Kvalitetsredovisning för Torskolan F-6 med tillhörande fritidshem för läsåret 09/10 1. Inledning Kvalitetsredovisningen bygger på de nationella målen i läroplanen och kursplanerna samt målen i skolans lokala arbetsplan. Viktigast under läsåret 09/10 var elevernas kunskaper och färdigheter, uppföljning av resultat, internationalisering samt normer och värden. 2. Skolans förutsättningar för måluppfyllelse 2.1 Bakgrundsfakta /Organisation Under läsåret var elevantalet 211 (inkl förskoleklasserna). Antalet lärartjänster var 15,98 vilket innebär en lärartäthet på 8.8 lärare/100 elever. I lärartätheten är inte förskoleklasserna medräknade. Samtliga lärare var behöriga. Inför läsåret övergick vi till horisontella arbetslag även på F-3, där vi tidigare haft vertikala arbetslag. Förskoleklasserna har haft viss samverkan med klasserna i årskurs 1. Diamanten F och Safiren F Diamanten 1 och Safiren 1 Diamanten 2 och Safiren 2 Diamanten 3 och Safiren 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 29 elever 23 elever 32 elever 28 elever 34 elever 37 elever 27 elever 2.2 Förberedelseklass Sedan oktober 2008 finns en förberedelseklass inom området. Under läsåret har 15 elever från årskurs 1-9 fått undervisning i förberedelseklassen. Antalet timmar, som eleven fått undervisning inom förberedelseklassens ram har varierat från elev till elev beroende på vilken nivå eleven befunnit sig. Målsättningen för arbetet i förberdelseklassen utgår helt och hållet från varje elevs förutsättningar (ålder, förkunskaper, tidigare skolerfarenhet och sociala förhållande). Ett viktigt mål har varit att eleven kommer ut i sin ordinarie grundskoleklass så snart som möjligt, detta för att underlätta integrationen. Redan efter ca 14 dagar har eleven deltagit i något/några praktiska ämnen tillsammans med sina kamrater i grundskoleklassen. En utvärdering gjord i arbetslaget maj-10 visar att vi inte lyckats med integrationen fullt ut. Bäst har integrationen lyckats i de lägre åldrarna (F-6) Riktlinjer för förbedelseklassen finns utarbetade och kommer att revideras inför kommande läsår utifrån genomförd utvärdering.
2.3 Elevhälsan Vi har ett hälsoteam bestående av rektor, kurator och skolsköterska. Teamet träffas varannan vecka för att gå igenom elevsituationen på skolan och för att finna lämpliga åtgärder för de elever som är i behov av särskilt stöd. Till teamets hjälp i detta arbete finns också Resolut (Emmaboda kommuns elevhälsa) samt vår egen elevhälsa. Under året har en gemensam arbetsgång tagits fram för elever i behov av särskilt stöd. Speciallärarna/specialpedagogerna i kommunen har haft regelbundna träffar för utbyte av erfarenheter och diskussion kring goda undervisningsmodeller. Ett viktigt forum för utveckling av specialpedagogiska frågor. En undersökning om åtgärdsprogrammens utformning och innehåll har genomförts under vt-10. Undersökningen är ett led i ett examensarbete. Undersökningen visar att det finns brister framför allt i målformulering utvärdering nya mål. Under kommande läsår ska vi utveckla åtgärdsprogrammen så att de blir det verktyg som det är tänkt att de ska vara. 2.4 Elever i behov av särskilt stöd Den uppföljning som vi har då det gäller våra elever visar i ett tidigt skede vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Resurser sätts in så tidigt som möjligt. Resurserna används flexibelt. En regelbunden utvärdering i form av klasskonferenser gör det möjligt att se huruvida insatta resurser gett resultat. I våra kvalitetsredovisningar följer vi också alltid upp hur det gått för våra elever även på högstadiet. Vi jämför resultaten på nationella proven i år 5 mot erhållna slutbetyg i år9. En mycket intressant studie. Samtliga elever som är föremål för någon form av extra stöd har åtgärdsprogram. Under året som gått har elevvårdskonferenserna varit få. Ingen elev har haft anpassad studiegång eller varit inskriven i särskild undervisningsgrupp. 2.5 Fritidshemmen Till Torskolan hör 2 fritidshem, Torskolans fritids för de yngre barnen (6-7 år) och Linneans Fritids för åldrarna 8-12 år. Fritidshemmen har under läsåret haft ca 100 barn inskrivna. Personaltätheten på Torskolans fritids har varit 2,13 tjänster och på Linneans fritids 2,25. Personalgruppen består av 8 pedagoger varav 1 är man. 3 av dem är fritidspedagoger, 3 är förskollärare, 1 är barnskötare och 1 är lärare 1-7. Torskolans fritids har sina lokaler integrerade i Torskolan. I de lokaler där Linnean är inrymt bedrivs också Öppen förskola och familjecentral vissa dagar. Linnean lokaler är slitna och i behov av renovering. De båda fritidshemmen samverkar vid öppning och stängning samt under lovtid. På det sättet utnyttjar vi resurserna effektivt.
