Material för årskurs 4-6

Transkript

1 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE:

2 Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial kan du genom att arbeta med Skoljoggen som utgångspunkt integrera olika ämnen och bidra till skolans värdegrundsarbete - allt i enlighet med läroplanen. Låt materialet inspirera dig och din skola att fördjupa ert engagemang i Skoljoggen- och till lusten att göra skillnad! Skoljoggen - en motionsfest för alla Skoljoggen är Sveriges största motionslopp för barn och ungdomar och arrangeras av Svenska Skolidrottsförbundet varje höst i skolorna runt om i landet. Varje år deltar närmare en halv miljon elever i Skoljoggen, som 2012 arrangeras för 30:e gången. Svenska Skolidrottsförbundet är riksorganisationen för landets samtliga skolidrottsföreningar och alla deras medlemmar. Springslanten barn hjälper barn Samtidigt som elever rör på sig gör de också gott för andra barn. I samband med Skoljoggen samlas en frivillig Springslant in bland deltagande elever, skolpersonal och föräldrar. Det görs dels på traditionellt vis till bank- och plusgiro och dels via sms. Överskottet av Springslanten går varje år till en utvald förmånstagare. Förmånstagare under åren är SOS Barnbyar. En del av Springslanten går till Svenska Skolidrottsförbundet för att täcka administrativa kostnader för Skoljoggen. Men om möjlighet finns även för att genomföra projekt och aktiviteter som förebygger ohälsa hos barn. Om förmånstagaren - SOS Barnbyar Överskottet från insamlingen av Springslanten i samband med Skoljoggen tillfaller en förmånstagare i form av en välgörenhetsorganisation. Förmånstagare under åren är SOS Barnbyar. SOS Barnbyar är en politiskt och religiöst obunden organisation som i över 60 år har gett föräldralösa och övergivna barn ett nytt hem och en ny familj. I dag driver organisationen mer än 500 barnbyar i 133 länder och arbetar även med att stärka utsatta familjer så att barn inte ska bli föräldralösa eller överges. Bidraget till SOS Barnbyar från Springslanten går till en barnby i Bouar i Centralafrikanska republiken. Byn, som är byggd till Astrid Lindgrens minne, har plats för 120 föräldralösa och övergivna barn. Där finns också medicinsk klinik, skola och socialt center som är öppna för barn och familjer både från barnbyn och från dess omgivningar. Överskottet från Springslanten går till mat, kläder och nallar. Men framför allt till mammor som ger trygghet, kramar och kärlek. Skolidrottsförbundet arrangerar Skoljoggen och äger varumärket. Det innebär att man inte kan arrangera Skoljoggen för att samla in pengar till andra organisationer eller annan verksamhet än vår förmånstagare. Exempel på vad pengarna räcker till: en skoluniform ca 105 kronor en skolväska ca 130 kronor Årskurs 4-6

3 Koppling till kurs- och läroplanen Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. GEOGRAFI Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor och få förståelse för att den geografiska platsen påverkar våra levnadsvillkor. SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. MATEMATIK Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. SAMHÄLLSKUNSKAP Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Årskurs 4-6

4 Ett sätt att arbeta med värdegrund Övning Barns rättigheter och förutsättningar Inledning och syfte Barns och mänskliga rättigheter tas ofta för givet. För många barn i Sverige är våra rättigheter självklara och man reflekterar inte mycket över dem. Med denna lektion försöker vi att belysa barns rättigheter och även de skyldigheter som krävs för att rättigheterna ska fungera. Tanken är även att eleverna ska öva sig i att lyssna, läsa och skriva. Vår förhoppning är att övningen tillsammans med deltagandet i Skoljoggen ger dig och dina elever en förståelse för hur barn kan ha det i andra länder och vilka möjligheter det finns att vara med och påverka. Och samtidigt motivera dig att enkelt lyfta in frågeställningar som berör samhällskunskap, svenska, geografi eller matematik, utifrån dina specifika kursmål och behov. Genomförande Steg 1. Läs upp och gå tillsammans med eleverna igenom texten. Den ska stå som grund för de frågor som senare diskuteras. Texten hittar du som bilaga. Steg 2. Diskutera följande frågor i helklass. Lista de svar och åsikter som kommer fram på tavlan - Vad är en rättighet? - Kan du komma på några rättigheter som du har? - Vilka rättigheter kan barn i andra länder sakna? - Hur kan vi hjälpa barn i fattigare länder? - Ge exempel på hur en persons liv blir om han eller hon inte får lära sig att läsa och skriva? Steg 3. Avsluta lektionen med att titta på och diskutera följande film/filmer. Här är förslag på frågor, men utforma gärna efter dina egna önskemål och behov: 1. Vad handlade filmen/filmerna om? Berätta! 2. Vilka länder och flaggor känner ni till i Afrika? Berätta! 3. Vad tror ni är annorlunda i Leons (killen i filmen) liv jämfört med ert? 4. Vad kan vi i Sverige göra för att hjälpa barn som till exempel Leon? 5. Många av de som bor där lever på mindre än 10 kronor om dagen. Vad tror du att 10 kr räcker till där? Hur mycket pengar tror du att du gör av med per dag? Fundera över vad du till exempel äter och handlar för under en vanlig dag. Årskurs 4-6

