av trycksår, vårdrelaterade infektioner samt följsamhet till basala hygienrutiner. Region Halland har som mål att halvera antalet vårdskador till 2018 och att minska vårdrelaterade infektioner bör vara en del i det arbetet tillsammans med minskning av trycksår och läkemedelsrelaterade vårdskador. Ett verktyg som behövs för förbättringsarbetet med att minska vårdrelaterade infektioner är infektionsverktyget, vilket används nationellt. Region Halland har inte slutfört införandet vilket medför att resultat för Halland om vårdrelaterade infektioner ännu inte kan hämtas från infektionsverktyget. Vid vårens punktprevalens mätning hade 6,2 procent av de inneliggande patienterna en vårdrelaterad infektion. Den vanligaste vårdrelaterade infektionen var lunginflammation följt av smittsam diarré och urinvägsinfektion. Ökningen av smittsam diarré vid detta mättillfälle förklaras av att det var utbrott av kräksjuka på Hallands sjukhus i samband med mätningen. Sida 17 av 38

Målet för Hallands sjukhus är att trycksår som uppkommer under vårdtiden ska vara under fem procent. Resultatet vid vårens mätning var 7,1 procent. Variationer finns mellan sjukhusen och Hallands sjukhus Halmstad nådde det uppsatta måltalet. Andelen fall och fallskador följs upp regelbundet och fortsätter att vara lågt. Följsamheten till basala hygienrutiner har minskat något vid vårens mätning och förbättringsarbeten pågår för att nå ökad följsamhet. Läkemedelsenheten forsätter arbetet med läkemedelsgenomgångar i verksamheten och antalet har ökat under året, se bilaga Kvalitetsindikatorer. Genomgångar under föregående år visade att 70 procent av patienterna hade ett eller flera läkemedelsrelaterade problem dokumenterade i journalen. För årets första månader är det avvikelser i 80 procent av läkemedelsgenomgångarna och av dessa avvikelser är 37 procent felaktiga läkemedelslistor. Förbättringsarbete pågår för en hög kvalitet och patientsäkerhet. Utskrivningsklara patienter Jämfört med föregående år ses en minskning för Halmstads kommun och en ökning för Kungsbacka kommun vad gäller antalet utskrivningsklara patienter på Hallands sjukhus vårdavdelningar under aktuell period. Båda dessa kommuner har under de tre senaste månaderna minskat antalet patienter och dagar med betalningsansvar. Halmstads kommun står för en betydande minskning med 373 dagar med betalningsansvar under januari till mars och 22 dagar under april till juli. Ackumulerat Antal patienter Antal dagar 2014 2015 2014 2015 januari-mars 73 124 375 537 april-juli 70 39 361 136 Summa 143 163 736 673 Urskrivningsklara 2015 - genomsnitt per månad jan febr mars april maj juni juli Antal totalt Hallands sjukhus 45 39 29 24 22 27 33 Nytt hemsjukvårdsavtal trädde i kraft den 7 april i år, vilket innebär att kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret i hemsjukvården. För att möta det nya avtalet har Hallands sjukhus sett över de interna rutinerna för överrapportering, vilket medfört ett utökat ansvar för vårdplanerarna och patienter med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet. Hallands sjukhus deltar aktivt i den regionövergripande genomförandegruppen för hemsjukvårds-avtalet och arbetar bland annat med att utveckla standardiserade flöden för en effektiv vårdkedja och samverkan med kommunen för patientgrupper inom ortopedin med planerad operation som höftprotes och knäprotesoperation. Sida 18 av 38

6.3 Användning av SMS-tjänster inom Hallands sjukhus Uppföljning av användandet av SMS-tjänster kan i dagsläget inte göras från VAS journalsystem, utan hämtas manuellt från SMS-modulen. Uppföljningen är begränsad till utvecklingen av antal SMS -påminnelser per klinik, då det inte går att få fram till vilken typ av vårdkontakt SMS-påminnelser har använts. Verksamheten vid Hallands sjukhus har av sjukhuschefen i uppdrag 2015 att fortsatt utveckla arbetet inom e-hälsa och som en del i detta införa SMS-påminnelser inom alla verksamheter där detta är lämpligt. Uppföljning i samband med denna rapport visar att Hallands sjukhus ökat antalet SMSpåminnelser med cirka 35 procent i jämförelse med motsvarande period 2014. Störst ökning ses inom Öron-näsa-halskliniken (från cirka 250 till 2800) samt rehabiliteringskliniken (från cirka 200 till 3200). Verksamheterna vid Hallands sjukhus Kungsbacka ligger kvar på en hög nivå sedan 2014 med drygt 2000 SMS per specialitet under uppföljningsperioden. Störst antal SMS -påminnelser har skickats av barn- och ungdomskliniken i Halmstad (både 2014 och 2015), vilka hittills i år skickat drygt 7000 SMS-påminnelser. Sida 19 av 38

