En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni

Transkript

1 En sportslig chans Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni

2 Förbered dina elever för Special Olympics Stockholm Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012 på Stockholm Stadion. Deltagarna är gymnasieungdomar från Stockholms särskolor och tävlar i friidrott under en dag. Du som lärare och din klass är varmt välkomna att komma och heja. Inför dagen kan det vara bra att prata om vad utvecklingsstörning är och vad det är som formar vår bild av människor med utvecklingsstörning. Som stöd har vi tagit fram det här studiematerialet med ett par korta gruppövningar som du kan genomföra i klassrummet eller i gymnastiksalen. Fyra övningar och en film Övningarna på sista sidan kan vara ett bra sätt att starta en diskussion om vad som formar vår syn och hur vi reagerar på det som vi uppfattar som annorlunda. Och särskilt vår syn på människor med utvecklingsstörning och deras möjligheter att motionera och idrotta. Börja gärna med att tillsammans med klassen titta på kortfilmen där ungdomar med utvecklingsstörning berättar vad de vill, vad de är bra på, vad de drömmer om och vad som är viktigt i deras liv. Den kan vara en bra referens till kommande diskussioner. Du hittar filmen på Du kan också inleda med att fråga om någon elev har en familjemedlem, känner någon, har pratat eller idrottat med personer med utvecklingsstörning. Med stöd från läroplanen Skolans mål är att varje elev ska respektera andra människors egenvärde. Eleven ska kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen 1. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. 2 1 Läroplan för grundskolan, övergripande mål och riktlinjer, normer och värden. 2 Syftesbeskrivningen i kursplanen för Idrott och hälsa. SPECIAL OLYMPICS Svenska Handikappidrottsförbundet Idrottens Hus. Fiskartorpsvägen 15 A Stockholm. Tel

3 BAKGRUND Idrott för unga med utvecklingsstörning Ungdomar med utvecklingsstörning motionerar mycket mindre än andra ungdomar. Omkring 65 procent av dem motionerar sällan eller aldrig. Det är dubbelt så många som bland andra ungdomar, visar en rapport* som Stockholm, Haninge, Tyresö och Jönköping, har tagit fram. Rapporten visar också att få av ungdomarna med utvecklingsstörning motionerar på egen hand. Omkring 10 procent tränar i en idrottsförening tillsammans med ungdomar som inte har en utvecklingsstörning. Cirka 15 procent tränar i ett lag, eller i en grupp, där de andra deltagarna också har en utvecklingsstörning. Mindre än 20 procent är med i en idrottsförening. Detta trots att de fyra kommunerna har satt in extra åtgärder för att stimulera ungdomar att gå med i en idrottsförening och för att få idrottsföreningar att arbeta hårdare för att attrahera ungdomar med utvecklingsstörning. Flickor med utvecklingsstörning är mer sällan med i en idrottsförening än pojkar med utvecklingstörning, de motionerar också mer sällan än pojkarna. Idrott förbättrar hälsan och bryter isolering För barn och unga med utvecklingsstörning kan det vara svårt att hitta en meningsfull fritid. I många fall leder det till isolering, passivitet och mental ohälsa. Omvärldens fördomar hindrar också ofta unga från att delta i samhället på ett naturligt sätt. Forskare konstaterar att ökad fysisk aktivitet är den mest effektiva vägen till bättre hälsa. Regelbunden träning ger också ökat självförtroende och inte minst nya vänner. Och när omvärlden kommer i kontakt med barn och unga med utvecklingsstörning under normala lekfulla former bryts fördomar. Separata träningsgrupper för ungdomar med en utvecklingsstörning är den mest framgångsrika metoden för att få fler att motionera. Samtidigt räcker det inte med handikappidrotten som enda metod för att stimulera ungdomar i särskolan till fysisk aktivitet. Möjligheten till fysisk aktivitet måste också erbjudas av andra i omvärlden. Vanliga strukturer i idrotten står i vägen Ungdomar med utvecklingsstörning har svårt att konkurrera på lika villkor i idrotten. Normalt rekryteras deltagarna till idrottsklubbarna i låga åldrar, de tränas att tävla och konkurrera, och instruktioner sker med språket. Det innebär att ungdomar med utvecklingsstörning möter en struktur där de redan från början är i underläge. *Rapporten Idrott och motion bland ungdomar i särskolan från 2011, finns att beställa på idrottsförvaltningen i Stockholm stad.

