Kunskaper, lärande, resultat

Kunskaper, lärande, resultat läsåret 2012/2013 Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-01-16

Kunskaper, lärande och resultat Förskola och skola ska erbjuda en likvärdig utbildning för alla. Pedagogerna har avgörande betydelse för elevernas resultat. Med höga förväntningar och med ett arbetssätt som gör barnet eller eleven delaktig ökar motivationen och möjligheten att lyckas. Utvärderingsområden kopplade till det prioriterade området fastställda av barn- och utbildningsnämnden: Alla barn i förskolan ska ges förutsättningar att uppnå goda kunskapsresultat genom det lustfyllda lärande Alla elever ska ges möjlighet att uppnå goda kunskapsresultat och minst godkänt i alla ämnen Öka samverkan mellan pedagogerna i förskolan, förskoleklass, fritidshem och grundskolan för att följa progressionen i barnens/elevernas utveckling. Alla barn och elever ska få det särskilda stöd de behöver

Sammanfattning Ökad samverkan Utvärderingsområdet att öka samverkan mellan pedagogerna i förskolan, förskoleklass, fritidshem och grundskolan för att följa progressionen i barnens/elevernas utveckling genomfördes på enheterna i juni/augusti 2013. Gemensamt för flertalet enheter är att pedagogerna önskar förbättra samverkan mellan de olika verksamheterna. Lustfyllt lärande i förskolan Överlag är vårdnadshavarna i förskolan nöjda eller mycket nöjda med verksamheten i förskolan. Kommunens förskolor har som prioriterade områden att arbeta med språkutveckling, matematisk utveckling samt naturvetenskap och teknik. Alla förskolor arbetar med att ge förutsättningar för ett lustfyllt lärande. Arbetet med språkutveckling genomsyrar hela verksamheten. Varje förskola har gjort en egen utvärdering av detta mål. För att stärka arbetet startas under hösten 2013 ett arbete kring pedagogisk dokumentation upp. Pedagogisk dokumentation ska vara ett arbetsverktyg och förhållningssätt som utvecklar förskolans kvalitet och pedagogernas kompetens att möta barn i deras lärande. Pedagogerna utvecklar arbetet med att fånga barnens utveckling, lärprocesser och lärstrategier samt gör barnen delaktiga i processen. Goda kunskapsresultat Vårdnadshavarnas nöjdhet med verksamheten har sjunkit i alla undersökta årskurser. Mest markant är förändringen i årskurs 8 där föräldrarnas nöjdhet har försämrats till 2,4 på en skala 1-5. Nationella ämnesprov åk 3, 6 och 9 läsåret 2012/2013 Andel (%) elever som bedöms uppnå kunskapsmålen Åk 3 Åk 6 Åk 9 Svenljunga Riket Svenljunga Riket Svenljunga Riket Svenska 87,1 78,3 95,0 95,3 ~100 96,2 Matematik 71,4 67,7 86,8 93,7 86 89,6 Engelska 89,6 94,3 ~100 96,7 Källa: Skolverket ~100 är då antalet elever med betyget F är 1-4 st. Betyg åk 6 De genomsnittliga betygspoängen för årskurs sex visar att skolorna i Svenljunga har lägre genomsnittlig betygspoäng i alla ämnen, jämfört med riket, förutom kemi och blockbetyg i samhällsorienterande ämnen. 1

Meritvärde åk 9 Källa: Skolverket Från 2006 fram till 2011 låg resultaten för Svenljunga i paritet med riket i övrigt. Ett stort tapp gjordes mellan läsåret 2011/2012 då det genomsnittliga meritvärdet låg bland de bästa kommunerna i riket till läsåret därefter då värdet sjönk till 193. Läsåret 2012/2013 gjordes en viss återhämtning, men även detta läsår är det en betydande skillnad mellan resultaten i Svenljunga och genomsnittet i riket. Särskilt stöd Förvaltningen har en budgetpost för extra resurstilldelning för barn och elever i behov av särskilt stöd. Dessa medel används till barn med fysiska och psykiska funktionshinder. Barnens och elevernas behov av utvecklingsstöd täcks i första hand inom rektorsområdets givna ram. Bedömningen är att det extra stöd som sattes in under läsåret i de flesta fall ledde till de mål som var tänkta. Det finns ett behov av att ta fram en gemensam definition för vad särskilt stöd står för och vad som är normalt stöd inom den ordinarie verksamheten. Förskolechefernas och rektorernas analyser och utvärderingar visar på en ansträngd arbetssituation i våra förskolor och skolor. Tid och kraft läggs på att stötta barn och elever i behov av stöd, men en känsla av att inte räcka till är utbredd. Pedagogernas tid upptas alltmer av ökade administrativa uppgifter, den ökade andelen barn/elever med annat modersmål samt barn/elever med särskilda behov. Dessutom påverkas personalen av den negativa massmediala bilden av förskolan och skolans verksamhet samt situationen i Svenljunga kommun. Barn och elever med annat modersmål Förskolorna har en lokal handlingsplan för förskolans arbete med flerspråkiga barn. Handlingsplanen ska vara en grund för förskolornas arbetssätt i mötet med barn med annat modersmål än svenska. Nyanlända barn i skolåldern placeras i Språkhuset för en första kartläggning och introduktion i det svenska samhället. En ökande andel av de nyanlända eleverna saknar skolbakgrund från hemlandet. Antalet elever med annat modersmål än svenska har ökat. I slutet av vårterminen 2013 fanns det över 30 olika språk i kommunens förskolor och skolor. De förskolor och skolor som har tagit emot en högre andel barn och elever som är nyanlända till Sverige upplever att det är svårt att tillgodose behovet av stöd. Idag erbjuds modersmålsundervisning och studiehandledning på nio språk. 2

