Handledare: Elisabet Banemark

Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark

Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3 Syfte-------------------------------------------------------------------------------------------------4 Genomförande -------------------------------------------------------------------------------------4 Iakttagelser under genomförandet---------------------------------------------------------------5 Resultat ---------------------------------------------------------------------------------------------5 Diskussion------------------------------------------------------------------------------------------8 Utvärdering -------------------------------------------------------------------------------------- 11 Sammanfattning --------------------------------------------------------------------------------- 11 Avslutning---------------------------------------------------------------------------------------- 11 Referenser ---------------------------------------------------------------------------------------- 13 Bilaga 1. Frågor till eleverna Bilaga 2. Blankett till sökning på Internet Bilaga 3. Blankett till sökning i biblioteket. Bilaga 4. Utvärdering av ITiS - flickor. Bilaga 5. Utvärdering av ITiS pojkar. Bilaga 6. Utvärdering av ITiS flickor och pojkar. 2

Bakgrund Vårt ITiS-lag består av fem ma/no-lärare som till och från har använt datorn som arbetsredskap bredvid ordinarie arbetsmetoder. Vår skola är en 6-9-skola med ca 40 % invandrare. Av skolans elever har ca 15 % inte tillgång till datorer hemma. Det är därför viktigt att eleverna ges möjlighet att använda datorerna i skolan. På skolan finns en datasal, men den får inte utnyttjas av eleverna utan ansvarig lärare i salen. Förutom datasalen finns det en dator i varje klassrum samt två datorer i biblioteket. Dessutom finns två elevdatorer tillgängliga i elevernas uppehållsrum. Datorerna i biblioteket är endast till för skolarbete medan datorerna i uppehållsrummet får användas mera fritt. När vi låter eleverna söka information fritt har vi lagt märke till att många elever har en övertro till datorn som informationskälla. Om eleverna själva får välja var de ska söka information väljer de, utan eftertanke, alltid Internet. Några svårigheter som vi märkt att eleverna stöter på när de söker information på Internet är: Att det är tidskrävande att söka information via Internet. Att det är svårt att veta var man ska söka på Internet. Att det blir många träffar om man inte begränsar sökordet. Att det är svårt att veta hur tillförlitlig källan är. Att det är svårt att välja sökmotor. Att det är svårt att välja ut rätt information. Många elever tror att det är mycket lättare att finna information på Internet än med hjälp av ett uppslagsverk. Därför vill vi i vårt ITiS-projekt låta eleverna använda både Internet och uppslagsverk för att söka svar på uppgifter. Vi vill också jämföra tidsåtgången för de två sätten att hitta korrekt information, samt vad eleverna tycker om de båda arbetssätten. Vi vill också att eleverna ska inse att det inte alltid är lättast och snabbast att finna svar på Internet utan ibland går det bättre med ett uppslagsverk och vice versa samt att detta beror på hur frågan ser ut. 3

Vi vill under arbetets gång besvara följande frågor: o Vad tycker eleverna om att använda uppslagsverk kontra Internet som informationskälla? o Vilken av de båda informationskällorna är det snabbaste arbetsredskapet? o I vilken av de båda informationskällorna hittar man lättast information? Förändras detta från åk 7 till åk 8? Syfte Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilket arbetssätt som är enklast och snabbast för eleverna när det gäller att söka information, samt deras inställning till arbetssätten. Vi vill också uppmärksamma eleverna på vikten av att kritiskt granska faktainnehållets trovärdighet och vad som gäller för copyright. Genomförande Vi har genomfört vår undersökning i fyra olika elevgrupper, två i åk 7 och två i åk 8. Eleverna fick frågeformulär med olika frågor inom natur och vetenskap (se bilaga 1), som de skulle besvara genom att söka svaren både i uppslagsverk och på Internet. Innan vi startade undersökningen fick eleverna en lektion i hur man söker på sökmotorn Google, eftersom vi valt att de skulle söka på denna samt en valfri sökmotor. Dessutom fick de undervisning i källkritik. När eleven fick frågan var den skriven på en speciell blankett (se bilaga 2 och 3), som hade olika utseende beroende på om eleven skulle arbeta med uppslagsverk eller dator. På blanketten skulle eleven fylla i olika saker, bl a tidsåtgång. På bilaga 2 och 3 framgår vad eleverna skulle ange i biblioteket respektive datasalen. Varje elevgrupp fick en lektion i biblioteket för att söka svar på frågorna i uppslagsverk och en lektion i datasalen för att söka svaren på Internet. Vi hade en grupp i biblioteket och en i datasalen åt gången. 4

