Planerad 40 kv markkabel mellan Huskvarna och planerad vindkraftpark Lyckås i Jönköpings kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 40 kv markkabel mellan Huskvarna och planerad vindkraftpark Lyckås i Jönköpings kommun 2015-06-25 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1 Inledning 8 1.1 Bakgrund 8 1.2 Lokalisering och omfattning 8 1.3 E.ON Elnät Sverige AB 8 2 Lagstiftning 8 2.1 Ellagen 9 2.2 Miljöbalken 9 2.2.1 De allmänna hänsynsreglerna 9 2.2.2 Hushållning med mark och vatten 10 2.2.3 Miljökvalitetsnormer 10 3 Rättigheter och övriga tillstånd 11 3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet 11 3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar 11 4 Samråd 11 4.1 Länsstyrelsens beslut 12 5 Alternativutredning 12 5.1 Metod 12 5.2 Lokaliseringsutredning 13 5.3 Samtliga studerade stråk 13 5.3.1 Stråk A 13 5.3.2 Stråk B 13 5.3.3 Stråk C 13 5.3.4 Stråk D 14 5.3.5 Stråk E 14 5.3.6 Stråk F 14 5.3.7 Stråk G 14 sid 3/41

5.3.8 Stråk H 14 5.3.9 Stråk I 14 5.3.10 Stråk J 14 5.4 Val av sträckningsalternativ 14 5.5 Nollalternativ 15 6 Utförande, drift och underhåll 15 6.1 Utformning 15 6.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder 16 6.3 Drift och underhåll 17 6.4 Alternativ teknisk lösning 17 7 Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 18 7.1 Landskapsbild 18 7.1.1 Konsekvensbedömning 19 7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 19 7.2.1 Konsekvensbedömning 19 7.3 Naturmiljö 20 7.3.1 Konsekvensbedömning 21 7.4 Kulturmiljö 23 7.4.1 Konsekvensbedömning 24 7.5 Friluftsliv 25 7.5.1 Konsekvensbedömning 25 7.6 Infrastruktur 25 7.6.1 Konsekvensbedömning 25 7.7 Förorenad mark 26 7.7.1 Konsekvensbedömning 26 7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 27 7.8.1 Buller 27 7.8.2 Elektriska och magnetiska fält 27 7.8.3 Forskning om eventuell hälsopåverkan 27 sid 4/41

7.8.4 Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält 28 7.8.5 Magnetfältsnivåer i bostadsmiljö 29 7.8.6 Gräns- och riktvärden 29 7.8.7 E.ONs magnetfältspolicy 30 7.8.8 Magnetfält från aktuell ledning 30 8 Alternativa sträckningar, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 32 8.1 Landskapsbild 32 8.1.1 Konsekvensbedömning 32 8.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 32 8.2.1 Konsekvensbedömning 32 8.3 Naturmiljö 33 8.3.1 Konsekvensbedömning 35 8.4 Kulturmiljö 36 8.4.1 Konsekvensbedömning 37 8.5 Friluftsliv 37 8.5.1 Konsekvensbedömning 38 8.6 Infrastruktur 38 8.6.1 Konsekvensbedömning 38 8.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 39 8.7.1 Buller 39 8.7.2 Elektriska och magnetiska fält 39 8.7.3 Konsekvensbedömning 39 9 Samlad bedömning 39 Referenser 41 Bilagor Bilaga 1 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 2 Karta över samtliga alternativ Bilaga 3 Karta över naturmiljöintressen, del 1 Bilaga 4 Karta över naturmiljöintressen, del 2 Bilaga 5 Karta över kulturmiljöintressen sid 5/41

Malmö 2015-06-25 Sammanfattning Statkraft Södra Vindkraft AB planerar att uppföra en ny vindkraftpark vid Lyckås i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Tillstånd för vindkraftparken har erhållits under år 2013. E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) är nätägare i området och har fått i uppdrag att tillse en anslutning av den planerade vindkraftparken till elnätet. Samråd om kabelförläggningen har genomförts enligt 6 kap. 4 miljöbalken under december 2014 januari 2015 med ett kompletterande samråd under mars-april 2015. E.ON Elnät valde att samråda med Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings kommun, Skanova, Trafikverket, Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Skogsstyrelsen, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Riksantikvarieämbetet, Svenska Kraftnät, Jönköpings Energi Nät AB, Havs- och Vattenmyndigheten, LRF konsult, Riksförbundet enskilda vägar, Naturskyddsföreningen i Huskvarna-Gränna och övriga berörda föreningar samt fastighetsägare och övriga direkt berörda av de olika stråken. Samrådet har även kungjorts i Smålandsposten och publicerats på E.ON Sverige AB:s hemsida. Länsstyrelsen i Jönköpings län har beslutat att de planerade åtgärderna inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. E.ON Elnät ansöker således om nätkoncession för linje för en anslutande 40 kv markkabel mellan befintlig transformatorstation i Huskvarna och planerad transformatorstation vid planerad vindkraftpark Lyckås. Markkabeln kommer till största del att placeras i eller i anslutning till befintliga vägar. Den planerade kabeln passerar flera vattendrag som ingår i Vätterns vattenskyddsområde. Längs sträckningen återfinns flera rödlistade arter samt skyddsvärda träd. Kring Rumlaborg och Huskvarna centrum passerar den planerade kabeln genom ett område som omfattas av naturvårdsprogram för Jönköpings kommun. Sträckningen berör två betesmarker som ingår i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering av värdefulla naturmiljöer. Betesmarkerna ligger vid Strand och vid Brunkulla strax utanför Kaxholmen. Söder om Kaxholmen passerar sträckningen ett naturvärdesobjekt som beskrivs som lövskogslund/hagmarksskog. sid 6/41

