En influensasäsongs inverkan på en svensk intensivvårdsavdelning Per Hederström, AnOPIVA-kliniken, NU-sjukvården
IVA i NU-sjukvården. Trollhättan. Sveriges 3.e största IVA Nybyggd (Inflyttade 6 sep 2010) allmän IVA med 14 platser (10 bemannade), varav två isoleringsrum med trycksättning och egen ventilation. Alla platser är enkelrum. Nybyggd (Inflyttade 6 sep 2010) IMA avdelning med 6 platser (4 bemannade)
Drift och planering av framtidens vårdlokaler
IVA i NU-sjukvården. Trollhättan. Sveriges 3.e största IVA
Influensa är inte farlig för de allra flesta, men för fler än man kan tro. En del personer löper ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom vid säsongsinfluensa, personer i så kallade riskgrupper Allvarlig sjukdom kan orsakas av influensaviruset i sig, men kan också vara komplikationer som bakteriell lunginflammation eller en allvarlig försämring av underliggande sjukdom. Att man inte tillhör en riskgrupp utesluter inte att man kan drabbas av allvarlig sjukdom vid influensa
Influensa är inte farlig för de allra flesta, men för fler än man kan tro. Tre myter som jag vill slå hål på Det är bara gamla och sjuka som drabbas allvarligt Jag hade Hongkong-influensan, så jag har gott immunförsvar Jag blir gärna smittad för att stärka mitt immunförsvar
Influensa är inte farlig för de allra flesta, men för fler än man kan tro. FALLBESKRIVNINGAR Sjukvårdsresurs Sjukdomssvårighetsgrad Allvarliga komplikationer Behandlingsinsatser Mänskligt lidande Vårdtid Isolerings behov Personaltillgång Transporter (ECMO) Vårdtyngd
Intensivvårdsresursen är en kostsam och begränsad sjukvårdsresurs Under en normal säsong beräknas möjligheten att upprätthålla 90 % av sina ordinarie intensivvårdsplatser för övriga intensivvårdskrävande patienter Säsongen 2012-2013 tog influensapatienter under vecka 1 till vecka 10, 25 % av intensivvårdens resurser på IVA NÄL När behovet av intensivvård kraftigt överstiger tillgänglig resurs, uppstår dock behov av mer specifika riktlinjer för hur den begränsade intensivvårdsresursen bäst skall användas.
Intensivvårdsresursen är en kostsam och begränsad sjukvårdsresurs
Fall 1 35-årig kvinna, fembarnsmamma. Missbruksanamnes, Hepatit C. Rökare. Astmatiska besvär. Gravid i vecka 36 + 5. Inkommer 30 januari till infektionskliniken med anamnes på 2-3 dagars feber, frossa, hosta och andningssvårigheter. AT: Takypnoisk med AF 23. HF 96 Pulm vä-sidiga krepitationer, bilaterala ronki. Saturation 95 % på luft Lungröntgen retrokardiellt infiltrat vä sida
Fall 1 Lab: Hb 104 CRP 183 LPK 6,1 B-Trc 96 Albumin 15!!
Fall 1 Läggs in på infektionsavdelning med behandling av Bensyl-Pc 3g x 3. Ges Tamiflu i tillägg. (Ej vaccinerad innevarande säsong) Patienten försämras under natten i sin andning (AF 32 och sämre saturation på luft). Tillkomst av bröstsmärtor och flyttas över till IVA för andningsstödjande åtgärder. Gyn jouren beslutar om akut sectio p.g.a. stress hos fostret. Akut sectio i fullnarkos 31/1 03:55. Fullnarkos p.g.a. på verkat koagulationsstatus och att behandling inletts med högdos Fragmin på liten misstanke om lungemboli. Cirkulatoriskt och respiratoriskt instabil under ingreppet varför postoperativ respiratorbehandling på IVA.