7.0 Hallands sjukhus inriktningar och mål 2015 Uppföljning av Driftnämnden Hallands sjukhus beslutade inriktningar och mål. RF Budgetram ska hållas Öka verkningsgraden DNHS inriktning - Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans. DNHS mål All verksamhet ska produktions- och kapacitetsplaneras. Bemanningen ska matcha fastlagd produktions- och kapacitetsplan. Åtgärder ska vidtas för ökad kostnadskontroll. Resultat Produktions- och kapacitetsplaner (PKP) finns sedan våren 2015 för slutenvården, operation samt öppenvård. PKP för slutenvård är införd och breddinförande för övriga delar pågår. Införande av operation och akutverksamheten planerad hösten 2015. Arbetet med att koppla samman produktionsplaner med resursbehovsplaner och kostnadsplaner pågår. Brister i utdata för produktionen har påverkat takten i arbetet. Bemanningen är anpassad till beslutad bemanningsplan för slutenvården, så långt det är möjligt. Noggrann uppföljning sker. Tjänstgöringsgraden är en avgörande faktor, fortsatt arbete inom ramen för det regionala åtgärdsarbetet. Budgetarbetet genomförs i hela linjen ned på avdelningsnivå. Tydlig budgetuppföljning inom ramen för månatliga möten i sjukhusledningen. Ökad proaktivitet genom tidigt identifiera avvikelse, agera samt följa upp aktivitet på klinikledningsnivå. RF Hälsan ska öka Skillnader i ohälsa ska minska DNHS inriktningar: - Hallands sjukhus ska bidra till att i ett tidigt skede identifiera risker för sjukdom och ohälsa - Hallands sjukhus samordning inom respektive specialitet ska öka DNHS mål Resultat Andelen åtgärder kopplade till riskbedömningar i Senior Alert ska öka. Andelen patienter som erbjuds tobaksrådgivning inför operation ska öka. Hallands sjukhus ska utreda hur sjukhuset kan bidra till att minska alkoholrelaterad ohälsa. Vården ska processorienteras inom respektive specialitet och åtgärder ska vidtas där osakliga skillnader identifieras. Andelen åtgärder har ökat i jämförelse med motsvarande period 2014. Från knappt 90 procent 2014 till drygt 90 procent 2015. Arbetet med att utveckla och säkra registrering och uppföljning pågår. Arbetet är i planeringsstadiet. Identifiering av olikheter för paramedicinska insatser pågår och enhetlig registrering införs. Översyn jämlik infektionsvård, nivåstrukturering inom kirurgikliniken genomförd, ställningstagande till utveckling pågår. Sammanslagning steriltekniska enheterna HSH och HSV genomförd. Sida 20 av 38

RF Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare Inriktning Hallands sjukhus ska genomföra det regiongemensamma arbetet för att nå regionmålet DNHS mål Status Regiongemensamma aktiviteter som tas fram ska implementeras i verksamheten. Uppdraget ligger centralt i regionen. Hallands sjukhus deltar aktivt i de aktiviteter/projekt som pågår för att nå målet EN attraktiv arbetsgivare. RF Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamhet till nationella och regionala riktlinjer ska öka DNHS inriktningar - Hallands sjukhus ska fortsätta att vidta åtgärder för att vårdskador inte ska uppstå - Hallands sjukhus ska förbättra medicinska resultat där det finns en förbättringspotential - Hallands sjukhus ska ha gemensamma vårdriktlinjer för alla utbudspunkter där det är relevant - Hallands sjukhus ska bidra till att vård ges på rätt vårdnivå DNHS mål Resultat Genom avvikelsehantering, förvaltningsmodellen omvårdnad, Senior Alert och Rutinkollen ska specifika åtgärder vidtas för att vårdskador inte ska uppstå. Utifrån medicinska resultat i kvalitetregister vidta åtgärder där det finns en förbättringspotential. Arbetet pågår inom Hallands sjukhus och via deltagande i det regionövergripande arbetet. Arbetet pågår. Strukturerade genomgångar görs kontinuerligt inom verksamheten. Prioriterade målvärden inom cancerprocesserna ska uppnås. Identifiera riktlinjer som ska vara gemensamma och vidta åtgärder. Det finns 13 cancerprocesser och 3 prioriterade målvärden. Rapporter framtagna för målvärdena per månad och process. Kvalitetssäkring av inmatning av data och utveckling av struktur för analys pågår. Hallands sjukhus klarar målvärdet för kontaktsjuksköterska, men inte fullt ut för multidisciplinär konferens (MDK) och ledtid till första besök. Problem kring MDK med Sahlgrenska Universitetsjukhuset på grund av brist på urologionkologer. Arbetet pågår. Vid revidering av gamla och framtagning av nya vårdriktlinjer strävas det mot att öka antalet gemensamma inom Hallands sjukhus. DNHS inriktning Hallands sjukhus informationssäkerhet ska öka DNHS mål Osignerade journalposter ska minska. Resultat Kontinuerlig uppföljning och aktiva åtgärder vidtas. Prioriterat arbete inför införandet av journalen på nätet. Sida 21 av 38