Enligt Riksantikvarieämbetets register återfinns 16 stycken fornlämningar längs den planerade kabeln. Området vid Skärstadsdalen, öster om Kaxholmen, är av riksintresse för kulturmiljövård och berör huvudalternativet. Stor del av sträckningen passerar genom ett område som är av riksintresse för kust- turism och friluftsliv samt genom älgjaktsområden. Planerad markkabel kommer att korsa vandringsleden John Bauerleden söder om Brunkulla. Påträffade föroreningar kommer att hanteras enligt gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av massorna. När en förorening påträffats ställs normalt krav från tillsynsmyndigheten. E.ON Elnät kommer att följa eventuellt ställda krav. De planerade markkablarna kommer att behöva korsa några mindre vägar. Tillfälliga störningar kommer att ske under anläggningsfasen i samband med schaktning och transporter. Beräkningar på magnetfält från de planerade markkablarna har utförts. Utifrån resultaten bedöms magnetfälten bli begränsade. E.ON Elnät gör den samlade bedömningen att den planerade kabelförläggningen medför små negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. sid 7/41

1 Inledning 1.1 Bakgrund Statkraft Södra Vindkraft AB planerar att uppföra en ny vindkraftpark vid Lyckås i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Tillstånd för vindkraftparken har erhållits under år 2013. E.ON Elnät är nätägare i området och har fått i uppdrag att tillse en anslutning av den planerade vindkraftparken till elnätet. E.ON Elnät planerar att anlägga en ny 40 kv markkabel mellan befintlig transformatorstation i Huskvarna och planerad transformatorstation vid planerad vindkraftpark Lyckås. Den nya ledningen kommer även att kunna bidra med ytterligare reservmatningsmöjlighet till samhället Kaxholmen. 1.2 Lokalisering och omfattning Den planerade vindkraftparken kommer att uppföras vid Lyckås som är beläget en mil norr om Huskvarna i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Markkabeln är planerad att gå mellan befintlig transformatorstation i Huskvarna och planerad transformatorstation vid Lyckås vindkraftpark via befintlig transformatorstation i Kaxholmen, se bilaga 2 för samtliga alternativ. För att kunna överföra den förväntade produktionen från den planerade vindkraftparken krävs en 40 kv kraftledning som avses förläggas som markkabel. 1.3 E.ON Elnät Sverige AB E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder. E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession. 2 Lagstiftning Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om sid 8/41

nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. 2.1 Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 2.2 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 2.2.1 De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan markkabeln och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på markkabeln. sid 9/41

Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB Genom ISO 14001-certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB E.ON Elnät verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB Markkabelns sträckning kommer i samband med framtagande av MKB:n att anpassas för att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur markkabelns syfte bäst ska uppfyllas. 2.2.2 Hushållning med mark och vatten I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. I utredningen och analysen av den planerade anäggningen görs anpassning och hänsynstagande till kända bevarandeintressen. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad. 2.2.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den Svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormerna antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas. sid 10/41

3 Rättigheter och övriga tillstånd 3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. 3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. De övriga tillstånd och dispenser som krävs i det aktuella fallet kommer att sökas. 4 Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd med myndigheter, organisationer och enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten inleddes den 19 december 2014 genom brevutskick av samrådsunderlag i form av projektbeskrivning och kartunderlag. Under samrådstiden har det varit möjligt att ringa, skicka e-post och lämna skriftliga synpunkter. Svarstiden sattes till den 29 januari 2015. E.ON Elnät valde att samråda med Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings kommun, Skanova, Trafikverket, Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Skogsstyrelsen, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Riksantikvarieämbetet, Svenska Kraftnät, Jönköpings Energi Nät AB, Havs- och Vattenmyndigheten, LRF konsult, Riksförbundet enskilda vägar, Naturskyddsföreningen i Huskvarna-Gränna och övriga berörda föreningar samt fastighetsägare och övriga direkt berörda av de olika stråken. Den 20 december 2014 kungjordes ärendet i Smålandsposten. Kungörelsen innehöll information om projektet, en enkel karta med de alternativa stråken samt information om möjligheten att lämna synpunkter på projektet. Det fanns även kontaktuppgifter och en länk till E.ON:s webbsida (eon.se/regionnat) där samrådsunderlaget kunde hämtas hem. sid 11/41

Under samrådet inkom synpunkter som resulterade i att E.ON Elnät tog fram ännu ett stråkalternativ som presenterades i ett kompletterande samrådsunderlag. Det kompletterande samrådet skickades ut den 24 mars och svarstiden sattes till den 24 april. Samrådet genomfördes på samma sätt som beskrivits ovan, kungörelse för det kompletterande samrådet infördes i Smålandsposten den 27 mars 2015. För en redogörelse av inkomna synpunkter under de båda samråden, se samrådsredogörelse som bifogas ansökan om nätkoncession för linje. 4.1 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Kronobergs län beslutade den 8 juni 2015 att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut bifogas i sin helhet som bilaga 1. 5 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Alternativen ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet kan behandlas och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, det vill säga där det är praktiskt möjligt. För att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs således i normalfallet att sökanden i sin MKB redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. 5.1 Metod Inledningsvis arbetar E.ON Elnät utifrån ett brett perspektiv där ett större område utreds för lämplig placering av markablarna. Inom utredningsområdet identifieras lämpliga stråkalternativ vilka E.ON Elnät samråder kring. Dessa stråk definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa sträckningar. Inkomna synpunkter under samrådet samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar vägs samman och resulterar i att alternativa sträckningar tas fram. Dessa presenteras i MKB:n. sid 12/41

