Resursperspektiv inom den sociala barnavården

Transkript

1 Resursperspektiv inom den sociala barnavården Hélène Lagerlöf Institutionen för socialt arbete Stockholms Universitet

2 transport eller en helig stund, beror på hur man ser det -Eva Dahlgren

3 Upplägg Olika sätt att studera social barnavård Resursbegreppet Uppföljning av barnavårdsinsatser med resursperspektiv Levnadsnivåundersökningar Samhällsvård och välfärdsresurser Några resultat från en undersökning På vilket sätt kan resurser i samhällsvård följas upp lokalt?

4 Olika sätt att studera social barnavård Registeruppföljningar Utvecklingsperspektiv Utbildningsnivå Sammanbrott osv. Studier och utvärderingar av specifika metoder och insatser Intervjuer med placerade barn och ungdomar, intervjuer med personal

5 Fokus på resurser här och nu Vilka resurser fysiska och mer psykologiska har ett placerat barn tillgång till under sin placering i familjehem eller på HVB? En kombination av ett barndomssociologiskt synsätt och välfärdsforskning Resursbegreppet Tillgången till resurser säger något om en människas möjligheter att styra sitt eget liv Studie av resurser handlar om tillgång inte om behovstillfredsställelse En människas välfärd är resultatet av de tjänster/resurser som samhället förmedlar till medborgarna

6 Uppföljning av barnavårdsinsatser med resursperspektiv Resursperspektivet kan ge viktig information om hur våra placerade barn och unga har det i sin vardag under tiden i vård. Resursperspektivet kan ge information om vilket handlingsutrymme de unga har under vårdtiden Fokus på resurser kan ge indikationer på eventuella brister i den vård och omsorg de unga får Kan ge ledning till vilka områden i våra insatser som behöver förbättras

7 Uppföljning av barnavårdsinsatser med resursperspektiv- via en levnadsnivåundersökning En levnadsnivåundersökning riktad till placerade barn/ungdomar (13-18 år) 272 ungdomar totalt. 147 placerade i HVB och 125 placerade i familjehem Enkät Inspelning, hörlurar och svarsformulär utan frågor Jämfört de samhällsvårdades svar med svar från ungdomar som bor med sina föräldrar

8 Levnadsnivåundersökningar LNU/ULF (1960-/1970-talet):frågar bara vuxna om deras levnadsnivå (barn inga egna undersökningsobjekt, deras situation en avspegling av de vuxnas). Barn-LNU/ULF (1990-talet): frågar barn direkt när man ändå intervjuar vuxna. Mycket få barn i samhällsvård med (inte skrivna hos familjehemsföräldrar/institution).

9 Levnadsnivå Individens förfogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet mm med vilkas hjälp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor (Johanson,1970).

10 Levnadsnivådimensioner (8 st) Hälsa och tillgång till vård Skolmiljö och utbildning Ekonomiska och materiella resurser Familj och sociala relationer Boende och närmiljö Trygghet och säkerhet Rekreation, kultur och fritidsaktiviteter Politiska resurser

11 Samhällsvård och välfärdsresurser En studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i socialtjänstens dygnsvård Tre områden tätt sammanlänkade och mycket betydelsefulla för en ung människas vuxenblivande och utveckling. Skolgången är ett problem. Fritiden har vi saknat kunskap om och kamratrelationer vet vi har stor betydelse för framtida hälsa och utveckling.

12 Mängd faktorer påverkar om skolgången ska bli bra eller dålig. Några exempel: erfarenheter från ursprungshemmet fosterföräldrar/personals engagemang i skolarbetet skolan och socialvårdens agerande en bra studiemiljö i hemmet skolbyten upplevelse av mobbning och kränkning stöd med läxor planering av skolgången

13 Skolform Andelar i procent. Familjehem=113 HVB=134 Friskola Kommunal skola Framgår ej Andel nedsatt undervisnin gstid Andel med specialarrangema ng Andel med antingen nedsatt tid eller specialarr. HVB Familjehem

14 Resultat, skolrelevanta resurser En större andel av HVB ungdomarna än familjehems- och jämförelseungdomarna har inte tillgång till internet för skolarbetet i vårdmiljön. Knappt hälften av HVB-ungdomarna får hjälp med läxor i boendemiljön jämfört med nästan ¾ bland unga i familjehem och unga som bor hemma.