2.6 Lokaler Torskolans lokaler är slitna, särskilt den delen där 4-6 har sin undervisning, och behovet av renovering är stort. Mellanstadiedelen har inte heller tillräcklig tillgång till grupprum och tillräckligt många toaletter. Planer på att förlägga kommunbiblioteket till skolans lokaler och i samband med detta påbörja en renovering av Torskolan har diskuterats och tagit mycket tid i anspråk 2.7 Kompetensutveckling Vi har haft gemensam kompetensutveckling för samtlig pedagogisk personal kring litteraturen Stärk språket Stärk lärandet. Kompetensutvecklingen har varit i föreläsningsform, litteraturstudier och studiecirklar. En stor del av kompetensutvecklingstiden har använts till detta. Vi har också använt 2 studiedagar till Skola 2011. Det har gett oss en inblick i de kommande kursplanernas upplägg. Vår fritidspersonal har haft kompetensutveckling kring konflikthantering och utepedagogik. Nästa läsår kommer kompetensutveckling inom ämnet matematik att vara den stora satsningen. 2.8 Övergång/Samverkan Vi har väl fungerande rutiner för övergång mellan förskola och förskoleklass, mellan årskurs 3 och 4 samt mellan årskurs 6 och 7. Vi har samma rutiner vid samtliga skolenheter i kommunen. 3. Goda kunskaper och färdigheter 3.1 Mål: enligt de nationella målen skall utbildningen ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och nyfikenhet och lust att lära. Målet för lärandet anges närmare i den nationella läroplanen och kursplanerna. 3.2 Resultat måluppfyllelse För att få en så god bild som möjligt av våra elevers kunskapsutveckling gör vi regelbundna uppföljningar och tester framförallt beträffande elevernas läs- och skrivutveckling. Under läsåret 08/09 införde vi gemensamma kartläggningsmaterial och tester för kommunens skolor. Detta för att få en bild av hur de olika skolorna skiljer sig från varandra och var de största resursbehoven finns. I åldersgrupperna F-3 använder vi God Läsutveckling och i 4-6 använder vi LUS. Båda materialen är till stor hjälp för lärarnas bedömning av elevernas läsutveckling. I tabellen nedan redovisas de tester som gjorts under
läsåret. Antalet elever som ligger på stanine 1-3 redovisas. Stanineskalan går mellan 1-9, där 9 är högsta värdet. De elever som ligger inom området 1-3 bedöms i behov av stöd i sin läsutveckling. Resultatet redovisas för pojkar och flickor, då kön i nationella uppföljningar visat sig ha stor betydelse för resultatet. Årskurs Test Antal elever Res pojkar Res flickor F-klassen Fonolek 28 1 4 1 Vårtestet 22 1 2 2 Dls 2 31 3 1 3 Dls 3 28 3 4 4 Y lär hundspr 34 4 1 5 Dls 5 37 7 7 6 Ängelholm 27 7 3 Vid jämförelser på individnivå framkommer följande 48 elever ligger i spannet 1-3 ( F-6 ) 18 av dessa ligger på stanine 3 ( 8p och 10fl) 12 ligger på stanine 1 (5p och 7 fl) Det är ungefär lika många pojkar som flickor som ligger i spannet stanine 1-3 en stor del av de elever som har låga resultat har låg läshastighet men bra förståelse Ett flertal elever har förbättrat sitt resultat från föregående år. Vi märker att ett större antal elever är bättre läsare när de börjar år 4 än vad de varit tidigare år. Det är säkert flera saker som påverkat resultaten i positiv riktning t ex kompetensutvecklingsinsatserna de senaste 2 åren, fokuseringen på elevernas läsutveckling samt tidigare insatta resurser. 3.2.1 Nationella proven åk 3: För andra gången genomfördes nationella proven i årskurs 3. I årskursen fanns 28 elever. 24 elever genomförde proven. * 19 elever bedömdes ha nått målen för årskursen i ämnet svenska. * 18 elever bedömdes ha nått målen i ämnet matematik. 3.2.2 Nationella proven årskurs 5: I årskursen fanns 38 elever. 37 genomförde proven. * 31 elever bedömdes ha uppnått målen i ämnet svenska * 31 elever bedömdes ha nått målen i ämnet matematik * 26 elever bedömdes ha nått målen i ämnet engelska