5.2 Lokaliseringsutredning Arbetet med att ta fram alternativa stråk inleddes med en kartstudie av ett utredningsområde. Intressen för kulturmiljö, naturmiljö och friluftsliv identifierades med hjälp av kartdata från berörd Länsstyrelse, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket samt Riksantikvarieämbetet. Även övriga aspekter som kan innebära konflikter med en kraftledning har undersökts genom kartstudier och fältbesök. Därefter identifierades ett antal lämpliga stråk inom utredningsområdet. Där så bedöms tekniskt möjligt eftersträvas att förlägga markkabeln parallellt med befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar då det generellt sett bedöms ge en mindre påverkan på miljön, jämfört med att gå i obanad terräng. Även andra aspekter så som förekommande intresseområden avseende natur- och kulturmiljö samt topografi har beaktats. Den nya markkabeln planeras att förläggas mellan befintlig transformatorstation i Huskvarna och planerad transformatorstation vid Lyckås vindkraftpark via befintlig transformatorstation i Kaxholmen. Tio alternativa stråk har tagits fram och dessa kan kombineras till flera möjliga sträckningar. Stråken redovisas i bilaga 2. Längden på kablarna blir ca 13-14 km beroende på vilka stråk som kombineras. 5.3 Samtliga studerade stråk I bilaga 2 visas samtliga studerade stråk på karta. Dessa stråk kan kombineras till olika alternativ för den planerade kabelns lokalisering. 5.3.1 Stråk A Stråk A är cirka 11,7 km långt och utgår från befintlig transformatorstation i Huskvarna, passerar Rumlaborg och fortsätter norrut längs Grännavägen och vidare längs Skärstadsvägen. Stråket passerar genom Gissebo och följer vägen vidare österut till Kaxholmen. Här viker stråket av i sydöstlig riktning och går i utkanten av samhället via transformatorstationen i Kaxholmens utkant. Därefter följer stråket vägen mot Brunkulla och Krubbarp och slutar strax innan Jordstorp. Här tar stråk H vid. 5.3.2 Stråk B Stråk B är cirka 3,9 km långt och börjar i norra delen av Huskvarna där Strandvägen viker av från Grännavägen. Stråket följer Strandvägen vidare norrut till Strand där stråket viker av österut och avslutas i Gissebo. 5.3.3 Stråk C Stråk C är cirka 6,8 km långt och börjar i höjd med stråk B:s början i norra delen av Huskvarna. Stråket fortsätter vägen österut och passerar genom naturreservatet Huskvarnabergen. Stråket följer väg Norra Klevaliden vidare norrut upp mot Läxarp och Läxarpsgölen. Stråket passerar Knutstorp och fortsätter längs befintlig körväg till Karsnäs sid 13/41

där stråket följer vägen vidare norrut. Stråket svänger österut i höjd med Esbjörnarp och avslutas vid befintlig transformatorstationen i utkanten av Kaxholmen. 5.3.4 Stråk D Stråk D är cirka 2,3 km långt och startar i höjd med Ringsberg i stråk C. Stråket följer vägen nordväst mot Rudaholm, korsar John Bauerleden och fortsätter vidare mot Botarp och Roma där stråket möter stråk A. 5.3.5 Stråk E Stråk E är cirka 0,5 km långt och förbinder stråk C med stråk A vid Esbjörnarp. Stråket följer befintlig väg. 5.3.6 Stråk F Stråk F är cirka 0,9 km och följer Tunnlandsvägen i Kaxholmen. 5.3.7 Stråk G Stråk G är cirka 1 km och börjar öster om Krubbarp och följer vägen som går söder om Södra Målen. 5.3.8 Stråk H Stråk H är cirka 1,8 km långt och tar vid där stråk A slutar vid Jonstorp. Stråket följer vägen österut och viker av söderut mot den planerade vindkraftparken. 5.3.9 Stråk I Stråk I är cirka 2,2 km långt och tar vid där stråk A slutar vid Jordstorp och följer vägen söderut via Edstorpet och vänder sedan norrut mot Nockamossen och den planerade vindkraftparken. 5.3.10 Stråk J Stråk J är cirka 3,2 km långt och utgår från en fyrvägskorsning vid Brunkulla och följer därefter en enskild mindre väg i sydöstlig riktning. Vid första avtagsvägen åt öster viker stråket av och följer en mindre väg en kort sträcka, när vägen kommer fram till några mindre bebyggda fastigheter delar den sig och stråket viker av i sydöstlig riktning. När den mindre vägen upphör fortsätter stråket att följa en bruksväg mot sydost. Stråket passerar Lunnatorpet och fortsätter längs bruksvägen i sydöstlig riktning mot Halvtyskemossen. Här vänder stråket norrut för att slutligen ansluta till stråk I i närheten av Edstorpet. 5.4 Val av sträckningsalternativ Efter genomförd lokaliseringsutredning med tillhörande samrådsprocess har E.ON Elnät valt att studera en kombination av stråk A, del av C, E, del av I och J, som sitt huvudalternativ med flera valbara alternativa delsträckningar i stråk B, D, F, G, H och I, se figur 2 under kapitel 7 nedan. Huvudalternativet är cirka 14,1 km långt. sid 14/41