Eleverna skulle på båda ställena mäta hur lång tid det tog att finna svaret och detta gjorde de själva, de arbetade alltså parvis. En tog tiden och en sökte svar. Iakttagelser under genomförandet När eleverna sökte information på Internet kunde vi konstatera att det går snabbare att finna svaret när de har förkunskaper. Den gruppen som hade sökt svaret på frågan i biblioteket tidigare hittade svaret snabbare än de som var i datasalen först och vice versa. Det var alltså så att det gick snabbare att hitta svaret andra lektionstillfället jämfört med första. 1 Att eleverna föredrar att söka på Internet kan man märka på olika sätt. Vi märkte t ex att de var mera entusiastiska inför sin uppgift i datasalen än i biblioteket. Resultat Lösningsfrekvens i åk7: Lösningsfrekvens i procent åk 7 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Data Bibl Fråga nr. Vi konstaterar att fråga 1, 3, 9 och 10 skiljer sig åt i lösningsfrekvens i biblioteket respektive Internet. 1 Elever som inte förmår att använda datorn som ett verktyg till kritiskt tänkande har ofta: - ofokuserad och slumpmässig informationssökning - obestämt syfte och mål med datoranvändningen (Anders Jakobsson, Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp?) 5

Lösningsfrekvens i åk 8: Lösningsfrekvens i procent åk 8 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Data Bibl Fråga nr. I fråga 3, 6, 9 och 10 kan vi se ett avvikande resultat i lösningsfrekvens. Lösningsfrekvens i åk 7+8: Lösningsfrekvens i procent åk 7+8 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Data Bibl Fråga nr. Här ser vi att frågorna 3, 6, 9 och 10 avviker när det gäller lösningsfrekvens i bibliotek och Internet. 6

Tidsåtgång åk 7 Tidsåtgång i min åk 7 25 20 15 10 Data Bibl 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fråga nr. Fråga 3, 4, 5, 9 och 10 har tagit väldigt olika lång tid att hitta svaret på i biblioteket respektive på Internet. Tidsåtgång åk 8: Tidsåtgång i min åk 8 12 10 8 6 4 Data Bibl 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fråga nr. Vi kan konstatera att det tar olika lång tid att hitta svaret på fråga 6 och 10. 7

Tidsåtgång åk 7+8: Tidsåtgång i min åk 7+8 14 12 10 8 6 4 Data Bibl 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fråga nr. Här ser vi att fråga 1, 4, 5, 6 och 10 avviker när det gäller tidsåtgång i det båda medierna. Under varje bild har vi valt ut de frågor som skiljer sig åt när det gäller tidsåtgång och lösningsfrekvens i de båda medierna. Likheter som vi kan konstatera är att lösningsfrekvensen på Internet på fråga 1, 2, 7 och 9 är densamma i de båda årskurserna. I biblioteket fann vi likheter på fråga 4, 7 och 9. Diskussion Innan man börjar söka information på Internet är det viktigt att fundera på om det är lättast att använda Internet eller uppslagsverk som informationskälla, beroende på frågeställningen. I en artikel i KK-stiftelsens skriftserie Med eller utan filter av Stig Roland Rask framgår att Internet är en ovärderlig källa som ständigt förändras vad gäller fakta, intryck, attityder och värderingar. Vi har också gjort liknande iakttagelser som Stig Roland Rask gör i sitt exempel med Estonia. I artikeln ger författaren exemplet att när man söker i NE på Estonia får man det latinska namnet på Estland, men fartygskatastrofen nämns inte alls eftersom NE är skriven före Estonia-katastrofen. Här drar vi en parallell till våra frågor om bit och byte samt GPRS (se bilaga 2 och 3). 8

Eleverna har svårt att hitta svaret om det är mycket text på en sida där svaret finns. De orkar eller kan inte skumläsa en text och då ger de upp. Detta gäller både på Internet och i uppslagsverk. Vi märkte också att eleverna har svårt att välja ut vad som är svar och att texten är svår att förstå. Mycket text i en frågeställning leder också till att eleverna får svårt att välja ut sökord när det ska använda Internet. Vi har också konstaterat att det är svårt att ändra sökord om man inte lyckas direkt. Detsamma gäller för biblioteket. Om man inte hittar svaret i den första uppslagsboken så kunde de säga att man inte kan hitta svaret i biblioteket. Dessutom använder de bara uppslagsverk och inte faktaböcker. Vi har ställt frågorna lösryckt och inte i något sammanhang, vilket också försvårar för eleverna. Det hade troligtvis gått bättre om frågan ställts i ett sammanhang. Många elever tycker att det är datorn som letar upp svaret på Internet och att de själva får leta på biblioteket. I själva verket är elevens uppgift densamma och det som upplevts svårt på biblioteket är lika svårt framför datorskärmen. Varje träff på Internet kan ju liknas vid ett band i ett uppslagsverk och det är fortfarande elevens val att välja rätt. Vissa elever har svårt att alfabetiskt söka efter ord i uppslagsverk. För dem underlättar det att skriva sökordet direkt på datorn i en sökmotor, de slipper fundera över alfabetet. Kommentarer kring frågorna: Frågorna är av olika typ. En del är rena faktafrågor, typ Jeopardyfrågor, medan andra är av berättande karaktär. När vi drar följande slutsatser har vi studerat diagrammen för åk 7+ 8. Fråga 1: Lösningsfrekvensen är 100 %, men det tar lite lång tid att hitta svaret. En anledning till att det tar lång tid beror på att om man använder ordet dator som sökord så får man väldigt många träffar. Då är det svårt att snabbt välja ut rätt sajt. 9