4 BAKGRUND Kort om utvecklingsstörning Utvecklingsstörning är när en människas kognition inte utvecklas normalt. När hon eller han inte har samma förutsättningar som andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Men det är bara de kognitiva funktionerna som påverkas, inte de känslomässiga faktorerna, kreativiteten eller den kroppsliga utvecklingen. Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning och räknas varken som en sjukdom eller en psykisk störning. En utvecklingsstörning går inte att bota, däremot kan man hitta strategier som underlättar tillvaron för den som har en utvecklingsstörning. Cirka 1 procent av Sveriges befolkning har en utvecklingsstörning och hälften av dem har en lindrig utvecklingsstörning. Downs syndrom är den vanligaste enskilda orsaken till utvecklingsstörning. I Sverige föds cirka barn per år med Downs syndrom, de flesta är pojkar. Nedsatt förmåga att tänka abstrakt Utvecklingsstörningar hos barn upptäcks i allmänhet när man börjar undersöka varför barnet utvecklas så långsamt. I de flesta fall beror det på att barnets hjärna inte utvecklas för abstrakt tänkande utan för mer konkreta ting. Det leder i sin tur till nedsatt intelligens eftersom utveckling av intelligens sker genom logiska uppgifter som kräver abstrakt tänkande. Utsatt hälsa Människor med utvecklingsstörning har en ökad sårbarhet för fysisk ohälsa. Vanliga fysiska hälsoproblem är övervikt, avvikelser i skelett eller muskler, hud, mag- och tarmproblem, högt blodtryck, sköldkörtelproblem, allergier och diabetes. Ganska många har också någon form av funktionsnedsättning utöver utvecklingsstörningen. Det vanligaste är nedsatt syn, rörelsehinder, epilepsi, nedsatt hörsel och psykiska problem. När det gäller hur andra sociala livsstilsfaktorer påverkar hälsa och ohälsa är kunskaperna begränsade. Det finns bara ett fåtal internationella studier och de indikerar att näringsfattig kost, rökning och övervikt är vanligare hos människor med lindrig utvecklingsstörning än hos andra. Men att ha en funktionsnedsättning innebär inte med automatik att man upplever ohälsa. Tvärtom är det en majoritet som själva som bedömer sitt hälsotillstånd som gott. De senaste 30 åren har livslängden för människor med utvecklingsstörning också ökat. Forskning visar dessutom att yngre vuxna och människor med lindrig utvecklingsstörning kan förväntas ha lika lång medellivslängd som människor utan utvecklingsstörning.

5 BAKGRUND Kort om Special Olympics Special Olympics är idrott för människor med utvecklingsstörning. Drivkraften är övertygelsen om att idrott är den bästa vägen till bättre hälsa och glädje för alla. Special Olympics handlar det inte om att vinna, utan om att våga och vilja. Över 3,1 miljoner aktiva i 170 länder Special Olympics grundades 1968 i USA. Idag finns över 3,1 miljoner aktiva utövare över hela världen. Vartannat år arrangeras Special Olympics World Games med över 170 deltagande länder. Arrangemangen påminner om OS från början till slut men är enbart till för idrottare med utvecklingsstörning. I samband med de internationella tävlingarna erbjuds deltagare också hälsoundersökningar. För många deltagare från länder som inte har heltäckande hälso- och sjukvård, kan det förbättra livsvillkoren avsevärt. Special Olympics arrangeras i allt från badminton och basket, till simning och snowboard. Världens största tävling 2011 Sommaren 2011 åkte en trupp på 63 aktiva från Stockholm till Aten för att representera Sverige i Special Olympics World Summer Games, som var den största idrottstävlingen i världen det året. Ett garanterat oförglömligt minne. Divisionering gör tävlingarna jämnare I Special Olympics tävlas det i allt från basket och fotboll till judo och bowling. Deltagarna delas in i grupper efter förmåga så kallad divisionering för att jämna ut oddsen att vinna och öka spänningsmomenten på spelen. Tävling i blandade lag I Special Olympics kan man även tävla i Unified Sports. Det innebär att idrottare med och utan utvecklingsstörning tävlar tillsammans i lag- och pargrenar. Förutom en lyckad integrering ger det möjligheter även för mindre orter, med färre deltagare, att sätta ihop fulltaliga idrottslag. Special Olympics Stockholm 2012 Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012 på Stockholm Stadion. Deltagare är gymnasieungdomar från Stockholms särskolor som under en dag tävlar i friidrott. Dessutom genomförs jubileumsloppet. Ett terränglopp med start- och målgång på Stadion. Du som lärare och din klass är varmt välkomna att komma och heja.