E.ON Elnät har efter samrådet valt att inte gå vidare med den del av stråk C som passerar genom naturreservatet Huskvarnabergen och vidare upp till Esbjörnarp. Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun anser att denna del av stråk C inte är lämplig att gå vidare med i ansökan för nätkoncession för linje. I Länsstyrelsens samrådsyttrande står att en prövning krävs hos Länsstyrelsen om naturreservatet berörs. Under kapitel 8.3 beskrivs de berörda intresseområdena för denna del. Detta sammantaget resulterar i att denna del av stråk C avfärdas. E.ON Elnäts val av huvudalternativ grundar sig i att detta är det alternativ som under lokaliseringsutredningen och samrådsprocessen visat sig vara det alternativ som är att föredra. Huvudalternativet följer befintliga ledningar och vägar och undviker att passera igenom naturreservatet Huskvarnabergen samt genom Kaxholmen. Jönköpings Energi Nät AB (nedan benämnd JENAB) planerar att byta ut en av sina befintliga 40 kv markkablar mellan Huskvarna och Gissebo. JENAB:s nya markkablar planeras förläggas i befintlig sträckning och denna sträckning sammanfaller med del av stråk A, som ingår i E.ON Elnät:s huvudalternativ. 5.5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade anslutningsledningen inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraftparken inte kan anslutas till regionnätet och därmed kommer den förnyelsebara energi som skulle kunna ha producerats att utebli. Den nya ledningen till samhället Kaxholmen skulle ge ytterligare alternativa matningsmöjligheter vilket uteblir om ledningen inte byggs. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som markkabeln skulle medföra uteblir, till exempel så sker ingen påverkan på natur- och kulturmiljö. 6 Utförande, drift och underhåll 6.1 Utformning Markkabeln blir cirka 13-14 kilometer beroende på vilken sträckning som väljs och kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar. En markkabel som kommer att bestå av tre stycken fasledare planeras, se figur 1 nedan. Denna kommer att förläggas på ett djup av cirka 0,9 meter i ett schakt som har en dagöppning på maximalt 1,0 meter. Markkabeln placeras på en bädd av sand och grus i schaktet som därefter återfylls, först med ett lager sand, och sedan med de uppschaktade sid 15/41

massorna. Markytan kommer sedan att återställas så långt det är möjligt till ursprungligt skick och överskottsmassor kommer att transporteras bort. För att markera att det ligger kablar i marken placeras varningsband i schaktet, cirka 1 dm ovanför kablarna. Figur 1. Schematisk skiss över ett kabelschakt (cirkamått) 6.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder Anläggandet av markkablarna medför störningar främst till följd av de schaktarbeten som krävs. Kablarna kommer i första hand att förläggas genom schaktning längs med befintliga vägar och en väg som planeras anläggas in till vindkraftparken. Det innebär att kablarna placeras i den kabelgrav som schaktas upp. Längs med allmän väg förläggs markkablarna i första hand i ytterslänt eller strax utanför vägområdet. Längs enskild väg förläggs kablarna i första hand i eller precis intill vägen. I skogsmark kan avverkning bli aktuell. Längs cykelväg förläggs kabeln företrädesvis intill eller i cykelvägen. Vid förläggning i åkermark sker förläggningen så långt möjligt längs åkerkanten. Där så är möjligt kommer förläggningsarbetet att ske från väg vilket minimerar intrång såsom hjulspår och körskador i omgivande markområden. Tillfälliga skador som uppstår vid entreprenaden kommer att återställas så långt som möjligt eller ersättas. Vid anläggandet av markkabeln kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner, upplag av massor och kabeltrummor. Efter att arbetet är avslutat kommer marken att i största möjliga mån återställas. Arbetsområdet kan komma att uppgå till maximalt sex meter. sid 16/41

Korsning av mindre vattendrag sker företrädesvis genom genomgrävning eller att kablarna förläggs ovanpå vägtrumma om väg finns. Upplagsplatser och uppställningsplatser för fordon kommer att placeras så att eventuellt läckage eller spill inte riskerar att nå grundvatten eller vattendrag. Som alternativ korsningsmetod av vägar och vattendrag kan schaktfri teknik användas. De vanligaste metoderna är rörtryckning och styrd borrning E.ON Elnäts studier av området påvisar att det kan förekomma föroreningar, detta har även framkommit under samrådet. E.ON Elnät har utarbetade rutiner för hur bolaget skall bedöma och hantera miljöföroreningar och misstänkta miljöföroreningar i mark, vatten och byggnader. Om förorening påträffas kommer arbetet att avbrytas och lokal tillsynsmyndighet (kommunens miljökontor) omgående informeras. E.ON Elnät är som verksamhetsutövare ansvarig för att myndigheten informeras, men det kan även vara en entreprenör som anmäler till myndigheten. Påträffade föroreningar kommer att hanteras enligt gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av massorna. När en förorening påträffats ställs normalt krav från tillsynsmyndigheten. E.ON Elnät kommer att följa eventuellt ställda krav. Vid upphandling och entreprenader ställer E.ON Elnät miljökrav på sina entreprenörer. 6.3 Drift och underhåll Ledningsägaren är skyldig att hålla anläggningarna i sådant skick som elsäkerhetsbestämmelserna anger. För underhåll av kraftledningarna har ledningsägaren rätt att röra sig inom ledningsområdet samt att använda vägar som leder till ledningsområdet. Eftersom kabeln är markförlagd krävs inget regelbundet underhåll av denna under drift. Det är däremot en fördel att markkabeln ligger nära vägar och i öppen mark eftersom detta underlättar tillträde vid eventuella reparationer vid driftstörningar. Röjning kan komma att ske om marken ovanför markkabeln är igenväxt vid reparationstillfället. 6.4 Alternativ teknisk lösning Ett möjligt alternativ är att bygga ledningen som luftledning. E.ON Elnät har alltid som huvudalternativ vid ledningsdragning inom regionnätet, att uppföra ledningarna som luftledningar, då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar. I detta fall avser emellertid inte E.ON Elnät att utreda ett luftledningsalternativ eftersom det inte bedöms som lämpligt genom tätorterna Kaxholmen eller Huskvarna samtidigt som det delvis gäller en radiell inmatningsledning, varför kabelförläggningen inte hotar regionnätssystemets robusthet. sid 17/41

