Svårt med teore+skt tänkande Normalt - men besvärligt i skolan Intelligens kan man prata om det? Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog www.provivus.se Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se I vardagligt tal gör vi det oea obegåvad Dum i huvudet smart listig Tappad bakom en vagn lysande trögtänkt Huvudet under armen Inte läshuvud Bright klok Bakom flötet Inte hemma snabbtänkt långsam Från Namn & NyI, Dagens Nyheter Hjulet snurrar men hamstern är död Hon har inte alla flingor i paketet Har inte alla paddlar i vainet Inte den vassaste kniven i lådan Inte spela med full lek Några av båsen är tomma Bilen är snygg men tanken är tom Kontoret är öppet men personalen har gåi hem Det märks ai korna är på grönbete Utbildningskravet i samhället EI oskrivet blad Eftergymn utb Gymnasium Grundskola EEergymn. utb Gymnasium Grundskola Alla har samma förutsäiningar från början Bara alla får samma möjligheter från början så Gäller det fotboll också? Konstnärlig förmåga? Musikalitet? 1
2013-03-21 Olika typer av begåvning? Men om vi givit de personer som har svårt ai lyckas samma förutsäiningar och lite mer eller t o m mycket mer hjälp och de ändå inte lyckas Vad beror det då på? Vems är felet? Vad är intelligens? Teore+sk Prak+sk Social Musikalisk Kroppslig Emo+onell osv Vilken av dessa är vik+gast för ai nå målen i skolan? Lärande En övergripande förmåga ai handskas med omvärlden AI kunna resonera och lösa problem Tänka abstrakt Förstå komplexa idéer Lära sig snabbt Lära sig av sina erfarenheter Det är inte en artskillnad mellan utvecklingsstörning och normalbegåvning utan en gradskillnad Utvecklingsstörning Bild: Ingrid Adolfsson Normalbegåvning 2
Normalfördelningskurva IQ 70 100 130 Teore+skt tänkande Förmåga ai förstå omvärlden Lindrig utvecklingstörning Svårigheter med abstrakt och logiskt tänkande som leder +ll inlärningssvårigheter och svårigheter ai klara de krav som ställs i samhället Diagnos+ceras oea i skolåldern Tidiga tecken: utvecklingsförsening, klarar inte 4- årskontrollen, behöver längre +d ai träna på färdigheter 0,5-2 % av befolkningen Verbal förståelse Perceptuell förmåga Generell intelligens (g) WISC- testets 4 faktorer g Starkt samband med framgång i skolan Processhastighet Uppmärksamhet Vad mäter intelligenstest INTE? Social förmåga Krea+vitet Ledaregenskaper Visdom Förmåga ai samarbeta med andra Faktorer som också är betydelsefulla för framgång i arbetslivet Kogni+va svårigheter vid utvecklings- störning och svag teore+sk begåvning Generella svårigheter ai hantera abstrakt och teore+skt informa+on Informa+ons- bearbetningen går långsammare Vad är teore+skt och abstrakt? Siffror AI bokstäver blir ord Tiden AI föreställa sig sammanhang i huvudet Tänka i flera led AI föreställa sig hur något blir Pengar Alla kombina+oner som: +d + pengar + planering 3
Tecken på ai tankeförmågan utvecklas långsammare i förskoleåldern Behöver upprepa, träna mer än andra barn Leker som yngre barn Koncentra+onssvårigheter i tankekrävande situa+oner Enkelt tal, bristande förståelse Inte så intresserad av ai lära sig nya saker, vill leka med sådant som man känner +ll Tecken i skolåldern Långsam inlärning Ter sig som ei yngre barn Osjälvständig, behöver mycket stöd Koncentra+onssvårigheter Behöver enskild instruk+on Kommer för nära i kontakten Enkelt språk Bokstavlig förståelse Svårt ai bedöma olika situa+oner Svårt ai ändra sig Från tonåren och framåt Kan fungera som en yngre person i många avseenden; koncentra+on, minne, intressen, socialt, förmåga ai styra sig själv etc. Försöker dölja svårigheterna genom ai kopiera förebilder Svårt ai bedöma sociala situa+oner, förstå det sociala samspelet Svårt ai hantera pengar, räkningar osv Pojkar blir bråkiga och flickor tysta Svårigheterna blir tydligare med åren och kan se ut på olika säi: Lisa ägnar nästan all fri+d åt skolarbete. Hon lär sig saker utan+ll men har svårt ai dra egna slutsatser. Anna siier av lek+onerna och har för länge sedan slutat försöka. Hon håller inte reda på uppgieer och ger upp vid minsta motstånd. Lasse går +ll skolan och umgås med kompisarna men undviker ai gå på lek+onerna. Axel har dragit sig undan från kamrater när han kom upp i högstadiet. Han har stor frånvaro och siier mest hemma och spelar dataspel. Vad gör vi med de här eleverna som inte hör hemma i särskolan och som hamnar någonstans mii emellan. Alla de elever som hade 1:or och 2:or, på den +den man hade sådana betyg, som ändå var okej på nåt vis och som nu får IG. Var hamnar man som människa när man är icke godkänd? Lärare intervjuad i uppsatsen De osynliga eleverna Karin Åsebring 4
Alla skall nå målen Funk+onshinder du kan bara du vill! Jag vill bara jag kan Personens funktionsnivå Personens funktionsnivå Krav i miljön Funktionshinder Träning Pedagogik Biologiska förutsättningar Är målet möjligt att nå? Motivation Sekundära koncentrationssvårigheter Funk+onshinder Personens funktionsnivå Krav i miljön Funktionshinder Hur lär vi oss bäst? Självkänsla och självförtroende Genom ai lyckas Lagom krav inte för höga eller för låga När vi behärskar ei steg är det dags ai ta nästa Hur går det när vi inte når målen? 5