Fall 1 Barnet u.a. Influensaprov anländer på förmiddagen 31/1 Influensa A (H1N1). Patienten stabiliseras under förmiddagen och kan extuberas och senare återgå till avdelning samma dag.
Fall 1 Ordinarie enkelrum Måttliga Krävdes ingen personalförstärkning Måttlig Påverkade inte medelvårdtiden som ligger på 2 dygn Sjukvårdsresurs Sjukdomssvårighetsgrad Allvarliga komplikationer Behandlingsinsatser Mänskligt lidande Vårdtid Isolerings behov Personaltillgång Transporter (ECMO) Vårdtyngd
Fall 2 21-årig kvinna med lindrig obehandlad astma. Gravid i v 39+3. Ej influensavaccinerad innevarande säsong. Insjuknat 25/12 med rethosta och feber. Blivit succesivt försämrad i sin andning och inkommer akut till sjukhus. Status vid inkomst: AT: Högfebril, trött, dyspnoisk och något grumlat medvetande Pulm: Uttalad dyspné och takypné (AF 40). Utbredda rassel bilateralt Cirkulation: BT 100/60. Takykard med HF 180. Fosterdiagnostik: Kraftig bradykardi hos fostret. Således en grav septisk chock med allvarlig påverkan på foster.
Fall 2 Läggs omedelbart på IVA med sepsisresicutering. Intuberas ventilatorbehandling med behov av FiO2 85-100 % initialt och behov av höga tryck i respiratorn. Vasoaktiva droger för att upprätthålla BT och hjärtfunktion. Akut UCG visar EF på ca 15 % - grav hjärtsvikt. Ingen diures. Kontakt tages med ECMO-teamet på KS. Influensaprov positivt för influensa typ B Övriga labprover: CRP- 151, LPK 15,6, PCT 20,5, Krea 300.
Fall 2 Antibiotikabehandling Cefotaxim + Tamiflu. På natten till den 28/12 konstateras intrauterin fosterdöd. Akut sectio. Dödfött barn i sannolik hypoxisk asfyxi. Fortsatt multiorgansvikt postoperativt på IVA. Anuri från början föranleder kontinuerlig dialys från dag 1. Fortsatt respiratorbehov varför perkutan trakeostomi utföres dag 3. Återkommande kontakter med ECMO på KS och thoraxkirurgerna på SS. PICCO- kontinuerlig invasiv mätning av Cardiac Index, ScVO2, lungvatten, systemvaskulär resistens och pulmonell vaskulär resistens.
Fall 2 Simdax (hjärtsviktsbehandling påbörjas) Efter en initial förbättring under några dagar ånyo försämring 1/1 2013 ffa i sin hjärtfunktion. UCG 5/1 visar en EF på 15 %, en i stort sett en global nedsättning av kontraktiliteten. Även begynnande hö-kammarsvikt med en progress av en mitralisinsufficiens. Även odlingsverifierad VAP (pneumokocker) Överföres 6/1 till Thoraxkirurgen, SS.
Fall2 Patienten blir hjärttransplanterad i maj 2013. Normal hjärtfunktion Har börjat på sjuksköterskeskolan Engagerat sig i MOD (Mer Organdonation och är ute och föreläser)
Fall 2 Krävdes Påverkade medelvårdtiden på Öppnade ett isoleringsrum* personalförstärkning flera IVA Oerhört stora Mycket hög Transport av mycket svårt Enormt sjuk patient som i sig är en patientsäkerhetsrisk Sjukvårdsresurs Sjukdomssvårighetsgrad Allvarliga komplikationer Behandlingsinsatser Mänskligt lidande Vårdtid Isolerings behov Personaltillgång Transporter (ECMO) Vårdtyngd
SIRI Förutom SIRI:s primära syften har det också kommit att bli ett tungt vägande verktyg för att förmedla till våra huvudmän hur en influensasäsongen påverkar trycket på våra intensivvårdsavdelningar och behovet av resurser.