3.2.3 Analys Måluppfyllelsen i årskurs 3 är ungefär densamma -09 och -10. Svenska är det ämnet där måluppfyllelsen är bäst men det skiljer inte så mycket mellan ämnena. Måluppfyllelsen är något låg och vi måste sträva efter att få en 100-procentig måluppfyllelse. Resultatet på nationella proven i årskurs 5 skiljer sig från tidigare år på det sättet att den lägsta måluppfyllelsen är i ämnet engelska. I årskursen finns förhållandevis många elever som verkligen fått kämpa med sin läsinlärning under de första åren. Det kan kanske vara så att elevernas tidigare svårigheter i ämnet svenska också är kopplat till engelska. Med tanke på svårigheter med läsinlärningen är resultatet på nationella proven ändock bra. Det ska bli intressant att så småningom kunna göra jämförelser på individnivå mellan resultaten i årskurs 3 och årskurs 5. Sedan många år tillbaka har vi följt elevernas resultat men då främst i ämnena svenska, matematik och engelska. Det är först de senaste 3 åren som vi mera systematiskt börjat följa elevernas resultat i övriga ämnen, vilket blivit en naturlig följd av reformen Skriftliga omdömen med IUP. Vt-10 genomfördes en undersökning varvid åtgärdsprogrammen för de elever som haft sådant i minst 2 år i följd studerades. Undersökningen visade att det fanns brister vad gäller uppföljning och utvärdering i förhållande till uppsatta mål. Åtgärder: * utifrån undersökningen höja kvaliteten på våra åtgärdsprogram * det skriftliga berättandet blir ett förbättringsområde * huvudräkning och algoritmräkning blir ett förbättringsområde * under kommande läsår görs en djupare analys av undervisningen i engelska 3.2.4 Hur har det gått för våra elever på högstadiet? Vårterminen -10 slutade 37 elever, som gått Torskolan F-6, årskurs 9. I tabellen nedan redovisas deras betyg i svenska, matematik och engelska. Antal elever Ämne Saknar betyg Betyget G Betyget VG Betyget MVG 37 Engelska 1p 6fl 6p 11fl 9p 3fl 1p 46 Matematik 1p 14fl 11p 4 fl 3p 2fl 2p 46 Svenska 2p 4 fl 13p 11fl 2p 4fl 1p 3 elever, 1fl och 2 pojkar, fick inte betyg i alla ämnen. Om vi jämför elevernas resultat på nationella proven år 5 så visar det att 6 utav eleverna inte nådde målen i ämnet engelska, 8 elever nådde inte målen i
matematik och 1 elev nådde inte målen i ämnet svenska. Det vi kan konstatera är att det har gått bra för eleverna under resten av skoltiden. Måluppfyllelsen är god. 3.2.5 Utvärdering i arbetslagen i maj 10. Vid studiedag genomförde arbetslaget en självutvärdering. Utvärderingen omfattade följande områden: matematik internationalisering normer och värden - likabehandlingsplanen Resultat Matematik Mål (Lpo 94) Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära matematik utvecklar sitt eget sätt att lära sig ämnet utvecklar tillit till sin egen förmåga lär sig arbeta både självständigt och tillsammans med andra tillägnar sig goda kunskaper i ämnet för att bilda sig och få beredskap för livet Lokala mål skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga till matematiskt tänkande utifrån sin nivå, tillsammans med andra och på egen hand alla elever ska minst nå kursplanernas mål i årskurs 3 och 5 utveckla elevernas förståelse för tals värde, rimligheter och överslagsräkning Måluppfyllelsen har mätts med hjälp av olika diagnoser t ex Diamant och Macintosh ( Förstå och använda tal), np-proven, observationer och samtal. Tyvärr har inte samtliga elever nått målen och även kommande läsår är ämnet matematik ett prioriterat område. Vi kommer då att satsa på de fyra räknesätten, både huvudräkning och algoritmräkning samt problemlösning. Vi fortsätter att följa upp elevernas resultat som tidigare år. Lärarna ser framemot den planerade kompetensutvecklingen under kommande läsår. En del i kompetensutvecklingen är diagnostisering av elevernas kunskaper och utifrån resultaten utarbeta handlingsplaner för varje enskild elev. Resultat Internationalisering Mål (Lpo 94) utveckla förståelsen för andra kulturer
