Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution
|
|
- Nils Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution Cirka 380 personer från socialtjänsten, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin samlades den 21 april 2009 på Restaurang Rondo i Göteborg för att lyssna på föreläsningar och diskutera situationen för barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution. Det var styrgruppen för Västbus som hade bjudit in till konferensen och representanter för styrgruppen höll i dagen: Elisabeth Söderberg, IFO Bergsjön, Sven Ernstsson, barnpsykiatrin Borås samt Lisbeth Göthberg, skolan Tidaholm. Bo Vinnerljung om barn som haft samhället som föräldrar Dagens huvudföreläsare var professor Bo Vinnerljung från IMS och Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen. Tillsammans med forskare från flera andra discipliner har han gjort en rad registerstudier om placerade barn. Bo Vinnerljung betonade utbildningens betydelse. - Bra skolresultat och bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till, konstaterade han. Men för många fosterbarn brister det i fråga om skola och utbildning och Bo Vinnerljung pekade bland mycket annat på att fosterbarn löper större risk att gå ut skolan utan fullständiga betyg och de har sämre utsikter att senare i livet få en högskoleutbildning. - Fosterbarnen är underpresterande i skolan och många är lågutbildade. Slutsatsen blir att svenska fosterhem inte är bra på att ge fosterbarn en hygglig utbildning, sa han. Vid sidan om skola/utbildning pekade Bo Vinnerljung på hälsa som en nyckelfaktor för att förstå placerade barns situation. - Hälsa har varit underdiskuterat när det gäller fosterbarn. Vi vet väldigt lite om deras somatiska hälsoproblem, vi vet lite mer om deras psykiska hälsa och självmordsproblematik. Det finns bland annat höga överrisker för psykisk ohälsa eller tidig död i ung vuxen ålder, sa han. Bo Vinnerljung pekade bland annat på att 30 procent av pojkar i åldern år, som placerats på grund av beteendeproblem, någon gång fått sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom, alkohol, narkotika eller självmordsförsök. Även inom andra områden utmärker sig fosterbarn. Det finns enligt Bo Vinnerljung höga överrisker för självförsörjningsproblem, för att bli tonårsförälder, för allvarlig kriminalitet och missbruk i ung vuxen ålder. Och extrema överrisker för att minst en förälder är död när fosterbarnen blir vuxna. - Mer än var tredje pojke som vi tagit hand om under större delen av hans liv är straffad för brott i ung vuxen ålder, konstaterade Bo Vinnerljung. På samma sätt pekade han på att hela 27 procent av alla flickor som placerats på grund av beteendeproblem blivit mammor i tonåren.
2 Vägar till förbättring Går det då att göra något åt situationen? Bo Vinnerljung var mycket tydlig på en punkt: Det blir inte bättre med mer av samma sak. Han framhöll istället exempel där nya sätt att arbeta gett resultat och refererade till en studie om Casey Family Program (Kessler, Pecora m fl, 2008). Där satsar man på hälsa, vård och skola i kombination med höga krav på fosterföräldrarna. I studien jämförs Casey Family Program med vanlig fosterhemsvård och Casey-gruppen uppvisar i ung vuxen ålder avsevärt mindre psykisk och somatisk ohälsa. Han framhöll också SkolFam-projektet i Helsingborg, som presenterades senare under konferensen. Bo Vinnerljung förespråkar skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering och systematiskt stöd till alla placerade barns skolarbete. Regelbundna hälsoundersökningar både i fråga om somatisk och psykisk hälsa är en annan sak. För att minska antalet tonårsföräldrar i den här gruppen unga är forskningens budskap att man ska satsa på preventivmedel och rådgivning och använda ungdomsmottagningarna mer systematiskt. Bo Vinnerljung anser också att samhället bör ge bättre stöd till unga som skrivs ut i de sena tonåren. Ungdomarna behöver rent materiellt stöd om de riskerar att få svagt eller inget stöd från sin familj efter utskrivning. Ett försvagat familjenätverk - bland annat på grund av att många har minst en död förälder - gör att det är viktigt att ge stöd och uppmuntra kontakt med syskon och släkt under placeringstiden. Bo Vinnerljung berättade att en av de två saker som fosterbarn över hela världen brukar beklaga är att de förlorat kontakten med sina syskon. (Den andra saken är att de undrar varför de inte fick någon utbildning.) På en fråga från publiken om att placera barn hos släktingar, hänvisade Bo Vinnerljung till en ny systematisk kunskapsöversikt från Campell Collaboration. Den indikerar - med vissa reservationer - att placering hos släktingar är ett alternativ som kan göra att barnen i vissa avseenden klarar sig bättre än barn i traditionella fosterhem, se Projekt SkolFam i Helsingborg Anna Aldenius Isaksson, Karin Norman och Kristin Hintze presenterade projekt SkolFam i Helsingborg, ett forskarstött samverkansarbete mellan skol- och fritidsnämnden och socialnämnden i Helsingborg. - Hälsa och skola är starka skyddsfaktorer och basen i vårt arbete, fastslog psykolog Kristin Hintze. SkolFam pågick i projektform under och omfattade då 25 placerade barn. I SkolFam arbetar ett team bestående av psykolog, specialpedagog och socialsekreterare. Arbetet inleds med besök i familjehemmet och på skolan, där teamet berättar om SkolFam. Därefter görs en första kartläggning (pedagogiska och psykologiska tester samt observationer). De flesta av de 25 barnen underpresterade i skolan i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet. - Men det som lärarna uttryckte om elevernas skolkompetenser stämde inte alltid. I ett fall tyckte läraren att barnet förstod i princip allt, men eleven var egentligen sämst i klassen.
