Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030
Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen. Det har presenterats många rapporter och mycket fakta kring regionens utveckling och regionförstoring de sedan Mälardalsrådet bildades. Planerings- och trafikutskottet vill med denna rapport på ett samlat och översiktligt sätt redovisa utvecklingen av befolkning, sysselsättning m.m. mellan 1993 och 2005. Rapporten innehåller även några utblickar mot åren 2020 och 2030. På Mälartinget, med tema tillgänglighet, i Västerås i maj 2007 presenterades materialet på en workshop där tesen Regionförstoring lönar sig, men då är bra kollektivtrafik en nödvändighet diskuterades. Opponenter kommenterade denna från miljömässiga, sociala och ekonomiska utgångspunkter. Syftet var att få till stånd en diskussion, med stöd av följande frågeställningar, som med variationer kan användas även i andra sammanhang. 1. Vilka insatser är viktigast för att stödja regionförstoringen i Stockholm- Mälarregionen? 2. Vilka insatser vidgar regionen och vilka insatser integrerar regionen? 3. Ska vi stärka rollen som centralort för regionala kärnor med ett eget omland eller ska alla tåg gå till Stockholm? 4. Kan regionförstoring vara ett verktyg i arbetet mot ett mer jämställt samhälle? 5. Är en minskande befolkning ett tecken på otillräckliga pendlingsmöjligheter? 6. Vad behövs för att regionförstoringen ska bli så omfattande att även Örebro med omland inkluderas? Stockholm 07-10-30 Planerings- och trafikutskottet Materialet har för trafik- och planeringsutskottets räkning tagits fram av WSP Analys & Strategi. Frågor kan ställas till Fredrik Idevall, Regionförbundet Örebro, tel 019-602 63 69 eller Börje Wredén, Regionplane- och trafikkontoret, tel 08-737 41 89.
Folkmängd i Stockholm Mälarregionen 2005. Förändring sedan 1993
Stockholm- Mälarregionen urbaniseras och befolkningsökningen är störst där tillgängligheten till Stockholm är störst. Stockholms läns södra kommuner växer mer än de norra. Rena bostadsorter utmed stora pendlingsstråk växer mer än delregionala centra och övriga kommuner. Stockholms län växer mest i hela regionen. I regionens yttre band, och framför allt i väster, minskar befolkningen mest.
Förvärvsfrekvens förändring mellan 1993-2005, män & kvinnor
Förvärvsfrekvensen för män har ökat i samtliga kommuner i Stockholm- Mälarregionen mellan 1993 och 2005. Förvärvsfrekvensen för kvinnor har också i de allra flesta fall ökat, men inte i lika stor utsträckning, och heller inte utan undantag. Jämnast fördelning mellan könen i ökningen av förvärvsfrekvens finns i kollektivtrafikförsedda (spår) pendlingsorter nära Stockholm. (Trosa, Gnesta, Strängnäs, Håbo, Enköping).
Andel av befolkning med treårig eftergymnasial utbildning. Kvinnor & män, 1993 och 2005
Andelen av befolkningen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning har ökat i hela regionen sedan 1993. 1993 var andelen män större än kvinnor. 2005 är andelen kvinnor större än andelen män. Andelen kvinnor med minst 3-årig eftergymnasial utbildning är högre i hela regionen. Stor inom-regional variation i utbildningsnivå. Ju större kommun, desto högre utbildningsnivå med undantag för pendlingsorter i Stockholms närhet.
Sysselsättning dagbefolkning fördelat på de största branscherna. Förändring sedan 1993
Dagbefolkning och näringslivsstruktur uppvisar mönster på specialisering och klusterbildningar på Mälardalsnivå. Forskning och utveckling och utbildning har ökat markant norr om Stockholm, medan parti- och detaljhandel, transport och magasinering har ökat mest i väster. De senare branscherna har också ökat mer i Stockholms södra kommuner än i de norra och själva Stockholm. Hälso- och sjukvård och sociala tjänster har minskat i hela regionen. Finansiella tjänster och kreditinstitut är den bransch som uppvisar störst ökning i både centrala, norra och södra Stockholm. Ingen annanstans i Mälardalen syns denna bransch öka på samma sätt.