7 Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning En beskrivning av vilka intressen som finns samt en bedömning av markkabelförläggningens påverkan på de intressen som finns i området följer nedan. Digitalt material avseende intresseområden har hämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet, se bilaga 3,4 och 5. De intressen som beskrivs samt konsekvensbedömningen gäller här för huvudalternativet, se figur 2. Figur 2. Huvudalternativ (röd linje). 7.1 Landskapsbild Inom utredningsområdet finns tätbebyggd mark inom och i anslutning till Huskvarna samt i Kaxholmen. Utanför tätorten är det skogsmark som dominerar men det finns även jordbrukslandskap med inslag av fruktodlingar, åker- och betesmark. Området är kuperat med stora höjdskillnader och avgränsas i väster av Vättern och i norr av Landsjön. sid 18/41

7.1.1 Konsekvensbedömning I och med att markkabeln kommer att förläggas under mark kommer inverkan på stadsbild och landskapsbild att bli obefintlig förutom i själva förläggningsskedet då maskiner och transportfordon utgör en marginell och tillfällig inverkan på stadsbilden/landskapsbilden. 7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markkabeln kommer delvis att förläggas i de centrala delarna av Huskvarna inom tätbebyggt område. Till största del kommer markkabeln att förläggas i, eller i anslutning till vägar och vägområden. Flera bostadsområden och/eller industriområden, grönområden och skolor kommer att passeras. Avstånd till närmsta bostadshus är cirka åtta meter. De skolor som huvudalternativet passerar är SMUlans förskola, Norrängsskolan, Norrängens förskola och Huskvarna familjecentral/öppna förskolor. Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Översiktsplan för Jönköpings kommun antogs av kommunfullmäktige i mars 2003 och 2010 togs beslut om att den fortfarande är aktuell. Arbetet med en ny kommunomfattande översiktsplan påbörjades hösten 2012 och översiktsplanen beräknas antas i kommunfullmäktige kring årsskiftet 2015/2106. Den planerade markkabeln berör flertalet detaljplaner inne i Huskvarna, vid Brunstorp och vid Kaxholmen. JENAB planerar att byta ut en av sina befintliga 40 kv markkablar mellan Huskvarna och Gissebo. Samförläggning med JENAB:s kabel planeras vilket stämts av med Tekniska kontoret, Jönköpings kommun och JENAB under maj månad 2015. 7.2.1 Konsekvensbedömning E.ON Elnät har för avsikt att förlägga kabeln på ett sådant sätt att den inte strider mot gällande översiktplan eller de detaljplaner som finns i området. Detaljprojektering av planerad markkabel kommer att ske i samförstånd med Jönköpings kommun. Vid avstämningen med JENAB och Tekniska kontoret angående samförläggningen, se ovan, diskuterades exploateringsområdet vid Madängen. Ica-butik samt kommunhus och bibliotek ska byggas i området. Vissa av JENAB:s arbeten kommer att påbörjas i år och planeras vara klart i augusti 2017. Den befintliga 45 kv kabel som JENAB avser att byta ut kommer att beröras av etableringen där den går parallellt med infarten till Huskvarna centrum. När den läggs om bör sträckningen justeras så att korsning sker närmare Huskvarnaån. JENAB bevakar detta mot Tekniska kontoret. Vid Madängen går kabeln genom en tidigare deponi där det kan sid 19/41