RF Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig DNHS inriktning Hallands sjukhus miljöpåverkan ska minska DNHS mål Koldioxidutsläpp från tjänsteresor ska minska. Andelen cytostatikakassationer ska vara mindre än 10 procent. Hallands sjukhus ska ha destruktionsanläggningar i Halmstad och Varberg för lustgas installerat i enlighet med regionens miljöprogram. Status En total jämförelse av antalet körda kilometer och koldioxidutsläpp kan inte redovisas för årets sju första månader 2015, på grund av ej tillförlitlig statistik för bilpoolsbilar och ingen redovisning av verksamhetsbilar. Resor med privat bil har minskat med 3 procent under perioden jämfört med samma period 2014. Enligt Region Hallands och sjukhusets rutin ska resor med privat bil endast ska ske när alternativ saknas. En förklaring till att dessa resor har minskat kan vara att fler enheter har verksamhetsbilar, använder bilpoolens bilar, kollektivtrafiken eller digitala möten. Verksamhet spridd på flera orter medför visst behov av tjänsteresor. Mindre än 3 procent cytostatika har kasserats till och med juni. 7,253 kilo cytostatika har plockats ut och 0,214 kilo har kasserats. Målet uppnått för Hallands sjukhus. Förstudie pågår enligt plan. För rapport se avsnitt 8.0 Uppdrag. Sida 22 av 38

8.0 Uppdrag 2015 Nedan redovisas de av sjukhuschefen beslutade uppdragen för Hallands sjukhus 2015, vilka ska stödja de av driftnämnden beslutade inriktningar och mål. Ekonomi Hälsa Uppdrag Områdets tilldelade ekonomiska ramar ska hållas och vid avvikelse ska åtgärder vidtas. HS ska aktivt delta och genomföra beslutade åtgärder inom ramen för det regiongemensamma åtgärdsarbetet för en ekonomi i balans. Respektive områdeschef ansvarar för att täckningsgraden i Senior Alert ökar inom alla specialiteter. Berörda områdeschefer ansvarar för att gemensamma klinikjournaler skapas för ortopedi-, kirurgi-, urologi- samt kvinnokliniken. Öka verkningsgraden Respektive områdeschef ansvarar för fortsatt införande av strukturerade läkemedelsgenomgångar. Antalet utskrivningsklara patienter som är inskrivna på Hallands sjukhus ska minska. Patienter ska återremitteras till närsjukvården när specialistvårdens kompetens eller resurser inte krävs. Arbetet ska genomföras i projektform i samverkan med Vårdval Halland med projektledning från område 5. Omhändertagandet av patientgrupper med hög vårdkonsumtion ska utvecklas och förbättras. Område 5 ansvarar för samordningen av uppdraget och samverkan med vårdgivare utanför Hallands sjukhus. Respektive områdeschef ansvarar för att vården utförs i enlighet med tillämpliga guidelines och nationella samt regionala riktlinjer baserat på bästa tillgängliga evidens. Arbetsgivare Regiongemensamma aktiviteter som tas fram ska implementeras i verksamheten. Respektive områdeschef ansvarar för att åtgärder vidtas inom verksamheten för att uppnå index 70 eller högre inom alla områden som ingår i medarbetarenkäten. Respektive områdeschef ansvarar för att verksamheten har fortsatt fokus på kompetensförsörjningsplaner för att lösa behovet av kompetens på lång och kort sikt. Ej påbörjat Pågår Slutfört Kommentar Åtgärdsplan tas fram vid avvikelser och diskuteras på Hallands sjukhus gemensamma uppföljningsmöten 1 gång/månad. Hallands sjukhus följer gemensamma beslut. Följs i mål och aktivitetsplan. Tagit bort åldersgränsen. Gemensam journal för BoU-kliniken och kvinnokliniken infört. Arbete pågår inom övriga. Sökorden i VAS behöver förtydligas för rätt dokumentation. Läkemedelsgenomgång behöver inkluderas i resursberäkningen på specialistmottagning. Följs månadsvis i verksamheten och på Hallands sjukhus nivå. Minskning ses från januari till juli 2015. Projektet pågår enligt plan. Se avsnitt 4.1 i denna rapport. Fokus på ökat användande av Trygg hemgång och införande av läkarmedverkan i hemsjukvården. Bland annat identifierat, utarbetat och kommunicerat vårdriktlinjer inom STD för enhetlig handläggning inom Hallands sjukhus. Medverkar i regionens åtgärdsarbete. Chefer i linjen arbetar med detta i sina respektive verksamheter. Uppföljning tillsammans med konsultföretaget. Inventering under hösten 2015 av HRavdelningen. En kort- och långsiktig insats påbörjad för rekrytering av onkologer i egen regi. Sida 23 av 38