sprida kunskap om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra skolans ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram Lokala mål att eleverna utvecklar förståelse för andra kulturer att eleverna har kännedom om aktuella händelser i världen att eleverna får inblick i hur barn i andra delar av världen lever Måluppfyllelsen har varit svår att mäta men vi bedömer att vi är på god väg att nå målen. Det vet vi bla genom diskussioner som förts i klasserna. Elever med invandrarbakgrund har flyttat in under året och vi har lyckats bra med integrationen. Prioriterade områden läsåret 10/11: matematik de fyra räknesätten både huvudräkning och algoritmräkning det skriftliga berättandet ansvar och inflytande simundervisning 4. Normer och värden Likabehandlingsplanen Vi vill att alla i vårt område ska trivas och känna sig trygga. Likabehandlingsplanen verkar för hantering samt hindrande av alla former av kränkande behandling. I maj 2010 utvärderades likabehandlingsplanen för läsåret 09/10 i arbetslagen, vid utvecklingssamtal samt genom trivselenkäter till eleverna. Vid arbetslagens utvärdering användes bla självskattningar hämtade ur BRUK A 2:4, 2:7 och 2:9. Bla framkom följande: likabehandlingsplanen beskriver rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa ska dokumenteras likabehandlingsplanen innehåller inte kompetensutvecklingsplan för personalen likabehandlingsplanen anger en tydlig ansvarsfördelning diskussioner om värdegrundsfrågor och förhållningssätt förs i skolan vi jobbar medvetet för att stödja och stimulera demokratiska relationer mellan barn och vuxna
åtgärder som sätts in är väl genomtänkta utifrån varje enskilt fall och skolan släpper inga fall förrän problemet är löst vid behov finns tillgång till professionell hjälp (dock upplever fritidshemmens personal inte detsamma) I elevenkäten framkom bl a följande: * 97% av eleverna trivs mycket bra eller bra i skolan * 98% av eleverna har alltid någon eller några kompisar att vara tillsammans med på rasterna * 97% av eleverna är aldrig rädda när de är i skolan Enkätresultaten har diskuterats i respektive klass. Vid utvecklingssamtalen ställdes 2 frågor till eleverna och dess föräldrar nämligen: Hur trivs du i skolan och med din klass? Vet du/ni om det finns någon på skolan / i klassen som inte trivs och som känner sig utanför? Följande framkom: alla samtal var vid utvärderingsdagen inte genomförda ( ca 25% ) vid övriga 75% uppgav alla att de trivdes med skolan och i klassen vid några samtal nämndes namnen på 2 elever som svar på fråga 2. Skolan arbetar målmedvetet för att förändra elevernas attityder och språkbruk både gentemot sina kamrater och mot vuxna. Arbetet består av samtal i klassen men också enskilda samtal. Skolans kurator har genomfört värdegrundslektioner i en av klasserna i åk 3. I detta arbete har också föräldrarna varit delaktiga. Värdegrunden diskuteras regelbundet, däremot har inte skolan schemalagda värdegrundslektioner. Olika material används för värdegrundsarbetet tex Du duger, Lions Quest. Vi bedömer att vi är på god väg att nå de uppsatta målen. Åtgärder: se uppsatta mål i likabehandlingsplanen fortsätta att regelbundet arbeta med värderingsövningar och etiska samtal utveckla skrivandet av åtgärdsprogram även då det gäller den sociala kompetensen