finnas massor som genererar gas. Tekniska kontoret meddelar att särskilda åtgärder kan komma att behöva vidtas med anledning av detta. I övrigt ser inte Tekniska kontoret några direkta hinder att följa JENAB:s befintliga 45 kv kabel och samtidigt byta ut denna. Markkabeln kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar och gång- och cykelvägar. Påverkan på landskapsbilden/stadsbilden är därmed som mest påtaglig under anläggningsskedet. Därefter kommer vegetation att tillåtas återetableras på de sträckor där markkabeln inte går i vägmark. De maskiner som används vid anläggningsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer som kan uppfattas som störande av de berörda skolornas verksamhet. Även trafikstörningar kan uppstå i samband med förläggningen. Denna påverkan är dock temporär under anläggningsskedet. I övrigt berörs inte skolorna av kabelförläggningen. SMUlans förskola och Huskvarna familjecentral/öppna förskola ligger närmst den planerade kabeln på ett avstånd av cirka 50 meter. Övriga skolor ligger på 90-500 meters avstånd från den planerade markkabeln. Magnetfälten vid detta avstånd är mycket låga, se kapitel 7.8.8. 7.3 Naturmiljö I kartbilagorna 3 och 4 visas de berörda naturintresseområdena som beskrivs nedan. Huvudalternativet passerar flera vattendrag som ingår i Vätterns vattenskyddsområde. Skyddsområdet omfattar en skyddszon som, förutom hela Vätterns sjöyta och tillrinnande vattendrag, även utgör 50 meter strandzon. De berörda vattendragen är Smedstorpsbäcken, samt två mindre vattendrag. Stråket passerar ett grävt dike vid Halvtyskemossen Kring Rumlaborg och Huskvarnaån i Huskvarna centrum passerar stråket ett område som ingår i naturvårdsprogrammet för Jönköping kommun. Längs sträckningen återfinns flera rödlistade arter. En rödlistad art är en art som löper risk att försvinna från ett visst område. Att det finns rödlistade arter är ett viktigt kriterium vid beslut om skydd för naturområden. Det finns sex kategorier för olika grader av sällsynthet och risk för utdöende; Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Missgynnad (NT), Livskraftig (LC). Arter i LC-kategorin rödlistas inte. Söder om Rumlaborg återfinns den rödlistade arten luddvicker som är en kärlväxt och går under kategorin sårbar. Norr om Rumlaborg återfinns fjärilar såsom mindre blåvinge, silversmygare och apollofjäril samt svampen stor aspticka och kärlväxten åkerkulla.. Samtliga går under kategorin missgynnad. Apollofjärilen finns även upptagen i Artskyddsförordningen. Här återfinns även mellanspett som är i kategorin försvunnen. I området Norrängen återfinns mindre hackspett, i kategorin missgynnad. Vidare norrut i höjd med Brunstorp återfinns skalbaggen prydnadsbock i kategorin missgynnad, mossorna sid 20/41

ludenbandmossa och barkkvastmossa som är starkt hotade samt storsvampen linddyna som tillhör kategorin sårbar. Barkkvastmossa är fridlyst enligt 8 MB i hela landet och finns även upptagen i Artskyddsförordningen. Även vid Strand finns ludenbandmossa som är starkt hotad. Strax öster om sträckningen ligger naturreservatet Huskvarnabergen. Naturreservatet ingår även i Natura 2000 och kommunens naturvårdsprogram samt är av riksintresse för naturvård. Riksintresset beskrivs av Länsstyrelsen som ett mångformigt område där helheten är av riksintresse och där östra Vätternstranden med Girabäcken, Västanå och Röttleån ingår. Sträckningen passerar genom detta riksintresse vidare norrut och innefattar hela miljön Skärstadsdalen som beskrivs som ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet och inslag av öppen äng, sötvattenstrandäng och betad skog. Detta område ingår även i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet samt delvis även kommunens naturvårdsprogram. Från Huskvarna längs Grännavägen och Skärstadsvägen upp till Rudu, finns totalt 37 skyddsvärda träd varav flertalet är lönn, några almar, ekar och ask samt en hästkastanj och en oxel. Vid Kaxholmen finns fyra skyddsvärda ekar. Sträckningen berör två betesmarker som ingår i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering av värdefulla naturmiljöer. Betesmarkerna ligger vid Strand och vid Brunkulla strax utanför Kaxholmen. Söder om Kaxholmen passerar sträckningen ett naturvärdesobjekt som beskrivs som lövskogslund/hagmarksskog. 7.3.1 Konsekvensbedömning Markkabeln kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar. Där kabeln förläggs i obanad terräng (del av stråk C vid Esbjörnarp till befintlig station i Kaxholmen samt del av stråk J som ansluter till stråk I) kommer E.ON Elnät att i möjligaste mån följa naturliga stråk. Vid detaljprojektering kommer kabelförläggningen att anpassas så att påverkan på de naturintressen som finns i området blir så liten som möjligt. Vid sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt MB 7 kap. 13-18. Strandskyddet omfattar normalt land- och vattenområden 100 meter från strand vid normalvattenstånd. Strandskyddet kan på vissa håll utökas till 300 meter efter beslut från länsstyrelsen. Inom strandskyddat område är det förbjudet att uppföra nya anläggningar och byggnader. Dispens från strandskyddsbestämmelserna kan beviljas under vissa förutsättningar. Innan anläggningsarbetena startar upprättas en ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna som lämnas till Jönköpings kommun. sid 21/41