Förskola Enkäter Vårdnadshavarenkäter har de senaste åren genomförts vartannat år. Alla föräldrar till barn i vår förskoleverksamhet har tillfrågats. 2011 övergick kommunen från pappersenkäter till webbaserade enkäter, vilket har inneburit en sjunkande svarsfrekvens. I årets enkät skiftar svarsfrekvensen mellan 25-91 %. Under hösten 2013 har enkäterna reviderats och arbetet kring utskick delvis förändrats för att förhoppningsvis öka svarsfrekvensen. Läsåret 2013/2014 genomförs enkäterna under november och resultatet planeras att vara sammanställt i februari. Föräldrars nöjdhet med förskoleverksamheten Det politiska målvärdet är satt till 4,0 på en femgradig skala där 1 indikerar inte nöjd alls och 5 mycket nöjd. Siffran tre indikerar då att vårdnadshavaren varken är missnöjd eller mycket nöjd, utan kan tolkas som att de tycker att det är en fungerande verksamhet varken mer eller mindre. Det innebär att målvärdet på 4,0 kan upplevas som högt. Förskola År 2009 År 2011 År 2013 Hillareds förskola 4,2 3,8 3,7 Sexdrega förskola 4,3 4,2 3,7 Bergsäters förskola 4,6 4,9 4,7 Landbo förskola 4,0 4,0 4,5 Torsgårdens förskola 4,4 4,2 4,1 Visebergs förskola 4,5 4,6 4,3 Holsljunga förskola 4,4 3,9 4,0 Mjöbäcks förskola 4,8 2,6 4,4 Överlida förskola 4,6 4,3 4,6 Håcksviks förskola 4,7 4,0 4,8 Mårdaklevs förskola 4,6 3,2 2,9 Östra Frölunda förskola 4,3 4,7 4,4 Totalt 4,4 4,1 4,2 Överlag är föräldrarna nöjda eller mycket nöjda med verksamheten i våra förskolor. I Sexdrega har en förskola stängts på grund av att inomhusmiljön inte var fullgod. Sedan hösten 2012 används provisoriska lösningar. Beslut är nu fattat om byggnation av en ny förskola med två avdelningar som ska stå färdig till augusti 2014. Hillareds förskola har under en längre period varit överbelastad. I dagsläget är det ett visst överintag på förskolan för att tillgodose barnens omsorgsbehov. Beslut är fattat om byggnation av en ny förskola i anslutning till den befintliga med två avdelningar. Förskolan beräknas vara färdig för inflyttning februari 2014. För att förbättra arbetsmiljön pågår ett arbete i personalgruppen. Mårdaklevs förskola gjorde hösten 2012 en organisationsförändring där förskole- och fritidshemsverksamheten slogs samman. Föräldrarna upplevde att den information de fick var otillräcklig. Vid terminsstart 2012 skedde ett byte på skolledarposten, vilket innebar att viss information missades. Uppfattningen från samtal med föräldrar är att de idag är mer nöjda. Förskolan arbetar kontinuerligt med att öka föräldrarnas inflytande och på de aktiviteter förskolan har initierat med föräldrar och barn har det varit en god uppslutning. 3