3 Barnet var normalbegåvat men med stora kunskapsluckor, säger socialpedagog Anna Aldenius Isaksson. När den första kartläggningen är gjord upprättas en utbildningsplan. Vad det är man går vidare med i utbildningsplanen varierar mellan barnen. Det kan röra sig om att förbättra samspelet med andra barn, förbättra motoriken och bättre samordna rörelser eller om olika metoder för att få upp läsflytet. Ett bra verktyg i det sammanhanget är enligt Anna Aldenius Isaksson det så kallade MG-programmet, se Erfarenheten från projektet är att de insatser som sattes in snabbt ledde till markanta förändringar för många enskilda barn. När en andra pedagogisk och psykologisk kartläggning gjordes, visade det sig att insatserna gjort stor skillnad i fråga om barnens prestationer. Anna Aldenius Isaksson, Karin Norman och Kristin Hintze pekar på en rad framgångsfaktorer som lett till de goda resultaten: Kartläggningarna och den systematiska uppföljningen som visar på förutsättningar och behov och gör det möjligt att anpassa insatser efter elevens behov, att problemen lyfts från barnet till omgivningsfaktorer som miljö, samspel och organisation, förbättrat samarbete mellan skola, familjehem och socialsekreterare med mera. SkolFam är nu en permanent verksamhet, som fått en avläggare i form av UTSIKTER (Utbildning, Samverkan, Insatser, Kunskap, Tillämpning, Ekonomi, Resultat), som riktar sig till nya målgrupper; barn i familjer med långvarigt ekonomiskt försörjningsstöd och barn som är nyanlända i Sverige. I UTSIKTER har man även kopplat in hälsoperspektivet. Läs mer på Är kommuner i Västra Götaland intresserade av projekt som går vidare i Helsingborgs riktning? Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bjöd under konferensen in kommuner som är intresserade av att gå vidare i Helsingborgs riktning. - Vi har följt Helsingborgsprojektet och vi vill gärna sprida det. De kommuner som vill gå vidare nu kommer att följas upp men inte utvärderas. Vi vet redan nu att det är framgångsrikt på olika sätt, sa Bodil Långberg från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Man har replikerat - identiskt överfört SkolFam-projektet i Helsingborg till Norrköping. Men nu bjuds alltså fler kommuner in. Ett krav är att skola, socialtjänst och en regional FoU-enhet alla är representerade. Vidare krävs av deltagande kommuner att arbetet är väl förankrat i den politiska ledningen. Man får kalkylera med kostnader för bland annat socialpedagog och psykolog. Små kommuner får gärna samarbeta över kommungränserna. Den 9 juni arrangeras en dialogdag i Stockholm. Vill du veta mer? Kontakta: Elisabeth Melin, SKL Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR elisabeth.melin@skl.se elisabeth.beijer@grkom.se Telefon: Telefon:
4 YIPPEE - vägar till utbildning för ungdomar som varit placerade i familjehem eller på institution Ingrid Höjer från Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet gav information om en pågående studie med det tilltalande namnet YIPPEE (Young People from a Public Care Background). Förutom Ingrid är det Helena Johansson och Rachel Hadudu som arbetar med undersökningen och det sker i ett samarbete mellan fem länder. Enhetschefer från Västra Götaland har blivit intervjuade och fallstudier görs i flera av kommunerna. Studien handlar om att få mer kunskap om betydelsen av studier efter grundskola och förhoppningen är studien ska kunna bidra till att fler ungdomar som varit placerade ska gå vidare med utbildning. - Vi skulle gärna vilja få kontakt med fler ungdomar för att få tillfälle att intervjua dem. Ungdomarna ska vara mellan 18 och 21 år, ha varit placerade i minst 1 år, varit i placerad i vård vid 16 års ålder samt klarat av grundskolan på ett sätt som gör det möjligt att söka till gymnasiet, sa Ingrid. Resultaten från studien kommer att presenteras vid seminarier framöver. Vill du veta mer? Har du kontakt med ungdomar som skulle kunna bli tillfrågade om att bli intervjuade? Kontakta Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet ingrid.hojer@socwork.gu.se Telefon: Det finns också en webbsida där resultat och rapporter presenteras: Gruppdiskussion under förmiddagen Vad fungerar? Vad kan vi göra mer av? Vi har Västbus - gör vi vad vi kan och ska? Hur tar vi tillvara på de förslag som Bo listade i sin föreläsning? - Vad ni ska göra för att komma tillrätta Tänk hellre i termer av förbättringar, till exempel hälsoundersökningar vid placeringar. Den kommun som