Förvärvsinkomst per capita 1993 och 2005
Stockholm- Mälarregionen uppvisar stora skillnader i förvärvsinkomst per capita. Ökningen sedan 1993 är däremot relativt jämnt fördelad i regionen. De högsta per capita lönerna finns i Stockholm, och sjunker med avstånd därifrån.
Pendling till arbetsort utanför egen kommun
För samtliga län gäller att pendlingen är störst inom de egna kommunerna. Den inomkommunala pendlingen har däremot inte ökat i någon större omfattning. Reslängden för arbetspendling har ökat med cirka 50 procent på 30 år. Sedan 1993 har reslängden i Stockholm Mälarregionen endast ökat marginellt (7 %).
Pendling 2005 i regionens samtliga län Riktad utpendling 2005 600000 500000 400000 300000 Egen kommun Eget län Övriga Mälarlän Övriga riket 200000 100000 0 Stockholms län Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län
Flest pendlar i Stockholms län och inom Stockholm. Fler pendlar till övriga riket från Stockholm än till övriga Mälardalslän. Uppsalaborna pendlar i högre utsträckning till övriga Mälardalslän än inom det egna länet.
Genomsnittlig reslängd och restid för arbetsresor i Mälardalen
Statistik bygger på RVU och visar genomsnittlig reslängd och restid för arbetsresor. Den genomsnittliga reslängden för arbetsresor har mellan 1994 och 2006 ökat i Stockholms län och Örebro län. Den genomsnittliga reslängden för arbetsresor har mellan 1994 och 2006 minskat i Uppsala län och Sörmlands län. I Västmanland har ingen förändring skett. Stockholmare pendlar i största utsträckning i egna länet ökningen av reslängd kan bero på en utspridning av arbetsplatser i länet. Ökningen i Örebro kan bero på en minskning av pendling inom den egna kommunen. Minskning av reslängd i Uppsala län sedan 1994 Västmanland ingen förändring
Inrikes in- och utflyttare över länsgräns. Årligt genomsnitt i procent av befolkning 2006 Inflyttning och utflyttning, kommuner med störst in- och utflyttning i respektive län 6 5 4 3 2 1 0 Inflyttning från andra län Utflyttning till andra län Stockholms län Sigtuna kommun Uppsala län Håbo kommun Sörmlands län Gnesta kommun Örebro län Ljusnarsbergs kommun Västmanlands län Västerås Årligt genomsnitt av befolkning 2006 Skinnskattebergs kommun
Håbo kommun i Uppsala län har störst andel in- och utflyttare över länsgräns i regionen. Uppsala län har störst andel in- och utflyttare från andra län. Stockholms län lägst andel utflyttare. Gnesta kommun har stor andel inflyttare över länsgräns.
FRAMSKRIVNINGAR EXEMPEL Stockholmsregionen 2015 och 2030 enligt Nutek Stockholm Solna bildar gemensamt centrum i Stockholmsregionen Stockholmsregionen består av 52 kommuner i delregionerna Stockholm, Södertälje, Uppsala, Nyköping, Eskilstuna och Västerås Förbättrade kommunikationer mot Norrköping-Linköping, Örebro och Gävle kommer inte att i tillräcklig utsträckning minska avstånden tidsmässigt för att en ytterligare utvidgning av regionen kan anses trolig fram till 2030. Regionen är länsöverskridande och omfattar hela Stockholms, Sörmlands och Västmanlands län Uppsala ingår också, förutom Älvkarleby som tillhör Gävleregionen Örebro-Kumla utgör gemensamt centrum för 12 kommuner i delregionerna Örebro-Kumla och Karlskoga Regionbildningen stämmer med länsgränsen, förutom Ljusnarsberg som ingår i Ludvikaregionen och Värmlandskommunen Storfors, som ingår i Örebroregionen Stockholm Mälarregionen i framskrivningar 2020 och 2030 (för RUFS 2010) Framskrivingarna utgår från scenario Hög i framskrivningar för grundantaganden för Stockholm Mälarregionen 2020 och 2030. De olika scenarierna (Hög och Låg) handlar anpassning till globaliseringen i termer av nationella makroekonomiska indikatorer. I scenario Hög förutsätts en högre produktivitet i näringslivet, en lägre arbetslöshet och en kraftigare löneökning är i scenario Låg. Andra förutsättningar har också betydelse, såsom forskningens och utbildningens standard, tillgång till attraktiva miljöer för högförädlad ekonomisk verksamhet samt en expansiv och privat tjänstesektor.