Uppdrag Gemensamma uppdrag Respektive område ska utarbeta och fastställa en aktivitetsplan omfattande områdes-, klinik- och avdelningsnivå. Utifrån beslut ska berörda områdeschefer förbereda inför kommande vårdval. Respektive områdeschef ansvarar för ett aktivt deltagande och ansvar för utredningar kopplade till beslut om åtgärder inom Hallands sjukhus utifrån framtagna uppdragsbeskrivningar. Respektive områdeschef ansvarar för att genomföra beslutade åtgärder utifrån utredning av chefsstöd vid Hallands sjukhus. Respektive områdeschef ansvarar för ett aktivt deltagande i det fortsatta arbetet inom ramen för sjukhusövergripande utvecklingsområden och genomförandet av beslutad omfördelning av vårdplatser. Genomförandet samordnas av Område 5. Respektive områdeschef ansvarar för fortsatt utveckling av arbetet inom e-hälsa och som en del i detta införa SMS-påminnelser inom alla verksamheter där detta är lämpligt. Respektive områdeschef ansvarar för fortsatt utveckling mot mer personcentrerad vård och som en del i detta fortsätta använda metoder som Patientnärmre vård och Trygg hemgång. Respektive områdeschef ansvarar för att möten som sker på ledningsnivå inom områdena ska dokumenteras för en säkrad styrning och uppföljning. Respektive områdeschef ansvarar för att dokumenterad smärtskattning i Svenska Palliativregistret förbättras och ökar i relation till 2014. Områdesspecifika uppdrag Område 1 Område 1 Område 1 Område 2 Område 2 Område 3 Område 1 ska testa och ge förslag på fortsatt utveckling för vårdplanering via videolänk. Uppdraget genomförs som ett pilotprojekt. Möjligheter och förutsättningar för gemensam journal för medicinklinikerna ska utredas av område 1. Område 1 ansvarar för fortsatt utveckling av vårdplaneringsprocessen i alla delar. Område 2 och Rehabiliteringskliniken får det organisatoriska ansvaret för dietister med inriktning mot vuxna vid Hallands sjukhus. Område 2 och Rehabiliteringskliniken får i uppdrag att utveckla cancerrehabiliteringen inom hela Hallands sjukhus. Område 3 ansvarar för att modellen för sekundärprevention vid osteoporos vidareutvecklas i samverkan med berörda aktörer beträffande diagnostik och behandling. Ej påbörjat Pågår Slutfört Kommentar Klart på områdes- och kliniknivå. Inga beslut tagna. Omfattande utredningsarbete pågår enligt åtgärdsplan. Sjukhuschef och områdeschefer bildar styrgupp för arbetet. Sjukhuschefsbeslut fattat. Omställning genomförs. Omflyttning av vårdplatser genomförs enligt plan. Ökning av SMS-påminnelser med cirka 35 procent för hela Hallands sjukhus, jämfört med 2014. Ögonkliniken pilot för webbtidboken 2015. Delar av patientnärmre vård används och ökat fokus finns på Trygg hemgång där rutinen är införd. Arbetet pågår med minnesanteckningar från områdesledningsmöten och klinikledningsmöten. Arbetet pågår och följs kontinuerligt upp. Arbetet pågår. Arbetet pågår. Arbetet pågår. Utskrivningsprocessen tydliggjord. Ansvaret är övertaget. Utvecklingsarbete påbörjat kring samverkan och gränsdragningsarbete med närsjukvården, samt de åtgärder som framkom från risk- och konsekvensanalys 2014. Ansvaret för basutbildning cancerrehabilitering inför 2016 bör förtydligas och beslutas. Arbetet pågår. Sida 24 av 38