inför det har verkligen blivit bättre, säger Bo Vinnerljung. - Vikten av skolan har vi pratat om. Och att vara uppmärksam på hur det går för barnen på familjehemmen. Och utslussningen är viktig, som Bo nämnde, och att titta mer på de som inte har det nätverk som barn i normalpopulationen har, säger en representant från Bergsjön. - Hälsoundersökning vid placering finns med i BBiC, så det tappar vi inte. Men den psykiatriska delen vet vi inte hur vi ska klara. - Alla barn, oavsett om de vistas på HVB-hem eller familjehem, är inskrivna på en skola. Vi har idag här vid bordet bestämt att alla de barnen ska till skolläkaren minst en gång om året. Uppmärksammar man då något så kan man lätt remittera till BUP, säger en representant från skolhälsovården i Askim. - Alla erkänner att det är rimligt att göra hälsoundersökningar på fosterhemsbarn men det är lätt att hamna i tröstlösa diskussioner om vem som ska göra vad. Ett sätt att lösa det är att göra som i
5 Sollentuna. Politikerna sa att detta handlar om kaffepengar, så man hyrde in en konsultläkare och löste detta. Politikerna i Sollentuna sover rätt gott nu, säger Bo Vinnerljung. - Hela uppbyggnaden i BBiC är en hjälp till utbildning, hälsa, ja allt som är viktigt här. Det vi saknar är skolan, de är till exempel inte så representerade här idag. Vi jobbar enligt en systemteoretisk modell, som man skulle kunna föra in. Man trycker på utbildning, det är A och O. Vi tycker att det finns förutsättningar och modeller, och då kommer med automatik resultaten att bli bättre. Men vi kommer aldrig att komma ifrån placeringar helt och hållet, säger en representant från Frölunda. - BBiC löser inte era problem. Detta är solklart från Helsingborg. Man kan inte bara fråga barn och fosterföräldrar. Hela svaret på Helsingborgsbarnen kunskapsluckor det upptäcker ni inte med BBiC, säger Bo Vinnerljung. - Nej, men det ger en fördjupad bild. Och så har vi Västbusarbetet. BBiC är en hjälp när det gäller vilka barns behov är, säger en representant från Frölunda. - Vi ställer stora krav på adoptivföräldrar, det bör vi göra även på fosterhem. Samarbetet mellan skola och IFO måste bli bättre. Skolan har inte koll på vilka barn som är fosterhemsplacerade. - Det som bekymrar är att vi är få från skolan på den här konferensen idag. Slutdiskussion på eftermiddagen 1. Vad gör vi redan för att stärka de placerade barnens situation? 2. Vad kan vi göra ytterligare? 3. Vilken roll kan Västbus spela? - Den starkaste skyddsfaktorn för utsatta barns utveckling är utbildning. Det har vi fått höra flera gånger idag. Det är fantastiskt att vara i en verksamhet som arbetar med utbildning och det är samtidigt ansvarsfyllt. Men verkligheten och budgeten styr oss. Vi måste kunna visa för politiker att det vi gör ger resultat över tid, att det leder till besparingar. Vi behöver formulera en kravspec för föräldrar som vill bli familjehem och vi behöver utbilda familjehemmen. Vi ska nå samma resultat som för adoptivbarn, säger en rektor från Tidaholm. - Utbildningen till barnen är viktig att prata om. Vi har hört från Helsingborg att det inte alltid varit populärt att ta emot barn som är placerade. Hur ska vi få till det så att barnen känner sig välkomna i skolan? Kan en särskild skolpeng följa med för de placerade barnen? Det skulle kunna vara ett verktyg. Då kommer kommunerna att börja titta på vad man gör på hemmaplan. Vi har inte råd att skicka iväg barnen till andra kommuner. - Nätverket runt barnet är viktigt att utveckla, det har vi också hört. - Från Helsingborg har vi också fått veta att det finns bra metoder i att hjälpa barnen att stärka sina svenskakunskaper, det vet vi, det finns flera bra metoder. Men för att stärka mattekunskaperna är det svårare. Vi ber Västbus om råd när det gäller matte, om det finns kommuner som har goda exempel så vill vi att det når ut! - Jag slås av den väldigt dystra bilden av barn som utan egen förskyllan ges en dålig framtid. Mycket handlar om skolan. Det är glädjande att strukturerade insatser ger resultat. Vi behöver bli bättre på att träna barnet, flytta den unge från minus till plus. Detta var väldigt positiva signaler. Detta ska vi ta vara på i Västbus-samarbetet, säger en person från barnpsykiatrin i Göteborg.