Fråga 2: Lösningsfrekvensen är 100 % och det går snabbt att hitta svaret. Vi blir lite förvånade över detta resultat, men troligtvis är det så att eleverna har en god förförståelse. Fråga 3: Bättre lösningsfrekvens m h a Internet jämfört med biblioteket. När det gäller tidsåtgången är den ungefär samma på de båda ställena. Troligtvis beror lösningsfrekvensen på att det inte är så länge sedan mobiltelefonen blev tillgänglig för allmänt bruk. Uppslagsverken är för gamla. Fråga 4: Hög lösningsfrekvens, men det tog relativt lång tid på Internet. Det gick alltså snabbare i biblioteket. Detta kan bero på att man på Internet hittar svaret i en löpande text och måste läsa igenom denna. På biblioteket är det ett bra uppslagsord. Fråga 5: Lösningsfrekvensen är ca 75 %, dvs ganska hög. Det tog lång tid, speciellt i datasalen. Vi tycker att detta är anmärkningsvärt eftersom de borde vara lättare att hitta svaret på Internet. Fråga 6: Lösningsfrekvensen är betydligt högre på Internet än på biblioteket. Tidsåtgången är högre i biblioteket. Detta måste tyda på att eleverna har lagt ner mer tid på att hitta svaret i biblioteket och att det är betydligt lättare att hitta svaret på Internet. Man kan precisera sökorden där och skriva in flera sökord. Fråga 7: 100 % lösningsfrekvens och kort tidsåtgång. Ett typiskt skolord. Fråga 8: Ganska hög lösningsfrekvens och relativt kort lösningsfrekvens. Det är ingen skillnad på Internet och biblioteket. Gammal känd vetenskapsman som finns både i uppslagsverk och i uppslagsverk. Fråga 9: På biblioteket har ingen lyckats hitta svaret, men på Internet är lösningsfrekvensen 100 %. Det går ganska snabbt att hitta svaret på Internet. Detta beror på att uttrycket GPRS inte går att hitta i uppslagsverk. Fråga 10: Ganska dålig lösningsfrekvens. Tidsmässigt lade eleverna ner mycket tid för att hitta svaret. Detta kan bero på att när man söker på mars få man väldigt många träffar och det är svårt att välja ut rätt sajt. En typisk fråga där man måste vidga sökbegreppet. 10

Utvärdering Pojkarna tycker att frågorna var mycket lättare än vad flickorna gör. Det visar sig att pojkarna har betydligt lättare att hitta information både på Internet och biblioteket jämfört med flickorna. Trots detta vill ca 75 % av flickorna använda datorn som kunskapskälla och 100 % av pojkarna. Noggrannare resultat från utvärderingen kan man studera i bilaga 4, 5 och 6. Sammanfattning Vi ställde oss följande frågor innan vi genomförde undersökningen. o Vad tycker eleverna om att använda uppslagsverk kontra Internet som informationskälla? o Vilken av de båda informationskällorna är det snabbaste arbetsredskapet? o I vilken av de båda informationskällorna hittar man lättast information? Förändras detta från åk 7 till åk 8? När det gäller vilket media som är snabbast kan vi konstatera att det inte finns något entydigt svar. Vilket som är snabbast avgörs av frågans karaktär. Hur snabbt och lätt det är att hitta svaret är också beroende av elevens förförståelse. Vi kan konstatera att på frågan om det sker någon förändring från åk 7 till åk 8 har ett års mognad och ökad datorvana gett resultat. Eleverna i åk 8 är snabbare, men lösningsfrekvensen är något bättre i åk 7. Detta kan bero på att man har bättre tålamod i åk 7 och inte ger upp lika snabbt men också att eleverna i åk 8 arbetar mera självständigt. Det framgår tydligt av utvärderingen att eleverna föredrar Internet som kunskapskälla om man jämför med biblioteket. 90 % vill använda Internet och resterande biblioteket. De som vill använda biblioteket är uteslutande flickor. Avslutning En förutsättning för att kunna använda Internet som informationskälla är att det finns fungerande datorer på skolan. Det är också en fördel att ha flera datorer samlade på ett ställe, som i en datasal. 11