15 Skolrelevanta resurser Familjehem (n= 125) % Referens grupp (n=1470) % HVB (n=147) % Referens Grupp (n=1470) % Hjälp med läxor *** 72 Hjälp av lärare ** 91 Upplever krav angående skolarbetet 45** Takten I skolan För låg *** 7 För hög *** 18

16 Kamratrelationer HVB ungdomarna och familjehemsungdomarna har betydligt färre vänner än hemmaboende jämnåriga. Unga i HVB har också mindre kamratkontakter än jämnåriga Nästan dubbelt så många ungdomar i familjehem och HVB är mobbade minst en gång per månad jämfört med unga som bor hemma. Ungdomar i familjehem och HVB skolkar mer än unga som bor med sina föräldrar

17 Fritid Inga påtagliga skillnader i vad man gör på sin fritid. Undantaget: unga placerade i HVB och familjehem idrottar i mindre utsträckning än de som bor hemma och unga i HVB ägnar sig i större utsträckning åt organiserade fritidsaktiviteter. Ungdomar i HVB utför hushållsarbete i betydligt större utsträckning än unga som bor hemma.

18 Sammanfattning av resultat Samhället lyckas idag inte fullt ut med det föräldraansvar man tagit på sig när man placerar ungdomar i vård. Ur ett resursperspektiv behövs förbättringar HVB-ungdomarnas resurser vad gäller skolgången kan ses som problematisk Familjehemsbarnens förhållanden mer lika jämförelsegruppens. Behövs ett flertal insatser för att förbättra skolsituationen för placerade barn.

19 Sammanfattning av resultat, forts Behov av speciella satsningar för att motverka placerade ungdomars utsatthet för mobbning och deras skolkande. Placerade ungas skolgång ett gemensamt ansvar för socialtjänsten, vårdmiljön och skolan. De resursbegränsningar som placerade ungdomar har under sin tid i vård behöver ses över.

20 På vilket sätt kan resurser i samhällsvård följas upp lokalt? Kollegiegranskning av varandras akter utifrån ett frågeformulär Specifika frågor till vårdmiljöerna med tydligt resursperspektiv vid uppföljningsmöten Genom resursfokus vid utredning av blivande familjehem Genom kontinuerliga diskussioner om rimlig resursnivå för placerade barn

21 transport eller en helig stund, beror på hur man ser det -Eva Dahlgren

22 Tack för att ni lyssnat! Frågor?

23 Lästips för den som vill veta mer om vårt levnadsnivåprojekt Lundström, T & Sallnäs, M (2009) Samhällsvårdade ungdomars kontakter med föräldrar och syskon. Socionomens forskningssupplement, 26, Sallnäs et al (2010) Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv. Ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till stöd för ungdomar i familjehem och vid institutioner) Socialvetenskaplig tidskrift, 1, Sallnäs et al (2010) Samhällsvårdade barn, gate-keeping och forskning Socialvetenskaplig tidskrift, 2, Lundström, T & Sallnäs, M (2011) Sibling contact among fostered Swedish children - Out of home care in a family service system. Children and Youth Services Review, doi: /j.childyouth Wiklund, S & Sallnäs, M (2011) The Material Side of Foster care. Adoption & Fostering, 34, Lagerlöf, H (2012) Samhällsvård och välfärdsresureser. En studie av skola, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet (avh). Sallnäs, et al (2012) Welfare recourses among children in care. European Journal of Social Work.