för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012
Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats www.arbetsformedlingen.se/prognoser finner du arbetsmarknadsutsikter för landet som helhet och för alla län. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att använda och citera med källhänvisning. Ansvarig utredare: Karin Berntsson 010-486 12 90. Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken på ett års sikt. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 7 december 2011. SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAR INOM FLERA BRANSCHER Arbetsmarknaden i Jönköpings län har återhämtat sig överraskande snabbt och konjunkturen väntas fortsätta att förstärkas. Efterfrågan på arbetskraft ökar, antalet nyinskrivna arbetslösa minskar, den öppna arbetslösheten minskar och noteringarna för de senaste månaderna visar att även programdeltagandet minskar. Arbetsförmedlingens undersökning visar att kapacitetsutnyttjandet har fortsatt att öka. Detta visar att allt fler arbetsställen måste möta en fortsatt uppgång av efterfrågan genom att rekrytera nya medarbetare. På ett år har arbetskraftsbristen nästan fördubblats, från 14 till 26 procent, vilket visar att arbetsställena får allt svårare att hitta sökande som besitter rätt kompetenser. Detta är särskilt tydligt inom industri och byggverksamhet, där arbetsställena framförallt efterfrågar kvalificerad arbetskraft som har både utbildning och erfarenhet inom yrket. Det privata näringslivet fortsätter att vara motorn i sysselsättningstillväxten. Ökningen är bred och omfattar alla branscher inom det privata näringslivet fram till
slutet av innevarande år. Till sista kvartalet 2012 beräknas sysselsättningen främst att ske inom byggverksamhet och privata tjänster såsom exempelvis handel, transport och företagstjänster. Sysselsättningsökningen förväntas framförallt att ske till slutet av innevarande år för att sedan dämpas och avta i styrka fram till slutet av 2012. Inom offentlig verksamhet som utbildning, kommunal vård och omsorg, primärvård och statlig verksamhet sker neddragningar av antalet anställda. LÄNETS FÖRETAG MEST OPTIMISTISKA I RIKET Undersökningen visar att länets företag inom det privata näringslivet har haft den starkaste marknadsutvecklingen i riket. Industriföretagen följt av byggföretagen har haft den starkaste utvecklingen det senaste halvåret och företagen är optimistiska inför den framtida marknadsutvecklingen. Undersökningen visar att det är företagen i länet som har den starkaste optimismen i riket. 6 av 10 arbetsställen tror på en ökad efterfrågan de kommande 6-12 månaderna. Endast 4 procent tror på en minskning. BETYDLIGT FÄRRE PERSONER UTAN ARBETE Till sista kvartalet 2011 bedöms sysselsättningen att öka samtidigt som arbetskraften inte ökar i samma utsträckning, vilket gör att arbetslösheten fortsätter att minska. Till fjärde kvartalet 2011 beräknas antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd att vara 9 600, vilket motsvarar en minskning med 21 procent på ett år. Minskningen fortsätter under nästkommande år, då 8 300 personer förväntas vara öppet arbetslösa eller programdeltagare. Under denna period beräknas arbetskraften att öka med 500 personer till sista kvartalet 2011 och med 300 personer till sista kvartalet 2012. UTMANINGAR PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD Arbetskraftsbristen har nästan fördubblats på ett år, vilket visar att arbetsställena får allt svårare att hitta rätt arbetskraft. Samtidigt är det många som saknar arbete men som inte alltid har de kompetenser som efterfrågas. Trots att arbetslösheten förväntas minska under prognosperioden kommer antalet personer som saknar arbete att förbli stort inom grupper som har svårt att konkurrera om de lediga jobben. De grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under 2011 och 2012 är ungdomar med bristfällig utbildning, utrikesfödda (särskilt personer födda utanför Europa), funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga, personer utan arbete i åldersgruppen 55-64 år, personer utan arbete med högst förgymnasial utbildning och arbetslösa inom yrken med hög arbetslöshet (strukturarbetslösa). Branschutveckling JORD- OCH SKOGSBRUK Jordbruket präglas av en pågående strukturomvandling som bidrar till att näringen effektiviserar och går från mindre till större enheter. Inom näringen sker satsningar på
sidoverksamheter som entreprenadverksamhet och turism. Efterfrågan på skogsråvara är fortsatt god, vilket skapat en ökad efterfrågan på de yrkesgrupper som hör till näringen. Det är förare av skogsmaskiner som de tillfrågade arbetsställena haft svårt att rekrytera det senaste halvåret och det är här som det finns ett fortsatt rekryteringsbehov. En utveckling som sker är att nyttja skogsråvara för energiproduktion. Skogsägarna tenderar att vara mer optimistiska än lantbrukarna inför den framtida marknadsutvecklingen. BYGGNADSVERKSAMHET Undersökningen visar att byggföretagen har haft en tydlig återhämtning under föregående år. ROT-avdraget förväntas ge ett fortsatt positivt tillskott på arbetstillfällen i länet liksom satsningar på förbättrad infrastruktur. Nyproduktionen av bostäder väntas stiga. Även renoveringsbehoven från miljonprogrammet som finns hos de kommunala fastighetsbolagen förväntas bidra till en positiv utveckling för byggföretagen. I takt med att konjunkturen förstärks upplever företagen en ökad brist på arbetskraft. På ett år har bristsituationen fördubblats där numera 42 procent av de tillfrågade företagen har upplevt brist. Bristen på kvalificerad arbetskraft gäller för de flesta yrkeskategorier inom branschen och det är framförallt erfaren personal som företagen efterfrågar. Yrken som är svårrekryterade är bland annat byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, installationselektriker, anläggningsarbetare och målare. En efterfrågan finns framförallt på byggnadsträarbetare/inredningssnickare, installationselektriker, VVS-montörer, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker m.fl. INDUSTRI Många av länets industriföretag har återhämtat sig överraskade snabbt efter lågkonjunkturen och har under 2010 befunnit sig i en tydlig återhämntningsfas. 