5 6. På landsbygden arbetar nära hälften av alla barn mellan 5-15 år. Hur många barn i Sverige arbetar tror du? Om hälften av er i klassen skulle arbeta istället för att vara här, hur många skulle vi då vara i klassrummet? 7. Finns någon form av barnarbete i Sverige? Diskutera. 8. Hur långt är det till Centralafrikanska republiken? 9. Vilka länder angränsar till Centralafrikanska republiken? 10. Vilka länder passerar man från Sverige till Centralafrikanska republiken, om man åker bil och båt? 11. Vem var Astrid Lindgren? Vad vet ni om henne? 12. Skriv, rita och berätta om Astrid Lindgrens barnby i Bouar. Årskurs 4-6

6 Faktaunderlag Centralafrikanska republiken Centralafrikanska republiken är ett av de allra fattigaste länderna i världen. Landet ligger inklämt mellan några av Afrikas värsta oroshärdar, och präglas av svåra interna konflikter. Enligt FN:s utvecklingsprogram, UNDP, lever 62 procent av centralafrikanerna på mindre än 1,25 dollar om dagen. Omkring barn har förlorat en eller båda föräldrar. Landet har anslutit sig till barnkonventionen, men i praktiken görs inga större insatser för att tillvarata barnets rättigheter. Barnarbete är förbjudet för alla under 14 år men är inte ovanligt, framför allt på landsbygden och nära hälften av alla barn mellan 5-15 år arbetar. Enligt uppgift finns fortfarande barnsoldater i regeringsstyrkorna och bland rebellgrupperna. Antalet gatubarn bedöms vara runt i landet, varav hälften i Bangui. Barnprostitution samt handel med barn förekommer. Barnmisshandel är förbjuden men förekommer ofta. Grundskoleutbildning är gratis och obligatorisk för barn mellan 6-14 år, men myndigheterna ingriper inte om föräldrar underlåter att sända sina barn till skolan. I praktiken måste föräldrar betala skolmaterial. Skolklasserna är ofta mycket stora, och inte sällan lärarlösa. FN:s barnfond, UNICEF uppskattar att 39 procent av flickorna och 47 procent av pojkarna i skolålder är inskrivna i skolan. SOS Barnbyar i Centralafrikanska republiken Den första barnbyn, i huvudstaden Bangui, invigdes redan Sedan dess har ännu en by byggts i Bouar. Byn byggdes till Astrid Lindgrens minne och nu planeras en tredje by i landet för att hedra den kända barnboksförfattarinnan. SOS Barnbyar driver även ett ungdomsboende, två förskolor, två grundskolor, två medicinkliniker och två sociala center i landet. All verksamhet är i anslutning till barnbyarna men är även öppen för barn från närområdet. Kort om barnkonventionen Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter eller Barnkonventionen, är ett traktat som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och utgör en del av folkrätten. 193 länder har förpliktigat sig att följa konventionen. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter barn har, och fastställer vad som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Barnkonventionens 54 artiklar säger att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden. Årskurs 1-3

7 Faktaunderlag Bilaga Barnets rättigheter Den 20 november 1989 sade Förenta Nationerna ja till konventionen om barnets rättigheter. En konvention är en form av regler som många länder har kommit överens om. I konventionen finns regler som ska skydda barns rättigheter. Det är en viktig konvention. I barnkonventionen samlas för första gången alla rättigheter som gäller för alla barn och ungdomar upp till 18 år. Nästan alla länder i världen lovar att följa reglerna i barnkonventionen. Sverige var ett av de första länderna som skrev på barnkonventionen. Vi lovar i och med det att rättigheterna ska gälla för alla barn och ungdomar i Sverige. Det är därför viktigt att tänka på vad som är bäst för barn när vi samarbetar med andra länder. När vi hjälper fattiga länder vill vi att länderna ska arbeta för: Barnets bästa Barn ska få gå i skolan Barn ska inte vara soldater i krig Barn ska inte ha farliga arbeten Vuxna måste lyssna på barnen. Årskurs 1-3

8 Mer om Svenska Skolidrottsförbundet SOS Barnbyar Centralafrikanska republiken Astrid Lindgrens barnby i Bouar Värdegrundsarbete Materialet är framtaget av Svenska Skolidrottsförbundet och SOS Barnbyar med hjälp av Kunskapskraft och Media.