Befolkning 2005, 2020 och 2030
Den största befolkningsökningen i hela regionen sker de närmaste 15 åren. Sedan planar ökningen ut något. Stockholm står för den största delen av ökningen. Ökningen är också större i de norra regiondelarna än i de södra. Minst ökning sker i de allra västligaste regiondelarna.
88 86 84 82 80 78 76 74 Förvärvsfrekvens 2004, 2020 och 2030 Förvärvsarbetande nattbefolkning som andel av befolkning 20-64 år 2004-2030 2030 2020 2004 Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Riket totalt Stockholms län %
Störst ökning i förvärvsfrekvens förväntas ske i Stockholm. Samtliga län ökar förvärvsfrekvens fram till 2020, för att sedan plana ut något. Undantag gäller för Stockholms län Samtliga län förutom Stockholm ligger under rikets nivå. Stockholm Mälarregionen har en högre förvärvsfrekvens än riket år 2030.
45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Utbildningsnivå 2005, 2020 och 2030 Andel av befolkningen 20-64 med minst 3-årigt eftergymnasial utbildning 2030 2020 2005 Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Riket totalt Stockholms län %
Utbildningsnivån förväntas öka för dem med minst treårig eftergymnasial utbildning till en riksnivå på strax under 35 %. Fram till 2020 är ökningen stark för att fram till 2030 plana ut något. Samtliga län förutom Stockholm har en högre utbildningsnivå som ligger under Mälardalens totala nivå och rikets nivå.
2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Sysselsättning 2004, 2020 och 2030 Förvärvsarbetande dagbefolkning 2004-2030 2004 2020 2030 Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Stockholms län 1000-tal
Antalet förvärvsarbetande förväntas öka i jämn takt i Stockholms län och i regionen totalt. Övriga Mälardalslän ser inte liknande ökning i antalet sysselsatta. I samtliga län ökar antalet sysselsatta. Stockholms län har ett betydligt större antal sysselsatta än övriga län i regionen.
100 80 60 40 20 0-20 -40 Nettopendling 2004, 2020 och 2030 Nettopendling (differens mellan förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning) 2004-2030 2004 2020 2030 Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Stockholms län %
Endast i Stockholms län är inpendlingen större än utpendlingen. Framskrivningarna visar att nettopendlingen kommer att minska även fram till 2020 och 2030 i samtliga län förutom Stockholm.