E.ON Elnät kommer att vidta de försiktighetsåtgärder vid eventuell verksamhet inom vattenskyddsområde som Miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun rekommenderar. E.ON Elnäts huvudalternativ i detta fall är genomgrävning eller att korsning sker genom att befintlig vägtrumma kompletteras och kablarna förläggs över trumman. Vid Smedstorpsbäcken (stråk A) förläggs kabeln över vägtrumman utan att påverka flödet. Vid Gissebo finns ett mindre dike (stråk A) som vid sommar/höst nästan är uttorkat. Diket grävs av och kablarna förläggs på sådant djup att rensning av dike kan ske utan särskilda åtgärder i framtiden. Här följer planerad kabel den befintliga 40 kv-kabeln. Vid Esbjörnarp (stråk A) passerar huvudalternativet ett litet dike mellan åkrarna med inget flöde alls vid sommar /höst. Diket grävs av och kabeln förläggs på sådant djup att rensning av dike kan ske utan särskilda åtgärder i framtiden. Vid Smetlåga och Halvtyskemossen (stråk J) finns ett grävt dike med måttligt flöde på våren. Diket grävs av och kabeln förläggs på sådant djup att rensning av dike kan ske utan särskilda åtgärder i framtiden. Arbetet kan utföras sen vår/sommar då diket är uttorkat för att på detta sätt minimera intrånget. Kabelförläggningen kommer att anpassas inom sträckningen så att den inte förläggs på de mest fuktiga områdena i mossen. För att minimera påverkan på de rödlistade arterna kan schaktning under våren försöka undvikas. Då marken återställs efter förläggningen läggs samma massor tillbaka och återetableringen av arterna kan ske. I höjd med naturreservatet Huskvarnabergens norra del är kabeln tänkt att förläggas väster om Skärstadsvägen. Därmed ligger kabeln utanför naturreservatets gräns som ligger på östra sidan om vägen. Sträckningen undviker således också att gå genom Natura 2000 och det område som omfattas av naturvårdsprogrammet för kommunen. Sträckningen kommer att följa befintlig väg genom de områden som berörs av den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet samt riksintresse för naturvård. Det finns ett stort antal skyddsvärda träd i vissa delar av stråken. Dessa kommer att i möjligaste mån undvikas vid förläggningen av kablarna men det kan bli aktuellt att ta ner enstaka träd. Erforderliga tillstånd eller dispenser kommer i sådana fall att sökas. Betesmarken vid Strand ligger öster om Skärstadsvägen. Sträckningen följer vägens västra sida och berör därmed inte betesmarken. Betesmarken vid Brunkulla ligger på motstående sida av den väg sträckningen planeras att förläggas längs med. Naturvärdesobjektet lövskogslund/hagmarksskog söder om Kaxholmen ligger ca 50 meter norr om sträckningen och berörs inte av kabelförläggningen. sid 22/41

7.4 Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets register berörs 16 stycken fornlämningar av huvudalternativet, se tabell 1 nedan samt bilaga 5. Utsökningen har gjorts med en buffertzon på 45 meter på vardera sidan om huvudalternativet. Nedan följer en beskrivning av dessa från söder till norr. Inne i Huskvarna tätort passerar sträckningen Rumlaborg (1). Denna borg kommer inte att beröras då den planerade ledningen kommer att anpassas vid detaljprojekteringen. Här ligger också en kulturhistorisk lämning i form av ett vägskäl med namn och tradition (2). Sträckningen fortsätter norrut längs Grännavägen och passerar Kruthuset, Huskvarnas stadsmuseum (3,4,5). Strax norr om kruthuset återfinns en kulturhistorisk lämning i form av sjöbottenfynd (6). Efter cirka 350 meter norrut längs Grännavägen passerar sträckningen en milstolpe (7). Här har även fynd såsom flintdolk och skafthålsyxa gjorts i samband med dikesgrävning (8). Öster om sträckningen och om Skärstadsvägen, i höjd med Brunstorpsberget, återfinns ett område av lämningstypen plats med namn och tradition (9) som utgörs av platåer där markytan troligen är brukad för bete. Här har även fynd (10) av ett tvåhandsvärd från 1400-talet påträffats vid byggandet av motorvägen på 1950-talet. Vidare norrut längs med Skärstadsvägen finns en fornlämning av lämningstyp gränsmärke (11) som utgörs av en milsten i sandsten. Nära Rudu återfinns en fyndplats av flinta (12). I höjd med Roma återfinns en fornlämning i form av ett vägmärke, milstolpe (13). sid 23/41

Bestämmelserna i kulturmiljölagen (1988:950) beaktas för att inte negativt påverka fornlämningar och fornlämningsområden. Tillstånd kommer att sökas ifall det behövs. 7.5 Friluftsliv Inom delar av utredningsområdet finns goda möjligheter till friluftsliv och rekreation så som bär- och svampplockning, jakt och annat rörligt friluftsliv, se bilaga 5. Stor del av sträckningen passerar genom ett område som är av riksintresse för kust- turism och friluftsliv. Inom detta område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Sträckningen passerar genom älgjaktsområden. Vandringsleden John Bauerleden som sträcker sig mellan Huskvarna och Gränna går genom landskapet. Planerad markkabel kommer att korsa vandringsleden söder om Brunkulla. Flera organisationer och föreningar anordnar friluftslivsaktiviteter så som orientering, skidåkning och friidrott inom området. 7.5.1 Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet i skog och mark kan påverkas temporärt under anläggningsskedet. Därefter återställs marken och påverkan på friluftslivet bedöms därmed bli liten. 7.6 Infrastruktur Markkabeln kommer till största del att placeras i eller i anslutning till befintliga vägar. Europaväg 4 som går mellan Malmö och Stockholm passerar förbi Huskvarna där kabeln planeras. Väg 132, Grännavägen, som sedan övergår i länsväg 993, Skärstadsvägen, går från Huskvarna, genom Kaxholmen och sedan vidare mot Gränna. Huvudalternativet kommer även att följa enskilda vägar och skogsbilsvägar. Mellan Strand och Gissebo kommer kabeln att ligga i och intill gång- och cykelväg. Korsning av vägar kommer att ske. 7.6.1 Konsekvensbedömning Eventuell påverkan på infrastruktur bedöms bli relativt liten och begränsad till förläggningsskedet då maskiner och transportfordon kan komma att utgöra tillfälligt hinder för trafiken med eventuell avstängning av mindre vägar. Även gång- och cykelvägar kan bli påverkade men åtgärder kommer att vidtas för att minimera störningarna. Öppna schakt lämnas aldrig över natten. Arbetet med att gräva upp schakten sker på förmiddagen. sid 25/41