Goda kunskapsresultat genom lustfyllt lärande I kommunens förskolor är arbetet med språkutveckling, matematisk utveckling samt naturvetenskap och teknik prioriterade områden. Alla förskolor arbetar med att ge förutsättningar för ett lustfyllt lärande. Arbetet med språkutveckling genomsyrar hela verksamheten. Varje förskola har gjort en egen utvärdering av detta mål. För att stärka arbetet startas under hösten 2013 ett arbete kring pedagogisk dokumentation upp. Pedagogisk dokumentation ska vara ett arbetsverktyg och förhållningssätt som utvecklar förskolans kvalitet och pedagogernas kompetens att möta barn i deras lärande. Pedagogerna utvecklar arbetet med att fånga barnens utveckling, lärprocesser och lärstrategier samt gör barnen delaktiga i processen. Särskilt stöd förskola Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras behov kräver. Barn med sociala och emotionella svårigheter ökar i förskolan. Dessa barn har ofta svårt med det sociala samspelet med övriga barn i gruppen och svårigheterna tenderar att öka i de ofta stora barngrupperna. En generellt god kvalitet är den viktigaste insatsen men ibland kan det vara nödvändigt med särskilda stödinsatser som komplement. Det är därför viktigt att det finns tillräckliga resurser för dessa barns behov. Förvaltningen har en budgetpost för extra resurstilldelning för barn i behov av särskilt stöd. Dessa medel används till barn med fysiska och psykiska funktionshinder. Barnens behov av utvecklingsstöd täcks i första hand inom rektorsområdets givna ram. Behovsbedömning görs två gånger per läsår. Bedömningen av vilka insatser som är lämpliga görs av förskolans ledning och personal och alltid tillsammans med barnets vårdnadshavare. För barn i behov av särskilt stöd upprättas pedagogiska handlingsplaner. Gemensamma riktlinjer och mall finns. Det finns också en ärendegång för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Riktlinjer för arbete och dokumentation överensstämmer med nationella styrdokument. Syftet är ytterst att identifiera de förutsättningar och aspekter i förskolan som är nödvändiga för att varje barn ska ha möjlighet att utvecklas och lära enligt målens intentioner. Kommunen har flera små enheter vilka i sig kan möjliggöra stödinsatser. Stödet relateras då till gruppen istället för till det enskilda barnet i enlighet med gällande styrdokument. Specialpedagog finns att tillgå. Hon arbetar företrädesvis med handledning samt rådgivning. För förskolan finns även 30 % specialpedagog med inriktning tal- och kommunikation. Det finns barn i några förskolor för vilka det finns handlingsplaner upprättade men där man inom ordinarie resurstilldelning kan tillgodose barnets behov. Antalet barn i behov av resursförstärkning minskade från elva barn höstterminen 2012 till nio barn vårterminen 2013 på grund av utflyttning. 4

Antal barn med beviljat stöd i förskolan ht 2012 Handlingsplan vt 2013 Handlingsplan Hillared 3 3 3 3 Sexdrega 0 0 0 0 Torsgården 1 1 1 2 Viseberg 0 0 0 0 Bergsäter 2 2 2 3 Landbo 2 2 0 0 Holsljunga 0 0 0 0 Överlida 1 1 1 1 Mjöbäck 1 2 1 2 Östra Frölunda 0 0 0 0 Mårdaklev 0 0 0 1 Håcksvik 1 0 1 0 Totalt 11 11 9 12 Det extra stöd som satts in bedöms generellt sett ha lett till de mål som var tänkta. Dock kan processen med handlingsplaner ta lång tid, för att förändra förhållningssätt och tillrättalägga i den pedagogiska miljön, så att man kan möta barnets behov. Där det har funnits handlingsplan har man kunnat se en utveckling även hos pedagogerna, som blivit mer medvetna om hur de kan bidra till att verksamheten utvecklas och därmed också varje barns förutsättning för utveckling och lärande. Förskolechefernas analys och utvärderingar visar på en ansträngd arbetssituation i våra förskolor. Tid och kraft läggs på att stötta barn i behov av stöd, men en känsla av att inte räcka till är utbredd. Arbetet kan underlättas och förbättras genom en mer flexibel och behovsstyrd gruppindelning. Det finns ett behov av att ta fram en gemensam definition för vad särskilt stöd står för och vad som är normalt inom den ordinarie verksamheten. Barn med annat modersmål flerspråkighet Ekonomisk resurs fördelas till varje barn som har ett annat modersmål än svenska. Förskolorna har en lokal handlingsplan för förskolans arbete med flerspråkiga barn. Handlingsplanen ska vara en grund för förskolornas arbetssätt i mötet med barn med annat modersmål än svenska. Det är viktigt att det finns en gemensam inställning till flerspråkighet och till det arbetssätt som ska användas i språkstödet. Mål Att stärka modersmål och identitet Att främja integration i samhället Att utveckla det svenska språket 5

Grundskola och fritidshem Enkäter Vårdnadshavarenkäter och elevenkäter för åk 3, 6 och 8 samt fritidshemsenkäter till alla vårdnadshavare har de senaste åren genomförts vartannat år. 2011 övergick kommunen från pappersenkäter till webbaserade enkäter, vilket har inneburit en sjunkande svarsfrekvens från vårdnadshavarna. I årets enkät skiftar svarsfrekvensen mellan 20-67 % för vårdnadshavarenkäterna i skolan och 13-67 % för fritidshemsenkäten. Vid en låg svarsfrekvens finns det en överhängande risk att resultatet inte blir tillförlitligt. Elevenkäterna har en hög svarsfrekvens eftersom dessa genomförs under lektionstid. Under hösten 2013 har enkäterna reviderats och arbetet kring utskick delvis förändrats för att förhoppningsvis öka svarsfrekvensen. Läsåret 2013/2014 genomförs enkäterna under november och resultatet planeras att vara sammanställt i februari. Det politiska målvärdet är satt till 4,0 på en femgradig skala där 1 indikerar inte nöjd alls och 5 mycket nöjd. Siffran tre indikerar då att vårdnadshavaren varken är missnöjd eller mycket nöjd, utan kan tolkas som att de tycker att det är en fungerande verksamhet, varken mer eller mindre. Det innebär att målvärdet på 4,0 kan upplevas som högt. Föräldrars nöjdhet med verksamheten åk 3, 6 samt fritidshem åk 3 åk 6 Fritidshem År 2009 År 2011 År 2013 År 2009 År 2011 År 2013 År 2009 År 2011 År 2013 Hillareds skola 3,6 3,1 3,0 4,1 3,8 3,3 4,4 4,2 3,8 Sexdrega skola 3,5 3,2 2,8 4,0 2,4 2,4 3,7 3,3 2,9 Landboskolan 4,2 4,0 4,4 4,3 4,0 4,3 Mogaskolan F-6 3,8 4,2 3,5 3,7 3,6 3,4 3,5 3,4 3,6 Holsljunga skola 3,9 3,2 2,5 3,7 3,5 3,5 3,8 3,8 4,0 Mjöbäcks skola 4,6 4,0 4,6 4,5 4,0 Överlida skola 3,6 3,9 3,5 3,0 3,8 2,8 2,6 Mårdaklevs skola 4,2 5,0 4,7 4,7 4,0 5,0 4,0 3,4 2,6 Östra Frölunda skola 4,3 3,8 3,5 3,7 4,3 3,5 4,3 3,8 3,8 Totalt 3,9 3,8 3,5 3,9 3,6 3,4 4,0 3,7 3,6 Uppföljning av vårdnadshavarenkäten har bland annat skett på föräldramöten. Sexdrega skola och fritidshem Kritiken som framfördes i enkäten handlade i första hand om trygghet och trivsel på raster, där det upplevdes att det var för få vuxna ute på rasterna, samt att lokalerna upplevs som små. Skolan har omarbetat planen mot diskriminering och kränkande behandling i dialog med elevgrupper och föräldrar på föräldramöten och föräldraråd. Holsljunga och Överlida skolor och fritidshem Då det var låg svarsfrekvens är det svårt att dra någon riktig slutsats. Rektor har tillsammans med personalen arbetat med de delar där kritik fanns. Uppfattningen från samtal med föräldrar är att de idag är mer nöjda. Mårdaklevs fritidshem gjorde hösten 2012 en organisationsförändring där förskole- och fritidshemsverksamheten slogs samman. Föräldrarna upplevde att den information de fick var otillräcklig. Vid terminsstart 2012 skedde ett byte på skolledarposten, vilket innebar att viss information missades. Uppfattningen från samtal med föräldrar är att de idag är mer nöjda. 6

Fritidshemmet arbetar kontinuerligt med att öka föräldrarnas inflytande och på de aktiviteter som har initierats med föräldrar och barn har haft en god uppslutning. Föräldrars nöjdhet med verksamheten åk 8 År 2009 År 2011 År 2013 Mogaskolan 7-9 3,6 3,6 2,4 Situationen var speciell för årskurs 8 läsåret 2012/2013 då klassorganisationen förändrades. Då eleverna gick i sjuan var det små klasser med 12-13 elever per klass. På grund av besparingar slogs klasser samman till en klassorganisation med 25-28 elever per klass. Under vårterminen var det stora bekymmer med sjukfrånvarande personal, vilket drabbade vissa av klasserna i årskurs åtta. Till innevarande läsår 2013/2014 har organisationen förändrats för att inte vara lika sårbar vid sjukskrivningar. Resultat åk 3 Nationella prov åk 3 läsåret 12/13 Andel elever i procent som uppnått målen i samtliga delprov 2011/2012 2012/2013 Skola, åk 3 Matematik Svenska Matematik Svenska Hillareds skola.... 100 100 Holsljunga skola........ Landboskolan 82,4 88,2 92,9 92,9 Mjöbäck/Överlida........ Mogaskolan 57,6 81,5 78,4 97,1 Mårdaklevs skola........ Sexdrega skola 86,7 80.... Östra Frölunda skola........ Svenljunga kommun 65,7 68,7 71,4 87,1 Totalt riket 71,6 73,8 67,7 78,3 Färre än 10 elever dubbelprickas. Källa: Skolverket Resultatet i både matematik och svenska har förbättrats. Läsåret 2012/2013 var resultaten för både matematik och svenska högre än genomsnittet för riket. 7

Svenljunga, totalt Svenljunga, flickor Svenljunga, pojkar Hillareds skola Holsljunga skola Mogaskolan F-6 Mårdaklevs skola Sexdrega skola Östra Frölunda skola Överlida skola Resultat åk 6 Nationella prov åk 6 läsåret 12/13 Andel elever i procent som uppnått målen i samtliga delprov Skola, åk 6 2012/2013 Eng Ma Sv Hillareds skola...... Holsljunga skola...... Mjöbäck/Överlida 100,0.... Mogaskolan 90,0 86,4 ~100 I både engelska, matematik och svenska ligger Svenljunga kommuns skolor under riksgenomsnittet. Nationella ämnesprov i no och so har genomförts i alla årskurs 6. Mårdaklevs skola...... Sexdrega skola ~100 100,0 100,0 Östra Frölunda skola...... Svenljunga kommun 89,6 86,8 95,0 Totalt riket 94,3 93,7 95,3 Källa: Skolverket Färre än 10 elever dubbelprickas. Om antalet elever med provbetyg F är 1-4, visas andelen med A-E som ~100. Andel elever som uppnår de nationella kunskapsmålen i åk 6 läsåret 2012/2013 Ämne Bd 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% En 85,6% 100,0% 77,3% 100,0% 77,8% 83,9% 100,0% 84,6% 77,8% 90,0% Hk 98,3% 100,0% 97,3% 100,0% 100,0% 96,8% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Idh 97,5% 97,7% 97,3% 100,0% 100,0% 95,2% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Ma 87,3% 90,7% 85,3% 87,5% 66,7% 85,5% 100,0% 100,0% 88,9% 90,0% Mu 99,2% 100,0% 98,7% 100,0% 100,0% 98,4% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Bi 99,2% 100,0% 98,7% 100,0% 100,0% 98,4% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Fy 93,2% 95,3% 92,0% 87,5% 100,0% 88,7% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Ke 94,9% 95,3% 94,7% 87,5% 100,0% 91,9% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Ge 95,8% 97,7% 94,7% 87,5% 100,0% 95,2% 100,0% 100,0% 100,0% 90,0% Hi 90,7% 97,7% 86,7% 100,0% 77,8% 87,1% 100,0% 100,0% 100,0% 90,0% Re 95,8% 97,7% 94,7% 100,0% 100,0% 93,5% 100,0% 100,0% 100,0% 90,0% Sh 95,8% 97,7% 94,7% 100,0% 100,0% 93,5% 100,0% 100,0% 100,0% 90,0% Sl 99,2% 100,0% 98,7% 100,0% 100,0% 98,4% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Sv 93,2% 97,7% 90,7% 87,5% 77,8% 93,5% 100,0% 100,0% 100,0% 90,0% Sva.................... Tk 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Källa: Skolornas sammanställningar Andel % elever i åk 6 som uppnår de nationella kunskapsmålen 8