För att eleverna ska lyckas bättre med att hitta på Internet krävs kunskaper i hur man hanterar de olika sökmotorerna för att få de säkraste träffarna. Man måste också kunna granska materialet kritiskt, dvs ta reda på om källan är trovärdig och om informationen är uppdaterad. Man måste också ha datorvana för att söka på Internet. 15 % av eleverna på vår skola har inte tillgång till dator hemma. Avslutningsvis kan vi konstatera att eleverna inte ger upp lika lätt när de jobbar vid datorn som med böcker. Av utvärderingen framgår det klart och tydligt att eleverna tycker att det är betydligt roligare att använda datorn. 12

Referenser Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? Av: Anders Jakobsson Med eller utan filter? Av: Stig Roland Rask. 13

Bilaga 1 Frågor till eleverna. 1. När kom den första datorn? 2. På vilka sätt förökar sig lavar? 3. Vilket år var den första mobiltelefonen tillgänglig för allmänt bruk? 4. Vad är det för gas som frigörs i blodet när man drabbas av dykarsjuka? 5. Vad är bit och vad är byte? 6. Vad menas med markens bördighet? 7. Vad är etologi? 8. Ericsson hette förr LM Ericsson. Vem var L-M Ericsson? 9. Vad är GPRS? 10. När togs de första proverna på planeten Mars yta och hur gjorde man?

Bilaga 2 Blankett till sökning på Internet. Namn: Klass: SVAR: Sökmotor: Sökord: Antal träffar: Google Adress: (där svaret hittades) Tidsåtgång: Vem är ansvarig för sidan och när uppdaterades den?

Bilaga 2 Blankett till sökning på Internet. Namn: Klass: SVAR: Sökmotor: Sökord: Antal träffar: Google Adress: (där svaret hittades) Tidsåtgång: Vem är ansvarig för sidan och när uppdaterades den?

Bilaga 3 Blankett till sökning i biblioteket. Namn: Klass: SVAR: Uppslagsverk: Band: Sida: Tidsåtgång:

Bilaga 4 Pojke Flicka X Utvärdering av ITIS 1. Hur upplevde du frågorna? Lätta 11,1% Lagom svåra 77,8 % Mycket svåra11,1 % Annat 2. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna på biblioteket? Lätt 16,7 % Lagom svårt 22,2 % Mycket svårt 33,3 % Annat: Hittade inte fråga 9. Någon svår och någon lätt fråga. 27, 8 % 3. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna i datasalen? Lätt 44,6 % Lagom svårt 33,3 % Mycket svårt 5,6 % Annat Hittade inte fråga 9. 16,7 % 4. Var / Hur vill du helst söka information? I datasalen 72,2 % I biblioteket 16,7 % Annat Det beror på vad som söks. Nyare saker kanske inte finns på biblioteket och då söker man på datorn. 10,1 %

Bilaga 5 Pojke X Flicka Utvärdering av ITIS 1. Hur upplevde du frågorna? Lätta 37,5 % Lagom svåra 62,5 % Mycket svåra Annat 2. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna på biblioteket? Lätt 50 % Lagom svårt 43,8 % Mycket svårt 6,25% Annat 3. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna i datasalen? Lätt 81,25% Lagom svårt 12,5 % Mycket svårt 6,25 % Annat 4. Var / Hur vill du helst söka information? I datasalen 100 % I biblioteket Annat

Bilaga 6 Pojke X Flicka X Utvärdering av ITIS 1. Hur upplevde du frågorna? Lätta 24,3 % Lagom svåra 70,1 % Mycket svåra 5,6 % Annat 2. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna på biblioteket? Lätt 33,4 % Lagom svårt 33 % Mycket svårt 19,8 % Annat: Hittade inte fråga 9. Någon svår och någon lätt fråga. 13,8 % 3. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna i datasalen? Lätt 62,9 % Lagom svårt 22,9 % Mycket svårt 5,9 % Annat Hittade inte fråga 9. 8,3 % 4. Var / Hur vill du helst söka information? I datasalen 86,1 % I biblioteket 8,4 % Annat Det beror på vad som söks. Nyare saker kanske inte finns på biblioteket och då söker man på datorn. 5,5 %