6 ÖVNINGAR Starta en egen debatt! Låt eleverna välja en artikel från webbsidan: specialolympics.se/stockholm2012 under rubriken 100 dagar 100 fakta. Där hittar de både fakta och reportage. Be dem att utifrån en vald artikel formulera en fråga som de sedan ska diskutera med klassen. Till exempel: artikel 69 om Mifforadio hur speglar media människor med utvecklingsstörning? Eller artikel 78 om tvångssterilisering och hur det är att vara dotter till en mamma med utvecklingsstörning ska människor med utvecklingsstörning hindras från att skaffa barn? En sportslig chans? Är idrott lika för alla? Ska den vara lika för alla? Hur ser det ut på er skola, i ert närområde? Har alla samma möjligheter och tillgång till träningstillfällen eller finns det skillnader? Har till exempel tjejer och killar samma möjligheter att träna? Har fysiskt funktionsnedsatta samma möjligheter och tillgång till träningstillfällen? Har ungdomar med utvecklingsstörning samma möjligheter och stöd för att kunna idrotta regelbundet? Om inte vad är det som hindrar? Varför är det viktigt att alla får idrotta och träna på sina villkor? Diskutera öppet i klassen. Ta tempen i klassen Tänk dig en termometer rakt över klassrummet. Från ena sidan till den andra. Ena sidan är kall och andra är varm. Den varma sidan är för de som håller med. Den kalla är för de som inte håller med. Ställ en fråga och låt eleverna ställa sig på den grad som motsvarar vad de tycker. Låt sedan någon eller några berätta varför de ställde sig just där. Det är helt ok att man byter åsikt under övningen. Som person med utvecklingsstörning ska jag få gå på universitet? ska jag få bo i egen lägenhet alldeles själv? ska jag få köra bil? ska jag få skratta högt när jag är i affären? ska jag få jobba med vad jag vill? ska jag få bli miljonär? ska jag kunna få bli statsminister? ska jag få passa barn? ska jag få adoptera ett barn? ska jag få fatta beslut åt andra? ska jag få bli kär? ska jag få ha sex? ska jag få vara homosexuell? ska jag få bilda familj och ha barn? ska jag få träna idrott lika ofta som alla andra? ska jag få företräda Sverige i idrott ute i världen? Vad tycker du och hur gör du? Dela in rummet i fyra hörn som representerar fyra olika svar på en given situation. Läs upp en fråga med svarsalternativ och be eleverna att gå och ställa sig i det hörn som passar dem. Fråga sedan varför de valde det svaret. Obs! Ett hörn bör vara öppet för att andra handlingsalternativ ska komma fram. Det är okej att byta hörn om man ändrar sin åsikt. Säger du ifrån? Du och dina vänner sitter på restaurang. På bordet bredvid bänkar sig fyra ungdomar med utvecklingsstörning. De blir högljudda, skrattar och pratar störande högt. Vad gör du? 1. Sitter kvar och låtsas som ingenting 2. Ber dem dämpa sig, de får uppträda som alla andra 3. Lämnar restaurangen 4. Öppet svar Ställer du upp? Er tränare i judo vill starta en mixad grupp och kräver att ni även tränar med ungdomar med utvecklingsstörning. Vad gör du? 1. Det är helt okej 2. Jag ställer upp men försöker undvika att träna med dem 3. Jag väljer att byta klubb 4. Öppet svar Är det din åsikt? Vem har bestämt din bild av personer med utvecklingsstörning? 1. Vänner 2. TV och nyhetsmedia 3. Egna erfarenheter 4. Öppet svar Utveckla diskussionen genom att fråga vad eleverna tror spelar störst roll för att ändra uppfattning och bryta fördomar. Är det till exempel direkta möten eller medias spegling? Något annat?