Det underläiar om: Det finns en medvetenhet om ai varia+onen finns och vad det innebär ai ha svårt ai förstå Hjälpen anpassas eeer de kogni+va förutsäiningarna Det finns olika säi ai lyckas på Skyddsfaktorer Trygg anknytning +ll föräldrar Annan betydelsefull posi+v vuxenkontakt Kompensera för svårigheter: Utveckla något man är bra på, intresse, idroi, musik etc stärker självkänslan God social förmåga Bra kamratrela+oner Vad ska vi kalla svårigheterna: Vad ska vi kalla svårigheterna? Svag begåvning? Problem: värderande Lågt inom normalområdet? Relaterat +ll psykologens testmaterial Svårt med teore+skt tänkande? Beskrivning. För vag? Marginell Mental Retarda+on Tilläggsdiagnos +ll annan genomgripande problema+k Risk för missförstånd: inte mental retarda+on eller utvecklingsstörning, inte räi +ll HAB, inte räi +ll särskola, patologisering av något som är normalt? (14% av befolkningen inom IQ 70-85) Vad kan skolmisslyckande leda +ll? AI misslyckas i skolan är en välkänd riskfaktor Ökar risken för ai: ai hamna i socialt utsaia sammanhang, missbruk, kriminalitet AI råka illa ut i sådana miljöer Begåvningsnivå och psykiska problem. Anna Kullman, psykologexamensuppsats, Lunds Universitet 120 unga kvinnor (17-20) intagna för tvångsvård (LVU och LVM) på ei behandlingshem undersöktes Resultat: 13 hade lindrig utvecklingsstörning 2 hade gåi i särskola Knappt häleen av individerna har en IQ under 85, dvs en standardavvikelse från genomsniiet. 6
Skolrelaterad informa+on om LVU- kohorten (n=48) Kullman GåI om någon klass 15,2 % Skolkat i många ämnen 60,6 % Svårt ai hänga med i undervisningen 39,4% Störande i klassen 42,4% FåI specialundervisning i grundskolan 43,9% Svagbegåvade barn en stor osynlig grupp Rapport: Ingrid Adolfsson och Gunilla Carlsson Kendall 2000, Huddinge sjukhus RemiIerades för koncentra+onssvårigheter, inlärningssvårigheter, språkliga och motoriska problem. Många var i tonåren, genomsnii 12 år ung Alla var utredda av psykolog innan remissen skrevs, ibland flera gånger Nådde inte målen NedsaI allmän+llstånd, deppiga, trotsiga, risksökande och +llbakadragna Största problemet i skolan just nu Kan inte +llgodogöra sig undervisningen. Tycks sakna förmåga/vilja ai lära sig. Klarar inte kunskapskraven. Behöver hjälp med kunskapsinhämtandet. Kommer inte framåt. Mo+va+onen i skolarbetet. Fungerar inte alls, obefintlig koncentra+on. Störande. Mår dåligt, försvinner, tystlåten, stor frånvaro, undviker andra barn Största problemet nu i hemmet: Oro för skolgången: Störst problem i 8 av 15 familjer Känslomässiga problem och beteendeproblem: Bråk mellan syskonen Aggressiv, destruk+v, utagerande Deppig, vill inte gå ut, äter dåligt, mobbad. Dåligt tålamod, läiledd Lärarnas svar på frågor om hur eleverna fungerade Långsam inlärningstakt Problem med läsa skriva räkna Behov av konkret/enskild hjälp Svårt ai arbeta självständigt Svagt ak+vt kunskapssökande Problem med +ds uppfainingen Inlärning om man har svårt för teore+skt tänkande LäIare ai lära sig saker i verkligheten än ur böcker Behöver längre +d för ai lära sig saker Svårt ai tänka i flera led 7
Läraren ska, enligt läroplanen: Organisera och genomföra arbetet så ai eleverna: Utvecklas eeer sina förutsäiningar och s+muleras ai använda hela sin förmåga Upplever ai kunskap är meningsfull och ai den egna kunskapsutvecklingen går framåt Konkre+sera Presentera materialet på olika säi: bilder, film, iscensäia osv Arbeta med konkret och labora+vt material, hälla, väga, mäta, visa fysiskt i rummet Förförståelse förberedelse Upprepa, beräia samma sak på olika säi Intelligens varför skall vi tala om det? Det spelar roll för individens förmåga ai lära sig i skolan och fungera i samhället Inlärning hänger ihop med teore+sk begåvning läiare ai lära sig då det är läi ai förstå än när det är svårt Vet vi hur problemet ser ut, är det läiare ai känna igen Känner vi igen det är det läiare ai hjälpa på räi säi Om vi INTE pratar om det vems fel är det då om det inte går bra? SammanfaIningsvis: Det finns en stark önskan ai alla skall ha samma förutsäiningar ai lyckas med teore+ska studier Det är svårt ai inte ha läshuvud i kunskapssamhället. Läs+ps: Skolverket: Särskilt stöd i grundskolan (2008) Adolfsson I, Carlsson- Kendall G, Dahlström K, Fernell E. Svag begåvning normalt, men inte problemfrii. Läkar+dningen. 2002;99(16):1820-2. Fernell E, Ek U. Borderline intellectual func+oning in children and adolescents - insufficiently recognized difficul+es. Acta Paediatr. 2010;99(5):748-53. Anna Kullman: Begåvningsnivå och psykiska problem. Lunds Universitet, psykologexamensuppsats TidskriEen Elevhälsa, Gothia förlag: Svagbegåvade elever, nr 4/2010-2011 Karin Åsebring: De osynliga barnen. Barn och ungdomar med svag begåvning. Karlstads Universitet. C- uppsats 8