6 av 10 företag har haft en ökad efterfrågan det senaste halvåret och företagen tror på en fortsatt god efterfrågeutveckling. Undersökningen visar att nästan vartannat företag ligger så nära kapacitetstaket att de måste rekrytera nya medarbetare för att möta en 5-procentig efterfrågeökning. Många företag berättar om ryckighet i produktionen och korta ledtider vilket bidrar till svårigheter att planera produktionen. Detta skapar ett behov av ökad flexibilitet. Dock har framförhållningen förbättras den senaste tiden. Rationaliseringarna inom industrin fortsätter och bidrar till förändrade kompetenskrav, vilket i sin tur bidrar till att tidigare anställda inte alltid har de kvalifikationer som krävs för återanställning. Företagen får allt svårare att hitta sökande med rätt kompetenser. På ett år har bristsituationen mer än fördubblats, från 12 till 28 procent. Det är framförallt kvalificerade verktygsmaskinoperatörer som företagen haft svårt att rekrytera. Andra bristyrken som nämns är exempelvis civilingenjörer med inriktning elektronik och teleteknik samt maskin, processoperatörer inom papper, kvalificerade svetsare, maskiningenjörer och maskintekniker, maskinoperatörer inom plastindustrin, systemerare och programmerare samt företagssäljare med tekniskt kunnande. En efterfrågan finns inom flera olika yrken som exempelvis verktygsmaskinoperatörer, montörer av träprodukter samt metall- gummi- och plastprodukter, maskiningenjörer och maskintekniker, kvalificerade svetsare och civilingenjörer med inriktning maskin. PRIVATA TJÄNSTER Privata tjänster omfattar många delsektorer som exempelvis handel, transport, turism och företagstjänster. Undersökningen visar att företagen är optimistiska och tror på en fortsatt god efterfrågeutveckling. Detta bidrar till att sysselsättningen inom privata tjänster förväntas öka under prognosperioden. Även outsourcing och privatiseringar av offentliga verksamheter
förväntas fortsätta ske på länets arbetsmarknad och bidrar därmed till ökad sysselsättning. Inom handeln har det skett nyetableringar i flera av länets kommuner och denna utveckling förväntas fortsätta. Företagen är optimistiska, där 7 av 10 företag tror att efterfrågan kommer att öka de kommande 6-12 månaderna. Endast 5 procent tror på en minskning. Även de tillfrågade företagen inom transport tror på en fortsatt god efterfrågeutveckling. Branschen förutspås ha ett stort behov av chaufförer framöver. Även de tillfrågade företagen inom finansiell verksamhet och företagstjänster har stark optimism inför den kommande marknadsutvecklingen. 70 procent tror att efterfrågan kommer att öka, endast 6 procent tror på en minskning. Bland upplevda bristyrken anger företagen bland annat systemerare och programmerare, fastighetsmäklare, banktjänstemän och civilingenjörer inom elektronik och teleteknik. Efterfrågan finns främst på hotell- och kontorsstädare, försäkringstjänstemän, ekonomiassistenter, företagssäljare, civilingenjörer inom elektronik och teleteknik, montörer inom el- och teleutrustning samt systemerare och programmerare. Hotell- och restaurangföretagen känner av ett förbättrat marknadsläge och är optimistiska inför den framtida marknadsutvecklingen. Företagen uppger brist på kvalificerade kockar. De tillfrågade företagen inom information och kommunikation är optimistiska inför framtiden och tror på en god efterfrågeutveckling. Företagen uppger brist på datatekniker samt systemerare och programmerare och det är framförallt här som det finns en efterfrågan. OFFENTLIGA TJÄNSTER Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning. Utbildningssektorn i kommunal regi minskar till följd av ökad konkurrens från friskolorna. Verksamheterna är styrda av befolkningsmässiga effekter och barnomsorgen kan komma att utökas medan grund-, gymnasie- och vuxenutbildningen minskar sina verksamheter. Flera kommuner uppger brist på förskollärare, gymnasielärare i allmänna och yrkesämnen samt lärare i estetiska och praktiska ämnen. En efterfrågan finns främst på förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare i allmänna ämnen. Jobben inom vård och omsorg finns till största delen inom kommuner och landsting. Sektorn präglas av pågående organisationsförändringar och övergångar till privat huvudman. Det fria vårdvalet innebär etablering av privata vårdcentraler. Rapporterade bristyrken är läkare, psykologer, distriktssköterskor och tandläkare. Efterfrågan finns på bland annat läkare, psykologer, tandläkare, operationssjuksköterskor och undersköterskor.
Yrkeskompassen Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under 2012. Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- elle yrkesval. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Jönköpings län Bristyrken Läkare Psykologer Geriatriksjuksköterskor Förskollärare Systemerare och programmerare Förare av skogsmaskiner Redovisningsekonomer Verktygsmakare CNC-operatörer (programmering) Maskinreparatörer Träarbetare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Betongarbetare Byggnadsplåtslagare VVS-montörer Golvläggare Anläggningsarbetare Överskottsyrken Barnskötare Informatörer Försäljare dagligvaror och fackhandel Köks- och restaurangbiträden Elevassistenter Städare/lokalvårdare Lagerarbetare Truckförare Montörer metall, gummi och plast Maskinoperatörer gummi och plastindustri
Tabell SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I JÖNKÖPINGS LÄN (JÄMFÖRT MED KVARTAL 4 ÅRET INNAN) Kvartal 4 2011 Kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 3 000 1 600
Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa