Barn i samhällsvård
21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.
Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Strukturerade öppenvårdsprogram Kontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård Behovsprövat personligt stöd Familjehem
Placering i dygnsvård Antal placeringar i dygnsvård ökar Öppenvården ökar Cirka 80% av all vård sker i icke offentlig regi
Barn och ungdomar placeras för att de inte kan vara i vanliga miljöer, men avkrävs stor kompetens för att fungera i samhällsvården Vårdtiden viktig del av uppväxten som har ett värde i sig.
Samhällsvård av barn styrs i stor utsträckning av normer som ligger utanför forskningen Placeringar grundas på normativt ställningstagande snarare än på forskning
Medan vården pågår.. Levnadsnivå bland placerade barn (13-18 år) lägre än bland hemmaboende barn. Skillnad mot de hemmaboende för både barn i HVB och familjehem, men störst för dem i HVB. Selektion till vårdformerna, men borde inte spela roll för t ex ekonomiska och materiella resurser. Familjehemsvården bättre kompenserande förmåga i det här avseendet
Att beakta vid värdering av samhällsvård för barn och unga Skola och utbildning centralt. De ungas hälsa? Sammanbrott? Allmänna förutsättningar: terapeutisk idé, gott klimat Involvering av familj och nätverk? Orientering mot livet efter placeringen? Eftervård? Beteendeproblem: fokus på problemen? osv Vilken tillgång till resurser finns? Riskmiljö? Gruppens sammansättning? Mobbing? Behandlas barn och ungdomar väl? Får de sina rättigheter uppfyllda
samhällsvården har under de senaste decennierna ökat, privatiserats och omstrukturerats. tendensen till slutenhet och avskärmning från omgivningen och tiden efter vården. Placeringar i dygnsvård bygger på normativt ställningstagande. Både livsvillkoren under vårdtiden och effekter av vården måste beaktas. Vårdtiden en del av uppväxten. Vet lite om specifika metoder. Svåra att skilja från gemensamma faktorer. Forskningen pekat ut allmänna principer som ökar förutsättningarna för god samhällsvård, men också faktorer som utgör risker. Variationen är stor och därmed också förändrings-och förbättringspotentialen
RISK- / SKYDDSFAKTORER Riskfaktorer ökar risken för problem Skyddsfaktorer minskar risken Ökad / minskad sannolikhet Samma för olika nationer, socialgrupper, kön och problemområden Enstaka risk-/skyddsfaktorer har begränsad effekt Utgångspunkt för effektiv prevention
Varför så dåliga resultat av långvarig dygnsvård? Dåliga skolprestationer/utbildning verkar vara den starkaste riskfaktorn så långt vi vet idag.
framtida psykosociala problem Hur mycket av storleken på överriskerna bland fosterbarn kan statistiskt förklaras av Svar: 40-50%
Social Rapport 2010: Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 att leva på socialbidrag vid 25 år RR = 9.8 (justerat för f-år och kön) -3
Förekomst av placering i dygnsvård före 7-årsdagen (Franzén, Vinnerljung & Hjern, 2007). Barn födda i Sverige 1992-1996 Barn födda i Sverige 1992-1996 Mor är sammanboende och har högskoleutbildning Mor är ensamstående och har högst grundskoleutbildning och förvärvsarbetade 1 nov 1997 och förvärvsarbetade ej 1997 och fick ej socialbidrag 1996-1998 och fick socialbidrag varje år 1996-1998 (n=120.015) 1 av <2.000 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen (n=8.053) 1 av 7 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen RR >250
Pojkar placerade pga beteendeproblem Normalpojkar Placerade pojkar Döda vid 25 år 0,5% 5,5% Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 % 30% Fängelse el rättspsyk 20-24 år 3% 44% Skyddstillsyn el mer 20-24 år 4% 58% Lagförd 20-24 år 16% 75% Tonårspappa < 1% 8% >25% socialbidrag vid 25 år 3% 27% Socialbidrag vid 25 år 6% 53% Max grundskola vid 25 år 10% 67%
Flickor som placerades pga beteendeproblem Normalflickor Placerade flickor Döda vid 25 år 0,3% 2,5% Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 0,7% 22% Fängelse el rättspsyk 20-24 år 0,1% 8% Skyddstillsyn el mer 20-24 år 0,4% 21% Lagförd 20-24 år 3% 39% Tonårsmamma 3% 27% >25% socialbidrag vid 25 år 3% 29% Socialbidrag vid 25 år 6% 50% Max grundskola vid 25 år 8% 64%
menar... Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse 20-24 år 53 % och inte skyddstillsyn 20-24 år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år 35 % och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott 20-24 år 20 % och inte 25% socialbidrag vid 25 år 16 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 %
Flickor placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 97 % och inte fängelse 20-24 år 90 % och inte skyddstillsyn 20-24 år 77 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år 65 % och inte tonårsmamma 49 % och inte lagförd för brott 20-24 år 37 % och inte 25% socialbidrag vid 25 år 31 % och mer än grundskola vid 25 år 19 % och inget socialbidrag vid 25 år 15 %
Samhällsvårdade barns hälsa fosterbarns hälsa
Psykisk hälsa Magont 7% Huvudvärk 7% Notering i shv journal F-klass 38 % 4 klass 37 % 9 klass 33%
Psykisk hälsa Psykisk ohälsa noterad 69,5 % pojkar 50 % flickor Diagnos Pojkar 14,5 % Flickor 9,6 % Båda föräldrarna födda i Sverige 14,6% Minst en förälder född i annat land 10,2 %
Alkohol & droger Ungdomar 13 18 år 8,5 % använt alkohol 8,5 % använt droger
Uppföljning fem år efter utflytt från familjehemmet
Utbildning Grundskola 10 % Påbörjat men avslutat gymnasium 10 % Gymnasium 80 % Av dessa har 40% högskole-/ Universitetsstudier 80% har körkort
Hälsa 77 % har god psykisk hälsa Men 67 % rapporterar fysiska hälsoproblem 67 % har testat droger 75 % av flickorna har genomfört abort
Kriminalitet 55 % dömda för kriminella handlingar 20 % uppger att de aldrig gjort något kriminellt. Förekommer ej i misstanke- och belastningsregister
Viktiga relationer Ingen anger familjehemmet som närmaste person 20 % anger att familjehemmet hjälper till praktiskt idag 67 % fick stöd av familjehemmet när de flyttade ut 33 % fick inget stöd Ingen har fortsatt stöd från socialtjänsten efter utflytt För 77 % avslutades placeringen i samband med avslutade gymnasiestudier 45 % uttrycker att de önskat mer stöd än de fick
55 % är sambo 33 % har barn Idag 67 % har kontakt med familjehemmet 33 % har ingen kontakt men en önskan om det 67 % har kontakt med biologisk familj 55 % har kontakt med syskon 33 % har kontakt med släkten
Skolgång och hälsa hos familjehemsplacerade barn och ungdom i åldrarna 7 21 år
Skola 61 % når målen i åk 9 (90% i Sv) 50 % har anpassat pedagogiskt omhändertagande, grundskolan (11% i Sv) 33 % har anpassat pedagogiskt omhändertagande, gymnasiet Fler flickor än pojkar Färre flickor utreds Andel barn med utredda kognitiva svårigheter 25 %
Psykisk hälsa Ångest 17 % Depression 20 % Ilska 5 % Normbrytande beteende 7 % Självbild 7 %
Gruppjämförelse, YSR, CBCL Familjeh emsbarn Normalg rupp MST MTFC Utrednin g 51 40 56 60 53 54 14 68 72 55
Fördelning i normal och riskgrupp YSR, CBCL YSR Normal Risk Int 67 % 33 % Ext 64 % 36 Total 67 % 33 % CBCL Int 78 % 22 % Ext 72 % 28 % Total 69 % 31 % TRF Int 80 % 20 % Ext 53 % 47 % Total 53 % 47 %