6 - Det viktiga är att göra verkstad av forskning. Det finns bättre förutsättningar idag än då när Västbus kom till. Vi har tre fyra års erfarenhet nu. När vi tog del av Tore Andréasens forskning om institutionsvård bidrog det till förändring, och vi utvecklade institutionsvården tillsammans med Gryning i ett bra samarbete. Nu behöver vi kanske se över familjehemsvården på samma sätt, säger socialchef Lena Säljö i Biskopsgården. - Jag tackar för de fina orden. Ja det känns väldigt ansvarsfullt. Det är två saker jag vill säga. Bo gav en bild av dåliga resultat från tillsynen av HVB-hemmen. Så var det dock inte i Västra Götaland, här var det 4 av 70 hem som uppvisade brister. Kanske var också underlagen när det gäller skolgång och hälsa för svaga, det skulle nog behövts kompletterande testning för att veta hur det är. En annan sak är att jag vill ställa frågan om Gryning kan vara ett sådant stöd som Helsingborgsteamet? Vi skulle kunna nå ett stort antal ungdomar. Är det en bra idé? säger Marianne Forslund, direktör Gryning. - Jag vill svara rektorn från Tidaholm. Det finns en prisbelönad matteutvecklare i regionen. Han och hans fru är samtidigt familjehem. Han heter Bengt Edvinsson och arbetar vid Fredriksbergsskolan (lite osäker på skolans namn), säger en familjehemssekreterare från Lärjedalen. - Jag vill lyfta upp frågan om fritidens betydelse. Det har inte varit belyst idag. Det är en viktig friskfaktor, säger en förtroendevald politiker. - Intressant, men det Bo Vinnerljung presenterade var lite svårt att förstå för oss politiker. Han hade ett otroligt tempo och det var nog mer riktat till tjänstemän. För oss politiker är det viktigt att ta med oss dagens information hem och diskutera det för den egna kommunen, säger en annan förtroendevald. - Vi talade om ekonomi. Det kan väl inte vara svårt att beräkna vad vinsten blir med en sådan satsning som i Helsingborg. Det kan nästan vem som helst göra, säger en representant för Kommunförbundet Sjuhärad. Vad tar du med dig från den här dagen? Några röster från deltagarna Bengt Höglander, socialchef i Tidaholm: - Bo Vinnerljungs studie med resultat av uppföljningar med barn som varit placerade i familjehemsvård/institution under och 1980-talen. Viktigt att reflektera över vad huvudaktörerna runt målgruppen gjorde då kontra vad vi gör idag. De senaste tio åren har förhoppningsvis kunskaperna och insatserna runt barnen förändrats. Malin Lundgren, socionomstuderande Umeå Universitet och nu praktikant på SIS Björkbacken: - Hur professionerna ständigt behöver utveckla sitt samarbete som krav utifrån hur behoven förändras! Lisa Sandström, BUP Frölunda, VGR: - Resultatet av Bo Vinnerljungs studie; Hur viktigt det är med utbildning för de familjemsplacerade barnen och fortsatt uppföljning av de här barnen/ungdomarna när de har fyllt 18 år! - Det är inte svårt att åstadkomma ett SKOLFAM hos oss! Göran Parkrud, psykolog på Stödenheten i Vänersborg:
7 - Inför konferensen hade jag inga förväntningar, utan funderade mer på vad skolan kommer in i under den här dagen som skulle handla om familjhemsplacerade barn. Det blev en AHA-upplevelse hur viktigt det är med utbildning för de här barnen för att de totalt skall ha bra förutsättningar i livet! - Intressant att konkret få beskrivet hur SKOLFAM arbetar, psykologens och specialpedagogens utredning och insatser, deras samarbete med pedagogisk personal, och hur det sammantaget leder till stor skillnad för barnet! Kai Bengtsson, förtroendevald Individnämnden i Lerum: - Bo Vinnerljungs rapport hur utnyttjar vi resultatet?! Jag som lekman tyckte det gick lite för fort under hans föreläsning, och skulle gärna lyssna på det igen i ett mindre sammanhang. - Som förtroendevald politiker har man uppdraget att fördela resurserna; SKOLFAMs beskrivning av sitt arbete är intressant hur kan vi vidareutveckla det hos oss och omsätta det i praktiken?! Barbro Maksinen, specialpedagog på Kompetens Centrum i Borås: - Tar med mig föreläsningar och diskussioner som förts under dagen tillbaka till mitt arbete; ett samverkansprojekt för barn som far illa eller riskerar att fara illa. - Jag uppfattar att det hänt något POSITIVT - mellan Västbus Dialogdag 2005 i Skövde och dagens Dialogdag! Avslutning - Vi i Boråsområdet har hört forskaren Anna-Karin Andershed tala om forskning om normbrytande beteende. Den kunskapen samt dagens föreläsningar stärker mig i hur viktigt det är med skola och utbildning så att människor kan få möjlighet till alternativ i livet, säger Sven Ernstsson. - Det har varit en fantastisk dag. Jag har fått aha-upplevelser. Samtidigt har det varit en ganska tung information. Men om vi använder den på rätt sätt kan den