Om regionförstoring Regionerna växer Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige har i stort sett halverats mellan 1970 och 2004[1]. De funktionella regionerna växer således, och utvecklingen är alltmer accentuerad i storstadsregionerna. I begreppet Stockholm Mälardalen återfinns i dag 5 FA regioner (funktionella analysregioner). En FA-region definierar det område inom vilket människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. FA-regionen är således den "vardagsregion" som flest människor berörs av genom dagliga resor till och från arbetet. Samtidigt är FA-regionen företagens huvudsakliga rekryteringsområde för arbetskraft. I större FA-regioner finns det i allmänhet ett dominerade centrum och mindre supplementära delcentra en flerkärnig struktur. Regionförstoringen i Stockholm-Mälardalen beräknas av Nutek till 2015 omvandla dessa fem till två FA-regioner med 6 delregionala centra[2]. Nuteks indelning bygger på en statistisk framskrivning av kommuners förvärvsarbetande nattbefolkning och pendlingens förmodade utveckling mellan 2004 och 2030. Resultatet indikerar de framtida lokala arbetsmarknaderna 2015 och 2030. En fortsatt regionförstoring kan antas leda till ökad tillväxt och högre lönenivåer Större funktionella regioner och en ökad rörlighet på arbetsmarkanden är viktig för effektiviteten i arbetslivet, för ökat lärande och för bättre matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare. En ökad rörlighet förväntas direkt bidra till tillväxt i ekonomin och högre lönenivåer samt minska känsligheten för tillbakagångar i vissa branscher. Den bättre matchningen mellan arbetstagare och arbetstillfällen är dessutom ett sätt för den svenska ekonomin att hävda sig i en allt skarpare internationell konkurrenssituation. Större arbetsmarknader har ett mer diversifierat näringsliv jämfört med mindre. Det ger arbetskraften andra förutsättningar att utnyttja och utveckla sin kompetens. Dessutom är ett mer diversifierat näringsliv mer motståndskraftigt för konjunktursvängningar, det vill säga exogena tilläxtfaktorer. Större lokala arbetsmarknader med diversifierade näringsliv är mindre känsliga för förändringar i BNP, medan mindre och traditionellt industritunga regioner är mer känsliga för BNP-förändringar. Stora delar av de förvärvsarbetande, särskilt kvinnor, har begränsade möjligheter att pendla och dra nytta av allt större markaders ekonomiska möjligheter. Utvecklas och frigörs inte kvinnors möjligheter att ta del av allt större lokala arbetsmarknaders möjligheter till specialisering begränsas inkomsteffekterna av regionförstoring. Det är framförallt stora skillnader mellan högutbildade män och lågutbildade kvinnor. Potentialen och utmaningen i regionförstoringen ligger i att få grupper som pendlar över korta avstånd att pendla över långa avstånd. Först då skapas stora funktionella arbetsmarknader för alla grupper. Endogen tillväxt, sysselsättningsnivåer, har stor betydelse för den lokala arbetsmarkandens tillväxt.
Regionförstoring ger även möjlighet att rationalisera serviceutbudet Samtidigt som en funktionell vardagsregion för arbete blir större så skapas möjligheten att effektivisera utbudet av service. Detta sker genom att ett ökat kundunderlag skapar möjligheter för en strukturrationalisering. Här finns dramatiska skillnader mellan marknadsdriven service, som snabbt måste anpassa sig, och offentlig service, där man politiskt beslutar om utbudets lokalisering, kvalitet och kostnader. Exempel på detta är sjukvården, den högre utbildningen samt stora delar av den kommunala verksamheten. Denna aspekt kan benämnas regionintegrering eller regioneffektivisering och har hittills fått för lite uppmärksamhet i den allmänna debatten. Både positiva och negativa effekter av regionförstoring Bland de positiva effekterna av regionförstoring eller regional integration räknas; större ekonomisk mångfald, ett minskat konjunkturberoende, högre utbildningsintensitet, högre etableringsgrad av företag, högre ekonomisk tillväxt, lägre arbetslöshet och lägre sjuktal och beroende av socialförsäkringar. Regionförstoring kan således förväntas medföra två effekter; dels ökad sysselsättning, dels ökad produktivitet och löner. Den första effekten är förenad med att större regioner har en större självgenererande tillväxtförmåga än mindre regioner. Den andra effekten beror på att med ökad regionstorlek växer den lokala/regionala ekonomins diversifiering som ger utrymme för ökad specialisering hos arbetskraften. Till de negativa effekterna hör; ökade transportbehov och miljöproblem, splittrad vardag i tid och rum, risker för en cementering av könsroller, regional segregation där vissa regiondelar får markant bättre förutsättningar än andra, och möjliga problem för lokal demokrati. Sambandet mellan hög utbildning och ökad pendling visar sig starkast bland män. De lokala arbetsmarknaderna ser därför olika ut för olika grupper och integrationen i allt större lokala arbetsmarknader har nått längs för högutbildade män. Det finns även starka samband mellan hög inkomst och ökad arbetspendling. Eftersom kvinnor ofta har mindre lokala arbetsmarknader än män, är också möjligheterna till ökad specialisering och kompetensutveckling bättre för män. Ju större arbetsmarknader, desto större är möjligheter till specialisering och ökad inkomst. Att bejaka orters specialisering kan öka nyttan av regionförstoringen Regionförstoring/effektiviseringen leder till att den ekonomiska arbetsfördelningen mellan orterna förändras. Ofta är det en förändring i riktning mot ökad specialisering om man ser till varje enskild ort. Det är således intressant vilka roller olika orter och dess influensområden spelar och hur deras olika roller strategiskt kan förändras för att möta de nya utmaningarna som en regionförstoring/effektivisering innebär. Nyttan av en infrastrukturinvestering kan ökas genom ett proaktivt arbete mellan orterna och en dialog kring fördelning och förändring av olika funktioner.