5. Fritidshemmen: Under läsåret 08/09 utarbetade fritidshemmen i kommunen ett gemensamt måldokument som blev klart under vårteminen-09:s senare del. Inför läsåret 09/10 prioriterades följande målområden: Barns delaktighet och inflytande Normer och värden Fritidshemmens verksamhet bygger på tanken att barns socialisation och utveckling sker i grupp. Gruppen utgör ett forum där ett demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor kan omsättas i konkret handling. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skall omfatta alla barn. Lokala mål utveckla sin självkänsla hantera konflikter och lösa dem på ett positivt sätt tänka och handla självständigt visa hänsyn, hjälpsamhet och artighet ge förslag på aktiviteter ha inflytande över gruppaktiviteter och sina egna aktiviteter ta personligt ansvar delta i demokratiska processer För att nå målen har fritidshemmen jobbat för att det alltid ska finnas vuxennärvaro i närheten av barnen. Pedagogerna har arbetat för att lära barnen att lösa konflikter på ett bra sätt samtidigt som man arbetat för att skapa sammanhållning och kamratanda i gruppen. Pedagogerna har också varit lyhörda för barnens idéer i det vardagliga arbetet. Man har också skapat möjligheter för barnen att ta eget ansvar. Under vårterminen gjordes en enkät bland föräldrar och barn inom de två ovanstående målområdena. Enkäterna från Torskolans Fritids visar att föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten och de anser att barnen både tränas i att ta ansvar, lösa konflikter och att de lär sig samarbeta. Föräldrarna känner sig trygga när de lämnar sitt barn på fritids. De tycker att personalen är professionell i sitt bemötande av både barn och vuxna. Barnen tycker att de trivs på fritids och de får göra många roliga saker. De har kamrater och leka med och ingen behöver vara ensam, om man inte vill. För Linneans fritids har det varit ett tufft år. Det har inte varit någon kontinuitet i personalgruppen och under större delen av läsåret har vi brottats med hög frånvaro.
Föräldraenkäterna från Linneans Fritids visar att många föräldrar inte är nöjda. De upplever att det varit ett hårt klimat mellan barnen men även gentemot vuxna. Dessutom har barngruppen varit förhållandevis stor. Under senare delen av vt- 10 gjorde vi en organisationsförändring samtidigt som vi såg över vissa rutiner på Linnean för att få ett bättre utnyttjande av personalresurserna. Kontinuiteten i personalgruppen blev också bättre efter sportlovet. Detta medförde att klimatet blev mjukare. Enkäten som barnen gjorde visar att det stora flertalet trots allt trivts på fritidshemmet. De tycker att alla får vara med och leka. Några tycker däremot att de inte är så bra på att reda ut problem om de bråkat med en kompis. Arbetet med att förändra barnens attityder gentemot varandra och vuxna måste fortsätta. Miljön på Linnean måste bli sådan att föräldrarna känner sig trygga när barnen är där. Vi hoppas på att den förändring som vi såg i slutet av vårterminen ska hålla i sig. 6. Sammanfattning Läsåret har varit slitsamt ur många olika perspektiv, men vi har trots allt hela tiden haft våra elevers bästa för ögonen. Utvecklingsarbetet inom skola och fritidshem pågår hela tiden och är av god kvalitet. Pedagogerna lägger stor vikt vid att utvärdera och utveckla sitt arbete. Det är av betydelse att alla elever får utmaningar efter egen förmåga. Arbetet med elevernas inflytande över sitt eget arbete måste utvecklas kontinuerligt. Vad beträffar måluppfyllelsen i de olika ämnena så är vi på god väg. Det är en bit kvar till att den blir 100% i alla ämnen men det är dit vi strävar. Jag bedömer att Torskolan med tillhörande fritidshem ger våra elever möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov och jag tycker att alla elever, personal och föräldrar ska vara nöjda med det som gått. Torsås 100929 I tjänsten Lisbeth Kromnow Rektor