Därefter läggs kabeln ner och dagen avslutas med att schaktet fylls igen. Infartsvägar exempelvis som grävs av kommer att förses med körplåtar så att dessa vägar kan användas. Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer. Trafikstörningar kommer att uppkomma i samband med anläggningsarbetena eftersom kabeln till stora delar kommer att förläggas i gatumark. Vid korsning av större vägar trycks eller borras ledningen under vägen om det är möjligt. På detta sätt kan schaktning i och avstängning av väg undvikas. Korsning av mindre vägar är planerad att i första hand ske genom att vägarna grävs av och sedan återställs när markkabeln lagts ner. 7.7 Förorenad mark I de norra delarna av Huskvarna finns i sträckningens närhet fem punkter utpekade kring vilka risk för markföroreningar föreligger. Vid Gissebo och Rudu återfinns fyra punkter med risk för föroreningar och som ligger i sträckningens närhet. Vid Esbjörnarp återfinns en punkt kring vilken risk för föroreningar föreligger. 7.7.1 Konsekvensbedömning Vid Madängen i norra delen av Huskvarna finns en tidigare deponi. Kabeln planeras att samförläggas med JENAB:s kabel genom detta område och särskilda åtgärder kan komma att behöva vidtas enligt avstämningen med Tekniska kontoret, Jönköpings kommun, se kapitel 7.2.1 ovan. Länsstyrelsen lyfter i sitt samrådsyttrande fram två potentiellt förorenade områden, före detta Vätterbygdens Industripulver inom fastigheten samt före detta Vätterbygdens Slip och krom AB inom fastigheten och E.ON Elnät kommer att ta hänsyn till dessa vid vidare projektering. Vid f.d Vätterbygdens Industripulver är kabeln planerad att gå längs med befintliga kablar längs med vägkanten. För att undvika f.d Vätterbygdens Slip och krom AB justeras sträckningen så att det byter sida innan fastigheten så som Länsstyrelsen föreslagit i sitt samrådsyttrande. E.ON Elnät kommer att kontakta tillsynsmyndigheten gällande dessa två områden. I övrigt gäller som beskrivits ovan under kapitel 6.2. Påträffade föroreningar kommer att hanteras enligt gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av massorna. När en förorening påträffats ställs normalt krav från tillsynsmyndigheten. E.ON Elnät kommer att följa eventuellt ställda krav. sid 26/41

7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 7.8.1 Buller Buller uppkommer som ett resultat av anläggningsarbetena. Anläggningsarbetet är temporärt och sker uteslutande under normal arbetstid. 7.8.2 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz. För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från elanläggningar utanför huset. Även kablar förlagda i mark ger upphov till potentialskillnader och därmed också till ett elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de jordkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet dem emellan. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält från kraftledningar avskärmas inte av vegetation eller byggnader. 7.8.3 Forskning om eventuell hälsopåverkan Det har under en längre tid pågått diskussioner om befarade hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Den forskning som har bedrivits har i huvudsak avsett undersökningar av ett eventuellt samband mellan magnetfält och cancer. Det finns ett stort antal epidemiologiska studier där man med statistiska metoder studerat sid 27/41

samband mellan exponering för magnetfält och olika typer av cancer. För exponeringar i boendemiljö har det framför allt gällt risker för leukemi hos barn. I juni 1999 redovisades en stor amerikansk undersökning inför kongressen i USA. Undersökningen var ett sexårigt forskningsprogram av hälsoeffekterna av exponering för magnetiska fält i närheten av kraftledningar. I slutrapporten konstateras att det endast finns svaga vetenskapliga bevis för att magnetiska fält skulle kunna innebära ökad cancerrisk. Vissa undersökningar visar ingen ökad risk för cancer. En sådan undersökning är UK Childhood Cancer Study som publicerades i december 1999. I studien jämförs 2 226 cancersjuka barn med lika många friska barn i samma ålder och kön. Utredningsresultatet ger inte något stöd för påståendet att barn som utsätts för magnetiska fält skulle löpa större risk att drabbas av leukemi eller någon annan form av barncancer. WHO har genom sitt cancerforskningsprogram IARC, utvärderat risken för cancer i samband med exponering för lågfrekventa magnetiska fält. Vid ett möte i Lyon 2001 deltog 21 världsledande experter från tio länder. Man gick då igenom de rapporter som publicerats på området. IARC:S bedömning när det gäller lågfrekventa magnetiska fält är att det möjligen skulle kunna vara cancerframkallande. Expertgruppen gjorde bedömningen att barncancerstudierna utgjorde ett begränsat bevis för en överrisk för cancer medan bedömningen av studier på vuxna var ofullständig. Cell- och djurförsök har inte heller gett stöd för annan klassificering. Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut har gett ut broschyren Magnetfält och hälsorisker första gången 1994 och senare i en ny version år 2009. Myndigheterna konstaterar i den uppdaterade versionen att forskningsläget inte förändrats. Fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Enligt myndigheternas bedömning går det inte att avgöra om magnetiska fält kan orsaka cancer eller inte. Det konstateras att mycket höga magnetfält (som allmänheten inte kommer i kontakt med) kan ha mycket negativa effekter på människan, men att man fortfarande vet ganska lite om hur svaga magnetfält påverkar människan. Det är också viktigt att beakta att cancer är en sjukdom som anses orsakas av en rad samverkande faktorer där kosten och tobaksrökning är de viktigaste. 7.8.4 Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält År 1996, gav fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) ut en vägledning för beslutsfattare Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Vägledningen byggde på de vetenskapliga resultat som kommit fram om samband mellan lågfrekventa fält och barnleukemi som då nyligen presenterats. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: sid 28/41