Tillgång till utbildningsplatser för högre utbildning är också ett exempel på proaktivt arbete för att dra nytta av regionförstoring. Utbildningscentra kan ges större omland av potentiella studenter. En samlad effekt av befolkningsmässigt förstorade lokala arbetsmarknader, utjämnade sysselsättningsgrader och tillgång till utbildningsplatser kan leda till att de endogena tillväxtfaktorerna förändras (till det bättre). Hur den geografiska strukturen av Stockholm Mälarregionens lokala arbetsmarknader utvecklas beror till stor del på hur förutsättningarna hos elitpendlarna (män med högre utbildning) kan spridas till allt större delar av arbetsmarknaden. Då gäller att villkoren för pendling och pendlingsbeteende jämnas ut mellan olika grupper, så att de både antar och får elitpendlarnas förutsättningar. De stora funktionella stråken i fokus Stockholm- Mälarregionen som funktionell region är redan ett begrepp i många sammanhang speciellt i transport och infrastruktursammanhang. En bättre sits strävar efter samsyn och gemensamma prioriteringar i hela Stockholm Mälardalen kring de viktigaste insatserna inom transport- och infrastrukturområdet. Ostlänken och Svalandsbanan är andra exempel på hur stråkprojekt förenar över administrativa gränser och har ett storregionalt fokus. Fysisk och mental rörlighet Den fysiska rörligheten ökar och villigheten att resa likaså. Men det sker också en mental omställning när många orter går igenom, och kommer att uppleva, en förändring i sin funktion och identitet. Bruksorter på pendlingsavstånd blir sovstäder och mer utpräglade bostadsorter, klusterbildningar och näringslivets specialisering likriktar orters näringsliv, och förbättrade kommunikations- och transportmöjligheter gör att ytkrävande och arbetsintensiva verksamheter kan lokaliseras längre bort från kärnorna där markpriser är lägre och arbetskraften är billigare. Sammanfattningsvis är regionförstoring positivt för välfärden. Det ökar, genom en förbättrad matchning på arbetsmarknaden, tillväxt och produktivitet. Det ökar marknadsunderlaget och öppnar möjligheter för större branschbredd. Det möjliggör ytterligare specialisering, dels i det privata näringslivet, och dels inom den offentliga servicen. Orter inom Stockholm-Mälardalen kan, i ett flerkärnigt system, erbjuda kompletterande tjänster och funktioner inom vård, utbildning och en rad andra offentligt finansierade servicegrenar. Regionförstoring sker i hög grad inom privat servicesektor, i mindre eller ingen utsträckning inom offentlig sektor och här finns därför en stor potential till rationalisering. Den offentliga sektorns roll i regionförstoringen kan vara att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar pendling. Det kan ske genom betydande satsningar på kollektivtrafik för resor över länsgränser. På så sätt kan offentliga sektorn även arbeta för att regionen växer och utvecklas i en hållbar riktning.
Planerings- och trafikutskottet kansliet@malardalsradet.se