Mogaskolan F-6 hade 62 elever (21 flickor och 42 pojkar) i årskurs 6. Flickorna hade generellt sett bättre resultat än pojkarna. Av eleverna fanns det en grupp med invandrarbakgrund som varit kort tid i Sverige. För dessa elever har det varit svårt att nå målen i alla ämnen Övriga skolors åk 6 varierar mellan 7-13 elever, vilket innebär att varje elev som inte når målen ger ett kraftigt procentuellt utslag. Betyg åk 6 De genomsnittliga betygspoängen för årskurs sex visar att skolorna i Svenljunga har lägre genomsnittlig betygspoäng i alla ämnen, jämfört med riket, förutom kemi och blockbetyg i samhällsorienterande ämnen. Då uppgifterna presenterades i december kommer dessa resultat att analyseras på skolorna under våren 2014. Alla skolor har inte sammanställt meritvärdet för årskurs sex. För de skolor som har gjort en sammanställning är det stora skillnader. Då det är första läsåret betyg sätts i årskurs 6 är det svårt att dra några slutsatser kring skillnaderna. Arbete med likvärdig bedömning och betygsättning pågår på varje enhet. Några nyckelpersoner har gått en högskoleutbildning i likvärdig bedömning och betygsättning för åk 6. Dessutom har en förvaltningsövergripande Källa: Skolverket kompetensutvecklingsdag genomförts kring ämnet. Våren 2014 kommer ytterligare en gemensam kompetensutvecklingsdag att genomföras. Resultat åk 9 Genomsnittlig betygspoäng, åk 6 vt 2013 Svenljunga Läsåret 2012/2013 var det 119 elever inskrivna i årskurs nio, varav 59 flickor och 60 pojkar. Andelen elever med utländsk bakgrund var 12,6 %, vilket var en ökning med ett par procentenheter sedan föregående läsår. Som inflyttningstrenden ser ut i kommunen kommer den andelen öka ytterligare de närmaste åren. Riket Bild 13,1 13,4 Biologi 12,9 13,1 Engelska 12,8 14 Fysik 12,3 12,9 Geografi 12,1 12,9 Hem- och konsumentkunskap 12,7 12,9 Historia 11,3 12,6 Idrott och hälsa 13,5 13,8 Kemi 13,2 12,9 Matematik 12,5 13,7 Modersmål.. 14,3 Musik 12,4 13,5 Religionskunskap 11,9 12,6 Samhällskunskap 11,7 13 Samhällsorienterade ämnen (blockbetyg) 13,9 13,2 Slöjd 11,6 13,1 Svenska 12,7 13,2 Svenska som andraspråk 3,2 8,4 Teknik 12,5 12,9 Nationella prov åk 9 läsåret 12/13 (Källa: skolans egen sammanställning) Svenska och svenska som andraspråk Antal elever Andel (%) elever som bedöms uppnå kunskapsmålen Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Läsförståelse 115 57 58 97 98 96 Muntligt 116 57 59 99 98 100 Uppsats 107 51 56 95 92 98 Engelska Läsförståelse 114 57 57 96 95 97 Muntligt 115 57 58 97 97 98 Uppsats 114 57 57 92 89 95 Matematik 115 58 57 85 83 88 No, Kemi 117 58 57 89 84 93 So, geografi 115 57 58 89 84 93 9

Resultaten för svenska som andraspråk kan inte hämtas separat ur skolans sammanställning utan finns med i sammanställningen för resultaten i svenska. Resultatet i matematik ligger under resultaten i de andra ämnena. Totalt ligger resultaten något högre än förra året. Skillnaden i matematik mellan pojkar och flickor har minskat detta läsår. Resultaten ska även ses i den aspekten att andelen inflyttade och invandrade elever ökat. Mogaskolan 7-9 arbetar aktivt med läxhjälp och stödinsatser i olika former. En analys av vilka områden där eleverna visar brister är ett väsentligt inslag i åtgärderna. Extra stöd i matematik i form av extra lärare i grupperna genomförs där behoven är störst. Meritvärde Från 2006 fram till 2011 låg resultaten för Svenljunga i paritet med riket i övrigt. Ett stort tapp gjordes mellan läsåret 2011/2012 då det genomsnittliga meritvärdet låg bland de bästa kommunerna i riket till läsåret därefter då värdet sjönk till 193. Läsåret 2012/2013 gjordes en viss återhämtning, men även detta läsår är det en betydande skillnad mellan resultaten i Svenljunga och genomsnittet i riket. Läsåret 2012/2013 fanns en grupp elever med stora svårigheter att nå kunskapsmålen. En rad insatser gjordes under läsårets gång, vilket resulterade i att fler elever än väntat nådde målen. En ökning av antalet elever med invandrarbakgrund som slussats ut från förberedelseklass har varit en utmaning under läsåret. Meritvärde åk 9 över tid År Totalt Flickor Pojkar Riket Svenljunga Riket Svenljunga Riket Svenljunga 2001 202,9 193,6 214,6 192,5 191,8 194,3 2002 204,6 197,5 215,6 199,1 194 195,5 2003 205,4 206 216 213,4 195 199,6 2004 206,9 192 218,1 198,4 196,3 183,6 2005 206,3 199 217,3 204,8 195,8 192 2006 206,8 205,7 218,3 220,1 195,7 192,3 2007 207,3 207,2 218,8 216 196,5 195,1 2008 209,3 214,3 220,6 228,6 198,5 203,1 2009 209,6 209,5 220,6 222,2 198,9 198,8 2010 208,8 206,6 220,1 217,5 197,9 194,5 2011 210,5 217,1 222,1 233,1 199,6 199,2 2012 211,4 193 223,8 210,4 199,4 174,3 2013 212,8 198,2 224 213,9 202,1 182,7 10

Andel elever i åk 9 som nått målen i samtliga ämnen Under läsåret 2012/2013 fanns stora farhågor att relativt många elever skulle få svårt att nå målen. Med det som utgångspunkt blev resultatet bättre än väntat. 68,1 % (77 % i riket) av eleverna i årskurs nio nådde målen i samtliga ämnen. 89,9 % av eleverna var behöriga till ett yrkesförberedande program på gymnasiet. Läsåret 2012/2013 Andel % elever som uppnår de nationella kunskapsmålen Bd En Hk Idh Ma Sprv Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Sl Sv Sva Tk Flickor 98,3 94,9 98,3 93,2 89,8 100 98,3 98,3 93,2 94,9 94,9 88,1 93,2 88,1 100 96,6 91,5 Pojkar 89,8 93,3 96,6 98,2 91,7 92,1 96,6 90,0 84,7 84,7 87,9 84,5 81,0 86,4 100 98,1 84,2 Totalt 94,1 94,1 97,5 95,7 90,8 96,3 97,5 94,1 89,0 89,8 91,5 86,3 87,2 87,3 100 97,3 87,9 Utveckling över tid Andel (%) elever som nått målen i resp. 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Bild 93,3 87,3 96,2 93,3 96 96,3 99,4 96,2 94,6 96,9 Biologi 94,1 78,2 96,2 91,1 92,7 95 93,8 94,3 90,4 93,9 Engelska 94,1 96,4 94 94,8 97,4 95,6 95,7 96,8 98,2 95,7 Fysik 88,2 81,8 97 94,1 94 92,5 91,9 91,1 91 92 Geografi 89,9 93,6 97,7 93,3 94,7 96,9 96,3 95,6 94 93,9 Hemkunskap 97,5 97,3 98,5 99,3 97,4 96,9 97,5 95,6 94 95,7 Historia 84,9 90,9 97 93,3 93,4 97,5 91,3 94,9 94 91,4 Idrott och hälsa 93,2 90 97,7 93,3 94 93,8 93,8 94,9 89,8 93,9 Kemi 89,1 85,5 96,2 91,9 94 93,8 96,3 94,3 85,5 93,3 Matematik 90,8 89,1 95,5 90,4 94,7 97,5 92,5 92,4 97 95,7 Moderna språk, språkval 96,3 96,1 97,9 98,8 98,9 93,3 97,5 98,9 98,9 98,7 Musik 96,6 85,5 97 94,1 96,7 98,8 100 96,2 95,8 96,3 Religionskunskap 85,7 89,1 97 91,1 94,7 95,6 95 94,9 93,4 94,5 Samhällskunskap 87,3 90,9 95,5 91,9 93,4 95 91,9 96,2 92,8 94,5 Slöjd 100 97,3 97 98,5 97,4 95 98,8 96,8 96,4 91,4 Svenska 97,3 96,3 98,4 96,9 97,3 98,1 96,8 97,4 97 96,3 Svenska som andraspråk................... Teknik 86,4 95,5 97,7 94,1 95,4 99,4 97,5 95,6 94,6 93,3 Resultaten förbättrades i alla ämnen förutom de fyra so-ämnena, engelska och teknik. Den mest markanta ökningen skedde i biologi där andelen elever som nådde målen ökade med närmare 16 % (78,2 % 2012). Under läsåret 2012/2013 fanns indikationer på att en relativt stor grupp elever skulle få svårt att nå målen. Olika stödinsatser som sattes in medförde att det slutliga resultatet blev bättre än väntat. Behörighet till gymnasiet 89,9 % (riket 87,6 %) av eleverna i åk 9 var behöriga till ett yrkesförberedande program på gymnasiet och 87,4 % (86,5 %) av eleverna var behöriga till ett högskoleförberedande program. 11