Fördelning flickor - pojkar Norm Risk Norm Risk YSR 60% 40% 75% 25% CBCL 76% 24% 60% 40% TRF 56% 44% 50% 50%
Noterbart 21 % av pojkarna har varit föremål för polisanmälan eller dömts för brott 35 % av flickorna fick stöd från BUP, skolpsykolog, kurator 11 % av pojkarna fick stöd från BUP, skolpsykolog, kurator Lärarna skattade att 47 % av barnen befann sig i riskgrupp
121 hälsoundersökta barn några preliminära resultat 121 barn läkarbedömda 1/3 tonåringar 13-18 vid undersökningstillfället 50% pojkar 15 år i snittålder 50% flickor 14.6 år i snittålder 70% var placerade i samhällsvård
Sjukdomshistoria 75% har en mycket omfattande sjukdomshistoria allergi, öron-näsa-hals, urinvägsinfektion, nedsatt hörsel, nedsatt syn njurar, hjärta
Värk 55% har dokumenterade värkproblem Huvudvärk,muskelvärk,magvärk, ledvärk, ryggvärk
Övervikt 45% är överviktiga, hälften på gränsen till fetma
Psykiska problem 80% har dokumenterade psykiatriska problem ADD,ADHD, Asperger, depression, panikångest, ångest,oro,nedstämdhet, självskadebeteende, sömnsvårigheter, normbrytande beteende
45% röker 30% dricker alkohol 15% använder droger
Kognitiva problem 55% har dokumenterade kognitiva svårigheter koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, låga skolbetyg ofullständiga skolbetyg gått om mobbad
Vad göra Läs med barnen Se till att de blir hälsoundersökta Utred barnen kognitivt Matte, läsa arbetsminne Hitta familjehem där minst en av föräldrarna har akademisk utbildning
Enkla vägar till förbättring Somatisk hälsa Psykisk hälsa läkarundersökning av alla barn vid placering rutiner för bevakning av somatisk hälsa läkarundersökning vid utskrivning undersökning av alla vid placering och i tonåren rutiner för bevakning av psykisk hälsa tillgång till evidensbaserad vård undersökning vid utskrivning tillgång till stöd och till evidensbaserad vård efter utskrivning
Skola/utbildning skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter under vårdtiden (börja helst före skolstarten) systematisk policy med krav på fosterföräldrar och institutionspersonal
Tonårsföräldrar preventivmedelsrådgivning och tillgång till preventivmedel för alla placerade tonåringar använd ungdomsmottagningar systematiskt för denna högriskgrupp bevakning av hur ungdomarna använder preventivmedel systematisk policy borde inte vara en fråga bara för fosterföräldrar och institutionspersonal
Döda föräldrar systematisk utredning av tillgång till stöd vid utskrivning i sena tonåren kraftfullt stöd till de som riskerar att få svagt eller inget stöd från någon familj efter utskrivning, helst i form av lagstadgad rättighet stöd och uppmuntra kontakt med syskon och släkt under placeringstiden
För den som är intresserad av prevention Budskap från preventionsforskningen: Prevention går oftast ut på att reducera riskfaktorers inflytande Starkast påverkan på högriskgrupper Räcker inte med goda intentioner, vissa preventionsprogram kan t o m vara skadliga. Använd utvärdade metoder
Typer av prevention Universiell (primär) Indikerad (tertiär) Selektiv (sekundär)
Största riskerna för ogynnsam utveckling över tid: Barn som debuterar tidigt med antisocialt beteende Tonåringar som får insatser av socialtjänsten p g a beteendeproblem Fosterbarn (även de som växer upp i fosterhem) Barn som växer upp i familjer med långvarigt socialbidrag Lätta att identifiera och nå: de finns i socialtjänsten
Tack för mig Leg. Psykolog Ingemar Nilsson E-post: socialpsykologen@gmail.com Tel: 0703-22 75 05