stärka vårt samarbete och skolan är en viktig aktör i detta, säger Lisbeth Göthberg. - Viktigast/tråkigast med det vi fått höra idag är att det går så dåligt för de barn som samhället tar hand om. Här finns överrisker. Men det finns hopp, det går att påverka. Den starkaste skyddsfaktorn är att ge en bra utbildning och vi har fått goda exempel idag som vi ska ta vara på och använda för vårt lokala utvecklingsarbete. Bo talade om förbättringar. Västbus är vår styrka och det är viktigt att vi tillämpar de riktlinjer vi har! Vi är inte framme än. Implementering av ny kunskap handlar om att kunskapen blir väl känd och väl använd. Men vi kommer inte att släppa taget och ledningen har en avgörande betydelse, säger Elisabeth Söderberg.
Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök
Läs merSkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia
SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt
Läs merDåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs mer14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Läs merRedovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Läs merKonferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.
Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande
Läs merProjektplan Barn och Unga Fyrbodal
2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den
Läs mer21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.
Barn i samhällsvård 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000
Läs merVilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merMedelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f
Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merTrygg och säker vård i familjehem och HVB
Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och
Läs merBarn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta
Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta SNS Stockholm 4 april 2016 Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet Bo Vinnerljung, professor
Läs merVuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.
BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt
Läs merBRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)
BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
4 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merSkolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn
Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merSkola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn
Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse
Läs merVästbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013
Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus
Läs merInformation till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå
Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs mer- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1
NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merEffektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/
Skolfam 2017 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/2017. 1 Alla bilder i rapporten kommer från barn som medverkade i det delaktighetsprojekt som genomfördes inom Skolfam
Läs merSkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt
1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...
Läs merSkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog
2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna
Läs merBarnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer
Läs merSkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se
SkolFam 2013 Lägesrapport 1 från projekt SkolFam stockholm.se SkolFam - lägesrapport 3 (11) SkolFam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är SkolFam SkolFam är en förebyggande satsning som vänder sig till
Läs merSkolans betydelse för placerade barns utveckling
Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merReviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander
Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till
Läs merNationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15
Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer
Läs merFamiljehemsplacerade barns och ungdomars hälsa
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Läs merUppföljning av placerade barns utbildning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Läs merPROGRAM SÖDERTÄLJE 120319. 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa. 15.00 16.00 Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen?
PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319 10.00 10.15 Välkommen FsF 10.15 12.30 Resultat, erfarenheter och lärdomar utifrån projektet. Stefan Kling Marie Köhler 12.30-13.30 Lunch 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa.
Läs merDepressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Läs merEffektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter
Skolfam 2016 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter 1 Stockholm 2016 Ansvarig utgivare: Cecilia Sjölander Generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset Post: Box 241 49, 104 51 Stockholm
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01
Läs merFörutsättningar för Samverkan och Utveckling
Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merBarn i samhällsv och utbildning
Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,
Läs merLångsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Hur går det på lång sikt för fosterbarn? utbildning allvarlig psykisk ohälsa själmordsförsök
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merNyhetsblad januari 2012
Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merFamiljehemsplacerade barn
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn
Läs merRapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem
Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se
Läs merLänsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling
Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,
Läs merYvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet
universitet Ingrid Höjer, Det stora problemet med familjehemsvården är att den inte ses som en permanent lösning på ett barns problem, och att den inte fungerar som en sådan. På många sätt är familjehemsvårdens
Läs merSkolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Läs merrobert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com
Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,
Läs merVänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
Läs merProgram för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
Läs merGe ungdomarna en chans. Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS
Ge ungdomarna en chans Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS Utmaningar Jag förstår inte? Varför är jag här? Säg bara vad jag ska göra för att komma hem Varför lyssnar ingen på mig? Det är så många
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merRegionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016
Sida 1(8) Vård,omsorg, e-hälsa och folkhälsa, Nya Perspektiv Birgitta Svensson, 054-701 11 35 Birgitta.svensson@regionvarmland.se Karin Thyselius 054-701 1134 Karin.thyselius@regionvarmland.se Datum 2015-03-17
Läs merVälkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merUtbildningsdepartementet (5) Dnr:
Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling
Läs merSystematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merStöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merFörslag. Utveckling av samverkan mellan psykiatrin, kommunerna och institutionsvården
Förslag Utveckling av samverkan mellan psykiatrin, kommunerna och institutionsvården 2005-10-25 Uppdraget Västra Götalandsregionen och regionens 49 kommuner har under 2005 i sina respektive organisationer
Läs merMinnesanteckningar IFO-chefsnätverket/GR
IFO-chefsnätverket Minnesanteckningar 2016-10-14 Peter Lindgren/EB Minnesanteckningar IFO-chefsnätverket/GR 2016-10-14 GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg Närvarande: Irene Jansson, Mölndal Barbro Carlhamre,
Läs merForskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)
1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk
Läs merFastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193
Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens
Läs merVälkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern
Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På
Läs merFamiljehemsvård i Sollentuna kommun
Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.
Läs merVarför behövs Skolfam?
Vad är Skolfam? En arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade (fosterhem) barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo
Läs merSkolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller
Läs merHemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com
Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken
Läs merRekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2017-11-03 Diarienummer 170080 Landstingsstyrelsen Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten
Läs merNya vård- och behandlingsinsatser för barn och unga i samarbete mellan GR-kommunerna och Gryning vård
Inspiration och workshop 6 april 2018: Nya vård- och behandlingsinsatser för barn och unga i samarbete mellan GR-kommunerna och Gryning vård Den 6 april 2018 träffades olika chefsnätverk på GR och inom
Läs merPå väg. Enkät inför utflyttning. - för dig som bor i familjehem eller HVB
På väg Enkät inför utflyttning - för dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller
Läs merFörebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön
Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad kommer dessa 50 minuter att handla om? Kort
Läs merNationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Läs merVåld i nära relationer med fokus på barnet
Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever
Läs merSocialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa
Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års
Läs merEn modell för avslutandet av familjehemsvården
En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta
Läs merÄrendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17
Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14 Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Dnr 2009/375-751 Redovisning av beviljade medel 140 000 kr till projektet Pinocchio ett genombrottsprojekt för tidig identifiering av
Läs merGemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende
Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på
Läs merGenerated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.
Inte verksamheter utan indelning av behov Behov av specialistinsats Har ett problem Alla Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum TEAM AGERA Samverkan mellan skola och socialtjänst GRÄSTORP 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) INLEDANDE UPPDRAG: Starta
Läs merADAD. Sverige. Utskrivning och Överflyttning
ADAD Sverige Utskrivning och Överflyttning Version November 2003 Utskrivning och Överflyttning 1 M1 Namn: M2 Personnummer: bbbbba bbba M10 Datum för inskrivning på enheten: aaa M3 Ärendenummer: M4 Datum
Läs mer