Särskilt stöd grundskola Förvaltningen har en budgetpost för extra tilldelning till elever i behov av särskilt stöd. Dessa medel används i första hand till elever med fysiska och psykiska funktionshinder. Elevernas behov av utvecklingsstöd vid inlärningsproblematik täcks i första hand inom rektorsområdets givna ram. Behovet bedöms av specialpedagoger och rektorer två gånger per läsår, september och mars. Chefen för elevhälsan tar fram ett förslag till fördelning av de extra resurserna. Hur det extra stöd som fördelas till respektive rektorsområde används beslutas av respektive rektor. Generellt stöd till elever med inlärningssvårigheter finns inom rektorsområdets ram. I skolornas systematiska kvalitetsarbete är det därför viktigt att ständigt utvärdera och anpassa den inre organisationen för att kunna anpassa resurserna på bästa sätt till elever i behov av stöd, vilket i sin tur kan medföra högre måluppfyllelse. Elevhälsan bedömer att det extra stöd som sattes in under läsåret i de flesta fall ledde till de mål som var tänkta. Rektorernas analyser och utvärderingar visar på en ansträngd arbetssituation i våra skolor. Tid och kraft läggs på att stötta elever i behov av stöd, men en känsla av att inte räcka till är utbredd. Det finns ingen färdig definition på vad särskilt stöd innebär, utan det är upp till varje kommun att definiera. Det finns ett behov av att ta fram en gemensam definition för vad särskilt stöd står för och vad som är normalt stöd inom den ordinarie undervisningen, vad ingår i läraruppdraget och vad hamnar i det särskilda stödet. Åtgärdsprogram Antal elever F-9 med åtgärdsprogram September 2012 Mars 2013 antal procent antal procent Grundsärskolan 1 Hillareds skola 12 15 % 10 13 % Holsljunga skola 6 11 % 9 18 % Landboskolan 6 9 % 6 9 % Mjöbäcks skola 2 6 % 2 6 % Mogaskolan F-6 29 10 % 22 7 % Mogaskolan 7-9 24 7 % 33 10 % Mårdaklevs skola 6 18 % Sexdrega skola 7 8 % 7 8 % Östra Frölunda skola 7 11 % Överlida skola 3 9 % 5 14 % Totalt 89 108 Det totala antalet åtgärdsprogram ökade från september 2012 till mars 2013. På Hillareds skola och Mogaskolan F-6 har antalet åtgärdsprogram minskat. På övriga skolor är antalet detsamma eller har ökat. 12

Elever med annat modersmål Antalet elever med annat modersmål än svenska har ökat. I slutet av vårterminen 2013 fanns det över 30 olika språk i kommunens förskolor och skolor. De förskolor och skolor som har tagit emot en högre andel barn och elever som är nyanlända till Sverige och har ett annat modersmål än svenska upplever att det är svårt att tillgodose behovet av stöd. Under läsåret har det varit en relativt litet antal av de elever som är berättigade till modersmål som har deltagit i modersmålsundervisningen. Drygt 10 % av de som har varit berättigade till modersmålsundervisning har deltagit i undervisning på modersmålet. Under läsåret har ett stort arbete lagts på att hitta lärare som matchar så många språkgrupper som möjligt. Samverkan med omkringliggande kommuner har startats upp. Idag erbjuds modersmålsundervisning och studiehandledning på nio språk. Läsåret 2012/2013 slutade 15 elever med utländsk bakgrund årskurs nio, 13 av dessa elever är födda utomlands. Detta motsvarar 11 % av det totala elevantalet i årskurs nio. Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna som var födda utomlands var 170,5 (riket 179,3) mot 201,8 för elevgruppen med svensk bakgrund. Skillnaden mellan svensk och utländsk bakgrund kommer troligtvis att öka på grund av att en större andel av våra nyanlända elever saknar tidigare skolbakgrund. Språkhuset omfattar förberedelseklass och modersmålsundervisning. Alla nyanlända elever placeras i Språkhuset för en första kartläggning och introduktion i det svenska samhället. Språkhuset var från början anpassat för 15 elever. Under 2013 har cirka 50 nyanlända tagits emot. För att klara av den ökade belastningen har resurstilldelningen till kommunens skolor för svenska som andraspråk ökats eftersom eleverna slussats ut på respektive skola snabbare än tidigare. Dessutom har det gjorts särskilda satsningar på ikt-utrustning och elevcoach samt att ett samarbete har startats med integrationsenheten och arbetsförmedlingen för att få vuxna människor med andra språk att verka i skolan som exempelvis kulturtolkar och studiehandledare etc. Elevcoachen arbetar för att eleverna snabbare ska kunna integreras ut i ordinarie verksamheten. 13